Academic literature on the topic 'Köpeskilling'

Vid ett företagsförvärv skall köpeskillingen allokeras till de förvärvade nettotillgångarna i första hand, den resterande delen skall redovisas som en tillgång i koncernens balansräkning och benämns goodwill. Tidigare studier visar att vid företagsförvärv allokeras en större del av köpeskillingen till goodwill sedan införandet av IFRS 3 och tillägget i IAS 36, se Carvalho et al. (2016). IFRS 3 behandlar hur ett företagsförvärv skall behandlas redovisningsmässigt och IAS 36 hur nedskrivning av bland annat goodwill skall göras. Denna överallokering kan enligt Shalev et al. (2013) bland annat förklaras av ett opportunistiskt agerande av företagsledningen i samband med allokeringen av köpeskillingen vid förvärvet. Denna studie undersöker om en företagsledning som drivs av opportunistiska incitament ges möjlighet genom den flexibilitet som innefattas av IAS 36 om nedskrivning av goodwill att överallokera köpeskillingen till goodwill. Flexibiliteten som uppkommer i och med IAS 36 kan förklaras som uppställningen och fördelningen av de kassagenererande enheter som är knuten till ett företags goodwill. Studien approximerar företagets antal kassagenererande enheter som det antal rörelsesegment och geografiska områden som företaget segmentsredovisar efter enligt IFRS 8. Denna approximation av kassagenererande enheter motiveras genom tidigare studier, bland annat AbuGhazaleh et al. (2011). För att undersöka detta har en teoretisk referensram uppställts och därefter hypoteser deducerats från denna. Studien baseras på 1120 observationer från årsredovisningar av företag noterade på stockholmsbörsen under åren 2010-2015. För dessa observationer har samband mellan antal rörelsesegment samt geografiska områden som företaget redovisar för och andelen av köpekillingen som allokerats till goodwill vi företagsförvärv testats. Resultatet av studien renderade inte i något statistiskt signifikant samband mellan dessa, trots detta menas i diskussionen och slutsatsen att studien bidrar till fortsatt forskning genom att uppmärksamma ett fenomen.

Background: The first quarter of 2006, acquisitions at a value of 2 600 billion SEK were announced. If this trend holds for the entire year, 2006 will go to history as the most active year of acquisitions ever. The fundamentals of an acqui-sition is to generate added value through different forms of synerigies that are potentially created from the combined companies or to pay a lower price than the company is actually worth. Company valuation has because of this increased in importance to determine what the correct price of a company is. The valuation of a company performed by a business broker is not always consistent with the price a company pays for another due to different strategic circumstances that affect the purchase price.

Purpose: The purpose of this thesis is to analyse the valuation process in connection with acquisitions of unlisted companies. The study also aims to clearify the circumstances causing the purchase price to differ from the cashflow or book valuation.

Method: To meet the purpose of this thesis, a qualitative approach based on three acquisition processes in the Jönköping region has been chosen. The collection of empirical data has been made through personal interviews with Svensk Företagsförmedling (SFF) in Jönköping with complementing telephone interviews.

Conclusion: Based on the cashflow or book valuation, which is the foundation upon which the selected companies are priced, we can draw the conclusion that in every unique case the broker must be presented with several strategical variations the different acquistions presents. These strategic presumptions considered, a company should be valuated to its highest defendable value. The study also demonstrates that a company’s fundamental value alone only constitutes a guideline in coming negotiaions. The strategic categories goodwill, potential synergies and form of payment makes up the the negotiable part of the purchase price.

Bakgrund: Första kvartalet 2006 offentliggjordes företagsförvärv till ett värde av 2 600 miljarder kronor och om trenden med företagsförvärv fortsätter året ut, kommer 2006 gå till historien som det mest aktiva inom företagsförsäljningar någonsin. Det fundamentala i ett företagsförvärv är att generera mervärde genom olika former av synergier som potentiellt skapas mellan de sammanslagna bolagen eller att betala ett lägre pris än vad bolaget egentligen är värt. Företagsvärdering har därför fått ökad betydelse för att avgöra vad som är rätt pris för ett bolag i samband med ett företagsförvärv. Värderingen av ett företag stämmer inte alltid överens med det pris ett företag betalar i samband med ett förvärv på grund av olika strategiska förhållanden som påverkar köpeskillingen.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera värderingsprocessen i samband med förvärv av onoterade bolag. Studien har även för avsikt att klargöra de förhållanden som gör att köpeskillingen skiljer sig från den räkenskapliga värderingen.

Metod: För att uppfylla syftet med uppsatsen har vi tillämpat en kvalitativ ansats baserad på tre förvärvsprocesser i Jönköpingsregionen. Insamlandet av empiriskt material har skett genom personliga intervjuer med Svensk Företagsförmedling (SFF) i Jönköping samt kompletterande intervjuer via telefon.

Slutsats: Utifrån de räkenskapliga värderingsmetoderna som ligger till fundamental grund för en prissättning av de valda bolagen, kan slutsatsen dras om att i varje unikt fall måste värderaren uppmärksammas om de variationer de strategiska förhållanden varje enskilt förvärv utgör. Med hänsyn tagen till de strategiska förutsättningarna skall ett företag värderas till det högsta motiverade värdet. Studien påvisar att ett företags fundamentala värde enbart utgör ett riktmärke i en förhandlingssituation. De strategiska områdena goodwill, potentiella synergier och betalningssätt är exempel på förhål-landen som utgör den förhandlingsbara delen av köpeskillingen.

Företagsförvärv är en global metod för tillväxt vilken idag tillämpas i stor utsträckning. Förfarandet innebär ett förvärv av en redan existerande verksamhet vilket kan föranleda minskade kostnader i förhållande till organisk tillväxt. Genom företagsförvärv krävs inte att köparen bygger upp verksamheten eller nya kund- och leverantörskretsar från grunden. I USA utgör företagsförvärv en utbredd metod för tillväxt, dock är transaktionsprocessen lik den svenska och det förekommer således inga väsentliga skillnader att beakta vid utformningen av förvärvsavtalen.   Integrationsprocessen utgör en fas vid företagsförvärv som har en avgörande inverkan på det slutliga resultatet av transaktionen. Det är genom en integration av företagen som köparen har möjlighet att realisera de synergier och andra mervärden vilka förvärvet kan föranleda. Processen är dock svår att hantera och det förekommer inga specifika regler avseende integrationen att ta hänsyn till, vilket kan resultera i att samgåendet misslyckas. Integrationen kräver tid och kapital, vilket förutsätter att köparen tar hänsyn till och börjar planera för processen i god tid vid förvärvet. Det är viktigt att de inblandade parterna arbetar för att påverka integrationen i så liten utsträckning som möjligt.   I de fall osäkerhet föreligger avseende målföretagets värde kan prismekanismer tillämpas för att eliminera de risker som osäkerheten medför.  Tillämpningen av prismekanismer kan innebära att köpeskillingen inte erläggs kontant vid tillträdet utan skjuts upp till ett avtalat datum. Ett av syftena med förvärvsavtalet och prismekanismerna är att fördela risker mellan parterna. I de fall utbetalningen av köpeskillingen genom en prismekanism skjuts upp till en tidpunkt efter tillträdet uppstår en risk för säljaren att inte erhålla betalning. Risken kan förebyggas genom införandet av en kontrollklausul i avtalet som begränsar köparen från att vidta vissa åtgärder i målföretagets verksamhet. Köparens begränsade handlingsfrihet kan innebära att denne hindras från att vidta åtgärder som kan vara väsentliga för en god integrationsprocess. Det finns flera olika former av prismekanismer vilka påverkar integrationen i olika grad genom att kontrollklausulen i de olika situationerna varierar i omfattning.      Ett prestationspris utgör en prismekanism som är svår att hantera och innebär en påverkan på integrationen eftersom tillämpningen förutsätter förekomsten av en kontrollklausul. En komparativ studie har påvisat att det inte förekommer några säregna alternativ till prestationspriser på den amerikanska marknaden. Marknaden för företagsförvärv är global och de alternativ som existerar tillämpas både i Sverige och i USA. De generella alternativ till prestationspris som förekommer och vilka är att föredra är en locked box eller en köpeskillingsavräkning med en kort löptid, eftersom de medför en mindre påverkan på integrationsprocessen.   Kontrollklausuler förekommer på grund av tillämpningen av prismekanismer och utgör således inte i sig den främsta orsaken till den negativa påverkan på integrationen. I de fall prismekanismer inte förekommer, finns inget behov av kontrollklausuler.

IASB har presenterat en ny redovisningsstandard för rörelseförvärv som heter IFRS 3(R) som ett steg i arbetet att ersätta IAS 22. Arbetet med standarden påbörjades år 2001och är ett steg i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB och för att förbättra dekvalitativa egenskaperna vid redovisning enligt IFRS. Studien syftar till att kartläggaskillnader som finns mellan IAS 22 och IFRS 3 (R). Med hjälp av egna exempelpresenteras och analyseras skillnaderna som kartlagts för att förklara eventuellaeffekter på de finansiella rapporterna, både i balansräkningen och på de kvalitativaegenskaperna. För att avgöra om IFRS 3 (R) har närmat sig föreställningsramen användsockså teorier om ägar- och enhetsperspektiv.

Studien visar att det har genomförts många förändringar. Vissa av dessa kan kopplasdirekt till föreställningsramen, andra är kompromisser utifrån kommentarer frånremissinstanser. En tredje typ av förändringar som lett till förbättring är de som inteuttryckligen har sin grund i föreställningsramen, men som ändå har påverkat dekvalitativa egenskaperna. Jämfört med IAS 22 har IFRS 3 (R) ofta färre alternativ ochandra metoder för värdering av poster som talar för att den förespråkar ettenhetsperspektiv vilket stämmer överens med föreställningsramen.

Bakgrund och problem: En av de konvergerade redovisningsstandarder som finns i IFRS och US GAAP är standarden om rörelseförvärv av bolag. Enligt regelverket får inte goodwillposten innehålla identifierbara materiella eller immateriella tillgångar och den ska endast utgöra en minoritet i förvärvsanalysen. Trots standardiseringar kvarstår skillnader mellan förvärv redovisas i Sverige och USA. Enligt tidigare forskning i Sverige utgör goodwill fortfarande en majoritet i köpeskillingen vilket går emot IFRS rekommendationer. En studie av bolag i USA görs för att jämföra med den svenska undersökningen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka fördelningen av köpeskillingen vid rörelseförvärv i amerikanska bolag under år 2013. Detta för att se hur fördelningen av köpeskillingen skiljer sig mellan de amerikanska bolagen och tidigare studie av svenska bolag. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod där 80 stycken bolag undersöks. Urval har gjorts från de bolagen med störst börsvärde på Nasdaq. Datan om rörelseförvärv kommer från årsredovisningar från kalenderåret 2013. En kvalitativ forskningsstrategi används sedan med komparativ inriktning för att besvara syftet med studien. Författarna ämnar att tolka och hitta ett mönster för hur fördelningen av köpeskilling skiljer sig. Resultat: Resultatet av undersökningen visar att vissa skillnader finns i fördelningen av köpeskillingen i länderna men skillnaderna är inte markanta. Bolag i USA har en högre andel av immateriella tillgångar än bolag i Sverige. Detta kan förklaras med den hårdare kontrollen från SEC i USA. Med 57 % i immateriella tillgångar och 46 % i goodwill av den totala köpeskillingen kan slutsatsen dras att amerikanska bolag följer rekommendationerna men det är fortfarande en ganska hög andel i goodwill.