Academic literature on the topic 'Körsimulator'

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell. En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller. Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till Intelligent Traffic Generator, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för car-following, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen Traffic Performance on Major Arterials, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon. Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur. Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten.
ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

En körsimulator är en modellkonstruktion som ska efterlikna ett verkligt fordon. Den körsimulator som finns vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, bygger på en riktig fordonskaross och ett avancerat rörelsesystem. Omgivningen simuleras och visas för föraren på tre skärmar. I dagsläget finns ingen modell för generering och simulering av trafik till VTIs körsimulator. Syftet med detta examensarbete var att ta fram en sådan modell.

En del av examensarbetet var att undersöka förekomsten av modeller för generering och simulering av trafik till körsimulatorer i världen. Resultatet av undersökningen är att det åtminstone finns tio sådana modeller.

Den modell som konstruerats för att generera och simulera trafik är giltig för en rak, torr och plan fyrfältig motorväg utan på- och avfarter. Den konstruerade modellen har döpts till Intelligent Traffic Generator, INTRAG. Modellen för att generera trafiken bygger på tre olika typer av områden. De tre typerna är: simulerat område, kandidatområde samt genereringsområde. I det simulerade området, området närmast simulatorn, simuleras fordonen enligt detaljerade modeller för förar- och fordonsbeteenden. De förar- och fordonsmodeller som används i modellen för car-following, körfältsbyten samt acceleration bygger till stor del på modellen Traffic Performance on Major Arterials, TPMA, och VTIs trafiksimuleringsmodell. Det finns även modeller för retardation, transformation av ideal hastighet samt hur förare kommunicerar med körriktningsvisare och bromsljus. Kandidatområdena är de områden som omger det simulerade området. De fungerar som en buffert av fordon. I dessa områden uppdateras fordonen sällan och inte enligt några modeller för förar- och fordonsbeteenden. Det finns två genereringsområden, ett i slutet av respektive kandidatområde. I dessa områden genereras nya fordon.

Förutom att konstruera en modell för att generera och simulera trafik till en körsimulator bestod uppgiften i att ta fram ett upplägg för hur kommunikationen mellan modellen och körsimulatorn ska se ut. Kommunikationen i det framtagna upplägget sker över intranät med internetprotokollet IP och transportprotokollet UDP. De paket som skickas mellan modellen och körsimulatornpaketeras efter en framtagen struktur.

Modellen har implementerats i programmeringsmiljön Borland Delphi 5. För att kunna testköra modellen skapades en applikation som fungerar som ett substitut för en körsimulator. Substitutet har även använts vid verifiering och validering av modellen. Vid verifieringen framkom att det uppmätta flödet i modellen i medel ligger mellan 3,6 och 9,9 % för lågt. Detta beror troligen på dåliga mätmetoder. För övrigt verkar modellen vara korrekt implementerad. Modellen har inte kunnat testköras mot VTIs körsimulator. De testkörningar som genomförts med körsimulatorsubstitutet har dock givit en indikation på att modellen är en bra avbildning av verkligheten.

ISRN/Report code: LiU-TEK-LIC- 2005:58

To give a realistic impression in a driving simulator for nighttime driving, there are many challenging aspects to consider. One of the most important aspects is the illumination caused by the headlights of the own vehicle. To give a realistic impression there is the need to consider the characteristics of the headlight in use to be able to represent main and dipped beam, but also to represent different models and types of headlights.

Another important aspect is the dazzling effects caused by the light cast by other vehicles upon the driver. These effects are not only important to give a realistic and visually appealing simulation, but also to simulate blinding effects which may affect the drivers ability to perceive the traffic environment to a large degree.

This thesis describes methods to simulate these vital aspects of night-drive simulation in real-time using the capabilities of today's graphics cards.

The driving simulator is a vital tool for much of the research performed at theSwedish National Road and Transport Institute (VTI). Currently VTI posses three driving simulators, two high fidelity simulators developed and constructed by VTI, and a medium fidelity simulator from the German company Dr.-Ing. Reiner Foerst GmbH. The two high fidelity simulators run the same simulation software, developed at VTI. The medium fidelity simulator runs a proprietary simulation software. At VTI there is a wish to integrate the medium fidelity Foerst Trainer simulator hardware into the VTI simulation software environment. This would increase research, development and maintanance flexibility and simulator availability since development and research could be performed on one additional simulator. Anintegration would lead to a homogenous software environment that also decreasesdevelopment, maintanance and training costs.To integrate the Foerst Trainer simulator and the VTI simulation software to communicate a program that translates and relays input and output between the two was developed. An assessment of the hardware-software integration was performed through an experiment where the high fidelity Simulator 3 and the medium fidelity Foerst Trainer simulator were compared. The experiment was designed to measure the participants driving performances and the perceived realism of the simulator. The results of the experiment shows that there is suprisingly small differences between the simulators, but more research is needed for more conclusive results.

Körsimulatorer är idag en mycket viktig resurs för att utföra studier med fokus på förarbeteende. Så väl full kontroll överscenario och miljö som kostnad och säkerhet är aspekter som gör det fördelaktigt att utföra simulatorstudier gentemotstudier i den riktiga trafiken. Ett problem med körsimulatorer är att bilden projiceras på en tvådimensionell skärm, vilket begränsar förarens förmåga attuppskatta avstånd och hastighet. Det är allmänt känt att avstånd och hastighet underskattas i körsimulatorer. Målet med examensarbetet var att hitta metoder som kan ge förbättrad avståndsbedömning i körsimulatorer och underprojektet implementerades och testades rörelseparallax samt skuggor, med största fokus på det förstnämnda. I slutet av projektet genomfördes ett simulatorförsök för att utvärdera effekten av rörelseparallax. Tio försökspersoner fickgöra två körningar vardera i VTI:s Simulator III-anläggning, den ena med rörelseparallax aktiverat och den andra meddetsamma inaktiverat. Scenariot som utspelade sig under körningarna innehöll ett flertal omkörningssituationer samt etthastighetsuppfattningstest. Resultaten från simulatorförsöket visade att försökspersonerna tenderade att placera sig längre från mittlinjen närrörelseparallax var aktiverat i de situationer som sikten skymdes av framförvarande fordon.
Today, driving simulators are a very important resource for conducting studies whichconcern driver behavior and perception. Full control of the scenario andenvironment, costs and safety are all factors which makes simulator studiespreferable over real world studies. One issue for driving simulators is that the image is projected onto a twodimensionalscreen, which limits the driver's ability to correctly estimate distanceand speed. It is commonly known that distance and velocity are underestimated indriving simulators. The goal of this thesis was to find methods that could lead to better distanceestimation in driving simulators and in this project motion parallax and shadowswere implemented and tested, focusing mainly on the former.At the end of the project, a simulator study was conducted to evaluate the effect ofmotion parallax. Ten participants made two runs each in VTI's Simulator III facility,one with motion parallax enabled and one with it disabled. The scenario that tookplace during the two runs consisted of several overtaking situations and a speedperception test. The results from the simulator study showed that the participants tended to positionthemselves farther from the road center line when motion parallax was active insituations when the field of view was obscured by preceding vehicles.

Simulatorträning är ett expanderande och relativt nytt inslag i trafikutbildning av ambulansförare. Denna studie syftade därför till att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en körsimulator för att säkerställa att träningen formas efter deras behov. Dessutom syftade studien till att undersöka hur ambulansförarstudenters körförmågor kan utvärderas för att i framtida studier kunna undersöka hur körförmåga påverkas av trafikutbildningens innehåll. För att undersöka vad ambulansförarstudenter har behov av att träna i en ambulanskörsimulator hölls två fokusgrupper med ambulansförarstudenter som även fick besvara en enkät. Vidare genomfördes semistrukturerade intervjuer med två deltagare som har lång erfarenhet av bedömning av körförmåga för att undersöka hur studenternas körförmåga kan utvärderas. En tematisk analys av fokusgrupperna resulterade i sex teman; skarp utryckningskörning, att hitta, interaktion med andra trafikanter, vinterutbildning, träningsupplägg och körsimulator som utbildningsverktyg. Dessa sex teman återspeglade sig även till stor del i enkätresultaten. En kvalitativ analys av intervjuerna resulterade i de fyra övergripande områdena uppgiftsbaserad bedömning, subjektiv bedömning, kontinuerligt lärande och körförmåga. Dessutom utformades ett protokoll för utvärdering av ambulansförares körförmåga som en konkretisering av studiens resultat. Sammantaget visar denna studie på vägar framåt för utveckling och utvärdering av simulatorträning för ambulansförarstudenter.

I takt med att trafiksituationen blir allt mer komplex och krävande, ställs högre krav på dagens bilförare. I kombination med att ny informationsteknik inkorporeras inuti fordonen, uppstår även ett ökat informationsflöde som ständigt måste bearbetas av föraren både inuti och utanför fordonet. Eftersom förares visuella uppmärksamhet är begränsad, kan denna ökning innebära att förares kapacitet att uppmärksamma objekt i sin omgivning inte räcker till. Ett vanligt förekommande problem är idag att utryckningsfordon misslyckas påkalla uppmärksamheten hos den omkringliggande trafiken eller att trafiksituationer är så komplexa att den civila trafikanten inte har möjlighet att flytta sig ur vägen. Denna studie ämnade utforma två designförslag för att undersöka vilka tänkbara effekter som ett förvarnande varningssystem skulle ha på den civila föraren i utryckningssituationer. För utformningen av gränssnitten genomfördes en designprocedur som grundar sig i tidigare studier samt personor. För att undersöka och utvärdera de utformade gränssnittens effekt, genomfördes användartester i en bilsimulator hos uppdragsgivaren VTI. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde identifierades mellan de utformade gränssnitten. Däremot kunde en medelstark effektstorlek (cohen ́s d = -0.4029) identifieras för frågan ”Hur snabbt uppfattades informationen som presenterades?”. Effektstorleken indikerar att information som enbart presenterades i bilens instrumentbräda, var effektivare i termer av att snabbt kunna uppmärksamma information jämfört med när informationen även presenterades i mittkonsolens display. Resultaten indikerar även att den subjektiva inställning gentemot de båda gränssnitten var positiv. Framförallt för att varningssystemets förvarnande funktionalitet gav förarna mer tid och möjlighet att uppmärksamma utryckningsfordonet samt förbereda sig på situationen.

Uppsatsen fokuserar på hur körinstruktörer använder IKT som en strukturerande resurs vid sin undervisning och hur de uppfattar ett datorbaserat utvärderingsverktyg kopplat till ett dataspel i en körsimulator. Syftet med studien har varit att förstå hur externa verktyg (artefakter) används pedagogiskt för att överföra kunskap och om individen kan bli oberoende av dessa verktyg. Studien genomfördes genom intervjuer som kopplades till testkörningar i en körsimulator. Körsimulatorn ingick i en större studie (Spel och trafiksäkerhet) där ett dataspel (serious games) utgjorde testpersonens upplevelse av bilkörning i en virtuell värld. Svaret blev att körinstruktörer har externa verktyg såsom leksaksbilar, penna och papper för att underlätta kommunikationen vid utvärdering av elevernas körning och att användandet av dessa verktyg som metod är likartad med användningen av metoden med körsimulatorns utvärderingsverktyg, samt att individen till sist automatiserar metoden och då blir oberoende av de pedagogiska verktygen och kan använda sina kunskaper när den kör bil.

Med fler än en miljon omkomna i trafikolyckor världen över varje år är trafiksäkerhet ett ständigt aktuellt område. Studier på deprimerade patienter har visat att negativ sinnesstämning medför försämrad körförmåga. Dessa effekter är i hög grad outforskade och det är därför viktigt att undersöka om de förekommer även vid en mildare grad av nedstämdhet, så kallad dysfori, vilket i så fall skulle innebära att negativ sinnesstämning i likhet med trötthet och alkoholpåverkan utgör en allvarlig trafikfara. För att bättre förstå hur sinnesstämning påverkar körförmåga är det dock också relevant att undersöka om dysfori kan bidra till riskkompensation, det fenomen som inträffar när människor kompenserar för säkerhetsförändringar genom ett förändrat riskbeteende. I denna uppsats beskrivs en del av en körsimulatorstudie kring dysfori och bilkörning, där syftet var att undersöka om dysfori kan vara en orsak till riskkompensation. 15 studenter vid Linköpings universitet delades upp i en testgrupp med dysforiska försöksdeltagare (N = 5) och en kontrollgrupp (N = 10) med hjälp av Major Depression Inventory, ett instrument för att diagnostisera depression. Dessa fick sedan genomföra en körning i simulatorn Desktop T&D där time headway, time to collision, genomsnittshastighet och antal omkörningar mättes för de olika grupperna för att undersöka förekomsten av riskkompensation. Resultatet visade att inga signifikanta skillnader kunde observeras för något av måtten. Riskkompensation har i många studier visat sig vara ett komplext fenomen att undersöka och ett flertal metodologiska problem förelåg, särskilt på grund av svårigheten att mäta risk i en simulator med god validitet. Det är dock viktigt att fortsatta undersökningar görs för att bättre förstå riskkompensation, samt att fenomenet beaktas som en tänkbar inverkande faktor i framtida studier av körförmåga.

De senaste åren har andelen godkända körkortsprov för B-körkort minskat till mindre än hälften (STR, Sveriges trafikutbildares riksförbund, u.å). På grund av detta arbetar nu VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) tillsammans med Trafikverket med att undersöka om det finns nya verktyg som kan användas i förarutbildningar, där ett förslag är hur körsimulatorer kan användas (Selander & Thorslund, 2021). I denna studie studeras därför om ålder eller antal år med körkort påverkar inställningen samt körprestation till huruvida simulatorer är ett bra inlärningsverktyg i förarutbildningar för B-körkort. En körsimulator lånades av VTI för att kunna utföra testerna. I studien deltog 48 deltagare fördelat på två åldersgrupper: 18-25 (M = 22.9, SD = 2.02) och 45-60 (M = 52.4, SD = 5.03) och män och kvinnor (N = 48, kvinnor = 23 och män = 25). Med ett Chi-square test jämfördes deltagarnas prestation mellan åldersgrupperna och mellan män och kvinnor. Ett Kendall´s Tau korrelationstest gjordes för att undersöka möjligt samband mellan hastighetsöverträdelser och antal år med körkort och slutligen hölls en semistrukturerad intervju för att deltagarna själva fick bidra med sin åsikt till simulatorns lämplighet i utbildningssyfte. Inga signifikanta resultat visades av resultaten varken för Chi-squaretesten eller korrelationstestet. De ickesignifikanta resultaten tyder på att det inte påvisades någon skillnad mellan åldersgrupperna eller mellan män och kvinnor i prestation av simulatorkörning eller sambandet mellan hastighetsöverträdelser och antal år med körkort. Deltagarna visade även en positiv inställning till simulatorer som utbildningsverktyg i förarutbildningar. Fler studier bör göras på hur en simulator kan implementeras i förarutbildningar och vad som är mest lämpligt för körkortstagare att träna på i körsimulatorn. Av resultaten av samtliga resultat dras ändå slutsatsen att simulatorer kan ses som ett lämpligt utbildningsverktyg i förarutbildningar.
In recent years, the proportion of approved driving tests for drivers education has decreased to less than half (STR, Swedish association of traffic educators, n.d). Due to this, VTI (Swedish national road and transport research institute) is now working together with Trafikverket (Swedish transport administration) to investigate whether there are new tools that can be used in training. One suggestion they have developed is to use simulators as a teaching tool (Selander & Thorslund, 2021). This study therefore studies whether the age or number of years with a driving license affects the attitude to whether simulators are a good teaching tool in driver educations for driving licenses. A driving simulator was borrowed from VTI to be able to perform the tests. The study involved 48 participants divided into two age groups: 18-25 (M = 22.9, SD = 2.02) and 45-60 (M = 52.4, SD = 5.03) and men and women (N = 48, women = 23 and men = 25). A Chi-square test compared the participants' performance between the age groups and between men and women. A Kendall´s Tau correlation test was performed to investigate possible correlations between speed offenses and the number of years of driving license. No significant results were shown by the results of either the Chi-square test or the correlation test. Finally a semi-structured interview was held so that the participants themselves could contribute their opinion to the simulators suitability for educational purposes. The participants showed a positive attitude towards simulators as a training tool in driver education. More studies should be done on how a simulator can be implemented in driver education. From the results, it is nevertheless concluded that simulators can be seen as a suitable training tool in drivers education.