Academic literature on the topic 'Konsumtionsvanor'

Tidigare forskning har visat på att priset på livsmedel påverkar konsumtionen och att flera individuella faktorer så som ålder, kön, utbildning och inkomst både påverkar kvalitén på ens kostvanor och hur mycket ekologiska livsmedel man äter. Utifrån denna bakgrund togs syftet till denna studie fram: “Att undersöka ett urval av svenskars inköpsvanor med avseende på ekologisk mat och dryck samt vilka faktorer som ligger bakom att välja bort inköp av ekologiska produkter” och följande frågeställningar skulle besvaras: 1 - Hur ofta köper svenskar ekologiska livsmedel? 2 - Vilka faktorer kan ligga bakom att man väljer bort ekologiska livsmedel? Metod: En enkätstudie genomfördes och totalt deltog 105 personer i undersökningen. Fyra frågor, “Köper du någonsin ekologisk mat?”, “Köper du ekologisk mat oftare än en gång i månaden?”, “Avstår du ifrån att köpa ekologiska livsmedel för att det är för dyrt?” och “Är du intresserad av ekologisk mat?” testades utifrån följande variabler: ålder, kön, utbildning, inkomst och yrkesklass. Resultatet visar att priset är en avgörande faktor, men mer i vissa grupper. För högt pris är en större anledning till att man väljer bort ekologiska livsmedel bland personer med en inkomst på under 150 000kr/år jämfört med dem som har en inkomst på över 150 000kr/år (p=0,024) och hos personer under 30 år gamla jämfört med personer äldre än 31 år (p=0,025). Intresset för ekologisk mat var större hos arbetare än hos tjänstemän (p=0,025). Slutsatsen som kan dras utifrån denna undersökning är att pris och inkomst är viktiga faktorer för huruvida svenskar köper ekologiska produkter eller inte, något som ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet öppnar även upp för andra frågor och möjligheterna till vidare forskning inom området är stora.

Bakgrund Vi ser att det finns ett växande intresse hos män att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts kläder man väljer att ta på sig. Internets exploatering av näthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera på därför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur män i åldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. Vår målgrupp valde vi på grund av att vi tror att det är ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sätt att konsumera kläder. Idag finns det inte så mycket forskning kring mäns konsumtionsvanor av just kläder därför fann vi det som intressant att studera hur de tänker och agerar kring shopping. SyfteVårt syfte med arbetet är att få en djupare insikt kring hur vissa män konsumerar kläder. Vi ville ta reda på om de föredrar att handla kläder i en fysisk butik eller om Internet-handeln är ett alternativt sätt att shoppa på. Då ville vi även veta vilka faktorer det är som styr dem i deras val.MetodVi valde att göra en fokusgruppsintervju samt ett antal personliga intervjuer. Samtliga intervjuer har analyserats och redovisats på ett kvalitativt sätt. Detta gjorde vi på grund av att vi trodde att dessa intervjuformer skulle besvara vår problemställning på bästa sätt. Undersökningen genomförde vi i Uddevalla kommun då vi ville se om ett relativt begränsat utbud av fysiska butiker leder till ökad konsumtion på Internet. Fokusgruppsintervjun utfördes först då denna kunde leda till nya infallsvinklar inför de personliga intervjuerna. ResultatResultatet från undersökningarna visar på att vår målgrupps viktigaste kriterier för inköp av kläder samt vad som styrde dem till att handla i en fysisk butik, var klädernas passform och kvalité. Samtliga ansåg det som viktigt att kunna prova plaggen på riktigt och utefter det besluta sig om ett köp. Det var endast ett fåtal som valde att komplettera Uddevallas utbud av kläder med att vända sig till nätet. Då handlade de främst nischade plagg som exempelvis t-shirts med speciella tryck.
Program: Butikschef, textil och mode

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.

 

 This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.

 

The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.

 

Keywords:

Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society

The streaming market has gained momentum and many services are now staples in our everyday life. We have investigated the consumer satisfaction of the video streaming industry, to see if consumers were happy with the currently available services and if not, what drives them away? There are many illegal alternatives to the legal video streaming services and this paper explains some of the decision making that the ordinary consumer goes through when choosing between legal and illegal alternatives. Using established theoretical concepts from marketing, service innovation and digital service innovation we draw the conclusion that the market may be saturated. The qualitative data suggests that an ever-increasing amount of services (as of now) will lead to a decentralization of the content available to consumers. With the assumption that every service monopolizes their own content, each service will have a smaller amount of content than before since the available amount of media is finite. Since the average person cannot justify or afford to pay for more than one to three video streaming services, any expansion beyond that will put content behind a seemingly unreasonable paywall, leaving them with piracy as their best choice.

In the past years there has been an increase in interest regarding the environment and this combined with the technological advancement has resulted in new opportunities to secondhand consume. The stigmatisation regarding second-hand consumption is in present day often considered something of the past. The aim of this study is to contribute to the understanding of second-hand consumption as a phenomenon. Questions asked are how second-hand consumption interacts with the ideals of the consumer society, as well as what second-hand consumers can consider to buy or not buy second-hand and why this is. Previous research shows that the second-hand commodity is chosen for its value relative to its price, how second-hand consumption can contribute to overconsumption as well as how the perceived threat of the previous owner affects the second-hand commodity. This study, based on qualitative interviews with second-hand consuming students, indicates that second-hand consumption enables inadequate consumers to become adequate. The result also shows that second-hand consumption enables environmentally conscious consumers to follow the ideals of the consumer society with good conscience and that there is still some stigmatisation regarding second-hand consumption. However this stigma seems to be undergoing a revaluation process on both an individual and societal level.
Under de senaste åren har det ökade intresset för miljön och den tekniska utvecklingen öppnat upp nya möjligheter att andrahandskonsumera. Stigmat kring andrahandskonsumtion beskrivs numera som något förgånget. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av andrahandskonsumtion som fenomen. Detta utifrån frågeställningarna hur andrahandskonsumtion interagerar med konsumtionssamhällets ideal samt vad andrahandskonsumenter kan tänka sig att köpa respektive inte köpa begagnat och vad detta kan bero på. Tidigare forskning har visat hur andrahandsvaran väljs för sitt värde i förhållande till varans pris, hur andrahandskonsumtion kan bidra till överkonsumtion samt hur det upplevda hotet från den tidigare ägaren påverkar andrahandsvaran. Denna studie, som baseras på kvalitativa intervjuer med andrahandskonsumerande studenter, visar hur andrahandskonsumtion möjliggör för fattiga konsumenter att konsumera enligt normen. Resultatet visar även att andrahandskonsumtion möjliggör för miljömedvetna konsumenter att med gott samvete följa konsumtionssamhällets ideal samt att det ännu finns ett stigma kring andrahandskonsumtion. Detta stigma tycks dock befinna sig i en omvärderingsprocess på både individ och samhällsnivå.

Within today's society, social media has grown to become a more common thing than most. In Sweden, almost 83 % of the population use social media. With this marketing growth, a role that have become more common is the term ‘influencer’. Whereas an influencer is someone who inspires people in any sort of way by using social media platforms, such as Instagram. The marketing strategy that has evolved through influencers is called ‘influencers marketing’ and is a commonly used marketing strategy in today’s reality. However, the question that companies must ask themselves is - How will this affect consumers? By studying how ‘influencer marketing’ affect consumers whom all follow influencers on Instagram - this study presents which factors have a more deciding role when it comes to being affected by influencer marketing. Whereof we have had several semi-qualitative interviews regarding questions such as; how trustworthy a person finds influencers and if influencer marketing affects a person's consumer behaviour. The results of this study show that consumers feel a certain trust to influencers whereof this study presents 4 factors that affects an individual's ‘trust’. The result showed for example that a person value, genuity and personal connection to an influencer. The trust that an individual has towards influencers showed to have a direct connection to consumer behaviour.
I dagens samhälle har sociala medier växt fram och blivit allt vanligare. Hela 83% av internetanvändarna i Sverige använder sig av sociala medier (Karlsson 2018). En roll som har uppmärksammats på sociala medier är begreppet influencer. En influencer är en person som via sina sociala medier kan påverka och inspirera andra människor. Varav denna studie fokuserar på sociala medie-plattformen Instagram. Begreppet influencer är dock något som en stor mängd människor inte vet om vad det betyder (Kádekova & Holienčinová 2018). Detta är ett problem för framförallt företag som vill använda sig av influencer marketing. Problemet ligger i att det är svårt att veta vilken genomslagskraft en influencer har på konsumenterna. Denna studie ämnar därför att undersöka om en konsument känner förtroende för influencers samt om de påverkar en individs konsumtionsvanor. Denna studie är av den kvalitativa forskningsansatsen eftersom det är känslor och upplevelser som studerats. Därav valdes det att utföra semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar från respondenterna. Intervjuerna utfördes på 12 stycken respondenter som alla är mellan åldrarna 18–25 år. Åldersspannet är en medveten avgränsning då tidigare forskning visar på att influencers har mest påverkan på dessa åldrar. Svaren från intervjuerna är den data som används i undersökningen, det vill säga ingen sekundärdata har tagits i beaktning vid resultatet. Resultatet inom studien visade att konsumenter känner förtroende för influencers och studien har kommit fram till ett antal faktorer som bidrar till förtroende. Bland annat att en influencer visar genuinitet eller att en konsument känner en personlig anknytning till influencern. Det förtroende en konsument har för en influencer visade sig ha en direkt påverkan på en individs konsumtionsvanor.

De bilder som omger oss i vardagen är alla en del i hur vår identitet formas och utarbetas. Kläder och mode kan betraktas som en del av dessa bilder och har således stor påverkan på hur identitetsprocesser ser ut och och uppvisas. Den första introduktionen av oss själva sker genom de plagg vi bär och att konsumera plagg är en vikig del i skapandet av sig själv och sin identitet.  I den här studien har jag genom en designpedagogisk workshop fått ta del av fyra gymnasieungdomars taktila och verbala utsagor kring modekonsumtion och identitetsuttryck. Med utgångspunkt i sina egna garderober har deltagarna genom praktiskt arbete utmanats till att omvärdera och uppdatera ett plaggs egenskaper och genom samtal synliggjort individuella och kollektiva konsumtionsmönster. De har utifrån egna erfarenheter diskuterat plaggets relation till stilen och jaget och hur den relationen förändras över tid och i olika situationer. Tre primära diskurser framträder i studien där den första diskursen ringar in stilen som identitetsuttryck. Den andra placerar stiluttrycket i en konsumtionsdiskurs med hänsyn till identitet och grupptillhörighet. Den tredje sätter stil och identitetsuttryck i förhållande till hållbarhet samt etik och moral.

För den här studien har jag intervjuat fyra kvinnor kring konsumtion, gemensamt är att de alla identifierar sig som köpstoppare. Syftet är att ta reda på hur de agerar när de köpstoppar. Jag har frågat dem hur de definierar konsumtion, och det framkommer att de inte uppfattar alla former av konsumtion som konsumtion. Jag har även styrt in samtalen på hur de ser på status kopplat till konsumtion samt hur de upplever att deras sociala relationer påverkas av deras förändrande konsumtionsmönster. Studien visar på att köpstopp är något mer än att mina informanter slutar konsumera med pengar. Det deras agerande handlar om är ett individuellt ställningstagande kring hur de vill hushålla med sin tid, sin ekonomi samt sina relationer.
For this study, I have interviewed four women about consumption, what they all have in common is that they identify themselves as “köpstoppare. The purpose is to find out what it is they do when they “köpstoppar”. I have asked them how they define consumption, and it appears that they do not perceive all forms of consumption as consumption. I have also guided the conversations on how they view status linked to consumption and how they feel that their social relationships are affected by their changing consumption patterns. The study shows that “köpstopp” is something more than my informants stopping consuming with money. What their actions are about is an individual stance on how they want to manage their time, their finances and their relationships.

I den föreliggande studien undersöks sociala medier och framför allt Instagrams betydelse för unga kvinnors konsumtionsvanor. Både det högmoderna samhället och samhällsmedlemmarna påverkas på flera sätt av sociala medier och smartphones. Det för med sig olika beteenden och blandade positiva samt negativa känslor. Studien lutar sig mot en teoretisk och begreppsligt ramverk med utgångspunkt i A, Giddens teori om reflexivitet och självet samt Z, Baumans teori om konsumtionssamhället, men även inslag från Heimann och Gaisers teori om smarta infödingar lyfts fram. Genom fyra dialogiska intervjuer med totalt sju kvinnor i åldrarna 19–29 år så utformades studien med stöd från den hermeneutiska metodansatsen. I studiens resultatdel lyfts det fram hur Instagram via smartphones konstanta närvaro har kommit att få stor betydelse för kvinnorna och deras konsumtionsvanor. Empirin binds samman med teorierna och tidigare forskning och i huvudtolkningen som jag valt att kalla Du håller din smartphone i handen, men håller den dig i handen? påvisas en paradox som sedan förklaras och redovisas.

Research shows that adolescents are major users of various social media, and adolescent girls who use social media are more likely than adolescent boys to come into contact with so-called Influencer marketing, i.e. a form of marketing in which focus is placed on influential people rather than the target market as a whole. Influencers tend to effect their audience’s consumption habits, and their main audience often tend to be adolescent girls. This caught our attention since influencers are a quite new phenomenon and not much research on has been done on it. The main object of the study is to examine if there any correlations in what extent influencers affect adolescent girls consumption of ”status symbols” given their social class. The second object of the study builds on identifying and explaining differences in adolescent girls and their definitions of status symbols and how this affects their consumption of status symbols given their social class. To do this, we constructed a survey which we posted on the social media Facebook. The survey was only open to persons belonging to so-called ”girl groups”, consisting of girls only. Our respondents consist of adolescent girls at attending at swedish high schools. Our study draws on Pierre Bourdieu’s theory of; habitus, capital and field. We conclude that adolescent girls of a lower social class are more likely to consume status symbols recommended by influencers on social medias. Other conclusions are that adolescent girls regardless of their social class consume the same type of status symbols But also that there are no differences’ in adolescent girls and their definitions of which status symbols they consider to be highly valued.