Academic literature on the topic 'Köpcentrum'

Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades det om olika faktorer som bidrog till ett köpcentrums attraktionskraft. Grupperna delade vi in åldersvis mellan 15-25 år, 26-49 år och 50-70 år för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Detta gjorde vi också med tanke på att vi troligen skulle få olika värderingar av de olika åldersindelningarna.

Det som kan sammanfattas av undersökningen var att mixen av butiker var den huvudsakliga och avgörande faktorn för samtliga grupper. Läget av, tillgängligheten och förbindelser till köpcentrumet var också en starkt bidragande faktor. Främsta anledningen att besöka externa köpcentrum och köpcentrum på annan ort var den sociala aspekten av shopping där man ser det som en socialaktivitet där man umgås med vänner och familj. Medans ett lokalt köpcentrum besöks utav skäl som tillgänglighet och smidigheten att shoppa. Framstående från de olika fokusgrupperna var förutom de ovanstående faktorerna att ungdomarna tyckte det var viktigt att det fanns möjlighet att koppla av med en fika eller sitta ner och konversera på bänkar eller andra sittplatser. Medan för de äldre var det viktigt att det var behagligt och lätt att shoppa.

I analysdelen analyserar vi genomförligt den teori vi har införskaffat med det empiriska resultatet vi fick fram i vår undersökning. Slutligen kommer vi att presentera de slutsatser vi har kommit fram till för att besvara vår problemformulering på ett så tydligt sätt som möjligt.

Arbetet har till syftet att närmare studera om marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke och därmed ökar omsättningen. Eftersom det föreligger svårigheter med att utvärdera effekterna av marknadsföring, är det värt att utreda frågeställningen. Denna studie bygger på litteratur som behandlat köpcentrumförvaltning, varumärke och marknadsföring. Resultatet bygger på en enkätundersökning och intervjuer som genomförts. En sammanställning av data för köpcentrum har också gjorts. Resultatet visar att värdet av ett köpcentrum främst beror på läget, hyresgästmixen, tillgängligheten och upptagningsområdet. Dock framkom marknadsföringens och varumärkes betydelse, när det handlar om att profilera sig mot konsumenterna. Det kan även konstateras att marknadsföringen stärker ett köpcentrums varumärke. Dock kan även konstateras att det behövs ett köpcentrum utöver det vanliga för att locka konsumenter från en annan stadsdel. Eftersom det innebär en längre resa för konsumenterna behövs något oerhört starkt och unikt för att de ska åka förbi köpcentrumet som ligger närmast. En fastighetsägare måste ha en genomtänkt strategi för marknadsföring och samtidigt använda flera kanaler för att marknadsföra sig. Dock finns inget medium som är att föredra framför andra, vilket beror på att varje köpcentrum är unikt och att det därför beror på flera olika faktorer. Vad konsumenterna efterfrågar förändras över tiden och det är därför viktigt att följa upp och korrigera sin marknadsföring. Hur stor del av omsättningen som används till marknadsföringen är beroende av tillväxten för köpcentrumet och i vilken utvecklingsfas den befinner sig i. Det viktigaste när köpcentrum marknadsför sig är att de är trovärdiga, tydliga och konsekventa. Slutligen kan sägas att marknadsföring stärker ett köpcentrums varumärke. Dock är det svårt att säga hur stora effekter det har. De köpcentrum som använder en större andel av sin omsättning till marknadsföring är antingen nystartade eller visar en negativ trend för sin omsättning relaterat till föregående år. Även köpcentrum som genomgått en omfattande renovering eller nyprofilering satsar också mer pengar på marknadsföring. Dock kan inga klara slutsatser dras kring att de köpcentrum som har störst omsättning även har nöjdast kunder och är bäst på att marknadsföra sig.

We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres. It also examines how changes in the public transport system influence this choice. More specifically it looks into the effects and attitudes to direct busses and free home deliverance of large articles.

The study was made up of two questionnaires and some statistical observations. The first questionnaire was sent out to 400 dwellers in Sätra, an urban district on the outskirts of the town Gävle. The respondents were asked about their attitudes to choice of transport modes. Thereafter a direct bus route was arranged during one Saturday, with free home deliverance of large articles from certain shops. The number of travelers for the direct bus route and for the competing bus routes was surveyed. A survey of the corresponding day the year before was also carried out. The second questionnaire was handed out on the direct busses. The respondents were asked to evaluate the tryout of the direct bus and the free home deliverance.

The results of the first questionnaire showed that the supply of different shops was the main argument why respondents traveled to Valbo instead of Gävle or Sätra centrum. The main factors for the respondents to choose to go by bus to Valbo were lower bus ticket price, short travel time and the thought of a better environment. 77 percent did not think that a buss stop nearer their residence would make them go by bus to Valbo more often. A major portion of the respondents considered that a direct bus to Valbo and free home deliverance would make them choose bus as transport mode more often.

The observations of the number of bus travelers showed that 152 persons did travel with the direct bus during the tryout-day. It also showed that the competing bus routes had a slightly greater number of travelers on the day of the tryout compared to the corresponding day the year before.

The results of the second questionnaire showed that the majority of the respondents got to know about the tryout through a dispatch in their mailboxes. Most of the respondents experienced the tryout direct bus ride as “very good”. If there had been no tryout direct bus that day 22 percent of the respondents reported that they still would have chosen bus as transport mode, 8 percent would have gone by car and another 22 percent would have gone to Gävle centrum instead. A major portion of the respondents wished to travel with the direct bus on either workdays or weekends in the future. Short travel time was considered to be the chief factor for a successful direct bus route. Though there were few respondents who used the free home deliverance of large articles many of them believed that they would use it in the future if more shops would participate. Comfort and safety on the busses and home deliverance of articles were considered to be things that could be improved.

When studying choice of transport modes you should consider the starting point of the shopping trip; it is not always the same as the residency but are rather more complex (Ibrahim, 2003). Furthermore a longer period of time could have been considered to carry out the surveys. The car travelers’ positive attitudes to a direct bus route may partly be explained by the short travel time that comes with a direct bus; which also means that the probability increases for car travelers to change transport mode (Nurdeen et al., 2007).

Free home deliverance of large articles may work as a “surplus value”, which also may have long-lasting impact on the choice of transport mode (Taniguchi & Fujii, 2006). A co-ordinate system for home deliverance of articles could moreover contribute in counteracting the habit of car travelers to use the car as a “convenient shopping trolley” (Dieleman et al., 2002, s.525) as a purpose of its own.

The study has showed that direct bus routes between urban districts on the outskirts of towns and out-of-town shopping centres probably will make more shoppers choose bus as transport mode. This is possible even without affecting the competing bus routes to decrease in number of travelers. However it will be necessary with further surveys on how direct bus routes do affect foot and bicycle traffic to city centres and urban district centres. In additition the study of Valbo showed that free home deliverance of articles could make more shoppers choose bus more often as transport mode.

Vi reser allt mer och med det ökar utsläppen av växthusgaser som i ett långt perspektiv orsakar naturkatastrofer. Trafiken, och särskilt biltrafiken, bidrar med en stor del till detta. Externa köpcentra är historiskt sett attraktioner som är lättillgängliga för bilresenärer. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av färdmedel till externa köpcentra för boende i ytterstadsdelar samt hur förändringar inom kollektivtrafiken påverkar detta val. Mer specifikt undersöker studien effekterna av och attityderna till en direktbusslinje och gratis hemkörning av större varor för bussresenärer.

Studien utgjordes av två enkätundersökningar samt statistiska observationer. Den första enkätundersökningen skickades ut till 400 personer bosatta i ytterstadsdelen Sätra, Gävle. Respondenterna tillfrågades om attityder till val av färdmedel. Därefter ordnades en direktbusslinje mellan Sätra och det externa köpcentret Valbo köpcentrum under en lördag, med gratis hemkörning av varor från vissa butiker. Antalet resenärer uppmättes för direktbusslinjen samt för de konkurrerande busslinjerna under lördagen och två andra närliggande lördagar. Dessutom jämfördes dessa lördagar med motsvarande lördagar året innan. Den andra enkätundersökningen genomfördes på direktbussarna, där resenärerna blev tillfrågade att utvärdera försöket med direktbussarna och den fria hemkörningen.

Resultaten av den första enkätundersökningen visade att utbudet av butiker var den största orsaken till varför respondenter åkte till Valbo köpcentrum istället för Gävle/Sätra centrum. De viktigaste faktorerna för att respondenter skulle välja buss till Valbo var lägre biljettpris, kort restid samt tanken på en bättre miljö. 77 procent ansåg inte att en busshållplats närmare deras bostad skulle göra att de valde buss oftare. En stor del av respondenterna menade att en direktbuss till Valbo köpcentrum respektive gratis hemkörning skulle kunna göra att de oftare valde buss som färdmedel.

Observationerna av antal bussresenärer visade att 152 personer valde att åka med direktbussen under försöksdagen. De konkurrerande busslinjerna hade ett något högre antal resenärer på försöksdagen jämfört med motsvarande dag året innan.

Resultaten av den andra enkätundersökningen visade att majoriteten av respondenterna hade fått reda på försöksdagen genom ett utskick i brevlådan. De flesta upplevde färden med direktbussen som ”mycket bra”. Om direktbussen inte hade gått hade 22 procent ändå valt buss som färdmedel, 8 procent hade valt bil medan 22 procent hade åkt till Gävle centrum istället. En stor del av respondenter önskade resa med direktbussen på både vardagar och helger. Kort restid ansågs vara den viktigaste faktorn för en lyckad direktbusslinje. Trots ett lågt utnyttjande av den fria hemkörningen av större varor menade en stor del av respondenterna att de skulle utnyttja det i framtiden om fler butiker deltog. Hemkörning av varor samt komfort och säkerhet på bussarna ansågs vara saker som kunde förbättras.

För studier av val av färdmedel bör hänsyn tas till shoppingresans startpunkt, vilket inte alltid är hemmet (Ibrahim, 2003). Vidare kunde en längre studieperiod ha gett bättre resultat. Bilresenärernas positiva inställning till en direktbusslinje kan delvis förklaras med att direktbussen förkortar restiden med buss, vilket i sig ökar sannolikheten för bilresenärer att byta färdmedel (Nurdeen et al., 2007).

Gratis hemkörning av varor fungerar som ett slags mervärde, som även kan ha bestående inverkan på valet av färdmedel (Taniguchi & Fujii, 2006). En samordnad hemkörning av varor skulle dessutom kunna bidra till att minska bilresenärers vana att som självändamål använda bilen som transportvagn för varor (Dieleman et al., 2002).

Studien visade på att direktbusslinjer mellan ytterstadsdelar och externa köpcentra förmodligen kommer att göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel. Detta är möjligt utan att konkurrerande busslinjer förlorar resenärer. Däremot krävs vidare studier om hur direktbusslinjer påverkar gång- och cykeltrafiken till stadsdelscentra och stadskärnors centra. Vidare visade studien att gratis hemkörning av varor kan tänkas göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel.

Grunden till denna uppsats är fenomenet avtagande centrumhandel till fördel för köpcentrum. För att demonstrera fenomenet har Trollhättans stad valts ut som undersökningsobjekt. I Trollhättans stad syns fenomenet tydligt. Medan Överby köpcentrum ständigt expanderar och lockar nya detaljister1 så väl som konsumenter har Trollhättans stad tappad vad som tidigare var ett levande centrum. Uppsatsen syfte är att utifrån dimensioner som utvärderas av konsumenter i en shoppingdestination genomföra en jämförelse av Trollhättans centrum och Överby köpcentrum. Denna jämförelse ska sedan syfta till att fasställa vad som bidrar till att Överby köpcentrum är mer attraktivt än Trollhättans centrum för att på så vis fastställa vad som bör åtgärdas för att återigen skapa ett levande centrum i Trollhättans stad. En kvantitativ undersökning genomfördes för insamlandet av data. Undersökningen bestod av enkäter med förbestämda påståenden och svarsalternativ. Dess besvarades av 100 respondenter. Resultatet visade att de fördelar Trollhättans centrum har finns i dimensionerna detaljhandelsbutiker, icke detaljhandelsbutiker och atmosfär. Dock är Trollhättans centrum underlägset Överby köpcentrum som shoppingdestination på många sätt och bör därför vidta vissa åtgärder för att åter lyckas skapa en attraktiv stadshandel. Ytterligare ett resultat som framkom var att både kundtillfredsställelsen och kundlojaliteten var högre för Överby köpcentrum.1 Detaljist,

I mars 2012 öppnade ett nytt köpcentrum i Stockholm city med ett nytänkande och nischat koncept. Det är uttalat från fastighetsägaren som utvecklat detta köpcentrum att ingen av de stora kedjorna skulle vara en del av hyresgästmixen. Det annorlunda konceptet gjorde det intressant att se hur fastighetsägare i Stockholms innerstad arbetar och konkurrerar med sitt utbud i köpcentrum. Inledningsvis gjordes en genomgående litteraturstudie inom ämnet och från tidigare rapporter visar det sig att köpcentrumen i Sverige anses likriktade till sitt utbud. Likriktningen kan bland annat härledas till att de stora butikskedjorna tar stora marknadsandelar och ofta väljer att etablera sig i köpcentrum. Detta anses kunna bli ett storstadsproblem, då det i storstäder finns många köpcentrum för kunden att välja bland. Mot den bakgrunden ska denna uppsats reda ut ifall att likriktningen utgör ett problem för köpcentrumen i Stockholms innerstad. Totalt har fem intervjuer genomförts. Tre intervjuer med representanter delaktiga i hyresgästmixen för fem köpcentrum i Stockholms innerstad och ytterligare två intervjuer med sakkunniga i branschen som gett sin syn på marknaden och hur fastighetsägare arbetar. För att studera hur stor del av butiksutbudet i köpcentrumen som utgörs av butikskedjor har också en statistik undersökning gjorts. Från intervjuerna går det att konstatera att det är speciellt att arbeta med hyresgästmixen i köpcentrum belägna i Stockholms innerstad, framförallt i city. Traditionellt sett utgörs ankarhyresgästerna i svenska köpcentrum av de större butikskedjorna. De har med andra ord en dragningskraft som skapar kundflöde till köpcentrumet. I Stockholm city har dessa butikskedjor inte samma dragningskraft i och med att det redan finns ett så stort utbud av dem. Detta gör att ankarhyresgäster heller inte används i samma utsträckning i Stockholm city. Istället ska köpcentrumets hela sammansättning av hyresgäster fungera som ett ankare och konkurrensmedel gentemot andra köpcentrum och det stora utbudet av enskilda butiker. Utifrån den statistiska undersökningen går det att utläsa att butiksutbudet i köpcentrumen i Stockholms innerstad är likriktat. En stor andel av butikerna utgörs av kedjebutiker och mer än hälften utgörs av de stora kedjorna. Inne i city tycks likriktningen inte vara ett problem i dagsläget. Var likriktningen däremot skulle kunna utgöra ett problem är bland de lokala affärscentrumen belägna i stadsdelarna Södermalm, Kungsholmen och Östermalm.

Sammanfattning:

Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.

Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer. Dilemmat är hur de ska hanteras; de är kräsna, svårflörtade och ombytliga vilket skapar incitament till att förstå den nya kunden och hennes nya behov.

Frågeställning:

Vilka attribut värdesätter Generation Y vid köpcentrumhandel?

Syfte:

Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet av unika köpcentrum för Generation Y.

Metod:

Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med marknadsansvariga på köpcentrum samt enkätundersökning med 60 konsumenter. Vidare har en betydelseutförandeanalys gjorts för att tolka resultaten från enkätundersökningen.

Resultat:

Det finns inte ett behov av unika köpcentrum för Generation Y. Det är tillfreds med den centrumutformning som idag erbjuds.

Slutsats:

Generation Y värdesätter attribut som tillgänglighet, öppettider, parkeringsplatser, atmosfär och matställen.

I Sverige sker det ständig en ökning av antal köpcentrum, vilket medför att konkurrensen om kunderna ökar. För att möta en ökande konkurrens och kunders krav har olika köpcentrumägare i allt större utsträckning börjat differentiera köpcentrumen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur val av inriktning påverkar utformning och strukturering av två olika köpcentrum, Triangelns Köpcentrum och Gallerian Storgatan, i Malmö. Vi ska dessutom undersöka hur differentiering och profilering påverkas beroende av deras inriktning.Beroende av inriktning är ett köpcentrum riktat till olika kundsegment. För att nå och tilltala denna kategori försöker köpcentrumets förvaltare stärka varumärket och profilera sig med hjälp av marknadsföring och utformning. Mixen av hyresgäster och deras placering är också viktiga faktorer för att skapa en attraktiv atmosfär för den kategori människor man valt att vända sig till. Gallerian Storgatan är ett köpcentrum som riktar sig till en smal målgrupp genom en typ av produkter, medan Triangelns Köpcentrum riktar sig till en bredare målgrupp genom flera produktgrupper. De olika inriktningarna påverkar mixen av hyresgäster och hur förvaltarna arbetar med mångfald av butiker. I köpcentrumen styrs utformning och strukturering på olika sätt, vilket påverkar valet av butiker, caféer och restauranger. Med detta som utgångspunkt försöker de skapa en egen profil och koncept.
The property owners' strategies for shopping centers - A comparative study of two shopping centers. In Sweden there are a constantly increasing number of shopping centers, which proportionally increases the competition for customers. To meet escalating competition and customer demands, shopping centers have begun diversifying, some quite extensively.The purpose of our study is to examine how the concept affects the design and structure of two different shopping centers in Malmö, Triangelns Köpcentrum and Gallerian Storgatan. We shall also examine how this diversification affects the profile and marketing strategies of these two shopping centers depending on which target groups they aim to obtain.The shopping center owners target different customer groups depending on marketing strategies. Managers try to strengthen their images toward the right customer groups through the use of attractive marketing and profiling policies. Using a correct mixture of tenants creates a harmonic feeling throughout the shopping center and this plays an important roll in attracting the desired customer groups.Gallerian Storgatan wants to attract a smaller target group of customers and therefore has a limited product range, while Triangelns Köpcentrum that wants to attract a larger customer group and therefore has a larger product range. The range of tenants in a shopping center and the placement of shops, cafés and restaurants are strongly influenced by the managers different structuring and design ideas. With this under consideration, we can conclude that the managers are trying to create their own unique concept and profile.

Sammanfattning Titel: Framgångsfaktorer för Köpcentrum Nivå: C-uppsats inom ämnet marknadsföring Författare: Emil Eliasson & Anna Haapalehto Handledare: Lars Steiner Datum: 2011-06 Syfte: Huvudsyftet med detta examensarbete är att ta reda på vilka faktorer som behövs för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Vad efterfrågar konsumenterna i dagsläget om vilka preferenser de har till ett köpcentrum. Metod: Vi valde att genomföra en kvantitativ metod till detta examensarbete. Först genomförde vi en datainsamling, för att sedan kunna framställa en enkät som vi skickade ut till personer mellan 20-30 år. Förutom den primärdata vi använde har vi även använt oss av sekundärdata som utgörs av forskningsartiklar och litteratur som passade till vårt ämne. Resultat & slutsats: Svarspersonerna ansåg att nöjesattribut är viktigt för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Andra framgångsfaktorer är parkeringstillgång, matställen, evenemang och säkerhet. Det som saknas i Gävles butikutbud i nuläget enligt svarspersonerna är butiker som Zara, Topshop, Monki och second hand butiker. Något som inte ansågs vara viktigt är lekrum, gym och skönhetssalonger.    Förslag till fortsatt forskning: I vår studie har vi valt att bortse från den ekonomiska aspekten och den geografiska aspekten. För fortsatt forskning bör fler personer tillfrågas i enkätundersökningen. Gå djupare in på de framgångsfaktorer vi presenterat i detta examensarbete, hitta ytterligare data som förstärker arbetet. Intervjua ett fastighetsföretag som arbetar med köpcentrum för att få mer resonemang om hur de tänker kring ämnet. Uppsatsens bidrag: Det finns sedan tidigare liknande uppsatser inom detta ämne. Vi har valt att rikta in oss på vilka faktorer som eftersträvas hos kunderna för att ett köpcentrum ska bli framgångsrikt. Den här studien ger en förståelse över hur personer som är 20-30 år tänker och tycker kring vad som krävs för att ett köpcentrum i Gävle ska kunna bli framgångsrikt. Det påvisar även att nöjesattribut är en viktig faktor för att ett köpcentrum ska bli populärt. Nyckelord: Köpcentrum, framgångsfaktorer
Summary Title: Factors of Success in Shopping Centres Level: Bachelor thesis, 15 credits in Business Administration Authors: Emil Eliasson & Anna Haapalehto Supervisor: Lars Steiner Date: 2011-06 Aim: The main purpose with this paper is to establish the factors that are of importance when creating a successful shopping centre. What are the consumers asking for and what their preferences to shopping centers are. Method: We chose to use the quantitative research method in our paper. To begin with we collected data, and then we developed a survey that we sent out to people in the age between 20-30 years. Besides the primary data we used, we also used secondary data from science articles, journals and other literature suited to our subject. Conclusion: The respondents considered that entertainment is a factor of importance in the success of a shopping centre. Other factors of success are parking space, food, events and security. Something that is missing in Gävle at this point is stores like Zara, Topshop, Monki. Something that was not of importance to our respondents was a play area to children, gym or beauty salons.  Suggestions for future research: In our study we chose to ignore the economic aspect as well as the location aspect. In suggestions for future research we recommend to broaden the surveys to more respondents, and to deepen into the factors of success that we have established. We also suggest to find more data to strengthen our study. Another aspect could be to interview a real estate company to know their opinion. Contribution: There already are similar papers in this subject. What we did was to establish was what customers find is important factors of success. This study contributes with an understanding in what customers in the age of 20-30 considers is important in order to make a shopping centre successful. Our contribution is also that entertainment is an important factor of success to make a shopping centre popular. Key words: Shopping centre, factors of success

Background and problem: The phenomenon shopping center was created to meet all the consumers´ demands under the same roof. Shopping centers have developed over time and currently include different experiences for the consumers. Consumers spend a limited time in the shopping centers and therefore it is important to have a functional tenant mix. An important aspect is to create a steady flow of consumers. This can be achieved by having attractive tenants throughout the shopping center.   Purpose and question formulation: This study will be examining whether the placement of a tenant affect the individual tenant´s rent. The purpose is divided in to two questions: How do anchor stores affect the rent for the rest of the tenants? How does the actual placement in the shopping center affect the tenants rent and what are the effects on the rent?   Method: This study has a qualitative approach. The data has been collected from four interviews. When we chose the shopping centers we had a demarcation, the shopping centers were required to have at least 30 tenants to be comparable.   Conclusion: This study shows that the actual placement of the tenants affects the rents indirectly. The two most important aspects to affect the rent is the flow of consumers and the tenants individual needs.