Academic literature on the topic 'Kontorsyta'

Titel: Omvandling av kontorsyta till bostäder – En studie om fastighetsbolags beslutsfattande och bedömning av lönsamheten. Problemformulering: Hur kan fastighetsbolag analysera investeringsmöjligheten avseende omvandling av kontorslokaler till bostäder? Vilken boendeform är mest lönsam vid omvandling av kontorslokaler till bostäder? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara fastighetsbolags investeringsbeslut vid omvandling av kontorsyta till bostäder samt utvärdera vilken boendeform som är mest lönsam. Metod: Författarna har genomfört en kvalitativ studie med abduktiv ansats för att skapa en fördjupad och detaljerad förståelse om fastighetsbolags resonemang. Slutsats: Författarna har kommit fram till att fastighetsbolag kan analysera investeringsmöjligheten avseende omvandling genom fyra steg:  Steg 1: Efterfrågan på kontorsmarknaden  Finns det efterfråga på kontorsytor i den specifika fastigheten, framtida och nuvarande vakans kan analyseras. Steg 2: Byggnadens förutsättningar Vi har kommit fram till att en äldre, frisk kontorsbyggnad med renoveringsbehov som tidigare varit bostäder kan lämpa sig väl för omvandling. Steg 3: Marknadsanalys, riskanalys och beslutsunderlag Risker för projekt men även omvärld analyseras. Marknadens pris samt hyresnivåer analyseras för att kunna avgöra val av boendeform.  Steg 4: Beslutsfattande Fastighetsbolag väger alternativ mot varandra och kan välja de mest lönsamma. Till stor del handlar beslutsfattande om fastighetsbolagets strategi och eller ägarnas krav på avkastning. Bostadsrätter är enligt vår studie mer lönsam i Göteborgs A-lägen, medan hyresrätter är mer lönsamma i B och C-lägen. Äganderätter är en ovanlig upplåtelseform, som inte slagit igenom på den svenska marknaden. Kunderna har svårt att förstå konceptet, de är svåra att prissätta och kapitalskatten påverkar boendeformen negativt.

During the last year and a half, the current Covid-19 pandemic has changed many aspects ofour lives, and while we cannot yet for sure say what changes are here to stay, we do knowthat we might expect a new everyday-normal. This study aims to investigate the future ofoffice space and whether we can expect a change in demand for the required space needed,and in addition, discover what trends are on the rise. The study is based on qualitative data in the form of scenario-based interviews with principalactors within the industry, including real estate companies and tenants active within different sectors. By grounding my research and scenarios on scientific theories, such as behavior aleconomics, the rational expectations theory, symbolic interactionism and the familiar theory of demand and supply, well-grounded reasoning for future office demand and trends has been made. The results of this study suggest that a significant change in terms of the required office space needed is unlikely. A majority of the interviewees believes that we will bounce back tobusiness as usual and that the office space required decreases with no more than five percent. Organizations and real estate companies will base their decision on rational expectations, inaccordance with the rational expectations theory. Furthermore, the study highlights five main trends in the future. The first being a redesign of the office layout with additional smaller meeting rooms dedicated for focus-oriented work. The second one, elevated experience/services where full-services buildings will have to offer its tenants elevated and enhanced experiences in order to attract employees back to the office. The third the meidentified is increased expectations of employers which employees will put on their employers where flexible working policies will be demanded. The fourth is named change of purpose where the office will transform from solely being a place to get things done to becoming an even more social place and an important attractor for new talent. And lastly, time, shedding light on the importance of letting some time pass after returning back to “normal” in order for organizations to avoid making poor and costly judgment calls.
Under drygt ett år har många aspekter av våra liv förändrats till följd av den pågående Covid19 pandemin. Medan det inte är klarlagt vilka förändringar som är här för att stanna, är det säkert att säga att ett nytt normalläge är att vänta sig. Denna studie syftar till att undersökaframtidens kontorsbehov och huruvida vi kan förvänta oss en förändring i efterfråga på kontorsyta, samt till att belysa framtida kontorstrender. Studien baseras på kvalitativ data i form av scenariobaserade intervjuer med principiella aktörer verksamma inom branschen. Dessa inkluderar fastighetsbolag, projektutvecklare samt hyresgäster inom olika sektorer. Genom att grunda scenarierna på vetenskapliga teorier,såsom beteendeekonomi, teorin om rationella förväntningar, symbolisk interaktionism ochden bekanta teorin om utbud och efterfråga, har välgrundade resonemang om framtidens kontors efterfråga förts. Resultaten tyder på att det är osannolikt att en signifikant förändring i efterfråga på kontorsyta kommer att äga rum. Majoroiteten av intervjupersonerna tror att vi eller mindre kommer att återgå till våra kontor utan en större förändring sett till kontorsyta. I det fall kontorsytan minskar, minskar den inte med mer än fem procent. Vidare baserar företag deras beslut pår ationella förväntningar, i enlighet med teorin om rationella förväntningar. Därutöver identifierar studien fem framtida kontorstrender. Första trenden är en omfördelning av kontorsyta med fler, mindre mötesrum avsedda för fokuserat arbete. Den andra trenden ären förhöjd kontorsupplevelse med fullservicekontorsfastigheter där hyresgäster erbjuds en förhöjd jobbupplevelse för att locka tillbaka anställda till kontoret. Tredje trenden är ökade förväntningar på arbetsgivare där arbetstagare kommer att efterfråga en mer flexibel och dynamisk jobbpolicy. Förändrat kontorssyfte utgör den fjärde trenden där framtidens kontor blir mer än enbart en plats att arbeta på, utan även en plats för social interaktion och för att attrahera nya talanger. Sist men inte minst, tid, i syfte att belysa vikten av att låta en viss essentiell tid passera efter man återgått till en mer normal vardag, detta för att undvika kostsamma och icke-fördelaktiga affärsbeslut.

Syftet med rapporten är att göra en jämförelse av två olika metoder för att kyla ett fiktivt kontorshus som är 2 000 m² stort och beläget i Västerås. För att representera ett normalt kontorshus har kyleffektbehovet valts till 50 W/m² vilket ger totala kyleffektbehovet 100 kW. I ena fallet finns en kylmaskin som kyler byggnaden och i andra byts kylmaskinen mot ett antal borrhål som motsvarar hela kyleffekten. För att kunna bedöma de tekniker som har använts har energianvändning och växthuspotential beräknats i ett livscykelperspektiv. Denna energianvändning beräknas som inbäddad energi, vilket är all energi som använts från framtagande av råmaterialen till färdiginstallerat system. Växthuspotentialen beräknas i alla dessa steg som totala koldioxidekvivalenter. Ett sätt att bedöma den energibesparing som har gjorts är med en EROI-analys. EROI beräknas som sparad energi dividerat med investerad energi och är ett dimensionslöst tal som ger en indikation på hur värdefull investeringen är från energisynpunkt. Kylbehovet som finns i byggnader består av värmeöverskott, som uppkommer av bland annat belysning, datorer, kopiatorer och värme från människor. För att kyla bort denna värme finns ett antal olika kyltekniker. Kylmaskinen betraktas ofta som det klassiska sättet att skapa kyla, men är förknippad med en stor energianvändning under dess drift, främst till kompressor-drift. Till borrhålslösningen utgör en cirkulationspump enda elbehovet för att kunna skapa kyla, eftersom denna driftenergi är mycket lägre än för kylmaskinens kompressor ses ofta kyla från borrhål som gratis- eller frikyla. Byggnadens kylenergibehov har bedömts till 40 kWh/m2, år eller totalt 80 000 kWh/år. Detta kylenergibehov ger upphov till driftenergibehov. De årliga elbehoven beräknades till 26 145 kWh/år för kylmaskinen och 2 000 kWh/år för borrhålen. Dessa elbehov motsvarar de totala energierna 4 235 460 MJ för kylmaskinen samt 324 000 MJ för borrhålen under byggnadens livslängd. För att beräkna den inbäddade energin i dessa två lösningar krävdes livscykelanalyser. Det framkom snart att det inte fanns, av denna anledning användes byggvarudeklarationer för komponenterna. Till det hämtades livscykelanalyser för material. I de fall där det funnits varken livscykelanalyser eller byggvarudeklarationer har antaganden gjorts. Det som saknades var information om vad en kylmaskin innehåller, därför har det antagits att en värmepump och kylmedelkylare tillsammans kan fungera på samma sätt som en kylmaskin. Resultatet av beräkningarna för den inbäddade energin, tillverkning och transporter, beräknades till 74 627 MJ för kylmaskinen och 480 490 MJ för borrhålslösningen. Koldioxidutsläppen i samma skeden blev 4,8 ton koldioxidekvivalenter för kylmaskinen respektive 29,5 ton koldioxidekvivalenter för borrhålen. De stora skillnader som ses i inbäddad energi och koldioxidekvivalenter uppkommer av dieselanvändning, som krävs för att borra borrhålen. I denna rapport studeras scenariot att ersätta en kylmaskin som använts i fem år med ett antal borrhål, med samma kyleffekt, om detta kan vara fördelaktigt ur en energi- och miljömässig synpunkt. Studien visar att efter bara 4,5 år använder borrhålslösningen mindre energi, trots den höga inbäddade energin vid installationen. Den stora skillnaden består av elbehovet i driftskedet, där borrhålen har en cirkulationspump som använder betydligt mindre el än kylmaskinens kompressor. Den andra kategorin som har undersökts i denna studie har varit växthuspotential i form av koldioxidekvivalenter, som uppkommer under hela livstiden för båda lösningarna. Ett av kylmaskinens utsläpp kommer från köldmediet (R407C), ett kg köldmedie motsvarar 1 526 kg koldioxidekvivalenter. Det antogs att 4 % av detta köldmedie årligen läcker till omgivningen under alla år 45 år, detta läckage gav en total växthusverkan på 46,6 ton koldioxidekvivalenter. Det förekommer även stora koldioxidutsläpp i driftskedet, eftersom elbehoven är totalt 1 177 MWh för kylmaskinen och 90 MWh för borrhålen. En litteraturstudie visade att koldioxid-utsläppen vid produktion av el varierar mycket beroende på vilka förhållanden som råder, utsläppen varierar från 0 till 1 269 kg/MWh. Det visade sig dock att borrhålets koldioxid-utsläpp är lägre än kylmaskinens även vid låga koldioxidemissioner från elproduktion. Detta beror på läckaget av köldmedie som förekommer i kylmaskinen. Resultaten visar att oavsett utsläpp från elproduktion kommer borrhålen ha en lägre växthuspotential än kylmaskinen. Om kylmaskinen skulle användas under byggnadens livslängd skulle den ha en viss inbäddad energi och om borrhålen användes under byggnadens livslängd skulle de ha en annan inbäddad energi. Skillnaden i dessa energier kallas sparad energi. Investerad energi beräknas som den energi som krävs för att ersätta kylmaskinen med borrhålen. Med sparad och investerad energi kan först nettoenergin beräknas som skillnaden mellan dessa, den blev 3 089 025 MJ. EROI beräknas sedan som kvoten av sparad och investerad energi och blev 7,4, vilket innebär att ett byte av en befintlig kylmaskin till en borrhålslösning är fördelaktig ur energisynpunkt.
The purpose of this study is to compare cooling from a refrigeration machine and a borehole system. These technologies are chosen because they are observed as each other’s opposites. A refrigeration machine is associated with a requirement of large amounts of electric energy, while the borehole system is often seen as free cooling. The study is performed on a fictional building located in Västerås. The building has an area of 2 000 m² and a cooling requirement of 50 W/m². In the scenario studied the building is already equipped with a refrigeration machine, the goal is to examine if it can be motivated to remove this machine and replace it with a borehole system. The chosen environmental impact categories are embodied energy and carbon dioxide equivalents. In order to evaluate the embodied energy, EROI (Energy return on investment) is used to calculate the energy saved by removing the refrigeration machine. For the refrigeration machine most of the energy used is during the operation phase, this is because of the compressor which is used to produce cooling energy. In the borehole system 40 % of the energy used is during the operation phase and 60 % during the manufacturing phase. The drilling used 8.1 m3 diesel fuel, which dominated both the embodied energy and the carbon dioxide emissions of the borehole system. Results show that after only 4.5 years after installation the borehole system has less total embodied energy. EROI was then calculated as saved energy divided by invested energy and the result was an EROI of 7.4. The carbon dioxide emissions from both systems are heavily dependent on the CO2-emissions from electricity generation. Though, if a refrigeration machine were used during the buildings entire lifetime the leakage of refrigerant would be big enough to counteract this dependence.

Studien undersökte hur tio anställda hos Försäkringskassan upplevde implementeringen av den aktivitetsbaserade kontorstypen som skedde 2014. Studien genomfördes i form av tio semi-strukturerade intervjuer som analyserades induktivt. Ur detta framkom tre teman: att arbeta aktivitetsbaserat, möjligheten att påverka samt social samvaro, varav de förstnämnda hade ett antal underteman. Slutsatsen av studien blev att Försäkringskassan inte anpassat deras version av ett aktivitetsbaserat kontor efter de arbetsuppgifter många av de anställda utför samt att Försäkringskassan inte behandlade implementeringen som en kontinuerlig process med möjlighet att forma kontorstypen efter hela organisationen.
The purpose of this study was to research the experience of ten employees of a Swedish administrative authority in regard to the implementation of an activity-based workplace 2014. The study was conducted in the form of ten semi-structured interviews which were analyzed inductively. From this, three themes emerged: working activity-based, the ability to influence and social cohesion. The former two with their own subcategories. The study concluded that the administrative authority did not adjust their version of an activity-based workplace to accommodate the tasks a large number of the employees perform on a daily basis. The implementation also was not considered a continuous process with the opportunity to shape the workplace to accommodate a larger part of the organisation.

Det blir allt vanligare i Sverige att företag och organisationer lämnar enskilda kontorsrum för att övergå till kontorslandskap. Tidigare forskning visar att trivseln hos de anställda ofta minskar vid denna typ av förändring och att det kan ge både positiva och negativa konsekvenser för organisationens produktivitet. Det finns enligt tidigare forskning vinster i att anställda blir delaktiga vid organisationsförändringar för att behålla god produktivitet och trivsel. Syftet med denna studie var att undersöka hur trivsel hos kontorsanställda upplevs i kontorslandskap samt om trivsel och produktivitet påverkas på grund av förändrad kontorstyp.  Vi har i vår studie undersökt hur produktivitet och upplevelsen av trivsel förändrats hos handläggare och utredare på Försäkringskassans Nationella Försäkringscenter (NFC) i Visby. Denna statliga organisation valdes då de våren 2013 bytte kontorstyp från egna kontor till kontorslandskap. Tre enheter på NFC i Visby valdes att ingå i studien utifrån att ärendehanteringen av dessa enheters ärendeslag var relativt snabb.  Som undersökningsmetoder för denna fallstudie använde vi oss av produktivitetsmätning, enkätundersökning och observationer. Produktivitet mättes i studien genom statistik över handläggares och utredares avslutade ärenden. Mätningen gjordes genom att de anställdas produktivitet över fyra veckor 2012 jämfördes med fyra veckor 2013 för de tre utvalda enheterna på NFC i Visby. Trivseln undersöktes genom en webbenkät, som skickades ut till samtliga handläggare och utredare på de tre enheterna. Anledningen till detta var att få en uppfattning hur de anställdas trivsel förändrats i och med byte av kontorstyp. Observationer användes för att kunna beskriva det nya kontorets utformning och för att få en djupare förståelse av de anställdas uppfattningar om den nya arbetsplatsen.  Ingen signifikant skillnad i produktiviteten kunde påvisas vid mätning av genomsnittsproduktion under fyra veckor. Vi kunde dock inte utifrån resultatet i denna studie utesluta att förändring av konstorstyp påverkade produktiviteten på grund av otillräckligt underlag för mätning. Enkätsvaren visade att trivseln för deltagarna i studien efter byte till kontorslandskap hade minskat i jämförelse med arbete i egna kontorsrum. Störst försämring som deltagarna upplevde var förändringen av arbetsplatsens geografiska läge. Många deltagare upplevde även försämring i den fysiska miljön som belysning, temperatur, ljud och rörelser i kontorslandskapet efter flytt till kontorslandskap. Faktorer som arbetsrelaterat stöd och hjälp från kollegor och chef hade inte förändrats signifikant men deltagarna upplevde att det personliga stödet från kollegor hade minskat. Det framkom även att deltagarna upplevde en minskad integritet och ökad känsla av att bli kontrollerad. Ytterligare slutsatser dragna från studien visade även att brist på delaktighet kunde bidra till minskad upplevelse av trivsel och minskad produktivitet.  Avslutningsvis lämnas förslag till fortsatt forskning om hur produktivitet och trivsel förändras på lång sikt orsakat av byte av kontortypen. Kunskap inom detta område kan bidra till strategiska verktyg för planering av kontorstyper som ger både hög produktivitet och trivsel hos de anställda.
It is more and more common in Sweden for companies and organizations to switch from cell offices to open plan office. Previous research shows that job satisfaction among employees often reduces. This change of office type can provide both positive and negative effects for organizational productivity. The purpose of this study was to investigate how job satisfaction and productivity is affected due to the changed type of office. We investigated how productivity and job satisfaction were affected for employees at the Swedish Social Insurance Agency National Center (NFC) in Visby who made this type of organizational change. Conclusions in the study showed that job satisfaction for the participants after switching to open plan office had decreased in comparison with working in cell offices. No significant differences in productivity were measured. We cannot from the results of this study exclude the possibility that changes of the office type affects productivity due to inadequate basis for measurement we used. Knowledge in this area may contribute to the strategic tool for planning an office type that provides high productivity and job satisfaction for employees.

Vid utformning av kontor är krav på arbetsmiljö, tillgänglighet, trivselfaktor och att kunna påvisa sitt varumärke i kontoret av vikt. För att kontoret ska bidra till ett positivt arbetsklimat och ett effektivt arbetssätt bör även utformningen anpassas till den specifika verksamhet som bedrivs. Ett kontor med attraktiv utformning och bra arbetsmiljö ökar organisationens attraktionskraft mot befintliga och framtida medarbetare. Rapporten behandlar krav och aspekter att beakta vid ombyggnation av kontor och planering av ny kontorstyp i existerande lokaler. Med ett befintligt kontor finns givna förhållanden som ska tas hänsyn till och därför sammanfattas fakta om tekniska- och social aspekter som är av vikt vid valet av kontorstyp. Tekniska aspekter är ljud, ljus, luft, temperatur, bärande byggnadsdelar, vatten och avlopp, brand och el. Sociala aspekter innefattar ergonomi, kulörval, medarbetarhälsa, digitalisering, estetik och inredning. Olika kontorstyper beskrivs och utformningskrav från lagar och branschföreskrifter presenteras. Utförd studie baseras på en fallstudie av Skanskas kontor i Uppsala där en behovsanalys utförs och ett förslag på aktivitetsbaserad kontorslösning presenteras.

Skanska Deep Green Cooling is a very energy efficient system for cooling of a building. The system use deep boreholes to cool the building. In the cold part of the year, when the temperature outside is lower than the temperature out from the boreholes, the boreholes will be charged with coldness and the heat in the boreholes are used to preheat the ventilation air. The system has potential to be more energy efficient by optimization of the pumps and the pressure drop in the system. Pressure drop is crucial for the pumps power requirement. In the report two methods are theoretic tested to lowering the pressure drop to lower levels. The first method work with full open control valves and the second method work with bypass of control valves. Energy saving of the two methods are 7 percent.
Skanska Deep Green Cooling är en energieffektiv metod för kontorskyla. Metoden bygger på att nyttja kylan som finns i marken för att kyla en byggnad. Under kalla delen av året så laddas berget åter med kyla samtidigt som värmen från berget förvärmer ventilationsluften. Deep Green Cooling bygger på principen att inte krångla till det i onödan, därmed har styrsystemet upprättats så enkelt som möjligt. Kylsystemet har i dag redan en mycket god verkningsgrad, men det finns möjlighet att höja den. Denna rapport tar upp två metoder för att effektivisera driften av Deep Green Cooling. Båda metoderna går ut på att minska onödiga förluster i systemet och därmed spara energi, teoretiska beräkningar visar på ungefär 7 procent i besparing.

Under drygt ett år har många aspekter av våra liv förändrats till följd av den pågående Covid19 pandemin. Medan det inte är klarlagt vilka förändringar som är här för att stanna, är det säkert att säga att ett nytt normalläge är att vänta sig. Denna studie syftar till att undersökaframtidens kontorsbehov och huruvida vi kan förvänta oss en förändring i efterfråga påkontorsyta, samt till att belysa framtida kontorstrender. Studien baseras på kvalitativ data i form av scenariobaserade intervjuer med principiellaaktörer verksamma inom branschen. Dessa inkluderar fastighetsbolag, projektutvecklare samthyresgäster inom olika sektorer. Genom att grunda scenarierna på vetenskapliga teorier,såsom beteendeekonomi, teorin om rationella förväntningar, symbolisk interaktionism ochden bekanta teorin om utbud och efterfråga, har välgrundade resonemang om framtidenskontorsefterfråga förts. Resultaten tyder på att det är osannolikt att en signifikant förändring i efterfråga på kontorsytakommer att äga rum. Majorotiten av intervjupersonerna tror att vi eller mindre kommer attåtergå till våra kontor utan en större förändring sett till kontorsyta. I det fall kontorsytanminskar, minskar den inte med mer än fem procent. Vidare baserar företag deras beslut pårationella förväntningar, i enlighet med teorin om rationella förväntningar. Därutöveridentifierar studien fem framtida kontorstrender. Första trenden är en omfördelning avkontorsyta med fler, mindre mötesrum avsedda för fokuserat arbete. Den andra trenden ären förhöjd kontorsupplevelse med fullservicekontorsfastigheter där hyresgäster erbjuds enförhöjd jobbupplevelse för att locka tillbaka anställda till kontoret. Tredje trenden är ökadeförväntningar på arbetsgivare där arbetstagare kommer att efterfråga en mer flexibel ochdynamisk jobbpolicy. Förändrat kontorssyfte utgör den fjärde trenden där framtidens kontorblir mer än enbart en plats att arbeta på, utan även en plats för social interaktion och för attattrahera nya talanger. Sist men inte minst, tid, i syfte att belysa vikten av att låta en vissessentiell tid passera efter man återgått till en mer normal vardag, detta för att undvikakostsamma och icke-fördelaktiga affärsbeslut.
During the last year and a half, the current Covid-19 pandemic has changed many aspects ofour lives, and while we cannot yet for sure say what changes are here to stay, we do knowthat we might expect a new everyday-normal. This study aims to investigate the future ofoffice space and whether we can expect a change in demand for the required space needed,and in addition, discover what trends are on the rise. The study is based on qualitative data in the form of scenario-based interviews with principalactors within the industry, including real estate companies and tenants active within differentsectors. By grounding my research and scenarios on scientific theories, such as behavioraleconomics, the rational expectations theory, symbolic interactionism and the familiar theoryof demand and supply, well-grounded reasoning for future office demand and trends has beenmade. The results of this study suggest that a significant change in terms of the required office spaceneeded is unlikely. A majority of the interviewees believes that we will bounce back tobusiness as usual and that the office space required decreases with no more than five percent.Organizations and real estate companies will base their decision on rational expectations, inaccordance with the rational expectations theory. Furthermore, the study highlights five maintrends in the future. The first being a redesign of the office layout with additional smallermeeting rooms dedicated for focus-oriented work. The second one, elevatedexperience/services where full-services buildings will have to offer its tenants elevated andenhanced experiences in order to attract employees back to the office. The third themeidentified is increased expectations of employers which employees will put on their employerswhere flexible working policies will be demanded. The fourth is named change of purposewhere the office will transform from solely being a place to get things done to becoming aneven more social place and an important attractor for new talent. And lastly, time, sheddinglight on the importance of letting some time pass after returning back to “normal” in order fororganizations to avoid making poor and costly judgment calls.

Today, many organisations are adopting offices that have an open design with or without flexible seating. While advocates of open-plan offices propose that these office types lead to cost savings and aid inter and intra-team communication, opponents argue that these office types are associated with decreased performance and worsened health among employees. This thesis investigates how the type of office (cell offices, shared room offices, small open-plan offices, medium-sized open plan offices, large open-plan offices and flex offices) influences employee health and performance, and whether this is different for different personalities and jobs with different concentration demands. Data were gathered by means of surveys and cognitive tests from five organisations with different office types. In Study I (N=1241), the aim was to investigate the main effect of office type on indicators of health and performance and the interaction effect of office type with the need to concentrate in order to carry out work tasks. Office type alone was associated with distraction and cognitive stress in such a way that cell offices were associated with fewest problems, followed by flex offices, while open-plan offices were associated with the most problems. While employees in open-plan offices and employees in flex offices reported more problems as the need for concentration increased, employees in cell offices reported the same level of problems regardless of the need of concentration. Study II (N=527) investigated how performance on a memory test was affected during normal working conditions as compared to a quiet baseline. There was a negative dose-response relationship between the size of the open-plan office environment and the drop in word recall during the normal working condition. However, Study II also showed that individuals working in cell offices had as high a drop in performance during normal working conditions as did those working in large open-plan office environments. Study III (N=1133–1171) focused on the interaction effect between office type and individual differences in personality. The personality trait agreeableness interacted with office type on the outcome variables distraction and job satisfaction. Specifically, Study III may indicate that as offices get more open and flexible, agreeable people will report more problems. In conclusion, the studies in the present thesis have implications for practice and suggest that office type impacts on employee health and performance, while concentration demands of the job and agreeableness moderate the effects. Although employees report higher level of distraction in open-plan office environments, when performance on a demanding task is measured, cell offices are not as favourable during normal working conditions as self-reported data usually indicate. Organisations should also be aware that, among open-plan offices, small open-plan offices are associated with fewer problems.
Kontorslandskap med eller utan fasta arbetsstationer förekommer idag i många organisationer. Förespråkare för kontorslandskap hänvisar till kostnadsbesparing samt förbättrade förutsättningar för kommunikation, medan motståndare hävdar att kontorslandskap leder till försämrad prestation och hälsa bland medarbetarna. Denna avhandling undersöker om kontorstyp påverkar de anställdas hälsa och prestation, samt om effekten av kontorstyp varierar beroende på de anställdas personlighet och typ av arbetsuppgifter. Data i form av enkätsvar och prestation på kognitiva tester samlades in från fem organisationer med olika typer av kontorslösningar (cellkontor, delade kontorsrum, små kontorslandskap, mellanstora kontorslandskap, stora kontorslandskap och flexkontor). I studie I (N = 1241) var syftet att undersöka huvudeffekten av kontorstyp på indikatorer för hälsa och prestation samt om effekten är beroende av koncentrationskraven i arbetet. Kontorstyp visade samband med distraktion och kognitiv stress på så sätt att medarbetare i cellkontor uppgav minst problem, följt av de i flexkontor, medan kontorslandskap var förknippade med mer problem. Vidare rapporterade anställda som hade arbetsuppgifter som krävde koncentration mer problem i kontorslandskap och flexkontor, medan anställda i cellkontor, oavsett arbetets krav, rapporterade lika mycket problem. I studie II (N = 527) undersöktes hur prestation på ett minnestest påverkades under normala arbetsförhållanden jämfört med en tyst referensmätning i olika kontorstyper. Det fanns ett negativt dos-responssamband mellan storleken på kontorslandskapet och hur många procent sämre medarbetare presterade under normala arbetsförhållanden. Men Studie II visade också att personer som arbetar i cellkontor hade ett lika högt bortfall i prestation under normala arbetsförhållanden som de som arbetade i stora kontorslandskap. I studie III (N = 1133-1171) låg fokus på interaktionseffekten mellan kontorstyp och personlighet. Vänlighet var den enda personlighetsvariabeln som interagerade med kontorstyp på utfallsvariablerna distraktion och arbetstillfredsställelse. Mer specifikt visade Studie III att när kontoret blir mer öppet och flexibelt, så rapporterar människor som skattar sig högt på personlighetsvariabeln vänlighet fler problem. Resultaten i avhandlingen kan få flera praktiska implikationer då den visar att kontorstyp påverkar medarbetarnas hälsa och prestation, medan koncentrationskrävande arbetsuppgifter och vänlighet modererar effekterna. Vidare visar avhandlingen att även om anställda rapporterar mindre distraktion i cellkontor jämfört med i kontorslandskap, behöver inte cellkontor vara lika gynnsamma som självskattade mått visar när prestationen mäts med objektiva mått under normala arbetsförutsättningar, i det här fallet ett minnestest. Slutligen bör organisationer även vara medvetna om att avhandlingen visar en viss tendens att små kontorslandskap är förknippade med mindre problem än stora.

At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript.

TM-konsult är ett Norrlandsbaserat projekteringsföretag som verkar inom samtliga discipliner i tidiga skeden, projektering och projektledning. För att verka som ett konkurrenskraftigt företag inom projektering i Sverige krävs en rad ingredienser. Några av dessa är moderna arbetsmetoder, moderna verktyg och kompetent personal. TM-konsults kontor i Härnösand är företagets sydligaste säte och det kontor som konkurrerar om jobben i närområdet och Stockholmsregionen. Kontoret är ur en strategisk synpunkt viktigt för företaget. För att säkerställa att konkurrenskraften hos kontoret är i nivå med det som krävs behöver åtgärder tas. Ett kontor som lockar till sig den personal företaget söker är nödvändigt för att kontoret ska växa. Detta examensarbete utreder vilka möjligheter som finns beträffande en modernisering av TM-konsults lokaler i Härnösand. Utredningen pekar på vilka egenskaper som är viktiga för ett väl fungerande kontor. Resultatet av utredningen pekar på att en flytt till nya lokaler skulle innebära att kontoret ses som en mer attraktiv arbetsplats. En flytt skulle också innebära att företaget kan spegla sin vision genom kontoret och att nuvarande personal ges bästa förutsättningar för att leverera konkurrenskraftiga tjänster.
TM Konsult is a Norrland-based architect and engineering company operating in all disciplines in the early stages and project management. To act as a competitive company in the field of projecting in Sweden, a series of ingredients is needed. Some of these are modern working methods, modern tools and skilled personnel. TM Konsults office in Härnösand is the company’s most southern office and the branch competing for the jobs in the local area and Stockholm. The office is from a strategic point of view important for the company. To ensure that the competitiveness of the office is in line with the required, actions needs to be taken. An office that attracts the staff needed is necessary for the office to grow. This thesis investigates the possibilities regarding a modernization of TM Konsults premises in Härnösand. The study points to the characteristics that is important for a well-functioning office. The results of the investigation indicate that a move to new premises would mean that the office is seen as a more attractive workplace. A move would also mean that the company vision can be reflected through the office and that the current staff is given the best conditions to deliver competitive services.