Academic literature on the topic 'Köp av sexuell tjänst'

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback. Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering. Vidare kan vi se en konstruktion av att mannen som är åtalad framställs som mindre trovärdig i förhållande till polis och rättsväsende som här anses vara sanningsbärare. På Flashback konstrueras köp av sexuella tjänster som något legitimt och vi kan där se en tydlig social ram med accepterade förhållningssätt som användarna förhåller sig till. I dessa två språkliga kontexter används ett marknadsspråk som konstruerar köp av sexuella tjänster som en strikt affärsmässig relation mellan köpare och säljare. Kvinnan som säljer sexuella tjänster konstrueras här som en produkt och genom detta bibehålls patriarkala strukturer.

Människohandel för sexuella ändamål regleras i 4 kap. 1a § BrB och innebär att någon genom olaga tvång, vilseledande, utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, överför, inhyser eller tar emot en person i syfte att exploatera honom eller henne för sexuella ändamål. I de fall där offret är under 18 år, döms gärningsmannen för människohandel även om denne inte använt sig av något sådant otillbörligt medel. Uppsatsens målsättning är att studera huruvida lagstiftningen rörande människohandel för sexuella ändamål har tillämpats sedan lagen infördes år 2002. Syftet med uppsatsen är således att studera om det förekommer någon förändring i brottsrubricering mellan åklagarens yrkande och domstolens beslut och varför denna eventuella förändring i brottsrubricering sker. Ett annat syfte är att föra en diskussion rörande polisens preventiva arbete gentemot brottet. Uppsatsen bygger på material i form av 41 domstolsavgöranden från Tingsrätt och Hovrätt mellan årtalen 2003 och 2012, där åtalet har gällt människohandel för sexuella ändamål. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en kombination av två vetenskapliga metoder, juridisk metod och textanalys, samt en mindre litteratursökning. Sammanfattningsvis har det framkommit att lagstiftningen om människohandel för sexuella ändamål är svår att såväl tolka som att tillämpa. I hälften av åtalen sker en förändring av brottsrubricering och denna förändring är en direkt konsekvens av domstolens svårighet att styrka rekvisitet otillbörligt medel. Vidare behövs mer forskning kring tillämpningsproblematiken rörande lagstiftningen.

Inledning: I och med den unika svenska sexköpslagen som infördes 1999 som innebär kriminalisering av köp av sexuella tjänster, har fokus hamnat på den köpande parten i prostitutionen. Vid sidan av kriminaliseringen framhålls vikten av att öka insatserna som riktas mot sexköparna. En av de befintliga insatserna för att bekämpa prostitution är psykoterapi/samtalsbehandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om psykoterapi med målgruppen män som köper sexuella tjänster utifrån hur de behandlande psykoterapeuterna upplever behandlingsprocessen. Frågeställning: Hur upplever psykoterapeuter psykodynamiska terapier med män som köper sexuella tjänster? Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv och explorativ ansats har använts. Sju psykoterapeuter som arbetar eller har arbetat med män som köper sexuella tjänster har intervjuats. Det transkriberade intervjumaterialet har analyserats med tematisk analys. Resultat: Studiens resultat presenteras med fyra teman där balansakt är ett övergripande tema. Förståelse med undertema förklaringsmodeller och förhållningssätt, förakt med undertema äckel, förförelse samt brottet. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån perversionsbegreppet. Motöverföringskänslor av förakt och äckel stämmer överens med tidigare forskning och teori. Temat förförelse diskuteras utifrån att det skulle kunna vara skamligt att som psykoterapeut känna sig förförd eller attraherad och förledd i relation till patienter. Balansgången mellan att acceptera och patologisera lagbrottet och det avvikande beteendet diskuteras.
Introduction: Sweden has since 1999 a prostitution legislation that prohibits sex purchase. Focus has shifted towards the buyer in prostitution. Apart from the criminalization of sexual purchase actions to reduce prostitution pointed at the buying part is highlighted. One of the available actions is psychotherapy. The objective of the study is to increase the knowledge about psychotherapy focused on males that purchase sexual services from the experience of psychotherapists treating them. Question: How do psychotherapists experience psychodynamic psychotherapy with men who buy sexual services? Method: A qualitative method with a descriptive and explorative onset has been used. Seven psychotherapists that work with or have worked with men that purchase sexual services have been interviewed. The transcribed material has been analyzed using thematic analysis. Result: The result of the study is presented with four themes with the balancing act as an overall theme; Understanding with sub-themes explanation models and approaches; Contempt with sub-theme disgust; Seduction and The crime. Discussion: The results are discussed from the perversion concept. Countertransference emotions of contempt and disgust agree with earlier studies and theories. The theme of seduction is discussed from the perspective that it is shameful for a psychotherapist to feel seduced or attracted and beguiled in relation to the patients. The line between accepting and pathologizing the illegality and the abnormal behavior is discussed.

Tredjepartslogistik är en företeelse som under de senaste åren kommit att bli vanligt förekommande både i Sverige och internationellt. Själva företeelsen som sådan innebär att ett företag eller liknande genom avtal låter en tredjepartslogistiker ombesörja sitt behov av transporter, lagerhållning, förpackning, enklare montering etcetera. Sett ur ett juridiskt perspektiv ger just själva avtalet, det vill säga tredjepartslogistikavtalet, upphov till spörsmål angående hur detta är att klassificera. Ett så pass ingående samarbete mellan tredjepartslogistikern och dennes motpart som tredjepartslogistik typiskt sett utgör kan enligt associationsrättsliga grunder komma att ge upphov till ett enkelt bolag snarare än ”enbart” ett köpare-säljare-förhållande mellan parterna. Om så kan bedömas vara fallet uppkommer möjligheten att avtalsparterna kommit att åtaga sig mer juridiskt långtgående förpliktelser visavi varandra än vad dessa är medvetna om eller önskat vid avtalets ingående.

Med utgångspunkt i associations- och köprättslig lagstiftning utreds i denna uppsats utifrån vilka omständigheter det kan avgöras huruvida avtal om tredjepartslogistik är att se som bildande av ett enkelt bolag eller köp av tjänst samt vilka de juridiska följderna blir av ett sådant avgörande. Som komplement till de sedvanliga rättskällorna har två avtal om tredjepartslogistik som används av svenska tredjepartslogistiker begagnats.

I uppsatsen har funnits att det är främst förekomsten eller avsaknandet av ett gemensamt vinständamål mellan logistikern och dennes motpart som är av störst betydelse för hur avtal om tredjepartslogistik är att klassificera. Vad gäller de juridiska följderna har vidare konstaterats att det föreligger principiella snarare än faktiska materiella skillnader mellan den associations- och köprättsliga lagstiftningen i det nu utredda fallet. Exempelvis kan nämnas skillnader avseende formerna för beslutsfattande och fördelning av uppkommen vinst mellan parterna i anledning av avtalet. Avsaknandet av mer påtagliga differenser kan i synnerhet förklaras med det omfattande bruket av dispositiv lagstiftning, vilket medför att den avtalsmässiga reglering som parterna själva ombesörjer tillmäts störst juridisk dignitet.

Thirdpartylogistics and related services are offered by most international logistic companys. Besides the undertaking of mere transports, thirdpartylogistics typically includes the execution of other services such as storage, repacking and assembling the clients products. From a legal point of view agreements concerning thirdpartylgistics raises the issue regarding how to legally classify the agreement in question. The thorough cooperation between the logistic company and its client needed to perform the agreed services could in accordance with Swedish company and partnership regulations give rise to partnership constellation rather than a purchase of a service. This could in turn result in that the parties involved have accepted more far-reaching legal obligations towards one another than wished for or intended.

In this thesis the above mentioned issues concerning the legal classification of agreement thirdpartylogistics are further exeplored with starting point in Swedish company and partnerhip law. Furthermore are the legal consequences of such classifacation in respect to the concerned parties obligations obligations towards each other thouroughly examined.

In the thesis it has been found that the most decisive circumstance to consider regarding the legal classifiaction of agreements concerning thirdpartylogistics is the presence or lack of joint earnings between the parties in question. Regarding the legal consequences it has been found that altough there are considerably principle differences between a partnership agreement and purchase dito, the de facto differences however seems to be of a more moderat kind. This could be explained by the extensive use of non-mandatory legislation in Swedish partnership law.

Att tillsammans med andra köpa och ge bort en present kan vara både praktiskt och roligt men också ge upphov till en hel del svårigheter. Det här arbetet har gått ut på att användbarhetstesta en tjänst för underlättande av gemensamma köp, ta fram personor i syfte att låta företaget lära känna sin målgrupp, besvara en rad specifika frågeställningar ställda av företaget, samt att besvara frågan hur köp av gemensamma presenter fungerar vad gäller genomförande, upplevelse och problematik. Detta gjordes genom enkäter, genom användbarhetstester där användbarhetsproblem identifierades och användbarhetsmåttet förväntansmått användes, samt genom intervjuer och tematisk analys. Resultatet blev en lista med användbarhetsproblem, en rad förbättringsförslag från deltagarna och svar på företagets frågeställningar. Vidare visade resultatet från förväntansmåtten att samtliga uppgifter i testet både förväntades ha och upplevdes ha hög användbarhet. Arbetet gav också två stycken personor och sju stycken teman som svar på forskningsfrågan.
To buy and give presents together with others can be both practical and fun but also difficult. This work has involved a usability test of a service for facilitating joint purchases, produce personas in order to let the company get to know its target group, answer a number of specific questions posed by the company, and also answer the question how joint gift purchases work. This was done through questionnaires, through usability tests where usability issues were identified and the usability metric expectation measure was used, and through interviews and thematic analysis. The outcome was a list of usability issues, improvement proposals from the participants and answers to the company’s questions. Furthermore the results from the expectation measure showed that all tasks in the test was both expected and perceived to have high usability. The work also yielded two personas and seven themes as the answer to the research question.

Prostitutionsfenomenet är på intet sätt nytt och har bidragit till diskussioner under flera århundraden. I Sverige kan vi följa synsättet på prostitutionen genom, bland annat, lagstiftning och vi kan se hur man gått från att fokusera på den sexuella handlingen till den prostituerades roll och slutligen till köparens roll. Detta har lett till att vi idag har en lagstiftning som innebär att köp av sexuella tjänster är förbjudet, däremot inte försäljning av detsamma. Sveriges lagstiftning är unik i världen och många andra länder har istället valt att legalisera prostitution helt eller att straffbelägga säljaren snarare än köparen. Detta får givetvis betydelse även i Sverige, om inte annat så genom det europeiska samarbetet. I den svenska lagstiftningen och dess förarbeten har man fokuserat främst på den kvinnliga prostituerade. Man har belyst hennes roll som den svagare parten och därigenom poängterat hennes behov av att skyddas. Detta är den främsta anledningen till att man valt att inte straffbelägga säljandet av sexuella tjänster. I motiveringen till att straffbelägga köparen av sexuella tjänster poängteras även efterfrågans betydelse för förekomsten av prostitution. Man kan dock ställa sig frågande till vilka effekter den svenska lagen faktiskt får och hur den inverkar på prostitutionen. Har prostitutionen, genom lagen, minskat eller har den enbart förflyttat sig längre bak i kulisserna? Har kopplarna fått en mer betydelsefull roll och hur påverkas de prostituerades ställning av lagen? I lagen vill man värna om de prostituerade kvinnorna och behandla dem som skyddsobjekt. Är detta ett bevis för ökad jämställdhet eller undergräver man de prostituerades egen ställning genom att behandla dem som den svagare parten? Vidare kan man fråga sig om de positiva effekterna av lagen trots allt överväger i förhållande till de negativa effekterna. Det finns inget enkelt svar eller något helt rätt svar att presentera. Det viktiga torde vara att man ser på frågan med öppna ögon och ur flera olika perspektiv för att fatta så bra beslut så möjligt gällande såväl lagstiftningens utformning som nödvändiga åtgärder och insatser.