To see the other types of publications on this topic, follow the link: Konventionell röntgen.

Dissertations / Theses on the topic 'Konventionell röntgen'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 27 dissertations / theses for your research on the topic 'Konventionell röntgen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Marques, Cattlin, and Nildén Tanya. "Strålsäkerhet inom konventionell röntgen : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-442950.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Hög kompetens hos röntgensjuksköterskorna är essentiellt för att upprätthålla hög patient- samt personalsäkerhet inom strålskydd. Ett flertal studier har undersökt röntgensjuksköterskans kunskap och behov av vidareutbildning ur olika aspekter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor på två sjukhus upplevde sina kunskaper i strålsäkerhet, tillgång till skyddsutrustning och behovet av vidareutbildning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio intervjuer. Analysen för studien gjordes i form av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv form. Resultat: Resultaten av studien visade att det fanns skillnad mellan röntgensjuksköterskans säkerhetskunskap och hur rutiner efterlevdes på arbetsplatsen inom strålsäkerhetsområdet. Även om de flesta initialt uppskattade sin kunskap till god eller tillräcklig så fanns skillnader som till största delen grundades på vilket sjukhus informanten arbetade på. När det gällde grundläggande säkerhetsutrustning fanns det en skillnad mellan sjukhusen, både när det gällde tillgång och lättillgänglighet. Tillgången till vidareutbildning skilde sig också mellan sjukhusen. Slutsats: Röntgensjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert ur strålskyddssynpunkt var sammankopplat med deras kunskap i strålsäkerhet och arbetsplatsens tillgång till strålningsförebyggande hjälpmedel. Studien visade på skillnader mellan de två röntgenavdelningar som undersöktes främst när det gällde tillgång på regelbunden utbildning inom strålsäkerhet och tillgången på strålförebyggande utrustning, men också användandet av utrustningen i det dagliga arbetet.
Background: The radiographers’ competences in the field of radiation protection is essential in ensuring a high standard of patient and staff safety. Several studies have examined various aspects effecting the radiographers’ knowledge and need for further training. Aim: The aim of this study was to investigate how radiographers from two hospitals experienced their knowledge of radiation safety, access to protective equipment and the need for further training. Method: The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with ten radiographers participating. The analysis for the study was done in the form of a qualitative content analysis using a deductive form. Results: The study found a difference between the radiographers’ knowledge in radiation safety and how radiation safety routines were performed. Although most initially estimated their knowledge to be good or sufficient, there were some differences, based on which hospital the radiographers’ worked at. When it came to basic safety equipment there where differences noted between the hospitals, both in terms of access and availability. The availability of continued education varied significantly between the two hospitals. Conclusion: The ability of radiographers to work patient-safe, from a radiation protection standpoint, is linked to their knowledge of radiation safety and the workplace's access to radiation protection equipment. The study showed differences between the two radiography departments that were examined. Differences were noted mainly in terms of access to continued radiation safety education, the availability of radiation protection equipment and the use of protective equipment in daily work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Söderlund, Sarah, and Tommy Lundmark. "Strålskydd för barn vid konventionell röntgen : En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-88785.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Forskning visar att barn är känsligare för joniserande strålning än vuxna. Röntgenundersökningar får inte utföras i onödan och nyttan med undersökningen skall överstiga dess risker. Det är viktigt att optimera röntgenundersökningar och så långt som möjligt minimera stråldoser utan att påverka det diagnostiska resultatet, då forskning visar att även låga stråldoser kan ge upphov till DNA-skador och i förlängningen orsaka cancer. Syfte: Att beskriva metoder som optimerar röntgenundersökningar och minskar stråldosen till barn vid konventionell röntgen. Metod: Litteraturstudie vars resultat är baserat på 14 vetenskapliga artiklar funna i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning. Resultat: Det fanns ett flertal metoder och tillvägagångssätt som optimerar röntgenundersökningar och minskar stråldosen till barn vid konventionell röntgen. Metoderna berörde åtgärder i undersökningsrummet, parametrar, filtrering och ny teknik. Konklusion: Röntgensjuksköterskor med kunskap om optimering har goda möjligheter att sänka stråldoser till barn vid konventionell röntgen.
Background: Research shows that children are more sensitive to ionizing radiation than adults. X-ray imaging may not be performed unnecessarily and its necessity must exceed the risks. It is important to optimize the imaging and as far as possible minimize the radiation dose without affecting the diagnostic performance negatively. Research shows that even low doses of radiation can cause DNA damage and ultimately induce cancer. Objective: The aim of this paper was to describe methods that optimize the x-ray examination and reduce radiation doses to children in conventional radiography. Method: A literature study whose results are based on 14 scientific articles found in the databases PubMed and CINAHL and manual searches. Results: There were several methods that optimize the x-ray examination and reduce the radiation doses to children in conventional radiography. These methods concern approaches in the examination room, parameters, filtering and new technology. Conclusion: Radiographers’ with knowledge of optimization have good opportunities to lower radiation doses in x-ray examinations of children in conventional radiography.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gärme, Louise. "Bäckenmätning – stråldoser och tillförlitlighet vid konventionell röntgen och datortomografi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37368.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Borg, Anton, and Haris Padjen. "Konventionell röntgen versus datortomografi vid pelvimetri : -En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36420.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Berg, Joakim. "Skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna eller inte godkänna frontalbilder på knäplastik." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29545.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Trikompartmentell knäartroplastik (TKA) är en vanlig behandlingsmetod vid artros. Vid bildtagning finns rekommendationer författade av Svensk Ortopedisk Förening. Dessa täcker inte knäledsrotation på en frontalbild. Syftet var att ta reda på skillnader mellan röntgensjuksköterskors och radiologers rutiner att godkänna/underkänna knäfrontalbilder med TKA ifall knät projicerats roterat. Metod: Genom en enkät bestående av två till fyra frågor om fem frontalbilder på knän med TKA som elva röntgensjuksköterskor och nio radiologer fick svara på samlades materialet in. Bilderna visade fem olika knän som i denna studie respektive bedömdes som rak, lite utåtroterad, mycketutåtroterad, lite inåtroterad samt mycket inåtroterad. Frågorna var: godkänd/underkänd bild, betyg på bild och ifall de ansett att bilden varit betydande roterad eller om något annat gjort att den inte blivit godkänd. Resultat: Om de svarande skulle godkänna bilden: Bild 1: 0 % av röntgensjuksköterskorna, 67 % av radiologerna. Bild 2: 91 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % av radiolgerna. Bild 3: 45 % av röntgensjuksköterskorna, 67 % av radiologerna. Bild 4: 45 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % avradiologerna. Bild 5: 18 % av röntgensjuksköterskorna, 100 % av radiologerna. Konklusion: Radiologerna hade större tolerans gentemot rotation av knäled med inopererad TKA jämfört med röntgensjuksköterskorna. Detta innebär att röntgensjuksköterskorna skulle ta om bildersom radiologer hade godkänt, vilket leder till onödig extra stråldos till patienter. Det var för litet urval för att dra någon slutsats, men om resultatet gäller nationellt bör tydliga rekommendationer författas gällande rotation vid bildtagning av frontalbilder på knäleder med inopererad TKA.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Djupman, Lina. "Stråldoser vid barnundersökningar med datortomografi, genomlysning och konventionell röntgen : En enkätstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29346.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Det finns tre grundprinciper för strålskydd; berättigande, optimering och dosgränser. Utifrån detta ska röntgenundersökningarna balansera kraven på tillräcklig bildkvalitet för diagnostiseringsbara bilder och minimal patientstråldos. De dosbegrepp som används för att uppskatta stråldosen är bland annat; Dos-Area-produkt är produkten av dosen i luft och arean på strålfältet i samma position, enheten är graykvadratcentimeter (Gycm2), används vid konventionell röntgen och genomlysning. Dos-Längd-Produkten används vid datortomografi med enheten milliGraycentimeter (mGycm). Diagnostisk referensnivå (DRN) bestäms av Strålsäkerhetsmyndigheten utifrån 75%-percentilvärdet för uppmätta stråldoser för vuxna. Röntgenklinikerna ska anpassa metoderna så att de inte överskrider DRN. DRN för barnröntgen saknas. Syfte: Att undersöka vilka stråldoser barn fick vid röntgenundersökningar i Sverige och utifrån detta ge förslag till DRN för barn. Metod: Sju röntgenkliniker vid universitetssjukhus valdes och ett slumpmässigt urval av sju mindre röntgenkliniker utfördes. En pilotstudie genomfördes och utifrån denna valdes tio röntgenundersökningarna till enkäten. Resultat: För de flesta röntgenundersökningar ökar stråldosen med åldern och varierar inte nämnvärt mellan röntgenklinikerna. Röntgenundersökningarna som avviker från detta var; datortomografi hjärna utan kontrastmedel där stråldoserna varierar mellan 104-665 mGycm för barn i åldersgruppen noll till ett år. Konventionell röntgen av höftleden varierar stråldoserna mellan 4,0-15,8 dGycm2 för barn i åldersgruppen elva till 14 år. Genomlysningsundersökningen miktonsurethrocystografi varierade stråldoserna mellan 0,98-65 dGycm2 för barn i åldersgruppen sex till 14 år. Samtliga av dessa tre röntgenundersökningars högsta stråldosvärde ligger över det förslagna DRN. Konklusion: Stråldoserna vid röntgenundersökningarna varierar mellan röntgenklinikerna och ökar vanligtvis med åldern. Förslag på DRN presenteras men fler sammanställningar av stråldoser krävs eftersom underlaget i vissa fall är begränsat.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Skyttedal, Susanna. "Projektioner av os scaphoideum med konventionell röntgen vid frakturfrågeställning - En empirisk studie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37369.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Persson, Emma, and Jessica Strandberg. "Barnröntgen : Anpassad miljö och material vid konventionell röntgen och datortomografiundersökningar på barn." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58717.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Koyuncu, Birsen. "Standardprojektioner av knäleden vid artros och Reumatoid artrit med konventionell röntgen -En empirisk studie-." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29566.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kennerberg, Sandra. "Följer röntgenavdelningarna de rekommenderade riktlinjerna vid knäledsartrosfrågeställning och efterföljs metodboken av röntgensjuksköterskorna?" Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29385.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Artros är ett samlingsnamn för ledsjukdomar med sämre ledstatus och sjukdomen drabbar vanligen knän. Vid knäledsartros syns ofta förslitningar i knäleden. Artros diagnosticeras med läkarundersökning, röntgenundersökning eller artroskopi. Konventionell röntgen är en vanlig röntgenundersökningsmetod. Svensk ortopedisk förening (SOF) har tagit fram rekommenderade riktlinjer för bildtagning vid knäledsartros. Bilder som skall tas enligt dessa är en stående belastad frontalbild, en belastad/obelastad sidobild samt en belastad patellaaxial.     Syfte: Syfte med denna studie var att undersöka hur en röntgenundersökning vid knäledsartrosfrågeställning genomförs samt se om röntgenavdelningarna följer de rekommenderade riktlinjerna som finns.   Metod: Denna studie gjordes som en empirisk studie där 30 intervjuer genomfördes samt insamling av metodböcker gjordes på sex röntgenavdelningar för att kunna svara på studiens syfte.   Resultat: Av resultatet framkom det att samtliga röntgenavdelningar tar en stående frontalbild, liggande/stående sidobild och en liggande/stående patellaaxial. Konventionell röntgen används på varje röntgenavdelning och genomlysning används på två röntgenavdelningar. Samtliga röntgensjuksköterskor följde metodboken och visste kriterierna för bildtagning av knäledsartros. Dock förekommer vissa avvikelser från metodboken. Vid frågor om exponeringsparametrarna visande det sig att röntgensjuksköterskorna inte hade kännedom om detta ämne när det gällde kilovolt (kV), milli-Ampere-sekund (mAs) och fokus-film/detektor-avstånd (FDA).     Konklusion: Av denna studie framgår det att endast en röntgenavdelning följer de rekommenderade riktlinjerna som finns för knäledsartros och att de andra röntgenavdelningarna är avvikande vid en eller flera av bilderna samt att röntgensjuksköterskorna till stor del följer metodboken som finns på respektive röntgenavdelning. Nyckelord: Artros, exponeringsparametrar, genomlysning, knä och konventionell röntgen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Ljunggren, Liselott, and Emma Andersson. "Den gravida kvinnan på röntgen- Hur påverkas fostret av joniserande strålning? : -En litteraturöversikt." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60597.

Full text
Abstract:
Inledning: Inom sjukvården har det utvecklats metoder där sjukvårdspersonalen använder sig av joniserande strålning, genom så kallad röntgenteknik. Denna typ av joniserande strålning används i olika röntgenapparater och produceras på konstgjord väg. Celler som delar och utvecklar sig snabbt är mer känsliga för strålning än fullt utvecklade celler. Då ett växande foster har mer celldelning än yngre, vuxna och äldre, är det mer känsligt för joniserande strålning. Vid undersökning av en gravid kvinna blir utmaningen större för röntgensjuksköterskan, då det finns ett strålkänsligt foster att ta hänsyn till. En legitimerad röntgensjuksköterska är ansvarig att bidra till en säker och trygg vård. Patientsäkerhet är ett av röntgensjuksköterskans största ansvarsområde, att sträva efter bästa diagnostiska bildkvalitet med minsta möjliga stråldos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret, vilka stråldoser fostret erhåller samt vilka effekter stråldosen har på foster vid användning av joniserande strålning på en röntgenavdelning. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och resultatet presenterades i kategorier. Resultat: Olika faktorer som påverkade stråldosen till ett foster identifierades. Fostrets utvecklingsstadier, fostrets placering, den gravida kvinnans storlek samt tekniska inställningar var de faktorer som var viktiga att ta hänsyn till eftersom de påverkade stråldosen. Konklusion: Genom att ha kunskaper i vilka faktorer som påverkar stråldosen till fostret kan röntgensjuksköterskan arbeta på ett patientsäkert sätt och förmedla trygghet till patienten.
Introduction: In health care, methods have been developed whereby the medical staff uses ionizing radiation, so-called X-ray technology. This type of ionizing radiation used in various X-ray machines is produced artificially. Cells in the process of dividing and cells that are developing quickly are more sensitive to radiation than fully developed cells. As a developing fetus has more cell division than younger people, adults and elderly, it is more sensitive to ionizing radiation. Examining pregnant women is a greater challenge for radiographers, having to take radiosensitive fetuses into account. A licensed radiology nurse is responsible for safe and secure care. Patient safety is one of the greatest responsibilities of the radiology nurse, striving for the best diagnostic image quality with the lowest possible radiation dose. Purpose: The purpose of this literature review was to compile an overview of which factors affect the radiation dosage transferred to the fetus, which radiation doses the fetus recives and the effects hereof, when using ionizing radiation in a radiology department. Method: The study was performed as a literature review. Eight scientific articles were reviewed, analyzed and the results were presented in categories. Results: Different factors affecting the radiation dose transferred to a fetus were identified. Fetal development stage, the fetal position, the pregnant woman's size and technical settings were the factors that were important to consider because they affect the radiation dose. Conclusion: By having knowledge of the factors affecting the radiation dose impacting the fetus the radiology nurse is able to work with focus on the patients safety and mediate security to the patient.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Eriksson, Isabella. "Knäartrosundersökning - två olika radiologiska undersökningstekniker : En observationsstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23588.

Full text
Abstract:
Inledning Knäleden fungerar som en gångjärnsled och kan normalt sträckas c.a.5 grader och böjas i c.a.140 grader. Funktionen bygger mycket på stabilitet samt rörlighet, den artikulära kapseln runt knät är tunn men stabiliseras upp av omkringliggande ligament och senor med tillhörande muskler. Artros är den mest förekommande degenerativa sjukdomen i knäleden. Vid artros finns en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av ledbrosket. Konventionell röntgenundersökning är standardmetod för diagnostik av knäledsartros, fyndet vid artros är fr.a. sänkt höjd av ledspringan i knät. Som standard tas 3 röntgenbilder, en frontalbild, en sidobild och en axialbild över knäskålen. För att förenkla att bilden blir korrekt inställd kan genomlysningsassistans användas. Syfte Syftet är att jämföra två olika tekniker för att undersöka knäleden vid misstanke om knäledsartros. Metod Studien genomfördes som en strukturerad observationsstudie. Författaren hade i förväg planerat vad som skulle observeras och hur det skulle registreras. Observationen genomfördes på Lindesbergs Lasarett (sjukhus A) och på Örebro Universitetssjukhus (sjukhus B) vilka använder sig av olika tekniker vid undersökning av knäledsartros. Resultat Medelvärdet för antalet exponeringar på sjukhus A var 3 bilder/patient. Medelvärdet för antalet exponerade bilder på sjukhus B var 4,2 bilder/ patient. Undersökningstiden var på sjukhus A i medeltal 9,2 minuter och på sjukhus B 11,5 minuter. Medelvärdet för patientstråldos per undersökning på sjukhus A beräknades till 0,55 Gycm2 (0,1833/bild) och på sjukhus B 0,70 Gycm2 (0,1667/bild). Konklusion Denna begränsade studie visar att antalet bilder per patient är lägre om genomlysningsassistans används för inställning för exponering av frontal- och sidoprojektion.Vidare har studien visat att genomlysningsmetoden ger kortare undersökningstider och lägre stråldos till patienterna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Mallin, Mattias. "Standardprojektioner av axeln vid artros, fraktur och luxationsfrågeställning vid konventionell röntgen i Sverige : -En empirisk studie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23434.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Schwed, Anna. "Röntgensjuksköterskans bemötande av patienter med Autism Spektrum Disorder och funktionsnedsättning vid konventionell röntgenundersökning. : En litteraturstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75021.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Robertsson, Joel. "CCD-baserad avvikelsemätning på röntgenstrålfältskant : Framtagande av en prototyp för mätning av avvikelse mellan röntgenstrålfält och ljusfält vid konventionell röntgen." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-126393.

Full text
Abstract:
Denna rapport presenterar utvecklingen av ett mätverktyg för kontrollmätning av överensstämmelse mellan ljusfält och röntgenstrålfält på ett konventionellt röntgensystem.   Projektet resulterade i en prototyp som använder CCD- linjesensorer för att mäta ljusintensitet och identifiera fältkanter. I en sensoruppsättning är den ena av två sensorer exponerad genom ett hål i höljet medan den andra är inkapslad och täckt med en tunn skärm av fluorescerande material. Prototypen är en fristående batteridriven enhet med ett eget interface där en TFT skärm och knappar används för navigering i menyer. Prototypen beräknar avvikelsen med en säkerhet på <1mm (teoretiskt lägre). Alla komponenter är monterade i ett 3D-printat hölje.   Arbetet utfördes som ett projekt på uppdrag av Landstinget i Värmland som tillhandahållit med stöd och röntgenutrustning för testmätningar. Projektet omfattar kretskortskonstruktion, 3D-design i CAD, elektronikkonstruktion och mjukvarudesign i programmeringsspråket C.
This report presents the development of a measurement device for field congruence measurement between light and x-ray field at conventional radiography equipment. The project resulted in a prototype which uses CCD-line sensors to measure light intensity and determine field edges. In a sensor set one sensor is exposed through a hole in the protective casing while the second sensor is incased and covered with a thin screen of fluorescent material. The prototype is a stand-alone, battery powered unit with an interface were a TFT-screen and buttons is used to navigate in menus. The prototype calculate the congruence within <1mm certainty (theoretically lower). All components are mounted in a 3D printed casing.   This work has been executed as a project on behalf of the County Council of Värmland, who provided with support and x-ray equipment for test measurements. The project includes PCB-construction, 3D-design in CAD, electronics construction and software development in the programing language C.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Elser, Elin, and Stina Kållberg. "Metoder för diagnostisering av de vanligaste frakturerna som drabbar barn och unga i de nedre extremiteterna vid alpin skidåkning : En sammanställning av metodbeskrivningar för knäled och underben från Sveriges regioner." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75023.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Svensson, Elin, and Louise Dahmberg. "Radiografisk undersökning av belastade knän vid artrosfrågeställning : Jämförelse av stråldoser och undersökningstid." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-27345.

Full text
Abstract:
Syfte: Att jämföra patientens totala stråldos och undersökningstid från metoderna konventionell röntgen och genomlysning vid undersökningen belastade knän med artrosfrågeställning. Metod: Datainsamlingen utfördes genom att det delades ut dosprotokoll där röntgensjuksköterskorna på röntgenavdelningen fick skriva upp stråldoser och undersökningstid. Datainsamlingen gjordes under en fyraveckorsperiod på ett medelstort sjukhus i Sverige. Datainsamlingen jämfördes genom en hypotesprövning där det utfördes ett Mann-Whitney U-test med en signifikansnivå på fem procent för att se om nollhypotesen (ingen skillnad i stråldos eller tid) höll. Resultat: Studiens nollhypotes för stråldoserna förkastades som hade medelvärdet 444,37 mGycm² (genomlysning) och 212,24 mGycm² (konventionell röntgen). Nollhypotesen för undersökningstiderna förkastades också som hade medelvärdena 5,08 minuter (genomlysning) och 8,48 minuter (konventionell röntgen). Signifikansnivån för båda faktorerna var lägre än 0,001 och därför behölls mothypoteserna att det fanns en skillnad mellan modaliteterna. Slutsats: Studiens resultat visade att konventionell röntgen är den bäst lämpade metoden att använda stråldosmässigt medan genomlysningen är bäst lämpad tidsmässigt. Vilken metod som är lämpligast att använda som standard beror på olika faktorer som stråldos, undersökningstid, bildkvalité och ergonomi. Därför behövs det fler studier för att kunna sammanställa vilken metod som är bäst att använda för alla dessa faktorer.
Purpose:  To compare the patient's total radiation dose and the examination time from the methods conventional radiography and fluoroscopy during the examination congested knees with osteoarthritis issue. Method:  Data was collected by handing a dose protocol in which the radiographers in the radiology department were asked to write down the doses of radiation and the examination time. Data was collected over a period of four weeks in a medium-sized hospital in Sweden. The data collection was compared by one-tail test where a Mann-Whitney U-test was performed with a significant level of five percent to see if the null hypothesis (no difference in the radiation dose or time) was obtained. Results:  The study's null hypothesis regarding radiation doses was rejected due to that an average of 444.37 mGycm² (fluoroscopy) and 212.24 mGycm² (conventional radiography) was obtained. The study’s null hypothesis regarding the examination times had an average of 5.08 minutes (fluoroscopy) and 8.48 minutes (conventional radiography). As significant levels of both factors was less than 0.001 the alternative hypothesis was retained due to a difference between the modalities. Conclusion:  The study results showed that conventional radiography is the most appropriate method to use regarding radiation dose rate while fluoroscopy is best suited in terms of time. Witch method is most appropriate to use as a standard depends on various factors such as radiation dose, examination time, image quality and ergonomics. Therefore further studies is suggested to compile which method is best to use for all these factors.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Degen, Nikolaus [Verfasser], and Ekkehard [Akademischer Betreuer] Euler. "Der Einfluss von Rotation und Torsion des Femurs auf die projizierte Schenkelhalsneigung im konventionellen Röntgen / Nikolaus Degen ; Betreuer: Ekkehard Euler." München : Universitätsbibliothek der Ludwig-Maximilians-Universität, 2017. http://d-nb.info/1144177863/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Thaller, Martina [Verfasser], and Stefan [Akademischer Betreuer] Krause. "Stellenwert des konventionellen Röntgen-Thorax in der Diagnostik von Infektionen bei ambulanten Patienten nach Chemotherapie und Niedrigrisiko-Neutropenie / Martina Thaller. Gutachter: Stefan Krause." Erlangen : Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg (FAU), 2015. http://d-nb.info/1075837235/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Endres, Stephan-Patrick [Verfasser], Ole [Gutachter] Ackermann, and Ralf-Bodo [Gutachter] Tröbs. "Sonographische Diagnostik der distalen Unterarmfraktur im Kindesalter : ein Vergleich zwischen Sonographie und konventionellem Röntgen / Stephan-Patrick Endres ; Gutachter: Ole Ackermann, Ralf-Bodo Tröbs ; Medizinische Fakultät." Bochum : Ruhr-Universität Bochum, 2018. http://d-nb.info/1175204838/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Carlbring, Emma, and Nina Åkerström. "Röntgensjuksköterskors uppfattning om information och förutsättningar för att ge denna till barnpatienter i samband med konventionella skelettundersökningar." Thesis, Uppsala universitet, Radiologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412142.

Full text
Abstract:
SAMMANFATTNING Nyckelord: barnröntgen, patientinformation, röntgensjuksköterska, barnkonventionen Bakgrund: För röntgensjuksköterskor är det utmanande att informera barnpatienter utifrån barnkonventionens riktlinjer, som är svensk lag sedan 2020.  Syfte: Syftet med denna enkätstudie var att ta reda på vilken patientinformation som röntgensjuksköterskan ansåg var viktig att ge till barnpatienter i samband med konventionell skelettröntgenundersökning samt vilka förutsättningar som var viktiga för att kunna tilldela den informationen. Ett ytterligare syfte var att ta reda på om röntgensjuksköterskan hade kännedom om barnkonventionen och dess betydelse i samband med barnröntgenundersökning samt om det fanns någon skillnad mellan röntgensjuksköterskor verksamma på sjukhus A och sjukhus B gällande deras uppfattning om information till barnpatienter.  Metod: En empirisk kvantitativ enkätstudie genomfördes. Urvalet bestod av röntgensjuksköterskor med erfarenhet att utföra konventionella skelettundersökningar på barn. Totalt 35 enkäter analyserades.  Resultat: Som viktigaste information valdes allmän strålsäkerhet och varför barnet ska ligga/sitta stilla. De viktigaste förutsättningarna för att ge information ansågs vara förberedda föräldrar, förberett röntgenlabb samt att vända sig till barnet vid samtal. Majoriteten svarade att röntgenmottagningarna inte erbjöd en barnanpassad miljö och instämde delvis till att kommunikationen skulle underlättas på ett barnanpassat labb. Röntgensjuksköterskorna instämmer till stor del att de har kännedom om barnkonventionens riktlinjer och att dessa har stor betydelse vid barnröntgenundersökningar. Ingen signifikant skillnad visades mellan sjukhusen. Slutsats: Respondenterna från sjukhusen enades om att viktigast att informera om var strålsäkerhet och vikten av att vara still. Röntgenmottagningarna ansågs inte ha en barnanpassad miljö. Röntgensjuksköterskornas kännedom om barnkonventionen behöver ständigt aktualiseras och diskuteras i vårdsammanhang.
ABSTRACT Key words: pediatric radiography, access to information, radiographer, Convention on the Rights of the Child Background: It is challenging for radiographers to inform pediatric patients based on the guidelines of the Convention on the Rights of the Child (CRC), Swedish law since 2020.  Purpose: The purpose was to find out what radiographers from two hospitals considered to be important information and conditions for providing it to pediatric patients undergoing x-ray examinations. The aim was also to investigate whether the radiographers carry knowledge of the CRC and its significance regarding child radiographs as well as to compare the perception of radiographers from hospital A and B on what information is of importance. Method: An empirical quantitative survey study was made.The sample included radiographers experienced in performing x-ray examinations of children. In total 35 surveys were analyzed.  Results: Information about general radiation safety and why the patient should keep still was considered most important.  The main conditions for providing information were considered to be a prepared lab, prepared parents and paying attention to the child. The majority replied that radiology clinics did not offer a child-friendly environment. The radiographers broadly agree that they are aware of the CRC’s guidelines and that these are of great importance in x-ray examinations. No significant difference was shown between the hospitals. Conclusion: Respondents agreed that informing pediatric patients about radiation safety and the importance of being still is most important. Radiology clinics were not considered to have a well-adapted environment. Radiographers’ knowledge of the CRC needs to be constantly updated.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Renner, Katrin [Verfasser], Stefan [Akademischer Betreuer] Krause, and Andreas [Akademischer Betreuer] Mackensen. "Stellenwert des konventionellen Röntgen-Thorax in der Diagnostik von Fieber in der Neutropenie bei Patienten mit mittlerem und hohem Risiko wegen prolongierter Neutropenie / Katrin Renner. Gutachter: Stefan Krause ; Andreas Mackensen." Erlangen : Friedrich-Alexander-Universität Erlangen-Nürnberg (FAU), 2014. http://d-nb.info/1075834481/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Duschka, Robert [Verfasser], Jan Peter [Verfasser] Goltz, and Benjamin [Gutachter] Kienast. "Digitale Tomosynthese in der muskuloskelettalen Bildgebung : Einflussnahme verschiedener Akquisitionsparameter auf die Bildqualität und Quantifizierung ossärer Läsionen unter optimierten Aufnahmeparametern im Vergleich zum Konventionellen Röntgen und zur CT / Robert Duschka, Jan Peter Goltz ; Gutachter: Benjamin Kienast." Lübeck : Zentrale Hochschulbibliothek Lübeck, 2020. http://d-nb.info/1207430870/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Lundin, Tomas. "En jämförande studie mellan datortomografi och konventionell röntgen av sinus." Thesis, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-49239.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Jonsson, Anette, and Tina-Maria Malmberg. "Minskad stråldos till känsliga organ genom PA projektion vid konventionell röntgen." Thesis, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-56157.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Haipt, Stefan [Verfasser]. "Befunderabhängige Sensitivität und Spezifität der Computertomographie bezüglich der Diagnostizierung unterschiedlicher Pneumonieformen bei immunsupprimierten Patienten und Vergleich zum konventionellen Röntgen / vorgelegt von: Stefan Haipt." 2010. http://d-nb.info/1009634321/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Bencivinni, Daniele Maria [Verfasser]. "Bildgebende Diagnostik anorektaler Funktionsstörungen : Korrelation statischer Messwerte des Anorektums im konventionellen Röntgen-Defäkogramm mit Ergebnissen der statischen und dynamischen Magnetresonanz-Defäkographie / vorgelegt von Daniele Maria Bencivinni." 2008. http://d-nb.info/987944215/34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography