Academic literature on the topic 'Konventionell röntgen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Konventionell röntgen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Konventionell röntgen"

1

Nickoll, I., J. Kauffold, C. Puff, K. H. Waldmann, A. von Altrock, and D. Höltig. "Uterustumore bei älteren Miniaturschweinen – Diagnostik und Therapie." Tierärztliche Praxis Ausgabe K: Kleintiere / Heimtiere 43, no. 06 (2015): 427–33. http://dx.doi.org/10.15654/tpk-141018.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungMiniaturschweine (Minipigs) gehören immer häufiger zu den Patienten der Kleintierpraxis. Da sie in der Regel ein deutlich höheres Lebensalter erreichen als Schweine in der Nutztierhaltung, treten bei ihnen Alterserkrankungen auf, die bei konventionell gehaltenen Schweinen keine Rolle spielen. Hierzu gehören neoplastische Veränderungen des Uterus. Die beiden präsentierten Fallbeispiele beschreiben ein uterines Adenokarzinom sowie ein Leiomyom bei zwei Minipigsauen. Diskutiert werden Optionen und Grenzen der Diagnostik (unspezifische klinische Symptomatik, Röntgen, Ultraschall und Computertomographie), die Gefahr der Verwechslung mit häufiger vorkommenden differenzialdiagnostisch zu berücksichtigenden Erkrankungen (Obstipation, Zystitis, Endometritis) in der Schweinemedizin sowie die Therapie bei Verdacht auf Vorliegen eines Uterustumors im Rahmen der gesetzlichen Möglichkeiten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Krüger, David, Michael Schütz, Carsten Perka, and Jörg Schröder. "Konventionell-radiologische Darstellung des subspinalen Impingements und Koinzidenz mit intraartikulärem Impingement am Hüftgelenk." Zeitschrift für Orthopädie und Unfallchirurgie 155, no. 04 (April 19, 2017): 409–16. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-103413.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund Neben den bekannten intraartikulären femoroazetabulären Impingement-Formen (FAI) sind zunehmend auch Formen des extraartikulären Impingements am Hüftgelenk in den Fokus gerückt. Neuere Untersuchungen haben dabei ein extraartikuläres Impingement zwischen einer tiefer stehenden Spina iliaca anterior inferior (SIAI) und dem ventralen Schenkelhals als sog. subspinales Impingement beschrieben, wobei offenbar eine Assoziation zwischen einem subspinalen Impingement und einem intraartikulären FAI besteht. Über die Häufigkeit des Auftretens dieser Impingement-Form und die Wertigkeit der konventionell-radiologischen Diagnostik ist bisher wenig bekannt. Ziel der Untersuchung war es daher, die Koinzidenz eines subspinalen Impingements mit dem femoroazetabulären Impingement und radiologische Kriterien zu evaluieren. Material und Methoden Im Jahr 2013 wurde in unserer Klinik bei 80 Fällen eine arthroskopische Korrektur eines intraartikulären femoroazetabulären Impingements durchgeführt. Dieses Kollektiv wurde auf eine Koinzidenz mit dem intraoperativen Befund eines additiven subspinalen Impingements evaluiert. Zudem wurden die Patienten auf radiologische Zeichen für ein subspinales Impingement im konventionellen Röntgen untersucht. Als radiologische Kriterien für ein subspinales Impingement wurden eine tiefere Projektion der SIAI entweder über das Pfannendach oder den vorderen Pfannenrand hinaus in der Beckenübersicht untersucht. Diese radiologischen Kriterien wurden mit dem Vorliegen eines intraoperativen Korrelats für ein subspinales Impingement verglichen, das als Kombination aus fokaler Kapselrötung, Einblutung des Labrums im Bereich der SIAI sowie dem Fehlen eines Offsets zwischen Pfannenrand und SIAI definiert ist. Die Spezifität und Sensitivität der präoperativen radiologischen Diagnostik wurde berechnet. Ergebnisse Ein subspinales Impingement fand sich in 17 Fällen (21 %, 3 weiblich, 14 männlich, Durchschnittsalter 28 Jahre). Eine kaudal des Pfannendachs dargestellte SIAI in der Beckenübersicht war in 15 der 17 Fälle nachweisbar (Sensitivität 0,90, Spezifität 0,88). Ein Überragen der SIAI des vorderen Pfannenrands war in 2 Fällen mit subspinalem Impingement nachweisbar (Sensitivität 0,12, Spezifität 1). Schlussfolgerung In einem Kollektiv von Patienten mit arthroskopischer Behandlung eines intraartikulären femoroazetabulären Impingements zeigte sich bei jedem 5. Patienten ein intraoperatives Korrelat für ein additives extraartikuläres subspinales Impingement. Die Projektion der SIAI kaudal des Pfannendachs kann bei Patienten mit einem femoroazetabulären Impingement bereits mit einer Sensitivität von 90 % einen Anhalt auf das Vorliegen einer tief stehenden SIAI liefern. Präoperativ sollte neben den bekannten Kennlinien auch die Projektion der SIAI in der Beckenübersicht beachtet werden und intraoperativ im Rahmen des diagnostischen Rundgangs routinemäßig eine Evaluation auf ein mögliches subspinales Impingement erfolgen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wassenberg, S. "Konventionelles Röntgen in der Rheumatologie – überholt oder weiter unverzichtbar?" Arthritis und Rheuma 35, no. 01 (2015): 12–17. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1618354.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungKonventionelles Röntgen ist unverändert unbedingt erforderlich für die Diagnosefindung und Klassifikation der entzündlich rheumatischen Gelenk- und Wirbelsäulenerkrankungen. Genauso wichtig wie die korrekte Diagnose-stellung ist für den Patienten mit einer chronischen, meist ihn für den Rest seines Lebens begleitenden Erkrankung, die kontinuierliche Verlaufsbeurteilung nicht nur der entzündlichen Aktivität, sondern auch der strukturellen Schädigung durch die Erkrankung. Das konventionelle Röntgen ist bisher die einzige Methode, mit der eine langfristige Verlaufsbeobachtung dieser Krankheitsfolgen gelingt und auch für diesen Zweck wird es auf lange Sicht unentbehrlich sein. Konventionelles Röntgen wird deshalb weiter in allen klinischen Studien zum Nachweis des krankheitsmodifizierenden Effekts der Therapie eingesetzt und ist bisher das einzige Verfahren, das auch Reparationsphänomene zuverlässig erkennen kann. Konventionelles Röntgen wird also auch auf lange Sicht in der Rheumatologie unverzichtbar sein. In der Regel ist der Rheumatologe dazu besser geeignet und auch motivierter als der Radiologe, wenn dieser sich nicht intensiv mit den Besonderheiten der rheumatologischen Diagnostik beschäftigt hat. Deshalb sollte jeder Rheumatologe die radiologische Diagnostik des Fachgebiets beherrschen und wenn er die Röntgenbilder auch nicht persönlich herstellen kann, so muss er sie doch zumindest selbst beurteilen und interpretieren können.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Wassenberg, S. "Konventionelles Röntgen." Arthritis und Rheuma 29, no. 03 (2009): 135–42. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1620164.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungKonventionelle Röntgenbilder sind auch mehr als hundert Jahre nach der Entdeckung der Röntgenstrahlen der Goldstandard in der Bildgebung rheumatologischer Erkrankungen. Das Röntgenbild erlaubt entscheidende diagnostische und differenzialdiagnostische Aussagen, die therapeutische Entscheidungen wesentlich bestimmen. Voraussetzung dafür ist der optimale Einsatz der verfügbaren Röntgentechnik. Die indirekten Arthritiszeichen – Weichteilschwellung und gelenknahe Osteoporose – werden von verschiedenen Untersuchern nur unzuverlässig beurteilt, können im Einzelfall aber wichtige Zusatzinformationen liefern. Im Gegensatz dazu werden die direkten Arthritiszeichen wie knöcherne Erosionen und Gelenkspaltverschmälerung mit großer Übereinstimmung gefunden. Sie bilden deshalb auch die Grundlage für die semiquantitativen Röntgenscores, die eine Quantifizierung der Gelenkdestruktion anhand der radiologischen Veränderungen erlauben. Bei polyartikulären Erkrankungen gehören Röntgenaufnahmen der Hände und Vorfüße zur Routinediagnostik, die wegen ihrer geringen Strahlenbelastung auch für eine regelmäßige Verlaufsbeobachtung geeignet sind. Bei den entzündlichen Erkrankungen des Achsenskeletts bildet das Röntgenbild die langfristigen strukturellen Veränderungen ab, die durch die Entzündung ausgelöst werden. Auch hier bilden die radiologischen Befunde die Basis für semiquantitative Scoringmethoden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Schlickewei, Carsten, Matthias Priemel, Karl-Heinz Frosch, and Alexej Barg. "Konventionelle Bildgebung Fuß und Sprunggelenk – akut und chronisch." OP-JOURNAL 37, no. 02 (July 2021): 114–25. http://dx.doi.org/10.1055/a-1472-8795.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungGrundlage für Diagnose und Behandlung akuter und chronischer Beschwerden an Fuß und Sprunggelenk sind, neben einer ausführlichen klinischen Untersuchung, konventionelle Röntgenbilder. Basis der Diagnostik sind standardisierte Röntgenaufnahmen, wobei empfohlen wird, bei der Wahl der Projektion zwischen akuten und chronischen Beschwerden zu differenzieren. Bei akuten Symptomen an Fuß und Sprunggelenk empfehlen wir standardmäßig eine „5er-Serie“ mit Röntgen des Fußes dorsoplantar, schräg und lateral sowie des Sprunggelenks anterior–posterior und lateral ohne Belastung. Bei chronischen Beschwerden hingegen empfiehlt sich eine „4er-Serie“ unter Belastung mit Röntgen des Fußes dorsoplantar und lateral sowie des Sprunggelenks anterior–posterior sowie einer Saltzman-Aufnahme. Wichtig ist es, bei chronischen Symptomen die Aufnahmen im Stehen und unter Belastung durchzuführen, während bei Patienten nach frischem Trauma oder unmittelbar nach einem operativen Eingriff Röntgenaufnahmen ohne Belastung durchgeführt werden sollten. Nach primär konventioneller Bildgebung kann bei Bedarf die Diagnostik im Anschluss zielgerichtet erweitert werden.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Erne, H., P. Moog, M. Cerny, S. Loew, J. Betzl, H. G. Machens, and D. Schmauss. "Genauigkeit der konventionellen Röntgendiagnostik bei der Beurteilung der Daumensattelgelenkarthrose." Der Unfallchirurg 123, no. 10 (February 25, 2020): 792–96. http://dx.doi.org/10.1007/s00113-020-00788-5.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Hintergrund Die Daumensattelgelenkarthrose ist ein häufiges und schmerzhaftes Krankheitsbild, das mittels konventioneller Röntgenbildgebung und Arthroskopie diagnostiziert und ggf. therapiert werden kann. Dabei stellt die Röntgenklassifikation oft den arthroskopisch dargestellten Knorpelschaden nicht angemessen dar. Ziel der Arbeit (Fragestellung) Das Ziel dieser Arbeit war, die Genauigkeit von konventioneller Röntgendiagnostik im Vergleich zu Arthroskopie bei Daumensattelgelenkarthrose zu beurteilen. Material und Methoden Die präoperativen konventionellen Röntgenbilder von 23 Patienten wurden 10 erfahrenen Handchirurgen vorgelegt, die gegenüber den dazugehörigen Arthroskopiebefunden verblindet waren. Ihre Beurteilungen wurden anschließend mit den Befunden der Arthroskopien verglichen. Ergebnisse Elf Patienten wiesen Läsionen 4. Grades nach der Outerbridge-Klassifikation auf, 8 Läsionen 3. Grades, 4 Läsionen 2. Grades und keiner Läsionen 1. Grades. Insgesamt wurden 43 % (95 %-KI[Konfidenzintervall] 37–49 %) der Knorpelläsionen mittels konventionellen Röntgens korrekt diagnostiziert. Für die Läsionen 4. Grades stellten 73 % (95 %-KI 65–81 %) der Untersucher korrekte Diagnosen, für die 3. Grades 38 % (95 %-KI 27–49 %) und für die 2. Grades 13 % (95 %-KI 3–23 %). Schlussfolgerung Diese Studie präsentiert ein arthroskopisches Klassifikationssystem, das spezifisch für die Daumensattelgelenkarthrose ist und eine weitere Beurteilungsmöglichkeit darstellen kann, falls die Bilder für die röntgenologischen Klassifikation nach Eaton und Littler zu unspezifisch sind. Hier kann die Arthroskopie eine genauere Einteilung in therapierelevante Stadien ermöglichen und umfasst zudem auch therapeutische Optionen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Goldmann, Axel. "Konventionelles Röntgen für Unfallchirurgen/Orthopäden." Orthopädie und Unfallchirurgie - Mitteilungen und Nachrichten 03, no. 01 (February 21, 2014): 25–28. http://dx.doi.org/10.1055/s-0034-1368740.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Goldmann, A. "Konventionelles Röntgen für Unfallchirurgen/Orthopäden." Trauma und Berufskrankheit 15, S1 (June 28, 2012): 5–9. http://dx.doi.org/10.1007/s10039-012-1879-4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Balke, Maurice, Jan Niklas Bröking, Tim Vogler, Carolin Rickert, Georg Gosheger, and Dennis Liem. "Lateraler Akromionwinkel im konventionellen Röntgen." Obere Extremität 10, no. 1 (December 23, 2014): 29–32. http://dx.doi.org/10.1007/s11678-014-0300-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Wassenberg, S. "Frühdiagnostik der chronischen Polyarthritis mit konventionellem Röntgen." Zeitschrift für Rheumatologie 61, no. 2 (April 2002): 110–19. http://dx.doi.org/10.1007/s003930200019.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Konventionell röntgen"

1

Marques, Cattlin, and Nildén Tanya. "Strålsäkerhet inom konventionell röntgen : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442950.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hög kompetens hos röntgensjuksköterskorna är essentiellt för att upprätthålla hög patient- samt personalsäkerhet inom strålskydd. Ett flertal studier har undersökt röntgensjuksköterskans kunskap och behov av vidareutbildning ur olika aspekter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor på två sjukhus upplevde sina kunskaper i strålsäkerhet, tillgång till skyddsutrustning och behovet av vidareutbildning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio intervjuer. Analysen för studien gjordes i form av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv form. Resultat: Resultaten av studien visade att det fanns skillnad mellan röntgensjuksköterskans säkerhetskunskap och hur rutiner efterlevdes på arbetsplatsen inom strålsäkerhetsområdet. Även om de flesta initialt uppskattade sin kunskap till god eller tillräcklig så fanns skillnader som till största delen grundades på vilket sjukhus informanten arbetade på. När det gällde grundläggande säkerhetsutrustning fanns det en skillnad mellan sjukhusen, både när det gällde tillgång och lättillgänglighet. Tillgången till vidareutbildning skilde sig också mellan sjukhusen. Slutsats: Röntgensjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert ur strålskyddssynpunkt var sammankopplat med deras kunskap i strålsäkerhet och arbetsplatsens tillgång till strålningsförebyggande hjälpmedel. Studien visade på skillnader mellan de två röntgenavdelningar som undersöktes främst när det gällde tillgång på regelbunden utbildning inom strålsäkerhet och tillgången på strålförebyggande utrustning, men också användandet av utrustningen i det dagliga arbetet.
Background: The radiographers’ competences in the field of radiation protection is essential in ensuring a high standard of patient and staff safety. Several studies have examined various aspects effecting the radiographers’ knowledge and need for further training. Aim: The aim of this study was to investigate how radiographers from two hospitals experienced their knowledge of radiation safety, access to protective equipment and the need for further training. Method: The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with ten radiographers participating. The analysis for the study was done in the form of a qualitative content analysis using a deductive form. Results: The study found a difference between the radiographers’ knowledge in radiation safety and how radiation safety routines were performed. Although most initially estimated their knowledge to be good or sufficient, there were some differences, based on which hospital the radiographers’ worked at. When it came to basic safety equipment there where differences noted between the hospitals, both in terms of access and availability. The availability of continued education varied significantly between the two hospitals. Conclusion: The ability of radiographers to work patient-safe, from a radiation protection standpoint, is linked to their knowledge of radiation safety and the workplace's access to radiation protection equipment. The study showed differences between the two radiography departments that were examined. Differences were noted mainly in terms of access to continued radiation safety education, the availability of radiation protection equipment and the use of protective equipment in daily work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Söderlund, Sarah, and Tommy Lundmark. "Strålskydd för barn vid konventionell röntgen : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88785.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Forskning visar att barn är känsligare för joniserande strålning än vuxna. Röntgenundersökningar får inte utföras i onödan och nyttan med undersökningen skall överstiga dess risker. Det är viktigt att optimera röntgenundersökningar och så långt som möjligt minimera stråldoser utan att påverka det diagnostiska resultatet, då forskning visar att även låga stråldoser kan ge upphov till DNA-skador och i förlängningen orsaka cancer. Syfte: Att beskriva metoder som optimerar röntgenundersökningar och minskar stråldosen till barn vid konventionell röntgen. Metod: Litteraturstudie vars resultat är baserat på 14 vetenskapliga artiklar funna i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning. Resultat: Det fanns ett flertal metoder och tillvägagångssätt som optimerar röntgenundersökningar och minskar stråldosen till barn vid konventionell röntgen. Metoderna berörde åtgärder i undersökningsrummet, parametrar, filtrering och ny teknik. Konklusion: Röntgensjuksköterskor med kunskap om optimering har goda möjligheter att sänka stråldoser till barn vid konventionell röntgen.
Background: Research shows that children are more sensitive to ionizing radiation than adults. X-ray imaging may not be performed unnecessarily and its necessity must exceed the risks. It is important to optimize the imaging and as far as possible minimize the radiation dose without affecting the diagnostic performance negatively. Research shows that even low doses of radiation can cause DNA damage and ultimately induce cancer. Objective: The aim of this paper was to describe methods that optimize the x-ray examination and reduce radiation doses to children in conventional radiography. Method: A literature study whose results are based on 14 scientific articles found in the databases PubMed and CINAHL and manual searches. Results: There were several methods that optimize the x-ray examination and reduce the radiation doses to children in conventional radiography. These methods concern approaches in the examination room, parameters, filtering and new technology. Conclusion: Radiographers’ with knowledge of optimization have good opportunities to lower radiation doses in x-ray examinations of children in conventional radiography.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gärme, Louise. "Bäckenmätning – stråldoser och tillförlitlighet vid konventionell röntgen och datortomografi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37368.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Borg, Anton, and Haris Padjen. "Konventionell röntgen versus datortomografi vid pelvimetri : -En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36420.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Berg, Joakim. "Skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna eller inte godkänna frontalbilder på knäplastik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29545.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat. Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad. Frågorna var: godkänd/underkänd bild, betyg på bild och ifall de ansett att bilden varit betydande roterad eller om något annat gjort att den inte blivit godkänd. Resultat: Om de svarande skulle godkänna bilden: Bild 1: 0 % av röntgensjuksköterskorna, 67 % av radiologerna. Bild 2: 91 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % av radiolgerna. Bild 3: 45 % av röntgensjuksköterskorna, 67 % av radiologerna. Bild 4: 45 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % avradiologerna. Bild 5: 18 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % av radiologerna. Konklusion: Radiologerna hade större tolerans gentemot rotation av knäled med inopererad TKA jämfört med röntgensjuksköterskorna. Detta innebär att röntgensjuksköterskorna skulle ta om bildersom radiologer hade godkänt, vilket leder till onödig extra stråldos till patienter. Det var för litet urval för att dra någon slutsats, men om resultatet gäller nationellt bör tydliga rekommendationer författas gällande rotation vid bildtagning av frontalbilder på knäleder med inopererad TKA.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Djupman, Lina. "Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen : En enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29346.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna. Röntgenklinikerna ska anpassa metoderna så att de inte överskrider DRN. DRN för barnröntgen saknas. Syfte: Att undersöka vilka stråldoser barn fick vid röntgenundersökningar i Sverige och utifrån detta ge förslag till DRN för barn. Metod: Sju röntgenkliniker vid universitetssjukhus valdes och ett slumpmässigt urval av sju mindre röntgenkliniker utfördes. En pilotstudie genomfördes och utifrån denna valdes tio röntgenundersökningarna till enkäten. Resultat: För de flesta röntgenundersökningar ökar stråldosen med åldern och varierar inte nämnvärt mellan röntgenklinikerna. Röntgenundersökningarna som avviker från detta var; datortomografi hjärna utan kontrastmedel där stråldoserna varierar mellan 104-665 mGycm för barn i åldersgruppen noll till ett år. Konventionell röntgen av höftleden varierar stråldoserna mellan 4,0-15,8 dGycm2 för barn i åldersgruppen elva till 14 år. Genomlysningsundersökningen miktonsurethrocystografi varierade stråldoserna mellan 0,98-65 dGycm2 för barn i åldersgruppen sex till 14 år. Samtliga av dessa tre röntgenundersökningars högsta stråldosvärde ligger över det förslagna DRN. Konklusion: Stråldoserna vid röntgenundersökningarna varierar mellan röntgenklinikerna och ökar vanligtvis med åldern. Förslag på DRN presenteras men fler sammanställningar av stråldoser krävs eftersom underlaget i vissa fall är begränsat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Skyttedal, Susanna. "Projektioner av os scaphoideum med konventionell röntgen vid frakturfrågeställning - En empirisk studie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37369.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Persson, Emma, and Jessica Strandberg. "Barnröntgen : Anpassad miljö och material vid konventionell röntgen och datortomografiundersökningar på barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58717.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Koyuncu, Birsen. "Standardprojektioner av knäleden vid artros och Reumatoid artrit med konventionell röntgen -En empirisk studie-." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29566.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kennerberg, Sandra. "Följer röntgenavdelningarna de rekommenderade riktlinjerna vid knäledsartrosfrågeställning och efterföljs metodboken av röntgensjuksköterskorna?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29385.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Artros är ett samlingsnamn för ledsjukdomar med sämre ledstatus och sjukdomen drabbar vanligen knän. Vid knäledsartros syns ofta förslitningar i knäleden. Artros diagnosticeras med läkarundersökning, röntgenundersökning eller artroskopi. Konventionell röntgen är en vanlig röntgenundersökningsmetod. Svensk ortopedisk förening (SOF) har tagit fram rekommenderade riktlinjer för bildtagning vid knäledsartros. Bilder som skall tas enligt dessa är en stående belastad frontalbild, en belastad/obelastad sidobild samt en belastad patellaaxial.     Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur en röntgenundersökning vid knäledsartrosfrågeställning genomförs samt se om röntgenavdelningarna följer de rekommenderade riktlinjerna som finns.   Metod: Denna studie gjordes som en empirisk studie där 30 intervjuer genomfördes samt insamling av metodböcker gjordes på sex röntgenavdelningar för att kunna svara på studiens syfte.   Resultat: Av resultatet framkom det att samtliga röntgenavdelningar tar en stående frontalbild, liggande/stående sidobild och en liggande/stående patellaaxial. Konventionell röntgen används på varje röntgenavdelning och genomlysning används på två röntgenavdelningar. Samtliga röntgensjuksköterskor följde metodboken och visste kriterierna för bildtagning av knäledsartros. Dock förekommer vissa avvikelser från metodboken. Vid frågor om exponeringsparametrarna visande det sig att röntgensjuksköterskorna inte hade kännedom om detta ämne när det gällde kilovolt (kV), milli-Ampere-sekund (mAs) och fokus-film/detektor-avstånd (FDA).     Konklusion: Av denna studie framgår det att endast en röntgenavdelning följer de rekommenderade riktlinjerna som finns för knäledsartros och att de andra röntgenavdelningarna är avvikande vid en eller flera av bilderna samt att röntgensjuksköterskorna till stor del följer metodboken som finns på respektive röntgenavdelning. Nyckelord: Artros, exponeringsparametrar, genomlysning, knä och konventionell röntgen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Konventionell röntgen"

1

Heller, M., and E. Bücheler. "Röntgendiagnostik der Acetabulumfraktur: Konventionelles Röntgen — Computertomographie." In 48. Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Unfallheilkunde e.V., 441–45. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1985. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-70732-2_96.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Tuengerthal, S. J. "Röntgendiagnostik des Bronchialkarzinoms: Projektionsradiographie („konventionelles“ Röntgen)." In Thoraxtumoren, 129–64. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-72041-3_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Phillips, F., D. Bernhardt-Phillips, and J. V. Wening. "3-D-CT versus konventionelles Röntgen bei Beckenfrakturen." In Osteologie aktuell VIII, 109–15. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-78676-1_21.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gradl, G., A. Stäbler, T. Maier-Bosse, and P. Schöpps. "Wertigkeit von konventionellem Röntgen, CT und MRT in der Diagnostik der HWK-Rotationsfehlstellung. Eine experimentelle Studie an Kadaverwirbelsäulen." In Hefte zur Zeitschrift „Der Unfallchirurg“, 1030–31. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1997. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-60913-8_393.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Ochs, U., R. Fischer, E. Winter, and K. Weise. "Vergleichende Studie zwischen konventioneller Implantationstechnik und Röntgen-/CT-freier, computergestützter Navigation bicondylärer Kniegelenks-Endoprothesen mit dem Orthopilot-System." In Zurück in die Zukunft, 287. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-55611-1_102.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Konventionell röntgen"

1

Sänger, P., C. Lappe, S. Bretschneider, M. Lütgens, and M. Weber. "Dosisersparnis im konventionellem Röntgen - Ein Vergleich von Speicherfolie und Detektor in der Praxis." In 101. Deutscher Röntgenkongress und 9. Gemeinsamer Kongress der DRG und ÖRG. © Georg Thieme Verlag KG, 2020. http://dx.doi.org/10.1055/s-0040-1703450.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kosterhon, M., N. Damm, S. Zachow, K. Gruber, and SR Kantelhardt. "Simulation von 4D-Funktions-CT-Daten der LWS aus konventionellen Röntgen- und CT Aufnahmen." In 13. Jahrestagung der Deutschen Wirbelsäulengesellschaft. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/a-0819-8112.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Stachs, A., J. Bollmann, S. Hartmann, J. Stubert, A. Martin, T. Reimer, and B. Gerber. "Prospektiv-randomisierte interventionelle Studie zur Anwendung eines Gewebe-Transport- und Röntgen-Systems (KliniTrayTM) vs. konventionelle Präparateradiographie bei brusterhaltender Therapie des mikrokalkassoziierten (intraduktalen) Mammakarzinoms." In Wissenschaftliche Abstracts zur 40. Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Senologie e.V. (DGS) Interdisziplinär. Kommunikativ. Digital. Georg Thieme Verlag KG, 2021. http://dx.doi.org/10.1055/s-0041-1730228.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography