Dissertations / Theses on the topic 'Konsumtionsvanor'

Tidigare forskning har visat på att priset på livsmedel påverkar konsumtionen och att flera individuella faktorer så som ålder, kön, utbildning och inkomst både påverkar kvalitén på ens kostvanor och hur mycket ekologiska livsmedel man äter. Utifrån denna bakgrund togs syftet till denna studie fram: “Att undersöka ett urval av svenskars inköpsvanor med avseende på ekologisk mat och dryck samt vilka faktorer som ligger bakom att välja bort inköp av ekologiska produkter” och följande frågeställningar skulle besvaras: 1 - Hur ofta köper svenskar ekologiska livsmedel? 2 - Vilka faktorer kan ligga bakom att man väljer bort ekologiska livsmedel? Metod: En enkätstudie genomfördes och totalt deltog 105 personer i undersökningen. Fyra frågor, “Köper du någonsin ekologisk mat?”, “Köper du ekologisk mat oftare än en gång i månaden?”, “Avstår du ifrån att köpa ekologiska livsmedel för att det är för dyrt?” och “Är du intresserad av ekologisk mat?” testades utifrån följande variabler: ålder, kön, utbildning, inkomst och yrkesklass. Resultatet visar att priset är en avgörande faktor, men mer i vissa grupper. För högt pris är en större anledning till att man väljer bort ekologiska livsmedel bland personer med en inkomst på under 150 000kr/år jämfört med dem som har en inkomst på över 150 000kr/år (p=0,024) och hos personer under 30 år gamla jämfört med personer äldre än 31 år (p=0,025). Intresset för ekologisk mat var större hos arbetare än hos tjänstemän (p=0,025). Slutsatsen som kan dras utifrån denna undersökning är att pris och inkomst är viktiga faktorer för huruvida svenskar köper ekologiska produkter eller inte, något som ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet öppnar även upp för andra frågor och möjligheterna till vidare forskning inom området är stora.

Bakgrund Vi ser att det finns ett växande intresse hos män att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts kläder man väljer att ta på sig. Internets exploatering av näthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera på därför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur män i åldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. Vår målgrupp valde vi på grund av att vi tror att det är ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sätt att konsumera kläder. Idag finns det inte så mycket forskning kring mäns konsumtionsvanor av just kläder därför fann vi det som intressant att studera hur de tänker och agerar kring shopping. SyfteVårt syfte med arbetet är att få en djupare insikt kring hur vissa män konsumerar kläder. Vi ville ta reda på om de föredrar att handla kläder i en fysisk butik eller om Internet-handeln är ett alternativt sätt att shoppa på. Då ville vi även veta vilka faktorer det är som styr dem i deras val.MetodVi valde att göra en fokusgruppsintervju samt ett antal personliga intervjuer. Samtliga intervjuer har analyserats och redovisats på ett kvalitativt sätt. Detta gjorde vi på grund av att vi trodde att dessa intervjuformer skulle besvara vår problemställning på bästa sätt. Undersökningen genomförde vi i Uddevalla kommun då vi ville se om ett relativt begränsat utbud av fysiska butiker leder till ökad konsumtion på Internet. Fokusgruppsintervjun utfördes först då denna kunde leda till nya infallsvinklar inför de personliga intervjuerna. ResultatResultatet från undersökningarna visar på att vår målgrupps viktigaste kriterier för inköp av kläder samt vad som styrde dem till att handla i en fysisk butik, var klädernas passform och kvalité. Samtliga ansåg det som viktigt att kunna prova plaggen på riktigt och utefter det besluta sig om ett köp. Det var endast ett fåtal som valde att komplettera Uddevallas utbud av kläder med att vända sig till nätet. Då handlade de främst nischade plagg som exempelvis t-shirts med speciella tryck.
Program: Butikschef, textil och mode

The purpose of this essay is mainly to study the reason behind students' visits to restaurants, and also their restaurant habits. The study also intends to find a possible difference in students dining habits among the different social classes; working class and middle class.

 

 This study contains qualitative methods. The qualitative research method is in the shape of deep interviews with ten students from different social classes who’s registered at Södertörns  högskola.

 

The results of this investigation show that the consumer society along with the respondent’s habitus and access to capital, has influenced and created their opinions and habits around eating out. This has also created the similarities and differences between them.

 

Keywords:

Habtitus, consumption, restaurant, social class, consumer society

The streaming market has gained momentum and many services are now staples in our everyday life. We have investigated the consumer satisfaction of the video streaming industry, to see if consumers were happy with the currently available services and if not, what drives them away? There are many illegal alternatives to the legal video streaming services and this paper explains some of the decision making that the ordinary consumer goes through when choosing between legal and illegal alternatives. Using established theoretical concepts from marketing, service innovation and digital service innovation we draw the conclusion that the market may be saturated. The qualitative data suggests that an ever-increasing amount of services (as of now) will lead to a decentralization of the content available to consumers. With the assumption that every service monopolizes their own content, each service will have a smaller amount of content than before since the available amount of media is finite. Since the average person cannot justify or afford to pay for more than one to three video streaming services, any expansion beyond that will put content behind a seemingly unreasonable paywall, leaving them with piracy as their best choice.

In the past years there has been an increase in interest regarding the environment and this combined with the technological advancement has resulted in new opportunities to secondhand consume. The stigmatisation regarding second-hand consumption is in present day often considered something of the past. The aim of this study is to contribute to the understanding of second-hand consumption as a phenomenon. Questions asked are how second-hand consumption interacts with the ideals of the consumer society, as well as what second-hand consumers can consider to buy or not buy second-hand and why this is. Previous research shows that the second-hand commodity is chosen for its value relative to its price, how second-hand consumption can contribute to overconsumption as well as how the perceived threat of the previous owner affects the second-hand commodity. This study, based on qualitative interviews with second-hand consuming students, indicates that second-hand consumption enables inadequate consumers to become adequate. The result also shows that second-hand consumption enables environmentally conscious consumers to follow the ideals of the consumer society with good conscience and that there is still some stigmatisation regarding second-hand consumption. However this stigma seems to be undergoing a revaluation process on both an individual and societal level.
Under de senaste åren har det ökade intresset för miljön och den tekniska utvecklingen öppnat upp nya möjligheter att andrahandskonsumera. Stigmat kring andrahandskonsumtion beskrivs numera som något förgånget. Syftet med denna studie är att bidra till förståelsen av andrahandskonsumtion som fenomen. Detta utifrån frågeställningarna hur andrahandskonsumtion interagerar med konsumtionssamhällets ideal samt vad andrahandskonsumenter kan tänka sig att köpa respektive inte köpa begagnat och vad detta kan bero på. Tidigare forskning har visat hur andrahandsvaran väljs för sitt värde i förhållande till varans pris, hur andrahandskonsumtion kan bidra till överkonsumtion samt hur det upplevda hotet från den tidigare ägaren påverkar andrahandsvaran. Denna studie, som baseras på kvalitativa intervjuer med andrahandskonsumerande studenter, visar hur andrahandskonsumtion möjliggör för fattiga konsumenter att konsumera enligt normen. Resultatet visar även att andrahandskonsumtion möjliggör för miljömedvetna konsumenter att med gott samvete följa konsumtionssamhällets ideal samt att det ännu finns ett stigma kring andrahandskonsumtion. Detta stigma tycks dock befinna sig i en omvärderingsprocess på både individ och samhällsnivå.

Within today's society, social media has grown to become a more common thing than most. In Sweden, almost 83 % of the population use social media. With this marketing growth, a role that have become more common is the term ‘influencer’. Whereas an influencer is someone who inspires people in any sort of way by using social media platforms, such as Instagram. The marketing strategy that has evolved through influencers is called ‘influencers marketing’ and is a commonly used marketing strategy in today’s reality. However, the question that companies must ask themselves is - How will this affect consumers? By studying how ‘influencer marketing’ affect consumers whom all follow influencers on Instagram - this study presents which factors have a more deciding role when it comes to being affected by influencer marketing. Whereof we have had several semi-qualitative interviews regarding questions such as; how trustworthy a person finds influencers and if influencer marketing affects a person's consumer behaviour. The results of this study show that consumers feel a certain trust to influencers whereof this study presents 4 factors that affects an individual's ‘trust’. The result showed for example that a person value, genuity and personal connection to an influencer. The trust that an individual has towards influencers showed to have a direct connection to consumer behaviour.
I dagens samhälle har sociala medier växt fram och blivit allt vanligare. Hela 83% av internetanvändarna i Sverige använder sig av sociala medier (Karlsson 2018). En roll som har uppmärksammats på sociala medier är begreppet influencer. En influencer är en person som via sina sociala medier kan påverka och inspirera andra människor. Varav denna studie fokuserar på sociala medie-plattformen Instagram. Begreppet influencer är dock något som en stor mängd människor inte vet om vad det betyder (Kádekova & Holienčinová 2018). Detta är ett problem för framförallt företag som vill använda sig av influencer marketing. Problemet ligger i att det är svårt att veta vilken genomslagskraft en influencer har på konsumenterna. Denna studie ämnar därför att undersöka om en konsument känner förtroende för influencers samt om de påverkar en individs konsumtionsvanor. Denna studie är av den kvalitativa forskningsansatsen eftersom det är känslor och upplevelser som studerats. Därav valdes det att utföra semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar från respondenterna. Intervjuerna utfördes på 12 stycken respondenter som alla är mellan åldrarna 18–25 år. Åldersspannet är en medveten avgränsning då tidigare forskning visar på att influencers har mest påverkan på dessa åldrar. Svaren från intervjuerna är den data som används i undersökningen, det vill säga ingen sekundärdata har tagits i beaktning vid resultatet. Resultatet inom studien visade att konsumenter känner förtroende för influencers och studien har kommit fram till ett antal faktorer som bidrar till förtroende. Bland annat att en influencer visar genuinitet eller att en konsument känner en personlig anknytning till influencern. Det förtroende en konsument har för en influencer visade sig ha en direkt påverkan på en individs konsumtionsvanor.

De bilder som omger oss i vardagen är alla en del i hur vår identitet formas och utarbetas. Kläder och mode kan betraktas som en del av dessa bilder och har således stor påverkan på hur identitetsprocesser ser ut och och uppvisas. Den första introduktionen av oss själva sker genom de plagg vi bär och att konsumera plagg är en vikig del i skapandet av sig själv och sin identitet.  I den här studien har jag genom en designpedagogisk workshop fått ta del av fyra gymnasieungdomars taktila och verbala utsagor kring modekonsumtion och identitetsuttryck. Med utgångspunkt i sina egna garderober har deltagarna genom praktiskt arbete utmanats till att omvärdera och uppdatera ett plaggs egenskaper och genom samtal synliggjort individuella och kollektiva konsumtionsmönster. De har utifrån egna erfarenheter diskuterat plaggets relation till stilen och jaget och hur den relationen förändras över tid och i olika situationer. Tre primära diskurser framträder i studien där den första diskursen ringar in stilen som identitetsuttryck. Den andra placerar stiluttrycket i en konsumtionsdiskurs med hänsyn till identitet och grupptillhörighet. Den tredje sätter stil och identitetsuttryck i förhållande till hållbarhet samt etik och moral.

För den här studien har jag intervjuat fyra kvinnor kring konsumtion, gemensamt är att de alla identifierar sig som köpstoppare. Syftet är att ta reda på hur de agerar när de köpstoppar. Jag har frågat dem hur de definierar konsumtion, och det framkommer att de inte uppfattar alla former av konsumtion som konsumtion. Jag har även styrt in samtalen på hur de ser på status kopplat till konsumtion samt hur de upplever att deras sociala relationer påverkas av deras förändrande konsumtionsmönster. Studien visar på att köpstopp är något mer än att mina informanter slutar konsumera med pengar. Det deras agerande handlar om är ett individuellt ställningstagande kring hur de vill hushålla med sin tid, sin ekonomi samt sina relationer.
For this study, I have interviewed four women about consumption, what they all have in common is that they identify themselves as “köpstoppare. The purpose is to find out what it is they do when they “köpstoppar”. I have asked them how they define consumption, and it appears that they do not perceive all forms of consumption as consumption. I have also guided the conversations on how they view status linked to consumption and how they feel that their social relationships are affected by their changing consumption patterns. The study shows that “köpstopp” is something more than my informants stopping consuming with money. What their actions are about is an individual stance on how they want to manage their time, their finances and their relationships.

I den föreliggande studien undersöks sociala medier och framför allt Instagrams betydelse för unga kvinnors konsumtionsvanor. Både det högmoderna samhället och samhällsmedlemmarna påverkas på flera sätt av sociala medier och smartphones. Det för med sig olika beteenden och blandade positiva samt negativa känslor. Studien lutar sig mot en teoretisk och begreppsligt ramverk med utgångspunkt i A, Giddens teori om reflexivitet och självet samt Z, Baumans teori om konsumtionssamhället, men även inslag från Heimann och Gaisers teori om smarta infödingar lyfts fram. Genom fyra dialogiska intervjuer med totalt sju kvinnor i åldrarna 19–29 år så utformades studien med stöd från den hermeneutiska metodansatsen. I studiens resultatdel lyfts det fram hur Instagram via smartphones konstanta närvaro har kommit att få stor betydelse för kvinnorna och deras konsumtionsvanor. Empirin binds samman med teorierna och tidigare forskning och i huvudtolkningen som jag valt att kalla Du håller din smartphone i handen, men håller den dig i handen? påvisas en paradox som sedan förklaras och redovisas.

Research shows that adolescents are major users of various social media, and adolescent girls who use social media are more likely than adolescent boys to come into contact with so-called Influencer marketing, i.e. a form of marketing in which focus is placed on influential people rather than the target market as a whole. Influencers tend to effect their audience’s consumption habits, and their main audience often tend to be adolescent girls. This caught our attention since influencers are a quite new phenomenon and not much research on has been done on it. The main object of the study is to examine if there any correlations in what extent influencers affect adolescent girls consumption of ”status symbols” given their social class. The second object of the study builds on identifying and explaining differences in adolescent girls and their definitions of status symbols and how this affects their consumption of status symbols given their social class. To do this, we constructed a survey which we posted on the social media Facebook. The survey was only open to persons belonging to so-called ”girl groups”, consisting of girls only. Our respondents consist of adolescent girls at attending at swedish high schools. Our study draws on Pierre Bourdieu’s theory of; habitus, capital and field. We conclude that adolescent girls of a lower social class are more likely to consume status symbols recommended by influencers on social medias. Other conclusions are that adolescent girls regardless of their social class consume the same type of status symbols But also that there are no differences’ in adolescent girls and their definitions of which status symbols they consider to be highly valued.

Studien ger fördjupad förståelse för hur konsumenter resonerar i fråga om farliga kemikalier ihygienprodukter respektive miljövänliga hygienprodukter. Förslag presenteras på hur RegionSkåne kan gå tillväga för att stödja konsumenter att göra hållbara val vad det gäller farligakemikalier i hygienprodukter. Undersökningsmetoderna som studien tillämpar är en kvalitativintervjuundersökning samt en kvantitativ enkätundersökning. Resultaten visar att deltagarnahar olika kunskaper och attityder i fråga om farliga kemikalier i hygienprodukter respektivemiljövänliga hygienprodukter samt att konsumenter som värderar hälsa och miljö påvisarpositiva attityder till ändrade konsumtionsvanor. Resultaten visar även att fokus bör läggas påhälso- och miljöaspekten vid utformning av stöd, då dessa visar sig vara väsentliga förändrade konsumtionsvanor.
This study concerns consumers reasoning over the appearance of hazardous chemicals inpersonal care products. The study provides deeper understanding of how consumers reasonwith regard to hazardous chemicals in personal care products and on the other handenvironmentally friendly personal care products, as well as to present suggestions for howRegion Skane can support consumers in making sustainable choices regarding hazardouschemicals in personal care products. Methods used in this study are one qualitative interviewsurvey and one quantitative questionnaire survey. The study´s results show that theparticipants in the study have varied knowledge and attitudes towards hazardous chemicals inpersonal care products and correspondingly environmentally friendly personal care products.Consumers who value health and environment show positive attitudes towards changing theirconsumer habits. The study’s results also show that focus should be placed on health andenvironmental aspects in the formulation of support, since these aspects have been found tobe essential for changing consumption habits.

Konsumtionen har idag blivit en stor del av samhället och människans vardagliga liv. Särskilt hos unga individer förekommer det en benägenhet att konsumera mer för att uppnå en högre social status och skapa en identitet genom konsumtionen. Det var därför intressant att undersöka varför unga individer konsumerar trots att de idag besitter en hög miljömedvetenhet. Syftet med studien var att undersöka unga individers konsumtionsvanor samt hur de förhåller sig till sina konsumtionsvanor i relation till det rådande miljöproblemet. Till det formulerades även tre frågeställningar för att kunna uppfylla syftet, vilka var: ”Hur ser intervjupersonerna på sina konsumtionsvanor?”, ”Hur ser intervjupersonerna på miljön?” samt ”Hur upplever intervjupersonerna sina konsumtionsvanor i förhållande till miljön?”. Det teoretiska ramverket består av teorier om konsumtion och konsumtionssamhället i vilket individer skapar sig en identitet med de varor de konsumerar. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med åtta personer i åldrarna 18–25. Under intervjuerna ställdes frågor som var baserade på olika teman, vilka var härledda är det teoretiska ramverket samt från syfte och frågeställningar. Dessa teman rörde intervjupersonernas konsumtionsvanor, miljömedvetenhet samt förhållandet mellan dessa. Resultatet visade att intervjupersonernas konsumtionsvanor varierar, men att konsumtionen är en stor del av deras liv. Merparten konsumerar saker de upplever trendiga eftersom de i viss mån påverkas av andras åsikter och vad de ser andra personer konsumera. Intervjupersonerna upplever positiva känslor vid konsumtion till en början, för att sedan uppleva ångest över att de har spenderat pengar och således minimerat möjligheten för att konsumera ytterligare. Samtliga intervjupersoner ansåg att en bättre ekonomi hade möjliggjort för en önskad ökad konsumtion. Intervjupersonernas miljömedvetenhet varierar även den stort där samtliga är medvetna om det rådande miljöproblemet varpå merparten känner en oro för framtiden. Dock kände intervjupersonerna en hopplöshet eftersom de upplevde att deras engagemang inte hjälper klimatet i det stora hela vilket resulterar i inaktivitet även hos de som har en stor miljömedvetenhet. Medvetenheten kring deras konsumtionsvanors påverkan på miljön är låg varpå samtliga menar att dåliga vanor är svåra att bryta. Intervjupersonerna känner en stark vilja att konsumera nya varor och det finns en ständig rädsla att inte passa in på grund av en bristande konsumtion. Detta väger därför högre än deras medvetenhet kring konsumtionens negativa påverkan på miljön.
Consumption has today become a large part of human life. Especially for young individuals there is a tendency to consume more to achieve a higher social status and create an identity through consumption. It was therefore interesting to investigate why young individuals consume despite the fact that they today has a high environmental awareness. The aim of this study was to investigate the consumption habits of young individuals and how their feelings are towards their consumption habits in relation to the current environmental problem. In addition three questions were stated to fulfill the aim of the study, these were stated as followed: “How do the interviewees understand their consumption habits?”, “How do the interviewees understand the environment?” and “How do the interviewees experience their consumption habits in relation to the environment?”. The theoretical framework consists of theories of consumption and consumption society in which individuals create an identity with the product they consume. The empire was collected through semi-structured interviews with eight people aged 18-25. The interview questions were based on different themes which referred to the interviewees consumption habits, environmental awareness and the relationship between them. The result showed that the interviewees consumption habits varies but that consumption is a big part of their lives. The majority of the interviewees consume things they found to be trendy, as they to some extent are affected by the opinions of others and what they see other people consume. The interviewees experience positive emotions while consuming initially, and then experienced anxiety about having spent money and thus have less money to consume further. All interviewees considered that a better economy had made it possible for a desired increased consumption. The environmental awareness of the interviewees also varies widely, all of which were aware of the current environmental problem and most of them feel anxiety about the future. However, there was a hopelessness amongst the interviewees as they feel that their involvement do not help in the grand scheme of things, which results in inactivity even for those who have environmental knowledge. Awareness of the impact of their consumption habits on the environment is low, and all believed that bad habits are difficult to break. The interviewees feel a strong desire to consume new goods and there is a constant fear of not fitting in because of a lack of consumption and that therefore outweighs their awareness of the negative impact of consumption on the environment.

The purpose of the study is to investigate the respondents’ consumption habits, experiences and opinions linked to NA-KD’s content on Instagram, to see which of the four communication models within PR (Grunig & Hunt 1984) that are reflected in their experiences, opinions and consumption.   Method: The study is based on a quantitative web survey, which was answered by Swedish women, aged 16-35, who follows @nakdfashion on Instagram. They answered questions about their consumption of the content as well as their experiences and opinions on how NA-KD communicates with their followers.   Result / analysis: The majority of respondents are "passive" consumers in the interaction with NA-KD on Instagram. The main reasons why they consume NA-KD's content are to get offers, coupons and to get inspiration. While their experiences reflects Grunig & Hunt’s asymmetric communication model, their opinions show more of the symmetric model.   Conclusion: The respondents' experiences and opinions about how the communication takes place / should take place do not match. The result indicates an existing imbalance in power between transmitter and receiver in the communication process. In practice, the respondents do not seem to mind it as long as NA-KD meets their needs, which are mainly inspiration and offers.

The aim of this study was to investigate the knowledge of dental erosion and the consumption habits of soft drinks among secondary school students. Differences between the sexes should also be investigated. The study consisted of 102 students, 60 women and 42 men, in the eleventh grade from a school in the south of Sweden. A questionnaire with 25 questions, divided in two parts with focus on knowledge respective consumption pattern and behaviour, was handed out and collected by the authors. The data showed that more than 50% of the participants had knowledge about dental erosion. More men than women knew about dental erosion. The main source of information was media (radio/newspapers/TV) and secondly dental personnel. A majority of the participants thought that the factors causing dental caries are the one’s that also may cause dental erosion. A majority of the students knew that soft drinks are a risk factor in the development of dental erosion. Men had a higher consumption of soft drinks compared to women. The results of the study indicate an inadequate level of knowledge of dental erosion among adolescents which has to be improved due to the increasing prevalence seen during recent years. It is of great importance that adolescents are aware of the factors that may cause dental erosion and how it may be prevented. Dental personnel ought to increase the information about the disease and dental hygienists may from this respect take a large responsibility of this matter.

I takt med den ökade globaliseringen har konkurrensen tilltagit på marknaden och påverkat förutsättningarna för de traditionella tillverkningsföretagen. Att utöver produkter sälja tjänster har blivit ett vanligt sätt att differentiera sig från andra aktörer och höja det värde som erbjuds mot kunderna. Denna lösning kallas tjänstefiering och är en växande trend inom tillverkningsindustrin.  Syftet med denna studie är att identifiera vad som är av vikt att fokusera på för företag som tillverkar konsumtionsvaror vid utformning av tjänstefierade erbjudanden till restauranger. Genom att samla in material har vi utformat praktiska rekommendationer till företag som tillverkar konsumtionsvaror kring vad som är av vikt att tänka på vid tjänstefiering. Tidigare forskning inom tjänstefiering har utförts främst i en kapitalvarukontext, detta trots att det visat sig både i praktik och teori att tjänstefiering är lönsamt även för andra typer av tillverkningsföretag. Forskningen har även främst utförts ur ett företagsperspektiv, trots att kundens viktiga roll i tjänstefiering är vida känt. Litteraturområdet som belyser tjänstefiering kopplat till konsumtionsvaror ur ett kundperspektiv anses därav vara begränsat. Studien har därför utförts i en restaurangkontext då restauranger köper in olika typer av konsumtionsvaror vilket ansågs bidra till en bredd i studien. För att undersöka detta område har studien därför haft för avsikt att besvara frågeställningen: Vad värdesätter restauranger vid utformning av tjänstefierade erbjudanden av konsumtionsvaror? För att besvara denna fråga har vi genomfört sju kvalitativa intervjuer med personer som arbetar på olika restauranger med en sådan position att de har insyn kring köp av tjänstefierade erbjudanden. Inför intervjuerna skapade vi en teoretisk referensram med relevant forskning för vår studie gällande tjänstefiering och kundvärde. Referensramen har sedan använts som stöd vid utformning av intervjuguiden som använts vid genomförandet av intervjuerna samt använts vid analys av den insamlade datan.  Resultatet från studien visar att restauranger värdesätter flera faktorer vid utformning av tjänstefierade erbjudanden av konsumtionsvaror från alla dimensioner av kundvärdet. Relationer och den personliga kontakten, möjlighet till att påverka erbjudandet och delta i utvecklingen samt ekonomi visade sig vara värdeskapande aspekter där den personliga kontakten var något som visade sig vara en avgörande faktor för restaurangerna.

Även om ett företag har en innovativ idé, ligger rätt i tiden och har intern marknadsföringskompetens tycks det finnas hinder för att de ska lyckas nå ut med sitt koncept vilka inte nämns i litteraturen. Trots mängder av marknadsföringslitteratur och teorier om hur företag söker information, värderar alternativ och fattar beslut i samband med inköp så lyckas inte alla produkter. Utifrån teorier kring relationsmarknadsföring, nätverk, inköpsbeteende och beslutsfattande valde vi att formulera frågeteman och studera ett fallföretag som säljer konsumtionsvaror business to business (B2B). På detta sätt undersöktes vilka hinder som kan finnas mellan det säljande företagets kommunikation och kundföretagets inköpsprocess. Intervjuerna fördes i diskussionsform kring teman som marknadsföringsstrategi, marknadsbearbetning, kundkontakt och målgrupp. Med respondenter från kundföretagen behandlades teman som behov, informationssökning, beslutsfattande och utvärdering. Båda grupperna uppmanades också att berätta om upplevda hinder. Det insamlade materialet tolkades sedan och jämfördes med insamlade teorier i ett induktivt moment. I slutsatserna presenteras dessa hinder vilka i det undersökta fallet tyder på att det verkar finnas en mättnad hos inköpare att ta till sig ny information, det är svårt att bryta invanda inköpsmönster och det är svårt att nå ut med sitt budskap om det inte finns en långsiktig enhetlighet och konsekvens i marknadsföringen och det säljande företagets erbjudande. Uppsatsens syfte är att synliggöra dessa hinder framför allt för fallföretaget men även se om de kan vara giltiga i andra situationer. I slutet av studien förs en diskussion kring huruvida de upptäckta hindren kan återfinnas i andra sammanhang mellan säljande och köpande företag