Academic literature on the topic 'Konsumentkredit'

I konsumentkreditlagen (2010:1846) (KKrL) finns det bestämmelser om hur kreditprövningar ska genomföras, ändå är det just vid dessa moment som det brister. Det är inte lagstiftningen beträffande kreditprövningarna som brustit, utan snarare tillämpningen av reglerna. Bristfälligheten har uppkommit, eftersom att sanktionsmöjligheterna inte varit tillräckligt avskräckande. Därför behöver sanktionsmöjligheterna stärkas. Genom att näringsidkarna har underlåtit att följa bestämmelserna, har de sparat in arbetskraft, tid samt ökat sin omsättning. Dock resulterar det i att konsumenterna löper större risk att överskuldsättas. För många kan sms-lån vara en sista utväg, vilket kan innebära att näringsidkarna vänder sig till personer som redan har en ostadig ekonomi. En målgrupp med en försämrad ekonomi och en bristfällig kreditprövning kan leda till överskuldsättning. En väg till att minska överskuldsättningen kan vara lagändringarna i proposition 2013/14:34, som har till syfte att verka avskräckande för näringsidkaren. Konsumentverket (KOV) kommer genom ändringarna få möjligheten att tillsammans med en varning kunna meddela en sanktionsavgift. Även fast överskuldsättningen i många fall beror på bristande kreditprövningar, kan även andra lagbestämmelser i KKrL ha en inverkan på problemet. En av dessa bestämmelser kan vara god kreditgivningssed, eftersom den genomsyrar mycket av näringsidkarens arbete till exempel hur näringsidkaren ska genomföra kreditprövningar. Därav utreds det om en ändring av god kreditgivningssed kan vara ytterligare en väg till att minska överskuldsättningen. Införandet av sanktionsavgifter kan minska överskuldsättningen men sanktionsbeloppen kan utformas på ett annat sätt. Det behövs även ytterligare rättsliga åtgärder till avgifterna för att kunna täppa till andra problem på området.

Through certain exceptions in the Swedish regulation on credit agreements for consumers, a new form of instrument for credits has arisen on the national market. The instrument, which is most commonly known as easy credits and was first seen on the Swedish market for consumer credits in 2006, has developed to become part of a vast problem with excessive debt incursion. In order to counteract this development and to harmonise the internal market within the EU, directive 2008/48 EC on credit agreements for consumers was introduced in 2008. In Sweden, the implementation of the directive has led to a proposition for a new regulation on credit agreements for consumers (SFS 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag) coming into effect on the 1 January 2011. The proposition puts up stricter rules on creditors granting consumer credits in their course of business, and revokes the former exemption on information and practices preliminary to the conclusion of the credit agreement for minor credits. The purpose of this thesis has been to make clear whether or not the Swedish proposition will counteract the problem with excessive debt incursion that exists on the Swedish market for consumer credits. In order to reach the purpose and to be able to see the differences that the proposition can be expected to bring, a comparison between the effects of current regulation and expected effects of coming regulations must be made. The gathered conclusion of the thesis, after such a comparison, is that the proposition can be expected to counteract excessive debt incursion but also that a series of following consequences must be taken into account.<br>Genom förekomsten av undantag för mindre krediter i nu gällande konsumentkreditlag (1992:830) har nya kreditinstrument i form av snabblån kunnat etablera sig på den svenska marknaden. Snabblånen, som i handeln har flera namn och benämns både korttidskrediter, sms-lån och snabbkrediter och som sågs först i Sverige under 2006, har bidraget till en överskuldsättning bland konsumenter som inte kunnat förutses. På initiativ från EU skedde, genom direktiv 2008/48 EG om konsumentkreditavtal, en harmoniseringsåtgärd för att gemenskapsinternt reglera marknaden för krediter och motverka överskuldsättningsproblematiken. Sveriges genomförande av direktivet har mynnat ut i proposition 2009/10:242 Ny konsumentkreditlag som avses träda ikraft den 1 januari 2011. Lagförslaget innebär för snabblånens vidkommande att tidigare undantag för mindre krediter, rörande kreditprövning av konsumenten och tillhandahållande av information från kreditgivaren, framledes slopas och att strängare krav således införs för kreditgivare som erbjuder snabblån. Syftet för denna framställning har varit att utreda huruvida det svenska lagförslaget kommer att motverka den skuldsättningsproblematik som föreligger på marknaden för snabblån. För att frambringa de skillnader som lagförslaget kan förväntas medföra och på så vis komma till en rättvisande slutsats har jag sökt jämföra effekterna av befintliga bestämmelser och förväntade effekter av kommande bestämmelser. Den samlade bedömning som framställningen leder till är att ett visst motverkande kommer uppnås men att lagförslaget även kan förväntas medföra en del komplikationer av mindre önskat slag.

Jag har i detta arbete undersökt hur rättsläget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primärt utgått från ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter är påverkade och kommer påverkas av den lagstiftning som finns på området. I dagsläget finns det två lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nämligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gäller retroaktivt är fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gått igenom all relevant rättspraxis på området. När jag undersökte den äldre rättspraxis som finns upptäckte jag att bedömningen för vad som utgjorde grov oaktsamhet inte var optimal. Visst handlande som ansetts utgöra grov oaktsamhet borde enligt mitt tycke inte vara grov oaktsamhet. Stöd för en sådan uppfattning fann jag i flertalet av de utredningar som gjorts inför införandet av en ny lag.   Jag undersökte också hur den nya lagen var utformad och vilka eventuella problem som skulle kunna uppstå i och med den. Den nya lagen tillkom för att dels åtgärda de problem som fanns med den äldre 34 § konsumentkreditlagen, dels för att implementera delar av ett EU-direktiv, 2007/64/EG. Trots att jag anser att den nya lagen kommer att förbättra rättsläget för konsumenterna återfinns det också problem med densamma. De problem jag har identifierat gäller;   - avsaknaden av retroaktivitet för den nya lagen, - införandet av det för den svenska rätten helt nya begreppet särskilt klandervärt, - motiveringen till införandet av till exempel en självrisk vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrumentet och - den avsaknad av underlag för hur mycket av den nya lagen som konsumenten kommer att känna till ställd mot viljan hos lagstiftaren att införa handlingsdirigerande lagstiftning.   Jag har ansett att den nya lagen borde ha fått en retroaktiv verkan, att rekvisitet särskilt klandervärt bytts ut mot till exempel ett uppsåtsrekvisit och att det är väldigt tveksamt om de handlingsdirigerande lagreglerna kommer att få någon större genomslagskraft hos konsumenterna.

<p>ABSTRACT</p><p>Title: Basel II – The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.</p><p>Seminar: May 24th, 2007</p><p>Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish credits</p><p>Authors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana Zubac</p><p>Advisor: Joakim Winborg</p><p>Keywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2</p><p>Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?</p><p>Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.</p><p>Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.</p><p>Conclusions:</p><p>• The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.</p><p>• Banks that’ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.</p><p>• Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.</p><p>• Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it’s a more risk sensitive approach.</p><p>• Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.</p><p>• Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden.</p>

<h1>Sammanfattning</h1><p>Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar. I korthet redogör vi även för Finlands syn på sms-lån och hur de har hanterat problemen med detta då Finland kom i kontakt med sms-lån tidigare än Sverige och har agerat på området.</p><p> </p><p>Vid vår undersökning av sms-lån och de regler som finns vid konsumentkrediter har vi kunnat konstatera att denna företeelse är möjlig främst på grund av tre klara undantag i lagen. Dessa kryphål gör att kreditgivarna slipper kravet på kreditprövning, skriftliga avtalsvillkor och krav på information angående räntor och vid marknadsföring. Vidare har vi tittat närmare på de två domar som finns på området samt vad som menas med begreppet god kreditgivningssed enligt konsumentkreditlagen. Det har i våra undersökningar visat sig att förutsebarheten är ett viktigt inslag i rättssäkerheten som finns till för att skydda individerna i ett samhälle mot oskäliga villkor från makthavare (i denna uppsats rör det sig om konsumenter mot kreditgivare). Skyddet som rättssäkerheten ger anges i lagar och förordningar, men då sms-lån inte regleras är de enligt vår mening inte rättssäkra. Vi tror att rättssäkerhet skulle kunna infinna sig efter ändringar i konsumentkreditlagen, enklast genom att ta bort de undantag som finns, så att alla lån regleras på samma sätt. På så vis får konsumenten förutsägbarhet vilket följs av rättssäkerhet. Samhällets utveckling går ständigt framåt och lagstiftningen borde följa med i samhällets utveckling för att kunna trygga konsumenten som är den svagare parten i ett kreditförhållande. Inom konsumentkreditområdet har det kommit fram en del nyheter, EU har kommit med ett nytt direktiv om konsumentkrediter och det pågår i skrivande stund en utredning om sms-lån hos justitiedepartementet.  </p>

Consumer credit is seen as a matter of course and an essential precondition enabling the individual consumer to allocate in a smooth manner his or her income to varying expenses, and allowing the growth-rate to increase in society. The consumer community using different forms of credit has increased and includes today a diversity of social groups such as the elderly, children, the rich and the poor. Credit is not just a good thing, however, as it involves risks of failing to fulfill the credit contract obligations. The point of departure for the thesis is that over-indebtedness constitutes a problem which society wishes to solve because it causes considerable difficulties for both individuals and society as a whole. Numerous rules govern loans in Sweden, from the moment the consumer contemplates entering into a credit contract to the moment when the consumer is too indebted to repay the debt when due and must seek debt-repayment-plan modification. The thesis examines and analyses which consumer protections against overindebtedness emerge from these rules. The study shows that the regulatory measures adopted in recent years are similar to each other and mostly consist of rules protecting the consumer before a credit contract is concluded. Although the purpose of other existing rules addressing the last phase of the credit process is to protect the consumer who miscalculated his or her future economic circumstances, the protection is overall weak. In fact some of the rules in the last phase of the credit process can contribute to aggravating the consumer’s economic situation.