Dissertations / Theses on the topic 'Köpcentrum'

Shoppning har i allt större utsträckning blivit ett fritidsnöje bland konsumenter idag, detta tillsammans med den stora framväxten utav köpcentrum de senaste årtiondena gör det allt viktigare för köpcentrums ansvariga att identifiera och belysa faktorer och tillvägagångssätt för köpcentrumets attraktionskraft. Uppsatsen har som mål att ta fram de faktorer som är mest avgörande för ett köpcentrums attraktionskraft ur konsumenternas perspektiv. Syftet är att ta fram de faktorer som ökar attraktionskraften genom Mikael Hernants sexhörning och genom teorin om de fyra p: na. Vi använder också Kirkup och Rafiqs teorier om betydelsen av en bra mix av hyresgäster i ett köpcentrum. Valet utav undersökning blev en kvalitativ undersökning som går på djupet, den undersökningsmetod som var mest ändamålsenlig för vår uppsats var fokusgrupper. I fokusgrupperna diskuterades det om olika faktorer som bidrog till ett köpcentrums attraktionskraft. Grupperna delade vi in åldersvis mellan 15-25 år, 26-49 år och 50-70 år för att få ett så brett perspektiv som möjligt. Detta gjorde vi också med tanke på att vi troligen skulle få olika värderingar av de olika åldersindelningarna.

Det som kan sammanfattas av undersökningen var att mixen av butiker var den huvudsakliga och avgörande faktorn för samtliga grupper. Läget av, tillgängligheten och förbindelser till köpcentrumet var också en starkt bidragande faktor. Främsta anledningen att besöka externa köpcentrum och köpcentrum på annan ort var den sociala aspekten av shopping där man ser det som en socialaktivitet där man umgås med vänner och familj. Medans ett lokalt köpcentrum besöks utav skäl som tillgänglighet och smidigheten att shoppa. Framstående från de olika fokusgrupperna var förutom de ovanstående faktorerna att ungdomarna tyckte det var viktigt att det fanns möjlighet att koppla av med en fika eller sitta ner och konversera på bänkar eller andra sittplatser. Medan för de äldre var det viktigt att det var behagligt och lätt att shoppa.

I analysdelen analyserar vi genomförligt den teori vi har införskaffat med det empiriska resultatet vi fick fram i vår undersökning. Slutligen kommer vi att presentera de slutsatser vi har kommit fram till för att besvara vår problemformulering på ett så tydligt sätt som möjligt.

We travel more nowadays. The increasing travel rate generates greenhouse gases which in the long run cause an increasing number of natural disasters over the world. Car traffic is a major contributor to this development. Out-of-town shopping centres have historically good accessibility for car traffic. This study aims to look into what are the factors that influence the choice of transport mode for dwellers in the outskirts of a town when going to out-of-town shopping centres. It also examines how changes in the public transport system influence this choice. More specifically it looks into the effects and attitudes to direct busses and free home deliverance of large articles.

The study was made up of two questionnaires and some statistical observations. The first questionnaire was sent out to 400 dwellers in Sätra, an urban district on the outskirts of the town Gävle. The respondents were asked about their attitudes to choice of transport modes. Thereafter a direct bus route was arranged during one Saturday, with free home deliverance of large articles from certain shops. The number of travelers for the direct bus route and for the competing bus routes was surveyed. A survey of the corresponding day the year before was also carried out. The second questionnaire was handed out on the direct busses. The respondents were asked to evaluate the tryout of the direct bus and the free home deliverance.

The results of the first questionnaire showed that the supply of different shops was the main argument why respondents traveled to Valbo instead of Gävle or Sätra centrum. The main factors for the respondents to choose to go by bus to Valbo were lower bus ticket price, short travel time and the thought of a better environment. 77 percent did not think that a buss stop nearer their residence would make them go by bus to Valbo more often. A major portion of the respondents considered that a direct bus to Valbo and free home deliverance would make them choose bus as transport mode more often.

The observations of the number of bus travelers showed that 152 persons did travel with the direct bus during the tryout-day. It also showed that the competing bus routes had a slightly greater number of travelers on the day of the tryout compared to the corresponding day the year before.

The results of the second questionnaire showed that the majority of the respondents got to know about the tryout through a dispatch in their mailboxes. Most of the respondents experienced the tryout direct bus ride as “very good”. If there had been no tryout direct bus that day 22 percent of the respondents reported that they still would have chosen bus as transport mode, 8 percent would have gone by car and another 22 percent would have gone to Gävle centrum instead. A major portion of the respondents wished to travel with the direct bus on either workdays or weekends in the future. Short travel time was considered to be the chief factor for a successful direct bus route. Though there were few respondents who used the free home deliverance of large articles many of them believed that they would use it in the future if more shops would participate. Comfort and safety on the busses and home deliverance of articles were considered to be things that could be improved.

When studying choice of transport modes you should consider the starting point of the shopping trip; it is not always the same as the residency but are rather more complex (Ibrahim, 2003). Furthermore a longer period of time could have been considered to carry out the surveys. The car travelers’ positive attitudes to a direct bus route may partly be explained by the short travel time that comes with a direct bus; which also means that the probability increases for car travelers to change transport mode (Nurdeen et al., 2007).

Free home deliverance of large articles may work as a “surplus value”, which also may have long-lasting impact on the choice of transport mode (Taniguchi & Fujii, 2006). A co-ordinate system for home deliverance of articles could moreover contribute in counteracting the habit of car travelers to use the car as a “convenient shopping trolley” (Dieleman et al., 2002, s.525) as a purpose of its own.

The study has showed that direct bus routes between urban districts on the outskirts of towns and out-of-town shopping centres probably will make more shoppers choose bus as transport mode. This is possible even without affecting the competing bus routes to decrease in number of travelers. However it will be necessary with further surveys on how direct bus routes do affect foot and bicycle traffic to city centres and urban district centres. In additition the study of Valbo showed that free home deliverance of articles could make more shoppers choose bus more often as transport mode.

Vi reser allt mer och med det ökar utsläppen av växthusgaser som i ett långt perspektiv orsakar naturkatastrofer. Trafiken, och särskilt biltrafiken, bidrar med en stor del till detta. Externa köpcentra är historiskt sett attraktioner som är lättillgängliga för bilresenärer. Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av färdmedel till externa köpcentra för boende i ytterstadsdelar samt hur förändringar inom kollektivtrafiken påverkar detta val. Mer specifikt undersöker studien effekterna av och attityderna till en direktbusslinje och gratis hemkörning av större varor för bussresenärer.

Studien utgjordes av två enkätundersökningar samt statistiska observationer. Den första enkätundersökningen skickades ut till 400 personer bosatta i ytterstadsdelen Sätra, Gävle. Respondenterna tillfrågades om attityder till val av färdmedel. Därefter ordnades en direktbusslinje mellan Sätra och det externa köpcentret Valbo köpcentrum under en lördag, med gratis hemkörning av varor från vissa butiker. Antalet resenärer uppmättes för direktbusslinjen samt för de konkurrerande busslinjerna under lördagen och två andra närliggande lördagar. Dessutom jämfördes dessa lördagar med motsvarande lördagar året innan. Den andra enkätundersökningen genomfördes på direktbussarna, där resenärerna blev tillfrågade att utvärdera försöket med direktbussarna och den fria hemkörningen.

Resultaten av den första enkätundersökningen visade att utbudet av butiker var den största orsaken till varför respondenter åkte till Valbo köpcentrum istället för Gävle/Sätra centrum. De viktigaste faktorerna för att respondenter skulle välja buss till Valbo var lägre biljettpris, kort restid samt tanken på en bättre miljö. 77 procent ansåg inte att en busshållplats närmare deras bostad skulle göra att de valde buss oftare. En stor del av respondenterna menade att en direktbuss till Valbo köpcentrum respektive gratis hemkörning skulle kunna göra att de oftare valde buss som färdmedel.

Observationerna av antal bussresenärer visade att 152 personer valde att åka med direktbussen under försöksdagen. De konkurrerande busslinjerna hade ett något högre antal resenärer på försöksdagen jämfört med motsvarande dag året innan.

Resultaten av den andra enkätundersökningen visade att majoriteten av respondenterna hade fått reda på försöksdagen genom ett utskick i brevlådan. De flesta upplevde färden med direktbussen som ”mycket bra”. Om direktbussen inte hade gått hade 22 procent ändå valt buss som färdmedel, 8 procent hade valt bil medan 22 procent hade åkt till Gävle centrum istället. En stor del av respondenter önskade resa med direktbussen på både vardagar och helger. Kort restid ansågs vara den viktigaste faktorn för en lyckad direktbusslinje. Trots ett lågt utnyttjande av den fria hemkörningen av större varor menade en stor del av respondenterna att de skulle utnyttja det i framtiden om fler butiker deltog. Hemkörning av varor samt komfort och säkerhet på bussarna ansågs vara saker som kunde förbättras.

För studier av val av färdmedel bör hänsyn tas till shoppingresans startpunkt, vilket inte alltid är hemmet (Ibrahim, 2003). Vidare kunde en längre studieperiod ha gett bättre resultat. Bilresenärernas positiva inställning till en direktbusslinje kan delvis förklaras med att direktbussen förkortar restiden med buss, vilket i sig ökar sannolikheten för bilresenärer att byta färdmedel (Nurdeen et al., 2007).

Gratis hemkörning av varor fungerar som ett slags mervärde, som även kan ha bestående inverkan på valet av färdmedel (Taniguchi & Fujii, 2006). En samordnad hemkörning av varor skulle dessutom kunna bidra till att minska bilresenärers vana att som självändamål använda bilen som transportvagn för varor (Dieleman et al., 2002).

Studien visade på att direktbusslinjer mellan ytterstadsdelar och externa köpcentra förmodligen kommer att göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel. Detta är möjligt utan att konkurrerande busslinjer förlorar resenärer. Däremot krävs vidare studier om hur direktbusslinjer påverkar gång- och cykeltrafiken till stadsdelscentra och stadskärnors centra. Vidare visade studien att gratis hemkörning av varor kan tänkas göra att fler shoppare väljer buss som färdmedel.

Sammanfattning:

Det har skett förändringar i svenska köpcentrum sedan ett antal år tillbaka. Nya har tillkommit och gamla har rustats upp. Trots denna förändring har en kritik mot likriktning vuxit fram; många köpcentrum uppvisar stora likheter i utbudet. Vad denna uppsats pekar på är att likriktningen av butiksutbudet inte är ett problem, snarare finns det ett behov av att utforma unika köpcentrum som har en tydlig profilering.

Denna uppsats fokuserar på den yngre generationen, även kallad Generation Y. Denna växande och köpstarka grupp består av sena 70-talister och 80-talister som skiljer sig i beteende från tidigare generationer. Dilemmat är hur de ska hanteras; de är kräsna, svårflörtade och ombytliga vilket skapar incitament till att förstå den nya kunden och hennes nya behov.

Frågeställning:

Vilka attribut värdesätter Generation Y vid köpcentrumhandel?

Syfte:

Syftet med denna uppsats är att undersöka behovet av unika köpcentrum för Generation Y.

Metod:

Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med marknadsansvariga på köpcentrum samt enkätundersökning med 60 konsumenter. Vidare har en betydelseutförandeanalys gjorts för att tolka resultaten från enkätundersökningen.

Resultat:

Det finns inte ett behov av unika köpcentrum för Generation Y. Det är tillfreds med den centrumutformning som idag erbjuds.

Slutsats:

Generation Y värdesätter attribut som tillgänglighet, öppettider, parkeringsplatser, atmosfär och matställen.

I dagens samhälle där alltfler köpcentrum byggs och där konkurrensen mellan dem ökar är det av stor betydelse att kunna erbjuda sina kunder något de inte hade förväntat sig för att på så sätt sticka ut ur mängden och bli kundernas självklara val. Ett sätt kan vara att underlätta deras shopping och det är just detta som denna kandidatuppsats kommer att handla om: ”Hur köpcentrum kan underlätta kundernas shopping - En fallstudie på Baronen Köpcentrum”. Syftet är att se vad köpcentrum i allmänhet och Baronen Köpcentrum i synnerhet kan göra för att få kunderna att stanna kvar längre i köpcentrumet genom att underlätta deras shopping.

Vi har studerat den forskning som råder inom området samt att vi valt att genom ett kvalitativt tillvägagångssätt samla in data till vår uppsats. Valet av en kvalitativ ansats var självklart då avsikten var att ge våra intervjuobjekt möjlighet att uttrycka sig fritt inom området samt spegla sin syn på det hela. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med, enligt oss, relevanta och väl insatta personer inom vårt forskningsområde samt att vi genomfört en enkätundersökning med kunder på Baronen Köpcentrum och gjort observationer av våra egna upplevelser som kunder. Allt med utgångspunkt i de begrepp och faktorer som vi valt att lyfta fram i uppsatsen.

Resultatet vi kommit fram till styrker att det finns ett behov av att köpcentrum i allmänhet mer aktivt arbetar för att underlätta kundernas shopping. Vi har sett att kunderna låter sig påverkas av de faktorer som vi valt att lyfta fram och därför är det essentiellt för köpcentrum att ta hänsyn till och arbeta med dessa för att ha möjlighet att påverka kunderna på ett för köpcentrumet positivt sätt. Resultatet visar även att det finns en del saker som Baronen Köpcentrum kan förbättra med hänsyn till att underlätta sina kunders shopping. De faktorer vi anser att de i första hand behöver förbättra är toaletterna, skyltningen till dessa samt skyltningen överlag i hela köpcentrumet. För att Baronen Köpcentrum ska kunna erbjuda sina kunder ”Allt under ett tak” anser vi det nödvändigt att komplettera butiksmixen med någon form av livsmedelsbutik.

Vidare anser vi att Baronen Köpcentrum bättre bör skapa sin unika identitet för att på så sätt särskilja sig från övriga köpcentrum. Detta skulle de kunna göra genom sin design och layout samt genom att skapa ett sammanhållet tema i köpcentrumet som gör att kunderna kommer ihåg just dem. Vi tror att Baronen Köpcentrum har goda möjligheter att genom ett tema skapa en liten ”stad i staden” där de erbjuder sina kunder allt de behöver under ett och samma tak. För detta krävs dock en väl sammanhållen butiksmix som fungerar som ett nätverk där butikerna snarare kompletterar varandra än konkurrerar med varandra.

Vid olika skeden i köpcentrums utveckling har olika faktorer stått i fokus för vad som karaktäriserat svenska köpcentrum. I och med det kulturella värderingsskiftet ställer dagens besökare nya krav på köpcentrum och dess involverade aktörer. Pågående och framtida köpcentrumprojekt skiljer sig från vad som tidigare har karaktäriserat denna handelsplats.

Köpcentrum har ursprungligen utformats som boxliknande byggnader segregerade från andra funktioner. Trenden visar dock att köpcentrum blir alltmer integrerade med andra funktioner och miljöer i samhället. Rationellt och standardiserat byggande har utvecklats till emotionell och upplevelsebaserad design med inslag av städernas miljö. Därmed har köpcentrum fått en annan innebörd än enbart handelsplats, de kan idag ses som egna varumärken vars identitet återspeglar besökarnas värderingar. När köpcentrum först började etableras i Sverige var det ofta byggföretag som ägde och uppförde anläggningarna. Under utvecklingens gång har köpcentrumbranschen professionaliserats och vi ser allt fler specialiserade köpcentrumutvecklare samt en ökad grad av internationellt ägande. Denna utveckling har bidragit till att köpcentrum expanderat i storlek och anpassats efter besökarnas förändrade konsumtionsmönster och krav. Anpassning till bilen, långa öppettider och ett brett utbud har länge varit centrala faktorer som karaktäriserat köpcentrum och dess roll och funktion i samhället. Vi kan konstatera att dessa faktorer inte längre är tillräckliga och att människors benägenhet att åka alltmer kollektivt samt deras behov av att uppleva och uppehålla sig i integrerade miljöer får ökad betydelse.

Att shoppa har blivit en utav våra allra vanligaste ledighetssysslor. Konsumenter rör sig obehindrat mellan butiker och dess olika miljöer, ofta på ett slumpmässigt sätt. Frågan är hur mycket slump det faktiskt är hur miljöerna får konsumeter att må och att röra sig. Vi har valt att observera konsumenter för att se hur miljön påverkar till både aktiva beslut och kognitiva beslut. Miljön ska skapa rätt känslor hos konsumenter för att de ska trivas i miljön samt återvända till den.

Tjänstemiljö är ett allt mer centralt begrepp för företag, eftersom det ses som en funktion att skapa avsedda känslor genom att avbilda en annan verklighet. Det är även så att tjänstemiljön avspeglar och skapar mening till konceptet samt skapar ett värde hos konsumenten.

Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön skapar en upplevelse, mening och funktion till konsumenter genom köpcentrumets koncept.

Vår teoretiska bakgrund och kunskapsfront för denna uppsats bygger på tidigare forskning kring designattribut inom konsumtionsmiljöer samt påverkan från miljön till konsumenter. Videoobservation har genomförts för våra studier för att på ett bra sätt komplittera redan befintliga studier om konsumentbeteenden, rörelsemönster och koncept. Vi har även rett ut sambandet mellan köpcentrum med dess koncept, värde och meningsskapande för tjänstemiljön.

För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Vi observerade och intervjuade våra informanter i tre faser; före, under och efter besöket av köpcentret.

Studien av Mitt i city har gett indikationer på hur tjänstemiljön skapar värde till konsumenter genom köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter skapar individuella upplevelser och upplevelserum genom att använda tjänstemiljön på olika sätt.

Shopping has become one of our most common leisure services. Consumers are moving unimpededly between shops and their different environments, often in a random manner. The question is how big impact the environment brings to the consumers wellbeing and to their behaviour. We have chosen to observe consumer for that reason, to see how the environment affect to both active decisions and cognitive decisions. The function of the environment is to create the right enjoyable feelings among the consumers, to make them revisit.

Servicescape is an increasing idea in retailing. It is of big importance that consumers can feel wellness in the environment were the purchasing is about to take place. The environment also creates meaning and value to the concept of a mall.

The utilitarian purpose with this essay is to investigate how consumers are affected by the servicescape in a shopping mall. The theoretical purpose is attempting to concretize what really happens among the consumers when they visit the mall. The purpose will lead to a foundation for the shopping mall “Mitt i City” in Karlstad, about how the servicescape creates experience, meaning and a function to consumers thru the malls concept.

Our theoretical background and proficiencies for this essay is built upon earlier research based on design attributes within consumption environments, and the research about the influence that environment brings to the consumers. Video observations have been done for our studies, to provide and complement existing studies about consumer behaviour in servicescape. We have also reasoned about the shopping mall with its concept, value and meaning for the servicescape.

To put through our studies we have chosen a qualitative method and studied informants well being in the environment. We have also observed their movement. We observed and interviewed our informants in three phases, before- under and after the visit of the mall.

The study of “Mitt i City” has given indications about how the servicescape creates value to consumer thru the shopping malls concept. We have also discovered that consumer creates individual experiences and experience rooms thru using the servicescape in different ways.

Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum.

Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur citygallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som råder och därmed även beröra hur situationen för citygallerior är i nuläget. Men då detta problem är förhållandevis teoretiskt vill vi även kartlägga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens citygallerior.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur framtiden för citygallerior ser ut genom att studera den forskning som råder inom området och studera de trender som råder. Syftet är även att undersöka hur kunderna vill att citygallerior ska se ut i framtiden genom en enkätundersökning.

Teori: De teorier vi använt oss av handlar främst om köpcentrum och allt vad det innebär, framtiden, kundtillfredsställelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har använt oss av både svenska och utländska källor.

Metod: Vår uppsats är skriven på uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar därmed ett företagsperspektiv. Vi vill skissera hur framtiden kommer att se ut med hjälp av en kvalitativ metod där intervjuer har gjorts med kunniga personer inom området. Då kunderna styr marknaden har vi dock valt att lägga fokus på dem för att förstå hur de vill att framtiden ska se ut. Detta gjordes med hjälp av enkätundersökningar, vilket medför att vi även har en kvantitativ metod.

Resultat: Vi har kommit fram till att kunderna ställer höga krav på köpcentrum. Vad de vill uppnå med sin shopping är situationsstyrt och det måste handlarna inse. Ena dagen vill kunden shoppa snabbt och effektivt medan den en annan dag vill kunna njuta av en mer upplevelsebaserad shopping.

Med tanke på att köpcentrumen allt mer har expanderat under de senaste 15-20 åren har många stadskärnor blivit lidande av denna explosionsartade tillväxt. Denna uppsats handlar om hur stadskärnan kan hävda sig mot köpcentrum och förståelse för vad som avgör konsumenternas val av handelsplats. Uppsatsens teoretiska referensram byggdes upp kring teorier om konsumenttillfredsställelse och modeller. För att få djupare förståelse på vad som påverkar konsumenten har vi gjort undersökningar i form av kvalitativa och kvantitativa metoder. Vi har även intervjuat centrumledare för att kunna jämföra huruvida konsumenten tillfreds på de sätt som centrumledarna strävar efter eller inte. Utifrån teorin fann vi två lämpliga modeller som var det centrala temat som empirin och analysen byggdes kring. Våra slutsatser är att stadskärnan ska uppmärksamma helhetsupplevelsen som blir allt viktigare för konsumenten samt att fokusera på de punkter som respondenterna anser vara av betydelse och att uppdatera sig kontinuerligt genom marknadsundersökningar för att få reda på vad som avgörs konsumentens handelsplats.

Det kan vara svårt att veta vilka faktorer som ett köpcentrum bör arbeta med för att bli framgångsrikt. Idag krävs kontinuerlig förnyelse eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar då allt fler köpcentrum byggs. Vi vill därför visa hur ett lokalt köpcentrum kan utveckla sitt koncept för att förbättra sin position på marknaden samt bli en attraktivare plats.

Uppsatsen fokuserar på två delsyften, som presenteras nedan:

• Analysera och undersöka köpcentrums framgångsfaktorer.
• Framställa strategier till köpcentrum som är i behov av förnyelse. Strategierna är framtagna i avsikt att göra köpcentrumet till en attraktivare plats för besökare och därigenom öka köpcentrumets konkurrensposition.

Vårt metodologiska tillvägagångssätt är präglad av en kvalitativ ansats med vikten på ett deduktivt arbetssätt. Den empiriska insamlingen utfördes genom elva intervjuer, varav sex av dessa var personliga, fyra utfördes via telefon och en via mejl. Vi har använt oss av ett fallföretag som undersökningsobjekt för köpcentrum som befinner sig i en sämre situation och behöver förnyelse.

It can be hard to know which factors a shopping mall can work with to be more successful. Today the shopping malls have to continuously renewal themselves, because of the increasing market competition and the increasing amount of shopping malls. That is why we want to show how a local shopping mall can develop their concept to improve their position on the market and to be a more attractive place.

The focus on the essay is on two aspects which are presented below:

• Analyze and examine successful factors of shopping malls.
• Create renovation strategies to shopping malls that are in need of them. The intent of these strategies is to make shopping malls become a more attractive place for visitors and through these strategies be more competitive on the market.

Our method for constructing this essay has had a qualitative approach with a focus to be deductive. The gathering of the empirical material has been carried out through eleven interviews. Six of these were personal interviews, four interviews by telephone and one was done by e-mail. To be able to closely examine shopping malls that are in need of change, we decided to observe an organisation that match these malls.

Föreliggande uppsats behandlar utformningen av hyresgästmixen i ett externt köpcentrum. En lönsam hyresgästmix för investeraren genererar på kort sikt högsta möjliga totala hyresavkastning och ger på lång sikt största möjliga värdeökning på handelsfastigheten. Hyresgästmixen anses enligt många forskare vara den enskilt viktigaste påverkbara faktorn för ett köpcentrums framgång. Trots detta finns idag ingen övergripande teori om hur fastighetsägare skall gå tillväga för att utforma en lönsam hyresgästmix. Syftet med denna magisteruppsats är att ur ett investerarperspektiv undersöka hur en lönsam hyresgästmix kan skapas. Vi vill även få en ökad förståelse för hur betydelsefull hyresgästmixen är vid värderingen av en handelsfastighet. Strukturen i denna uppsats utgår ifrån en modifierad modell av Kaylin (1973) som förklaras i den teoretiska referensramen. Vidare är syftet att i slutsatsen utveckla en ny modell som visar hur en lönsam hyresgästmix kan tas fram som är anpassad till dagens förutsättningar. För att uppfylla syftet med uppsatsen har vi genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat ett antal personer som dels arbetar med utformning och förvaltning av externa köpcentra och som dels arbetar med uppköp av externa köpcentra. För att få en bakgrund till undersökningen har vi även intervjuat personer inom den svenska handelns intresseorganisationer. Slutsatsen är en modell som visar att en lönsam hyresgästmix uppnås när följande kriterium är uppfyllda: ???Ett korrekt beslutsunderlag ???En logisk hyresgästplacering ???Ett varierat och balanserat utbud ???Synergieffekter mellan hyresgästerna ???Upplevelser som ger mervärde för kunden ???En förenad image för hela köpcentrat Nyckelord: externa köpcentrum, hyresgästmix, lönsamhet, investerare, värdering, likriktning

Shopping is one of the most important social activities today and the majority of all shopping takes place in Shopping Centres. The number of Shopping Centres has increased and it is important to attract visitors by using the right marketing strategy. 

Christmas is an extra important period because the turnover normally increases three times in December compared to a “normal” month. 

The purpose of this study is to analyze the marketing of Shopping Centres during the Christmas period, and analyze how this marketing contributes to the visitors’ choice of Shopping Centre. This is a positivistic study that combines a quantitative and a qualitative method.

This study concludes that range of stores and distance are the most important factors when a visitor decides which Shopping Centre to visit. During Christmas it is important to create a Christmas feeling, preferably made by offering decorations and music. The visitors appreciate entertainment but that do not affect their choice of Shopping Centre. Outdoor commercial and magazines are appropriate media channels when the goal is to reach a large quantity of potential visitors, and Shopping Centres should communicate range of stores, distance and a Christmas feeling.

De senaste åren har det byggts ett flertal nya köpcentrum runt om i Sverige, varav nyligen Modehuset i Hansa City i utkanten av centrala Kalmar. Då Modehuset innehåller liknande butiker till de köpcentrum som redan finns i Kalmar frågade vi oss varför de delvis väljer att etablera desamma och varför de istället inte valde att sticka ut med ett annorlunda butiksutbud.

Vår avsikt är att undersöka butiksmixen i tre av Kalmars köpcentrum - Modehuset, Kvasten och Baronen. Vi vill komma fram till hur köpcentrum arbetar med butiksmixen för att skapa ett attraktivt köpcentrum. Vi har även som mål att avgöra om butikerna Gina Tricot och H&M måste finnas i ett köpcentrum för att skapa en attraktion av köpcentrat.

Vi har, enligt den deduktiva processen, utgått från den kunskap vi hade om köpcentrum och deras butiksmixer för att sedan leta efter relevanta teorier inom detta ämne. Eftersom datainsamlingen har skett genom intervjuer har vi använt oss av det kvalitativa angreppssättet.

I insamlandet av vår teori utgick vi från ett flertal faktorer som vi ansåg påverkade arbetet för att skapa en attraktiv butiksmix i köpcentrum. Faktorerna vi ansåg påverka detta var ledning av köpcentrum, hyresgäster, hyressättning, varumärke och image, prisnivån i butiker, butiksmixen, ankarbutiker, likriktning samt förnyelse och ompositionering.

För att samla in data till vår empiri intervjuade vi centrumledare och fastighetsförvaltare samt butikschefer för Gina Tricot och H&M för respektive köpcentrum. Vi utgick från de faktorer vi funnit är avgörande i teorin för att skapa en attraktiv butiksmix.  I vår analys analyserar vi vårt empiriska resultat från intervjuerna samt hur köpcentrumen arbetar med sin butiksmix och hur den bidrar till att skapa ett attraktivt köpcentrum. Analysen är strukturerad efter samma faktorer som i teorin och empirin.

Vi har kommit fram till att en attraktiv butiksmix skapas när köpcentrumen anpassar butiksmixen efter den målgrupp de valt att rikta sig till. Kunderna blir lockade till att besöka köpcentrumet eftersom de då kan tillfredsställa sina behov. Ankarbutikerna är bidragande till köpcentrumets attraktionskraft för att locka till sig kunder, men det krävs även icke ankarbutiker för att differentiera sig samt skapa ett mervärde hos kunderna. Vi har även kommit fram till att ankarbutikerna Gina Tricot och H&M är bidragande till attraktionen av köpcentrumet.

Sammanfattning

Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept.

Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö.

Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.

Energieffektivisering har blivit en allt mer diskuterad fråga på sista tiden. Fokus har varit stort på både bostäder och kontor. I den här rapporten granskas handelslokaler, särskilt köpcentrum, i Sverige och i Michigan, för att finna likheter och skillnader i förutsättningar för energieffektivisering och i vilka lösningar för effektivisering som väljs. Handelslokaler i Michigan använder 30 % mer energi än svenska handelslokaler och skillnaden ligger till största del i uppvärmningsenergi. På det området har Sverige arbetat mycket med effektivisering de senaste årtiondena. En åtgärd som slagit igenom stort är att ta vara på värmen eller kylan i ventilationens frånluft genom att överföra värmen eller kylan till tilluften och därmed återföra den till lokalen, så kallat FTX-system. I Sverige har 96 % av handelslokalerna ett sådant system men i Michigan är det relativt ovanligt. En tendens som framkommer i rapporten är att fastighetsägare i Michigan, i större utsträckning än motsvarande i Sverige, satsar på olika mindre lösningar, som till exempel vita, reflekterande tak. Taken reflekterar bort solinstrålning och minskar på så sätt kylbehovet men används inte ofta i Sverige. Det trots att de, enligt Lars Pellmark på fastighetsföretaget Diligentia, skulle kunna fungera väl, framförallt på byggnader med höga interna värmelaster, som köpcentrum. Köpcentrum i Sverige använder dessutom dubbelt så mycket energi till kyla som köpcenter i Michigan använder. I handelslokaler i både Michigan och Sverige har man arbetat med att byta ut belysningsarmaturer mot effektivare modeller. Belysning är den klart största posten för elanvändning och den står för en fjärdedel respektive en tredjedel av energianvändningen i köpcentrum i Michigan respektive Sverige, så där finns mycket kvar att göra. Fortfarande används i stor utsträckning äldre lysrörsarmaturer med konventionella drivdon, som skulle kunna bytas till effektivare modeller, i både Michigan och Sverige.

De stora skillnaderna i vilka energieffektiviserande lösningar som får framgångar i Michigan respektive Sverige är förvånande, trots att byggtraditionerna också skiljer sig markant åt. Utvecklingen av energieffektiviserande åtgärder tycks i mångt och mycket hållas på ett nationellt plan. Regelverk och utbud av ekonomiska incitament skiljer sig väsentligt åt mellan Michigan och Sverige och statistiken över energianvändning presenteras dessutom på olika sätt. De här faktorerna gör jämförelser av förutsättningar komplicerade. Dock har användandet av miljömärkningssystem blivit alltmer populärt, vilket också gjort att inspiration delats mellan staterna. Med internationella plattformar ökar intresset och möjligheterna att lära av varandra, om såväl konstruktions- och installationsmässiga åtgärder som ekonomiska incitament och andra styrmedel.

Energy efficiency has grown to be an often discussed matter today. There has been a large focus concerning both residential and office buildings. In this report retail buildings, especially malls, has been studied, in Sweden and in Michigan, to find similarities and differences in the conditions for energy efficiency and which solutions that are being chosen when energy efficiency are desired. Retail buildings in Michigan are using 30 % more energy than retail buildings in Sweden do, mostly due to high energy use for heating. Sweden has been working a lot with energy efficiency in that particular field in the last decades. One solution that has become common is heat recovery between the exhaust air and the supply air, so called HRV. In Sweden 96 % of the retail buildings have heat recovery ventilation but in Michigan it is quite rare. One trend that appears in this report is that the retail buildings I Michigan, to a larger extent than the ones in Sweden, are equipped with different smaller solutions, for example cool roofs. The white roofs reflect a majority of the sunbeams, and thereby also much of the heat, which reduces the need for cooling, but they are rarely used in Sweden. This, even though they could work well, according to Lars Pellmark from the real property company Diligentia, especially for malls since they have a high internal heat load. Malls in Sweden also use twice the energy for cooling the malls in Michigan use. Some progress has been made, both in Michigan and in Sweden, with changing the lighting fixtures in retail buildings to more energy efficient models. Lighting is unquestioned the largest part of the electricity use in retail buildings, a fourth of the total energy use in malls in Michigan, in Sweden the share is a third. There is still a lot to do in that area. In Michigan as well as Sweden, older more inefficient fluorescent lamps are still often used and the opportunities are many for exchanging them to newer, more energy efficient models.

The large differences in which solutions that are chosen for energy efficient malls and retail buildings in Michigan and in Sweden are surprising, even though the building traditions are quite different. The development of energy efficiency solutions seems often being held in a national restriction. Regulations and supply of economic incentives are very diverse, in the comparison between Michigan and Sweden, and the statistics over energy use are presented in different ways, which makes them complicated to compare. The increasing popularity of green building certification systems is one thing working against the national trend. Through the certification system ideas and inspiration is shared and spread between countries. With international platforms the interest in, and possibilities for, learning from each other increases, construction- and installation wise as well as for economic incentives and other management control measures.

Hur kan attributen atmosfär, underhållning och mat påverka kundens lojalitet gentemot köpcentrum?  Hur varierar lojalitet gentemot köpcentrum mellan recreational-oriented consumers och task-oriented consumers? Teori: I studiens teoriavsnitt presenteras mer djupgående förklaringar kring köpcentrum, upplevelse och shoppingvärde. Vidare beskrivs även attributen atmosfär, underhållning och mat samt kundtillfredsställelse, lojalitet och shopping orientations mer utförligt. Metod: Studien är baserad på en metod av kvantitativ karaktär och det har tillämpats en tvärsnittsdesign där en enkät har utformats. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av ANOVA och korrelationsanalyser. Slutsats: Det har kunnat konstateras hur det inte räcker med en indelning i recreational-oriented och task-oriented consumers, istället har ett tredje segment upptäckts, de platsorienterade konsumenterna. Ytterligare har det även kunnat påvisas hur attributen atmosfär, underhållning och mat påverkar lojalitet gentemot köpcentrum.
Introduction:  The shopping center industry is undergoing a change. Experiences have become increasingly important in order to continue to create value for the consumer. Purpose:This study intends to examine how the attributes atmosphere, entertainment and food have an effect on the loyalty towards shopping centers.Further the study intents to examine if the loyalty varies between recreational-oriented and task-oriented consumers.  Research questions: Based on the purpose whit this study the following research questions that have been phrased: 
How can the atmosphere, entertainment and food attributes affect the consumer's loyalty towards shopping centers? How does loyalty towards shopping centers vary between recreational-oriented consumers and task-oriented consumers? Theory: The study's theoretical section presents more in-depth explanations about shopping centers, experiences and shopping value. Further have atmosphere, entertainment, food, consumer satisfaction, loyalty and shopping orientations been explained more profound. Method: The study is based on a method of quantitative character and a cross-sectional design has been applied where a survey has been distributed. The empirical material has been analyzed using ANOVA and correlation analysis. Conclusion: It has been discovered that the division into two shopping segments isn’t enough instead a third segment, the place-oriented, has been found. Further, do the attributes atmosphere, entertainment and food affect the loyalty towards shopping centers.

Shopping, som till stor del äger rum i köpcentrum, har blivit en väsentlig del av människors liv och är i dagsläget en av de viktigaste sociala fritidsaktiviteter som människor ägnar sig åt. Inom den svenska detaljhandeln har de större köpcentrumen utvecklats till att bli allt mer mångfacetterade, i såväl utbud som hela sitt uttryckssätt, men samtidigt har deras innehåll blivit allt mer likriktat. I debatten om köpcentrum har vikten av differentiering och upplevelsedimensionen hamnat mer i fokus. Det har väckt frågeställningar kring vad köpcentrumupplevelse egentligen har för betydelse för konsumenter och om det påverkar människors beteende. Den här rapporten syftar till att undersöka om konsumenters köpcentrumupplevelser påverkar deras besöks- och köpbeteende. Vi valde att med utgångspunkt från teorin formulera hypoteser som skulle testas i en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Med stöd från teorin såg vi en möjlighet att kvantifiera och precisera en svårfångad företeelse som upplevelse och utarbetade ett antal nyckelområden för att mäta och påvisa eventuella samband med besöks- och köpbeteende. Enkätundersökningen genomfördes i två större regioncentrum med ett högt dagligt besökarantal och generösa öppettider, Kista Galleria och Täby Centrum i Stockholm. Undersökningen omfattade sammanlagt 164 stycken respondenter. Rapportens teoretiska utgångspunkt tar fasta på köpcentrumteorier, köpcentrumets synliga och osynliga miljö samt vilken påverkan omgivningen i köpcentrum har på konsumenter. Med problemdiskussionen som bakgrund antas upplevelser vara väsentliga för att konsumenter skall besöka, uppehålla sig och konsumera i köpcentrum. Vi valde att studera dessa antaganden genom följande fyra hypoteser: H1: Konsumentens köpcentrumupplevelse påverkar besöksfrekvensen, H2: Konsumentens köpcentrumupplevelse påverkar köpfrekvensen, H3: Konsumentens köpcentrumupplevelse påverkar andelen kläd-, sko-, fritid- och heminköp och H4: Konsumentens köpcentrumupplevelse påverkar besökstiden i köpcentrum. Datamaterialet sammanställdes och analyserades med hjälp av en faktoranalys i syfte att reducera underlaget. För att kunna besvara om konsumenters köpcentrumupplevelse påverkar besöksfrekvens, köpbeteende och tidsanvändning genomfördes en regressionsanalys. Resultatet från analysen visade att den första och den tredje hypotesen uppvisade svaga samband och att det därmed inte var möjligt att förkasta dem. För den första hypotesen, som behandlar besöksfrekvensen, visar det sig att faktorerna social mötesplats (3), utformning (5), tillgänglighet/närhet (6) och underhållning (7) är de som förklarar sambandet. För den tredje hypotesen, som berör andelen köp, är det faktorerna retail mix/utbud (2), social mötesplats (3), utformning (5) och tillgänglighet/närhet (6) som förklarar sambandet. Hypoteserna två och fyra förkastades helt då det, enligt analysen, inte fanns något samband. Utifrån vårt perspektiv kommer det att ställas allt högre krav på att ta reda på vad som i själva verket är nöje och en positiv upplevelse för individen och vad det i sin tur får för konsekvenser på beteenden.