Dissertations / Theses on the topic 'Konsumtionssamhälle'

Genom att leva i konsumtionssamhället förväntas vi underställa oss dess normer och värderingar. Dock finns individer som väljer att försöka begränsa sin konsumtion och vara självförsörjande. Syftet med den här uppsatsen är att klarlägga de faktorer, med bakgrund mot hur det moderna konsumtionssamhället ger oss identitet genom konsumtion, möjliggör ett individuellt identitetsskapande utan medverkan i ovan nämnda konsumtion. Frågeställningen lyder då Hur är det möjligt att hantera identitetsproblem utan att underordna sig konsumtionssamhällets dominerande normer och värderingar?

Tillvägagångssättet var att genom intervjuer med fem informanter få inblick i deras specifika tillvaro. I analysen har jag först med hjälp av Becker beskrivit deras avvikarkarriärer för att sedan med hjälp av Goffman visat hur identitetsambivalens driver dem till att söka utträde ur avvikargemenskaper. Slutligen har jag redogjort för de strukturella förutsättningarna och sedan med hjälp av Beck visat på hur dagens samhälle och dess normer tillåter avvikelse.

Aldrig förr har uppmaningen att följa mode och trend varit i lika stor utsträckning som idag. Medias återkommande budskap om det yttres betydelse har fått individen att konsumera i överflöd. Denna uppsats belyser ett antal unga kvinnor och mäns upplevelser kring mode och trend, samt betydelsen av deras konsumtion för deras identifiering och självkänsla. Tillvägagångssättet har varit av kvalitativt metod, då med utgångspunkt i ett urval av 10 informanter mellan 20-25 år, lika fördelad mellan kön och sysselsättning, och utöver dessa har vi även intervjuat 3 butikschefer här i Halmstad. Därefter har den insamlade empirin analyserats för förståelse och tolkning med hjälp av ett antal relevanta teorier som identitet, konsumtionssamhälle, kapitalarter och respektabilitet. Att försöka hitta gemensamma mönster bland de eventuella grupperna i målgruppen har också varit ytterst viktigt.

Det tydligaste resultatet som frambringats är att man främst kopplar mode och trend med kläder och sedan som något främst för kvinnor. Samtidigt som alla våra informanter tycker att de följer sin egen smak i val av kläder, tillerkänner de att de också blir relativt påverkade av media och dess framställning om innebörden av att vara inne. Vad det gäller målgruppens behov och begär av detta beror i vissa avseenden på att de vill passa in samt att det stimulerar deras självkänsla och självbild. Att vara rätt kläd vid rätt tidpunkt är ett sätt att visa för sig själv och sin omgivning att man är tillräckligt bra.

Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnor i medelåldern påverkas av kvinnoideal och hur detta påverkar deras sätt att se på sin egen identitet. Frågor kring sambandet att konsumerar varor till sig själv för att uppnå ett visst ideal. Metoden som jag använt mig av är en kvalitativ metod där empirin är insamlad genom sex intervjuer. Jag har huvudsakligen koncentrerat mig på hur informanterna uppfattar kvinnoideal, sin egen identitet, konsumtionen och reklamens påverkan. Teorier jag använt mig av är Zygmunt Baumans teori om konsumtionssamhället, Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet och Yvonne Hirdmans teori om genus. Resultatet visade att kvinnorna på ett eller annat sätt omedvetet påverkades av dagens kvinnoideal, som idag ska vara ung och vacker. Min studie visade att anledning till att man påverkades var att kvinnorna inte ville åldras utseendemässigt. Att konsumera varor som bland annat hindrade rynkor var ett av det vanligaste sättet.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur svenska folkets köttkonsumtion utvecklats sedan 1990- talet, och diskutera om denna konsumtion är hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Ett andra syfte är att undersöka vad som gjorts och vilka ambitioner som finns inom svensk politik för att främja en mer hållbar konsumtion. För att nå detta syfte har tre forskningsfrågor formulerats. Vilka miljö- och hälsoeffekter har köttkonsumtion? Är svenska folkets köttkonsumtion hållbar ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv? Vilka är regeringens strategier och ambitioner för att främja en hållbar konsumtion?

Undersökningen visar att svenskar äter mer kött än någonsin tidigare. Det kött vi köper i affären genomgår en lång process innan det hamnar där. Under hela denna process ges belastningar på miljön inte bara i Sverige utan även i andra länder. Det är dock inte bara miljön som påverkas av köttkonsumtionen utan även konsumenternas hälsa.

Hållbar konsumtion är ett begrepp som regeringen definierat som en konsumtion av varor och tjänster som uppfyller människans behov och ger ökad livskvalitet samtidigt som konsumtionens negativa påverkan på hälsa och miljö minimeras till förmån för en rättvis utveckling i Sverige och globalt.

Resultatet från undersökningen pekar mot att svenska folkets köttkonsumtion inte kan ses som hållbar trots starka ambitioner och många åtgärder inom svensk politik.

This survey aims to investigate how the meat consumption of the Swedish people has developed since the 1990’s, and to discuss if this consumption is sustainable in an environmental, social and economic perspective. A second purpose is to investigate what has been done and what the ambitions are in Swedish politics for the promoting of a more sustainable consumption. To fulfill the purpose of this survey three research questions has been formulized. What are the environmental and health effects of meat consumption? Is the meat consumption of the Swedish people sustainable in an environmental, social and economic perspective? What are the strategies and ambitions of the Swedish government to promote a sustainable consumption?

The survey shows that Swedish people eat more meat than ever before. The meat we buy in the store goes through a long process before ending up there. Environmental stress is created all through this process, not only in Sweden but also in other countries. Not only can the environment be harmed by meat consumption but also the health of the consumers.

Sustainable consumption is defined by the Swedish government as consumption of goods and services that fulfils human needs and gives a higher quality of life, and at the same time minimizes the consumptions negative effects on health and environment to benefit a just development both in Sweden and globally.

The result of this study aims towards the notion that the meat consumption of the Swedish people can not be seen as sustainable despite strong ambitions and multiple measures in Swedish politics.

Ett SMS-lån är ett lån som kan tecknas genom att skicka ett SMS till ett kreditföretag, alternativt genom att fylla i ett formulär på företagets webbplats. Lånen ska betalas tillbaka snabbt och har höga avgifter. Lånen karakteriseras av den korta löptiden och de låga lånebeloppen. Därför kallas SMS-lån ofta för snabblån, snabbkrediter, microlån och korttidskrediter.

Det finns ingen statistik över hur många SMS-lån som årligen beviljas men Kronofogdemyndigheten för löpande statistik om antalet inkomna ansökningar om betalningsförelägganden till följd av obetalda SMS-lån. När myndigheten gjorde sin första sammanställning för år 2006 var totala antalet ansökningar 1 407 stycken. När Kronofogdemyndigheten presenterade sin rapport för år 2008 var motsvarande siffra 35 775. Det har således skett en markant ökning av antalet obetalda SMS-lån.

Denna studie utförs för att öka kunskapen inom området. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka som tar SMS-lån och utveckla idéer om varför de tar SMS-lån. För att besvara syftet har vi utgått från följande frågeställningar:

- Vilka människor tar SMS-lån

- Hur ser undersökningens respondenter på SMS-lån?

- Varför tas SMS-lån?

- Vilka faktorer påverkar individerna till att ta SMS-lån?

Vi har utgått från en kvalitativ metod, i form av elva stycken intervjuer och en fokusgrupp om fyra studenter. Detta för att få en så god uppfattning om hur de aktörer i samhället som just nu har mest kunskap om ämnet ser på dessa frågeställningar. Som grund till vår empiri har vi använt oss av teorier som förklarar konsumentbeteende. Vi diskuterar och kopplar samman vår teori och empiri i analysavsnittet.

Vid vår undersökning har vi kunnat konstatera att det är människor med svag ekonomi som tar SMS-lån. Vi har kunnat fastställa att lånet först och främst tas för att betala löpande räkningar.  Detta på grund att lånetagarna har en för liten fallhöjd i sin ekonomi, där marginalen mellan intäkter och kostnader är för liten. SMS-lån tas även i vissa fall för impulsköp, särskilt bland ungdomar, och det är just i de fallen som den snabba utbetalningen av lånet har störst betydelse. Indirekt drar vi slutsatsen att människor som tar SMS-lån har spenderat för mycket pengar på konsumtion, detta till följd av att det i dagens samhälle är ett hårt tryck på att ha en viss identitet och tillhörighet. Vi kan se att det just är människor som befinner sig i en svag ekonomisk situation som påverkas av SMS-låneföretagens marknadsföring i och med att de är i behov av pengar. Det är människor som inte har kunskap om SMS-lånens villkor och avgifter och/eller inte beviljas andra lån som påverkas av marknadsföringen för annars skulle de välja ett mer förmånligt lån. Särskilt påverkbara är den grupp av människor som använder SMS-lån till impulsköp, genom att de vet att de snabbt får tillgång till pengarna.

Förslag till fortsatta studier:

Vi anser att det skulle vara intressant att förnya undersökningen som Kronofogdemyndigheten och Konsumentverket genomförde på Internetsajten "Playahead". Genom att genomföra denna undersökning på nytt i dagens läge och även ha en annan avgränsning tror vi att nya slutsatser och mönster skulle kunna konstateras. Utifrån det kan man se hur marknaden har utvecklats sedan undersökningen genomfördes och därmed även kunna skapa sig en hypotes om hur SMS-lånemarknaden kan komma att utveckla sig i framtiden, förutsatt att det inte blir någon annan lagreglering.

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.

 This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.

The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.

Keywords:

Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society

Uppsatsen behandlar ur ett genusperspektiv konsumtionens delaktighet i individens identitetsskapande, där fokus ligger på att påvisa hur begreppet kvinnlighet till stor del konstitueras utifrån en definition given av konsumtionssamhället. Med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som verktyg görs en tematisk analys av diskurser gällande kvinnors kropp, stilskapande och sexualitet i ett material bestående av konsumtionsrelaterade mode- och skönhetsartiklar som hämtas från fyra svenska kvinnotidningar som riktar sig till skilda åldersgrupper; julia, Silikon, amelia och tara. Här tydliggörs hur man, när man talar om kvinnan i materialet, hela tiden är positionerad inom en konsumtionsdiskurs såväl verbalt som visuellt. Studien syftar även till att sätta detta kommersiella kvinnoideal i relation till diskussioner om genus som lyfts fram av den postmoderna feminismen samt ur ett vidare perspektiv peka på konsekvenser som tidningarnas representationer har på kvinnors vardag, då studien påvisar deras medverkan i reproduktionen av en patriarkal och ojämlik samhällsordning. Avslutningsvis diskuteras konsumtionssamhällets objektiva ställning samt konsumismens betydelse för den moderna kvinnorollen historiskt och nutida sett.

The overall purpose of this study has its starting point in theories about the consuming society and its advertising. I have examined what kinds of methods that are being used in TV-commercials for beauty products, to influence the consumers. To study advertising, a semiotic method, symbolic interactionism and other theories which discuss symbols and influences, have been used. Six different TV-commercials for beauty products have been examined.

The results from this study indicate that the advertiser apply to feelings such as, happiness, a sense of satisfaction, status and success, to affect the consumers behaviour. The findings in this research are discussed in the light of different theories which deal with the significance and the meaning of symbols.

Det övergripande syftet med den här studien tar sin utgångspunkt i teorier om konsumtionssamhället och dess reklamutbud. I studien har jag undersökt vilka metoder skönhetsreklam använder sig av för att påverka oss som konsumenter. Jag har använt mig av en semiotisk metod, symbolisk interaktionism och andra teorier som behandlar symboler och påverkan, för att studera reklam. Sex olika TV-reklamer för skönhetsprodukter har studerats.

Resultaten från studien tyder på att annonsören använder sig av känslor så som lycka, känsla av tillfredsställelse, status och framgång, för att påverka konsumentbeteendet. I undersökningen diskuteras fynden i ljuset av olika teorier som behandlar symbolers värde och betydelse.

The purpose of the study is to examine eight individuals’ experiences and conceptions of political consumerism. Main notions in the study are concepts like reshaping of the politics, morality and individualization. The method of choice is qualitative interview and grounded theory. Theories that deal with consumer society, subpolitics and individualization constitute the theoretical framework. These theories lead to obtaining a deeper understanding of what was said in the interviews. Opportunities to improve living and working conditions for producers in the South, is the main reason for the use of political consumption.

Kvalitetsstyrning av skolan, vad innebär det? Ja, det är inte så alldeles enkelt att svara på. Kvalitet är ett begrepp med många och skiftande betydelser och vilken aspekt som fokuseras avgörs nog, tror jag, av den ideologiska kontexten.

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur skolans olika ansvars- och intressenivåer förhåller sig till kvalitetsbegreppet. Har staten och kommunerna samma syn på kvalitet i skolan? Kommun och individ? Kommun och kommun?

Skolan är en del av välfärdsinstitutionen och som sådan indragen i en ideologisk strid om hur samhällsutvecklingen bäst främjas. Hur skolans framtid blir avgörs sannolikt av åt vilket håll det allmänna ideologiska klimatet förändras, eller inte förändras. Vad vill man med skolan och vad vill man med medborgaren? Att utbilda alla till arbetskraft i en tid då allt färre behövs i produktionen, är inte längre självklart en förnuftig idé. I varje fall inte ur ett effektivitetsperspektiv.

Men oavsett vad man vill och beslutar om på politisk och rättslig nivå lever gamla institutioner i stora stycken sitt eget liv, åtminstone ser det så ut. Det går trögt att lägga om institutionella roder och medan arbetet med det pågår hinner tidsandan med sin bärande ideologiska övertygelse kanske ändras igen. Det är inte lätt att sia om framtiden, och kanske är den institutionella trögheten en av förklaringarna till det.

Det moderna konsumtionssamhället är en konstant föränderlig och komplex social organism inom vilken dess individer verkar och påverkar. Denna uppsats målsättning är att kritiskt granska den inverkar tv-mediets utbud har för inverkan på individen och dess förhållande till lycka. Med denna uppsats önskar författaren i slutändan väcka en tanke hos läsaren att reflektera över vad de media som existerar inom konsumtionssamhället förmedlar till individen.

Detta är en kvalitativ uppsats som nyttjat Faircloughs kritiska diskursanalys och då specifikt dennes tredimensionella modell för att observera och kritiskt granska flertalet olika program inom tv-mediet. Fokus i denna uppsats ligger på tv-mediets inverkan på individens identitetsskapande och förhållande samt definition utav lycka. Författaren har använt sig utav socialkonstruktionismen som teoretisk och begreppslig referensram och primärt då begreppet diskurs. Urvalet skedde genom att program med en tydlig diskursiv maktbalans valdes ut, dessa observerades och analyserades sedan med målsättningen att klargöra vilka diskursiva ramverk som blir tydliga. Det är dessa ramverk som är grundkärnan i uppsatsen och ur vilka förhållandet och definitionen utav lycka klargörs.

De resultat som växer fram i uppsatsen är att den diskursiva uppfattningen av vad som konstituerar lycka och individernas förhållande till det är direkt knutet till konsumtionsprocessen. Den diskursiva maktstrukturen i det moderna konsumtionssamhället förutsätter att vi konsumerar för att kunna finna lycka men det är i slutändan en flyktig lycka. Samtidigt väcks i slutändan även frågor vad gäller individualismen i samhället och individens position i samhällets maktstruktur.

De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed. Repertoarerna behandlar vardagen som grund för bloggskribenternas inlägg, kroppens del i identitetsskapandet, samt ett hävdande av blogg och identitet som kan kopplas till en marknadsföring av självet.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.

Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.

Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.

Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.

Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.

Compulsive gambling has lately become a more common and serious issue in our society. The number of compulsive gamblers is constantly increasing alongside the growth of the gambling industry and the consequences of compulsive gambling include both economical and social disasters. Every addiction has a start, and so does compulsive gambling, which is why we chose to perform a survey in order to determine the possible causes to why individuals are drawn to gambling and what leads them into compulsive gambling, and also during which circumstances do they find the strength and will to come out of their addiction to gambling. The theories that are used in this paper include globalization, socialization, Bauman´s consumption society and empowerment, alongside the six phases of gambling by Custer and Milts, describing the way in and the way out of compulsive gambling. This survey is one of the qualitative kind, which means that the chosen theories are connected to the ten interviews that were done with gamblers of various kinds. The larger part of the interviews consist out of stories by compulsive gamblers and former compulsive gamblers, but the reader also gets to read the stories of those who gamble a whole lot, but still don´t consider themselves as compulsive gamblers and also from a treatment facility representative who has a lot of experience of treating compulsive gamblers.  This paper, in conclusion, shows that there are various reasons of why individuals become gamblers and compulsive gamblers. Some do it in order to escape their everyday problems; some do it to fit in with their friend circle while others do it for the sake of excitement or for the simple reason of making money. The publicity that surrounds gambling nowadays and the technology that increases the possibility of gambling, are also important factors that can awake the interest in gambling.  In order for the individual to get out of the compulsive gambling problem, more is needed then just the need to leave gambling behind. Support from one´s family and friends can be of help after the individual has fully decided to get out of his compulsive gambling issues. However, it is the individuals own free will and determination to leave the gambling behind, that is the key to a life free from compulsive gambling.

Denna studie syftar till att framhålla ett perspektiv på reklambilders symboliska och ontologiska egenskaper. Studien grundar sig i tre informanters egna betraktelser av den inre varseblivning och de känslor som uppdagats då de beskådat reklambilder. Uppsatsen behandlar några av de betraktelser som gjordes av informanterna, och belyser likheter dessa emellan. Vidare sätts betraktelserna i ett nytt perspektiv genom att behandla dem utifrån ett ontologiskt närmande, vilket uppdagar reklambildernas funktion som medel för reflektion, samt för upprätthållandet av en gemensam föreställningsvärld.

This study is an attempt to establish a perspective on the symbolic and ontological features of advertising pictures. The study is based on three informants's own observations of the inner perceptions and emotional states which were experienced while contemplating advertising pictures. The essay contains a presentation of some of the most interesting aspects of the observations made by the informants, and illuminates the similarities between those observations. Further, the observations are put into perspective by applying an ontological approach, which reveals the functioning of advertising pictures as objects for reflection, and as means to maintain a cultural imaginary world.