Dissertations / Theses on the topic 'Korpuslingvistik'

Firms tend to engage in interorganizational relationships (IORs) to an increasingly large extent. IORs are however problematic. On one hand, they entail expectations of continued possibilities. On the other hand, they entail expectations of complete explicitness – business partners simply expect intentions to be transparent and fixed. Co-workers in IORs manage these expectations with trust: in the context of IORs, trust is both a promise of continued possibilities and explicitness. Continued possibilities require changeable intentions however, making explicitness hard to maintain. The given promise is consequently very hard to keep, and the result is accusations of betrayal. The management method of trust is comprised by dilemmas originating from a complex interplay between strong ideas about what to (and not to) do and the dynamics of IORs. This could be described as an interplay between ideology, cooperative situations and dilemmas of practice. Ideology is investigated using corpus linguistics and functional grammar applied on concordances extracted from academic articles about Trust and the contrasting terms Control and Betrayal. Cooperative situations are investigated using correspondence analysis applied on an indexed interview material. Underlying interviews concern IORs, and informants come from a broad sample reflecting different types of firms, industries and professions. Dilemmas of practice, finally, are represented by in-depth interviews with individuals whom possess rich experience of IORs. The interviews are transcribed in detail and analyzed using functional grammar. Results show that IORs are profoundly dilemmatic and that co-workers use trust as a mean to bridge the dilemmas of IORs. Result also reveals that dilemmas of IORs have an ambiguous quality; dilemmas are not just a problem that needs to be handled, but to an equal extent a resource that can be used for deliberation and decision. In the management method of trust, dilemmas are as inevitable as they are indispensable.
Gränslöst Management

Syftet med denna studie är att se hur ordet grym används i icketraditionell bemärkelse. Undersökningen har skett genom studier av ordet i elva tidningskorpusar mellan åren 1965-2004, sammanställda av Språkbanken. Genom att studera faktorer såsom betydelse, genre, användare och ordklass har jag kommit fram till att ordet har gått från att innan 1970-talet endast använts för någonting negativt till att ordet används som en förstärkning eller för något som är snyggt, häftigt och positivt. Studien visar att ordet främst används inom sport- och musikgenren i tidningarna och majoriteten av användarna är män. I denna studie om bruket av ordet grym i tidningsskriftspråk har ordet inte uppkommit i annan ordklass än vad dagens ordböcker tar upp.
The aim of this study is to see how the Swedish word grym is used in non-traditional sense. The research is based on eleven newspaper corpuses from Språkbanken between the years 1965-2004. By studying factors like meaning, genre, user and part of speech the conclusion is that the word has gone from something negative before the 1970s to be used as reinforcement or for something nice, cool and positive. The research shows that the word mainly is used within the sport and music genre in the newspapers and the majority of the users are men. In the result the word is never used as another part of speech other than the ones presented in the word books, which is adjective and adverb.

Den här uppsatsen studerar variation och likhet i och mellan tolv verk för att identifiera vad som är möjligt och omöjligt i texterna. Materialet är tolv nyutgivna verk på tre svåighetsnivåer frå Myndigheten för tillgängliga mediers lättlästförlag. Verken är litterära prosaverk. De analyseras stilistiskt båe kvantitativt och kvalitativt utifrån tre områden: lexikon och syntax, rytm och interpunktion samt färg och illustration. Resultatet visar att förlagets svårighetsnivåer inte återspeglas när det gäller variation och likhet. Verken klustrar ihop sig mot mitten och uppvisar ett normalfördelningsmönster, där vissa verk intar extrempositioner. Förutom extremverken tycks stilen uppvisa stor återhållsamhet, förutom för enstaka analysenheter per verk. Vilken analysenhet det gäller varierar mellan verken. Det beror antagligen på att verken är hårt normerade. En slutsats att vissa språkliga enheter är enkla att normera användning av, medan andra är stilistiska val öppna för författarna. En annan är att lättlästa verk innehåller variation som inte alltid går att förutsäga.

Colour is essential to our perception of the world, regardless of the country we live in or what language we speak. Colour terms are part of all languages. Describing change of colour may be a way of underlining an emotion. Telling that a person turned green with envy, gives a more powerful picture of the person’s envy than just writing that he or she became very envious. Sometimes the change of colour is just a metaphor - no actual change of colour has occurred. In other cases describing a change of colour may be meant literally. Change of colour may be expressed in different ways in different languages. They may be expressed by using an auxiliary verb, describing the change, preceding the colour, e.g. become green or turn red. They may also be expressed using a specific verb that expresses the change of colour, such as redden or whiten. This essay compares constructions describing changes to the colours red and green in Russian and Swedish. It focuses on the following issues: Which are the most common causes of colour change in the two languages? How prevalent is the use of colour change as a metaphor? Which are the expressions most commonly used expressing change of colour to red and to green? How common are constructions using an auxiliary verb as opposed to specific verbs describing colour change? The analysis is corpus based, drawing on material partly from the Russian Nacional’nyj korpus russkogo jazyka, partly from the Swedish corpus Språkbanken. A difficulty is that the material in the two corpuses differs considerably as to age as well as to style. Thus, only conclusions based on very clear differences between the languages can be considered reliable. Some conclusions: Metaphorical use of colour change occurs in both languages and is common particularly for change of colour to green. The frequency of the causes for colour change differs considerably between the languages, regardless of whether the change of colour is meant metaphorically or literally. In Swedish, practically the only cause for metaphoric change of colour to green is envy. This metaphor is present also in Russian, but is far less frequent. Instead, different expressions of anger, to a varying degree, dominate. In the Russian material, time is the dominating cause of literal change of colour to green. The Swedish material, holding only few cases of literal change of colour to green, shows no example of this. In the Swedish material, the dominating cause of change of colour to red is shame. This is also an important cause in the Russian material. However, here different expressions of joy, dominate. The use of specific verbs describing colour change is significantly more common in Russian than in Swedish.

Ett ord kan ha flera betydelser, vilket innebär att betydelsen är beroende av kontexten där ordet används. I denna korpusbaserade studie undersöks adjektiven svår, komplicerad, hård och tung som, antingen i sin grundläggande eller metaforiska betydelse, relaterar till den semantiska domänen SVÅRIGHETER. I enlighet med Rakhilina och Reznikovas (2016) frame-metod ämnas adjektivens kontexter, och således även betydelser, beskrivas genom att identifiera vilka substantiv som respektive adjektiv vanligen kombineras med i svensk bloggtext. De kombinatoriska möjligheterna (och begränsningarna) ställs både i relation till varandra, samt i ett bredare perspektiv till tidigare forskning om motsvarande lexem på andra språk. Adjektiven svår och komplicerad tenderar att samförekomma med en relativt bred variation av substantiv, medan adjektiven hård och tung ofta används med arbetsrelaterade eller tidsrelaterade substantiv. Flest likheter hittades å ena sidan mellan svår och komplicerad, å andra sidan mellan hård och tung. Skillnaderna var annars mer påfallande, trots många gemensamma kollokat, eftersom adjektiven även kunde associeras till olika bibegrepp. Studiens upptäckter ger särskilt stöd för att det mellan skilda språk finns olika associationer mellan SVÅRIGHETER och de lexem som relaterar till domänen, och därmed ges ytterligare anledning för framtida studier att undersöka kontexterna där lexemen används.

The aim of this thesis is to analyze the academic discipline translation studies; the analysis centers upon bibliometric aspects, and is carried out chiefly by means of quantitative methods, enabled by the databases Web of Science and Scopus as well as by the corpus-linguistic software Wordsmith; however, this quantitative focus is complemented by auxiliary qualitative means of investigation, i.e. a discourse-analytically oriented study of a corpus of domain-endemic reviews.

A number of core journals are analyzed in order to show what and whom are cited in translation studies, and, furthermore, what adjacent domains hold sway over it; attention is also given to influential authors, regions and languages operating within the domain. It is shown that the domain under scrutiny is quite differentiated, even fragmentary; the term pluricentric is used to describe this tendency towards sprawling. No superior authors (in terms of publication frequency) emerge, which arouses the suspicion that the domain may be conditioned by a hierarchical divide between journals and monographs. Furthermore, it is clear that translation studies is a eurocentric domain: European languages dominate. This is, however, a contested state-of-affair; debates rage within the domain, evidencing a vibrant yet also discordant characteristic. The thesis also contributes to a meta-theoretical advancement within bibliometrics; it does so by showing the benefits and limitations of using quantitative tools to examine a domain located squarely within the humanities; the main contribution, however, lies in suggesting that qualitative methods are relevant to bibliometric endeavors, and in illustrating how such methods can be brought to bear on a somewhat overlooked genre, namely the scholarly review. Also worthy of note within this thesis is the cultural-studiesque critique of reified analytical categories within bibliometrics; such humanities-fueled critique is to be encouraged, and will hopefully flourish in future scholarly projects.

This is a two years master’s thesis in the field of library and information science.

Det övergripande syftet med undersökningen har varit att studera etableringen och användningen av morfemet jätte i skrivna elevtexter och tidningstexter idag, med fokus på jätte som förstärkande prefix. Frågeställningen lyder: ”Hur, av vem och i vilken utsträckning används morfemet jätte i elevtexter och tidningstexter?”.För att besvara ovanstående har två korpusundersökningar genomförts, en på tidningstexter och en på elevtexter. Resultatet visar att jätte förekommer i relativt stor utsträckning jämfört med andra förstärkande prefix som till exempel tok- och super-. Vanligast är att jätte används i sammansättningar med adjektiv, både i tidningstexterna och elevtexterna. I tidningstexter förekommer det oftast vid direkt talspråksåtergivning men det har också tagit sig in i mer formella delar såsom ledare. I elevtexterna används jätte oftast vid berättande inslag. När jätte förekommer i sin grundform används det aldrig i betydelsen ”en övernaturlig varelse”.Språkbrukarna i tidningstexterna kan delas in i två grupper, intervjuade och journalister. Spridningen bland användarna är stor då det används av både kvinnor och män i olika åldrar och med olika yrken. I elevtexterna används jätte främst av flickor. Jätte används också inom flera olika ämnesområden men är något vanligare inom sport- och nöjesjournalistiken. Den breda användningen av jätte tyder på en språklig förändring där jätte nu är accepterat i skriftspråket, det används dock fortfarande främst i mer informella sammanhang.
The aim of this study has been to see the conventionalisation and use of the Swedish word jätte (giant) in newspapers and texts written by pupils in the Upper Secondary School, primarily when used as an intensifier in compound words. The question forming the basis of the study is: “How, by whom and to what extent is jätte used in newspapers and texts written by pupils?”To answer the question two corpora have been analysed. The results show that jätte is quite common compared to other Swedish intensifiers as “tok” and “super”. Usually it is used together with adjectives. When used in newspapers it is most commonly used in direct speech, but it is also used in more formal parts of the paper as the editorial. In the texts written by the pupils it is mostly used in sections with narrative elements.The people who use jätte in newspapers can be divided into two groups, journalists and interviewees. The word is widely spread among people and it is used by both women and men of different ages and with different socio-economical backgrounds. Among the pupils it is mostly used by girls. The word is used in different subject areas, although it is more common in sports and entertainment. The wide range of subjects and users indicate that the word is accepted to use in the written language, although it is more common in informal contexts.

The public opinion on the favourability towards the police varies greatly in the different populations in the United States. This is a corpus linguistic study that investigates a possible change in semantic prosody of the word cop. The study also investigates the distribution of the keyword in the different subcorpora to see if it has driven an overall change in the semantic prosody. The source is the Corpus of Historical American English, dating from 1800 to 2009. The Corpus of Historical American English is divided into four subcategories that have a median of 51% fictional material throughout the corpus. The four subcategories in the corpus are fiction, news, popular magazines, and non-fictional books. The data are divided into two categories, the first one being the positive/neutral category and the second category being the negative category. Neutral/positive is when cop is used with neutral or positive connotations and the negative is when cop is used with negative connotations. The period studied is that of 1859 to 2009 and this time span is divided into four periods to be more manageable. The distribution of the word in the subcorpora shows that the cop is used mostly in fictional material. The results show that the use of cop in contextual positive or neutral situations increase during the time span. To further this matter additional studies on cop in other corpora from America and other parts of the speaking world would benefit the knowledge on the noun’s semantic prosody and to further knowledge in the public opinion on the police.
Befolkningens attityd i de Förenta staterna varierar kraftigt mellan olika grupperingarna inom landet. Detta är en korpuslingvistisk studie som undersöker en möjlig semantisk prosodisk förändring hos ordet cop. Studien utgår ifrån Corpus of Historical American English som dateras mellan 1800 – 2009. Den semantiska prosodin undersöks genom att dela in träffarna i två kategorier, användning i neutral/positiv semantisk prosodi och användning i negativ semantisk prosodi. Studien undersöker även distributionen av ordet i korpusens underkorpus för att se om distributionen kan ha en koppling till semantisk prosodi. Underkorpusen är skönlitteratur, nyheter, populärmagasin och icke skönlitterära böcker. Tidsperioden som undersöks är 1859 – 2009 och denna period delas in i fyra mindre, mer hanterbara perioder. Resultatet visar att cop använts i en majoritet av skönlitterära texter i korpusen. Undersökningen visar att det finns en majoritet av negativ semantisk prosodisk användning under period 1 och 2. Period 3 skiftar lite mellan kategorierna men från 1940 hamnar cop i neutrala/positiv majoritet och Period 4 har en stark positiv semantisk prosodisk trend. Studien visar att cop har genomgått en förändring i ordets semantiska prosodi från negativ till neutral/positiv. För att utöka kunskapen kring detta ämne skulle fler undersökningar i fler korpus från de Förenta staterna och resten av den engelsktalande världen behöva göras. Detta skulle öka kunskapen kring ordets semantiska prosodi och kunna ge viss insikt i den offentliga attityden gentemot polisväsendet.

 

Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska språket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för språk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation från första hälften av 1800-talet till våra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor från skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, äldre och yngre romaner samt dagstidningar från 1965–2004. De äldre romanerna är skrivna från första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av Språkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord. Efter datainsamlingen användes chi-2-testet, för att se om skillnaderna var statistiskt signifikanta. Många verb som varierar eller har varierat efter år 1800 har undersökts. Tidigare förändringar omnämns mer kortfattat. Variationerna är av skilda slag: mellan stark och svag böjning (spridit och spritt), mellan korta och långa former (klär och kläder), mellan former med och utan j (stödjer och stöder) samt övriga variationer (t.ex. mellan tillbringade och tillbragte).

 

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben.
The study is a corpus-based investigation of how bloggers usually reinforce adjectives in Swedish, and if the intensification varies according to the adjectives and nouns that are being modified. Earlier literature shows for example how intensification of adjectives may depend on semantic and contextual factors and how intensifiers often undergo grammaticalization. The study aims to descriptively contribute to earlier observations, by analysis of more data than used in comparable studies of Swedish. The data comes from the corpus Swedish Blog Sentences (>6 billion tokens). All adjectival compounds, adverbs preceding adjectives, and similes (”ADJ som en/ett N”) were automatically extracted. Then the 20 most frequent reinforcing left parts of compounds, adverbs and similes, totally as well as for 26 chosen adjectives, were manually listed. ”Reinforcement” was defined as an expression of ’high degree’ of the feature that the adjective expresses. The results showed that the left parts along with the adverbs follow a Zipfian distribution, in total and often for individual adjectives. Moreover, it was shown that adjectives are more or less reinforced, and by different reinforcers. The results are seen as supporting theories about affixoids and grammaticalization, and also gradability in adjectives. It is suggested that future bigger studies would illuminate the difference between lexically specific and general reinforcers. Finally, it is argued that similes serve the same reinforcing function as the left parts and adverbs.

This study aims at analyzing how women and men in five different professions are portrayed and represented through reporting verbs in Czech media over a period of 25 years (end of 1989 to the beginning of 2015). The empirical data consist of entire newspapers and magazines in the source material, a subcorpus from the Czech National Corpus. The theoretical basis is Critical discourse analysis and the methodical is a corpus-based statistical analysis. Binary categories from the Harvard Psychosociological Dictionary are used to classify the reporting verbs. After a quantitative study, the results are clear for some professions and less clear for others, and these results are analyzed. This study could not (at least not without severe adjustments) have been performed in languages like English, where the distinction between the female and male professional concepts is less clear. In the chapter on previous research, special attention is given to the Czech context, and the chapter also explains this study’s contribution to previous research in language, power and corpus studies.

Användningen av en istället för man som nominativform för det svenska generiska pronomenet har varit en av den feministiska språkpolitikens stora frågor under det senaste decenniet. Den här studien har undersökt hur användningen faktiskt ser ut på nätet, både genom en diakron delstudie på bloggar under perioden 1998-2017 och genom en synkron jämförelse mellan olika texttyper. Därtill har studien undersökt ifall andelen nominativt en ökar i relation till dess motsvarighet man. Resultatet av dessa undersökningar är att användningen ökar, både över tid och i andelar, men att det går långsamt och att användningen av man fortfarande uppgår till omkring 99% av alla förekomster av det generiska pronomenet i subjektsposition. Olika argument har föreslagits av olika forksare angående hur nominativt en faktiskt kan användas, med begränsningar till vissa kontexter eller till vissa referenter. Resultaten från den sista delstudien i den här uppsatsen visar att en kan användas i samma kontexter och med samma referenter som man. Sedan diskuteras resultaten i relation till tidigare studier vad det gäller hur en och man kan användas.

The aim of this thesis is to study how words denoting age are used in newspaper texts. I have chosen mainly to study the following Swedish focus words for females and males of different ages (flicka, kvinna, tjej, dam; pojke, man, kille and herre) as they relate to age. Furthermore, age lexemes – different variations of Swedish expressions of age – are investigated and finally also a number of new Swedish expressions that are used to describe age – kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior and what I call “plus gradings” – e.g. 50 +.

The study is particularly concerned with where and how age is referred to and how the chosen focus words relate in different ways to age and sex – and finally also with how these things have changed over time. I have examined newspaper corpora from three separate years – 1965, 1987 and 2000. My theoretical perspective is social constructivist, age being understood as something that is constructed and negotiated in language use. As for method, I adopt a corpus linguistic approach – large corpora and quantitative language patterns in frequencies and lexical content. Thus, my investigation is aimed at the focus words, the age lexemes and the terms in their linguistic contexts, primarily as regards adjective attributes, lexical relations and collocations.

My conclusion is that the examined expressions occur in different contexts and are used in different ways, but are not always related to age or age differentiation. I have noticed a couple of tendencies; one relates to vagueness when it comes to age and one relates to a semantic division of labour. The focus words are both used as synonyms and as oppositions, and they refer to referents belonging to different age groups. At the same time there is a clear division of labour between them in that variation in many contexts relates more to subject and contextual pattern than to different chronological ages. Ihave also noticed that chronological age is generally used when something is unusual, deviant or when the context has to do with crime, sports, (change of or debut in) a profession, birthday announcements etc.

Den här avhandlingen undersöker hur ålder används språkligt i tidningstext. Utgångspunkten är hur ålder har förändrats. Framförallt är det fokusorden flicka, pojke, man, kvinna, kille, tjej, dam och herre som i relation till ålder undersöks i avhandlingen. Därutöver studeras ålderslexem - olika variationer av de språkliga uttrycken ålder och år och slutligen även ett antal nya begrepp som förekommer i relation till ålder – kids, förtis, grups, tweenie, mappie, senior och det jag kallar för plusgraderingar – t ex 50 +.

Frågor jag ställer mig har med var och hur ålder förekommer och hur de utvalda fokusorden relateras på olika sätt till ålder och till kön – och slutligen hur detta har förändrats över tid. Jag har studerat tidningskorpusar från tre olika årtal – 1965, 1987 och 2000. Teoretiskt utgår jag från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där ålder ses som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändningen. Metodologiskt utgår jag från ett korpuslingvistiskt synsätt - stora textkorpusar och kvantitativa språkliga mönster i frekvenser och lexikalt innehåll. Jag studerar alltså fokusorden, ålderslexemen och de nya begreppen i sina språkliga kontexter, och då framförallt adjektivattribut, lexikala relationer och kollokationer.

Jag kommer fram till att de olika språkliga uttrycken förekommer i olika typer av kontexter och på olika sätt, men att det långt ifrån alltid har med ålder eller med åldersdifferentiering att göra. Två olika tendenser är tydliga som har med åldersvaghet och arbetsfördelning att göra. De olika fokusorden både likställs och differentieras, och de används om referenter i olika ålderskategorier. Samtidigt är det en tydlig arbetsfördelning mellan dem där variationen i många sammanhang har mer med ämnen och innehållsliga mönster att göra, än med olika kronologiska åldrar. Jag har också kunnat konstatera att kronologisk ålder generellt används när någonting är ovanligt eller avvikande utifrån en åldersnorm eller när kontexterna har med idrott, debut eller byte av profession, födelse- och dödsannonser etc.

This thesis aims to investigate the differences between what collocations are used for ‘husband’ and ‘wife’ in films and contemporary culture. The comparison spans through different decades and the decades will also be compared and analysed. The thesis will investigate if the collocates reflect the societal change and if so, can the results relate to existing power structures/gender roles? The background for the thesis consists of information about marriage history, films and their influence on culture, what a collocation is and previous research on collocation. The method used for this thesis was Corpus-Assisted Discourse Studies which includes both corpus studies and discourse analysis. Consequently, a more in-depth understanding of the results and tables were given. To classify the collocates collected from the Movie Corpus (which represents movies) and the Corpus of Historical American English (representing culture) the results are presented Caldas-Coulthard and Moon’s categorisation schema. After this, in the discussion, the proportional distribution is presented because the corpora are different sizes and this way they can be compared correctly. The conclusion is that movies reflect culture somewhat, but it lacks in some areas. However, some patterns can be found. ‘Wife’ and ‘husband’ are discussed differently, and the difference in collocates shows that. Moreover, the results seem to reflect typical stereotypes that do exist and has existed.

With this essay my aim is to uncover the content in the discography of the Swedish Black Metal act Watain in respect to lyrically expressed religious themes revolving around the tendencies within occulture and the Black Metal scene. To investigate the matter I have combined quantitative and qualitative analysis methods from the fields of corpus linguistics as well as content analysis, which provided me with an array of key words and their respective concordances (Key Word In Context, KWIC) in the texts. Through the analysis three overlapping main themes became apparent: satanism, gnosticism and finally apocalypticism. I described each of the themes in detail based on my linguistic findings in the corpus so as to yield a deeper understanding of the religious symbols communicated in the material and their interrelationship. The result was that neither one of these could be explained in isolation as they are all part of a larger system of philosophy, namely the esoteric movement chaos-gnosticism tied to the Swedish order Temple of the Black Light, but also products of occulture. The discussion proved that, although satanism may seem to be the thematical centerpoint in Watain’s lyrics, it is not, as this is a far too simple conclusion in relation to the complexity of the results. Instead, the content requires to be understood in terms of the dark Left-Hand Path spirituality as well as the occultural melting pot of paranormal and occult ideas.

För att få tillgång till mitt korpus och mina korpusresultat hänvisar jag till min privata e-post adress hans.jonsall@gmail.com alternativt att man kontaktar mig via sociala medier.

The concept of "family" has undergone major changes over the past 50 years. This thesis examines changes in attitudes and values that can be detected in German and Swedish during this time. In order to investigate these changes in the concept of "family" I have analyzed how the German focus word Familie and the Swedish focus word familj are used in newspaper articles from the 1960s, 1980s and early 2000s. The empirical data consists of German and Swedish newspaper corpora from the three different periods. The theoretical point of departure is a social constructionist perspective, where family is considered to be something constructed and negotiated in language use. The method is corpus linguistic discourse analysis: compound words, collocations and multi-word patterns that include the focus words are analyzed using large text corpora. The study is both about changes in HOW the words familj and Familie are used and WHAT is said about the family in public language use. The thesis shows changes in both Swedish and German language use. I conclude that two different sub-concepts are being constructed and negotiated: the family as a GROUP OF PERSONS and family as a WAY OF LIVING TOGETHER. As regards the family as a group of persons this sub-concept has undergone major changes during the period studied. Differences in Swedish and German language use indicate more and sometimes earlier changes in the Swedish concept of family. The sub-concept of family as a way of living together is more constant. The observed changes can also be seen against a background of Swedish and German conceptual norms of family that do not change to the same extent. New family structures such as nätverksfamiljer (reconstituted families) and regnbågsfamiljer (rainbow families) are partly constructed as deviations from these conceptual norms. The thesis also shows that the sub-concept of family as a group of persons has become even more complex, especially in Swedish language use and particularly in so-called bio boxes, where pets are mentioned as family members and couples without children label themselves as familj.
Begreppet ”familj” har genomgått stora förändringar de senaste 50 åren. I den här avhandlingen studeras vilka förändringar i synsätt och värderingar som kan upptäckas i det tyska och det svenska språkbruket under denna tid. För att undersöka dessa förändringar i begreppet ”familj” analyseras hur det tyska fokusordet Familie och det svenska fokusordet familj används i tidningstext från 1960-talet, 1980-talet och början av 2000-talet. Det empiriska materialet består av tyska och svenska tidningskorpusar från de tre olika perioderna. Den teoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där familj betraktas som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändning. Metoden är korpuslingvistisk diskursanalys: med hjälp av stora textkorpusar analyseras sammansatta ord, kollokationer och flerordsmönster där fokusorden ingår. Det handlar här både om förändringar i HUR orden familj och Familie används och i VAD som sägs om familj i offentligt språkbruk. Avhandlingen visar på förändringar i både den svenska och den tyska språkanvändningen. Jag kommer fram till att två olika delbegrepp konstrueras och förhandlas: familj som PERSONGRUPP och familj som SAMLEVNADSFORM. När det gäller familj som persongrupp genomgår det delbegreppet stora förändringar under den studerade tidsperioden. Förändringarna visar sig vara större och ibland tidigare i det svenska materialet än i det tyska materialet. Delbegreppet familj som samlevnadsform är mer konstant. De förändringar som kan observeras sker också mot en bakgrund av svenska och tyska normbilder av familj, som inte förändras i samma grad. Nya familjebildningar som nätverksfamiljer och regnbågsfamiljer konstrueras delvis som avvikelser från dessa normbilder. Avhandlingen visar också att delbegreppet familj som persongrupp blir allt mer mångfacetterat, särskilt i svenskt språkbruk och i synnerhet i s.k. faktarutor, där även husdjur nämns som familjemedlemmar och par utan barn får etiketten familj.