Academic literature on the topic 'Korslimmat trä'

I projektet dimensionerades ett tre våningar högt flerbostadshus i KL-trämoduler med utgångspunkt från dagens byggande av moduler som främst görs i träregelstommar. Vägg- och bjälklagsdimensioner beräknades och ritades upp. Metoder för infästningar och lyft av moduler med träregelstommar undersöktes genom intervjuer och applicerades i den mån som är möjlig för KL-trämoduler. Syftet var att ta fram en konstruktionsutformning för moduler av KL-trä avsedda för bostadsbyggande. Utformningen skall principiellt även kunna användas för andra liknande byggnader. Dimensioneringen visade att KL-träskivorna klarar av lasterna med god marginal. Avgörande för vägg- och bjälklagstjockleken var branddimensioneringen. Infästningar mellan olika byggnadsdelar kan göras på liknande sätt med KL-trä som med träregelstomme. Metoden att använda sig av stålförband i form av vinkelbeslag eller spikplåtar kan användas till de båda stomalternativen. Modullyft kan i viss mån utföras på samma sätt i de båda stommarna.
A three storey tall building was used as a reference object in this project and dimensioned with a starting point from timber frame modular constructions. Wall and floor dimensions are calculated and drawn. Methods for attachment and lifting of modules are examined through interviews and are, when possible, applied for the CLT modules. The purpose of this project was to design CLT modules intended for residential use. The goal of the design was that it can be used in similar buildings. The calculations showed that the fire requirements were the decisive factor when deciding the thickness of the walls and floors. Attachments between different building parts can be designed similarly in both timber frame modules and CLT modules. The method of using angle irons and nail plates is possible for both timber frame and CLT. The lifting of the modules can to some extent be executed similarly for the two frameworks.

En syll av korslimmat trä har avsevärt högre hållfasthet för stämpeltryck vinkelrätt sin längsriktning jämfört med traditionell syll av konstruktionsvirke, beroende på att vartannat lager belastas parallellt sin fiberriktning. Detta skapar förutsättningar att bygga högre hus med träregelstomme vid användandet av en syll  av korslimmat trä i konstruktionen. Vid prefabricering av väggelement uppstår andra krafter på syllen än enbart tryckkrafter tvärs längsriktningen. Exempelvis så böjbelastas syllregeln på högkant vid lyft av väggelement. Därav behöver regeln framsågad av korslimmat trä undersökas vid högkantsböjning, och dess styvhets och  hållfasthetsvärden behöver bestämmas. I denna studie studeras styvhet och böjhållfasthet hos reglar sågade från korslimmat trä. Syftet är att undersöka om KL-regeln har mekaniska egenskaper som gör den användbar som syll och hammarband vid prefabricering av väggar. En litteraturstudie har utförts för att jämförelse skall kunna göras mot befintlig forskning. Litteraturstudien behandlar trämaterialets mekaniska egenskaper samt studering av eurokoder, svenska standarder och befintlig forskning avseende korslimmat trä och konstruktionsvirke. Experimentella tester utförs i form av fyrpunktsböjning i enlighet med harmoniserad standard 408:2010+A1:2012. KL-reglarnas elasticitetsmodul och karaktäristiska böjhållfasthet beräknas. Brottmoder som uppstår hos reglarna vid överbelastning dokumenteras och analyseras.   Resultatet visar på förutsägbara och goda mekaniska egenskaper, och att det finns goda förutsättningar för att använda sig av en regel från korslimmat trä som syll och hammarband vid prefabricering av plan- och volymelement med träregelstomme.
A bottom rail made from cross laminated timber has a considerably higher strength in compression perpendicular to its length direction compared to a traditional bottom rail made from structural timber. The reason for this high strength is the fiber direction of the internal layers in the CLT-jost, every second layher being oriented parallel to the load direction. This creates opportunities to build taller buildings with a wooden frame when using a bottom rail of cross laminated timber in the construction. When prefabricating wall elements, other loads occur than just compression perpendicular to the length direction. For example, when lifting walls, the top and bottom rail is bent edgewise. Thus, stiffness and strength values for the joist sawn from cross laminated timber needs to be determinated for such loads.    This bachelor thesis examines the stiffness and bending strength of joists sawn from cross laminated timber. The purpose is to investigate if the CLT-joist has predictable and sufficient mechanical properties to be used as top- and bottom rail in prefabricated walls. A literature review is made for a comparison against existing research. The literature review examines the mechanical properties of wood, Eurocodes, Swedish standards and existing research regarding cross laminated timber and structural timber. Experimental tests are performed with  four-point bending in accordance with the harmonised standard 408: 2010 + A1: 2012. The modulus of elasticity and the characteristic bending strength for the CLT-joists are determined. Failure modes that occured are documented and analyzed. The results show predictable mechanical properties in the CLT-joist, and that there are good possibilities for using a joist sawn from cross laminated timber as top- and bottom rail in prefabricated walls with a wooden frame.

Korslimmat trä, KLT, är byggelement av trä vars efterfrågan ökat de senaste åren och som fortsätter öka. Därför ligger det i sågverksindustrins intresse att kunna använda sig av billigt råmaterial i konstruktionen av KLT-elementen då skulle öka lönsamheten för sågutbytet. Syftet med detta arbetet är därför att konstruera och pröva hållfasthets- och styvhetsegenskaper för KLT-element konstruerade med ej hållfasthetsklassade sidobrädor. Idag får nämligen bara hållfasthetsklassade brädor används i konstruktionen. I detta arbetet prövas två olika konstruktioner av KLT-element i böjtest vilka båda visar goda resultat för de studerade hållfasthets- och styvhetsparametrarna. De uppnådda värdena för parametrarna jämförs med teoretiskt beräknade värden för ett KLT-element av råmaterial med hållfasthetsklassen C24. Variation finns dock mellan de olika testelementen vilket är en orsak av att trä är ett heterogent material. Värdena mellan olika testelement skiljer ibland markant. Däremot visar till och med det testelement med sämst hållfasthets- och styvhetsegenskaper högre värden för de studerade parametrarna än de teoretiskt beräknade. Därför kan sidobrädor som råmaterial till KLT-produkter konstateras som ett bra konstruktionsmaterial.

Timber is one of the most common materials that had been use for a long time. The need for new buildings will affect the climate negatively, that is why it’s necessarily to find new ways to build quickly and sustainably. Cross-laminated timber (CLT) product came in the 1990- century. The material was developed to be used in high residential wood constructions buildings. The material considered to have good properties compared with other types of wood material, some of the studies showed the possibilities of building high residential with the CLT material. Such high rises buildings work best when CLT wood constructions combined with other materials, which called, Composite constructions. Case study preformed theoretically in Fullriggaren building in Alderholmen in Gävle city, the building have 14 floors and about 40 m high. With the purpose of trying to investigate the consequences that occur when the concrete floor slabs were replaces  with CLT wood floor slabs, taking into account the rules and standards for fire safety, acoustics, oscillations and vibrations. In order to achieve this and to determine the most suitable alternatives, the different types of CLT-wood floor slabs was compared. The building studied in its design and execution, and a simpler model created in Revit 2018. The challenge was that the building has a long span of maximum 10 m. The different types of CLT floor slabs which compared in the study was, CLT timber joist slaps, flat floor slab and CLT wood floor slabs in combination with steel hat beams and other beam steel types. Each type of floor slabs had its advantages and disadvantages, but the results and studies showed that timber and concrete composite floor slab combined with steel hat beams are the best possible options for the construction in Fullriggaren building, where the floor slab height is the shortest compared to other CLT wood floor types. With the chosen floor slab, the problem of vibration and oscillations will minimize. When using such a floor slab, the building height will increase, which means in this case, removing an entire floor from the building.
Trä är ett av de vanligaste material som har används sedan länge i byggkonstruktioner. Behovet av nya byggnader kommer att påverka klimatet på ett negativ sätt, därför är det bra att bygga snabbt och hållbart. Korslimmat trä (KL-trä) är en produkt som kom under 1990-talet. Trämaterialet utvecklades där den kan användas i träkonstruktioner i flervåningshus.Materialet anses ha goda egenskaper jämfört med andra typer av trämaterialen, litteraturstudier visade på möjligheten att bygga högt med KL-trämaterialet. Liknande höghus fungerar bäst när KL-träkonstruktioner kombineras med andra material s.k. Hybrida konstruktioner. Fallstudien utfördes teoretisk i  Fullriggarenbyggnaden i Alderholmen i Gävle, som består av 14 våningar och är ca  40 m högt. Syftet var att undersöka konsekvenserna som uppstår när betongbjälklaget ersätts med KL-träbjälklag, hänsyn tas till regler och normer när det gäller brandsäkerhet, akustik, svängningar och vibrationer. För att uppnå detta och kunna bestämma lämpligaste alternativ, jämfördes olika typer av KL-träbjälklag. Byggnaden undersöktes beträffande konstruktion och utförande, och en enklare modell skapades i Revit 2018. Utmaningen var att byggnaden har långa spännvidder med max 10 m. Olika typer av KL-bjälklag jämfördes som kassettbjälklag, samverkanbjälklag, plattbjälklag och KL-trä bjälklag i kombination med stålhattbalkar och andra ståltyper. Varje typ av bjälklag har sina fördelar och nackdelar, men resultatet och studierna visade att samverkabjälklag kombinerad  med stålhattbalkar är den bästa lösningen för konstruktionen i Fullriggaren, då dess tvärsnitthöjd är den minsta jämfört med andra KL-träbjälklagtyper. Med det valde  bjälklaget minskas även problemet med vibrationer och svängningar. Vid användning av detta bjälklag kommer byggnadshöjden att ökas, vilket leder till att  en våning måste väljas bort.

Sverige har likt Norge en lång historia med byggnader av träkonstruktioner. Efter de många stadsbränderna på 1800-talet i de båda länderna förbjöds träbyggnader med över två våningar. Inte förrän på slutet av 1900-talet blev högre byggnader tillåtna igen genom nya regler från EU som definierar funktionen i en byggnad istället för materialet. Samtidigt som de nya reglerna trädde i kraft startades produktionen av korslimmat trä, KL-trä, i Europa. KL-trä har stadigt vuxit i popularitet och nu byggs det med materialet som aldrig förr. KL-trä har några speciella egenskaper, det är bland annat mycket starkt och stabilt sett till tyngden och brandegenskaperna är bra då det bildas ett skyddande kolskikt vid brandexponering. Trots de bra brandegenskaperna får trä bara användas som invändiga ytskikt i begränsad omfattning. I Norge är reglerna lite mer frikostiga och trä får användas i större utsträckning. Denna studie ska visa hur de båda ländernas regelverk ser ut när det synliga invändiga ytskiktet består av obehandlat trä (KL-trä) samt när och i vilken omfattning som KL-trä behöver brandskyddas. Genom en litteraturstudie sammanfattas Sveriges och Norges brandskyddsregler och jämförs med varandra. En jämförelsestudie har också genomförts där byggnadsprojekt med stommar i KL-trä analyseras och jämförs med varandra. De byggnader som jämförts är Förskolan Lotsen i Karlstad, Södra Skolan i Grums och Nordre Ål skole i Lillehammer. Resultatet visar att Sveriges och Norges brandskyddsnormer är uppbyggda på liknande sätt men det finns några större skillnader som gör att användandet av trä som synligt ytskikt skiljer sig åt mellan länderna. Många av likheterna beror på att ländernas regler grundar sig i Eurokoder med bland annat samma ytskiktsklasser och dimensionering av stommen ska följa de europeiska kraven för brandmotstånd (R,E och I). Den största skillnaden kring användandet av trä som ytskikt är brandcellsstorlekar. I Norge är trä som ytskikt godkänt i brandceller mindre än 200 m2 i alla byggnadsklasser (Bk) förutom Bk4, vilket gäller i princip alla byggnader upp till 16 våningar. I Sverige finns det ingen ”brandcellsgräns”, utan där är ytskikt av trä godkänt i Bk3 och Bk2, vilket gäller de flesta byggnader upp till 2 våningar. För att kunna bygga högre byggnader med ytskikt av trä i Sverige krävs analytisk dimensionering. Ett vanligt sätt att bygga högre byggnader med ytskikt av trä i Sverige är genom tekniskt byte där ett passivt brandskydd ersätts med ett aktivt, vanligtvis sprinklers, under förutsättning att brandskyddet inte försämras. På så sätt kan en lägre ytskiktsklass godkännas och användas, dock lägst klass D-s2,d0, vilket motsvarar trä. En annan viktig skillnad i normernas formuleringar är vilken verksamhetsklass och byggnadsklass en byggnad placeras i. Skillnaderna resulterar i att lägst godkända ytskiktsklass skiljer sig åt. Ett exempel på denna skillnad gäller för förskolor. I Norge placeras förskolor i samma verksamhetsklass som skolor och leder till att trä är godtagbart som ytskikt. I Sverige placeras förskolor i en högre verksamhetsklass än skolor där trä inte är godkänt som ytskikt.
Sweden, as Norway, has a long history with buildings of wooden constructions. After the many city fires in the 19-th century in both countries, wooden buildings over two floors were banned. It was not until the late 20-th century higher buildings were allowed again through new rules from EU, which define the function of a building instead of the material. At the same time as the new rules came into force, the production of cross laminated timber, CLT, was started in Europe. CLT has steadily grown in popularity and is now being used in buildings as never before. CLT has some special properties, it is very strong and stable in terms of weight and the fire properties are good because a char layer is formed during fire exposure. Despite the good fire properties, wood can only be used as internal surface layers to a limited extent. In Norway, the rules are a little more generous and wood may be used to a greater extent. This study will show what the regulations in Sweden and Norway says when the visible interior surface layer consists of untreated wood (CLT) and when and to what extent CLT needs fire protection. Through a literature study, Sweden’s and Norway’s fire protection rules are summarized and compared with each other. A comparison study has also been carried out in which building projects with framework in CLT are analyzed and compared with each other. The buildings that are compared with each other are the kindergarten Lotsen (Cityförskolan) in Karlstad, Södra skolan in Grums and Nordre Ål skole in Lillehammer. The result shows that Sweden’s and Norway’s fire protection standards are structured in a similar way, but there are some major differences in the use of wood as a visible surface layer in the two countries. Many of the similarities are due to the fact that the countries’ rules are based on Eurocodes with, among other things, the same surface layers and dimensioning of the framework must comply with the European requirements for fire resistance (R, E and I). The biggest difference regarding the use of wood as a surface layer is fire compartment sizes. In Norway, wood is a surface approved layer in fire compartments less than 200 m2 in all building classes (Bk) except Bk4, which applies in principle to all buildings up to 16 floors. In Sweden there is no “fire compartment boundary”, but there are surface layers of wood approved in Bk3 and Bk2, which applies to most buildings up to 2 floors. To be able to build higher buildings with surface layers of wood in Sweden, analytical fire design is required. A common way of building higher buildings with surface layers of wood in Sweden is through technical replacement where a passive fire protection is replaced by an active, usually sprinklers, provided that the fire protections does not deteriorate. In this way a lower surface layer class can be approved and used, however, at least class D-s2, d0 must be used, which corresponds to wood and CLT. Another important difference in the wording of the standards is which building class and class of activities a building is placed in. The differences indicates that the lowest approved surface layer class differs. An example of this difference is kindergartens. In Norway, kindergartens are placed in the same activity class as schools. This leads to wood being acceptable as a surface layer. In Sweden, kindergartens are placed in a higher class of activity than schools where wood is not approved as a surface layer.

I dagens samhälle ligger fokus på hållbarhet vilket ställer höga krav på konstruktören vid utformningav stommen till flerbostadshus. En stor del av CO2-utsläppen inom byggprocessen kan härledas tillmaterialvalet där förbränning av kalk inom cementindustrin och framställning av stål ur järnmalm ärbland de främsta faktorerna till utsläppen. Denna rapport ämnar sig åt att ta fram vilka skillnader och likheter som ställs mellan två stomsystemmed olika bjälklag; ett utförande i korslimmat trä, hädanefter benämnt KL-trä, och ett utförande ihåldäcksbjälklag. De båda objekten har givits identiska förutsättningar, med reservation förbjälklagsmaterial, med en stomme i stål med varierande tvärsnittsprofiler. Data för CO2-ekvivalenter och pris av respektive stommaterial har undersökts och sammanställts itabellform där de två byggnaderna utvärderas och där resultatet diskuteras i analysdelen. Resultatetger svar på vilket element som presterar bäst till en kontorsbyggnad med två våningar med hänsyn tillkostnad och CO2-ekvivalenter för enskilda profiler sammanställts för de två byggnaderna. Dimensionering av balkar har genomförts med avseende på momentkapacitet, pelare med avseende påknäckning av centrisk tryckkraft, plan böjknäckning med moment av vindlast och normalkraft motpelare. Till visualisering av stommen har Tekla Structures använts och för verifiering avlastnedräkningar har FEM-Design 20 nyttjats. Rapportens ekonomidel avser kostnader av de två byggnaderna, vilka redovisats i tabellform medkostnad per stål- och bjälklagsprofil. Klumpsumma för respektive fall har sammanställts och idiskussionsdelen till denna rapport ges förklaringar och slutsatser.
In society today, the focus is on sustainability, which places high demands on the designer whendesigning the structural frame for apartment buildings. A large part of the CO2 emissions in theconstruction process can be traced to the choice of material, where the combustion of lime in thecement industry and the production of steel from iron ore are among the main factors for theemissions. This report intends to provide answers to the differences and similarities between two frame systemswith different floors slabs; a version in cross-laminated wood, hereinafter referred to as KL-trä (CLTwood),and a version in hollow core slabs. The two objects have been given identical conditions, witha reservation for flooring material, with a steel frame with varying cross-sectional profiles. Data for CO2 equivalents and price of each frame material have been examined and compiled intabular form where the two buildings are evaluated and results are discussed in the analysis part. Theresult provides an answer as to which element performs best for an office building with two floorswith regard to cost and CO2 equivalents for individual profiles compiled for the two buildings. Dimensioning of beams has been carried out with regard to bending moment capacity, columns withrespect to buckling of concentric pressure force and flat bending buckling with elements of wind loadand normal force against columns. Tekla Structures has been used to visualize the frame and FEM-Design20 has been used to verify load counts. The financial part of the report refers to costs of the two buildings, which are reported in tabular formwith cost per steel and floor profile. The lump sum for each case has been compiled and in thediscussion section of this report explanations and conclusions are given to the financial part.

I dagens samhälle ligger fokus på hållbarhet vilket ställer höga krav på konstruktören vid utformningav stommen till flerbostadshus. En stor del av CO2-utsläppen inom byggprocessen kan härledas tillmaterialvalet där förbränning av kalk inom cementindustrin och framställning av stål ur järnmalm ärbland de främsta faktorerna till utsläppen. Denna rapport ämnar sig åt att ta fram vilka skillnader och likheter som ställs mellan två stomsystemmed olika bjälklag; ett utförande i korslimmat trä, hädanefter benämnt KL-trä, och ett utförande ihåldäcksbjälklag. De båda objekten har givits identiska förutsättningar, med reservation förbjälklagsmaterial, med en stomme i stål med varierande tvärsnittsprofiler. Data för CO2-ekvivalenter och pris av respektive stommaterial har undersökts och sammanställts itabellform där de två byggnaderna utvärderas och där resultatet diskuteras i analysdelen. Resultatetger svar på vilket element som presterar bäst till en kontorsbyggnad med två våningar med hänsyn tillkostnad och CO2-ekvivalenter för enskilda profiler sammanställts för de två byggnaderna. Dimensionering av balkar har genomförts med avseende på momentkapacitet, pelare med avseende påknäckning av centrisk tryckkraft, plan böjknäckning med moment av vindlast och normalkraft motpelare. Till visualisering av stommen har Tekla Structures använts och för verifiering avlastnedräkningar har FEM-Design 20 nyttjats. Rapportens ekonomidel avser kostnader av de två byggnaderna, vilka redovisats i tabellform medkostnad per stål- och bjälklagsprofil. Klumpsumma för respektive fall har sammanställts och idiskussionsdelen till denna rapport ges förklaringar och slutsatser.
In society today, the focus is on sustainability, which places high demands on the designer when designing the structural frame for apartment buildings. A large part of the CO2 emissions in the construction process can be traced to the choice of material, where the combustion of lime in the cement industry and the production of steel from iron ore are among the main factors for the emissions. This report intends to provide answers to the differences and similarities between two frame systems with different floors slabs; a version in cross-laminated wood, hereinafter referred to as KL-trä (CLTwood), and a version in hollow core slabs. The two objects have been given identical conditions, with a reservation for flooring material, with a steel frame with varying cross-sectional profiles. Data for CO2 equivalents and price of each frame material have been examined and compiled in tabular form where the two buildings are evaluated and results are discussed in the analysis part. The result provides an answer as to which element performs best for an office building with two floors with regard to cost and CO2 equivalents for individual profiles compiled for the two buildings. Dimensioning of beams has been carried out with regard to bending moment capacity, columns with respect to buckling of concentric pressure force and flat bending buckling with elements of wind load and normal force against columns. Tekla Structures has been used to visualize the frame and FEM-Design20 has been used to verify load counts. The financial part of the report refers to costs of the two buildings, which are reported in tabular form with cost per steel and floor profile. The lump sum for each case has been compiled and in the discussion section of this report explanations and conclusions are given to the financial part.

Intresset för byggnader med trä som bärande stomme har ökat. Det byggs allt från höga bostadshus till sportarenor där trä är det dominerande materialet. Utvecklingen har gått fort inom träkonstruktion, vilket har lett till att man idag kan använda träregelstomme och skivmaterial för att uppfylla motsvarande säkerhets- och brandkrav som tidigare endast var möjligt vid byggnation med betong och stål. Högre och större byggnader medför också högre laster där tryck vinkelrätt fibrerna är något som behöver beaktas. Detta medför vissa utmaningar vid projektering av rena träkonstruktioner då upplagsareorna blir väldigt stora för att klara de dimensioneringskrav som idag ställs enligt svenska byggregler. Denna problematik grundar sig i att trä som material har olika egenskaper i olika riktningar och att materialet är relativt svagt vid belastning vinkelrätt fiberriktningen. Problematiken blir ofta koncentrerat till zoner där pelare möter balk där balken lätt deformeras. Syftet med examensarbetet är att undersöka om korslimmat trä kan fungera som förstärkningsåtgärd vid upplaget i en limträbalk. För att ta reda på detta trycktestades 25 st provkroppar där de är förstärkta med en, två eller tre lameller av korslimmat trä. Resultatet jämförs sedan mot tryckkraftskapaciteten för en oförstärkt balk. Dimensionerna på provkropparna är 86x315 mm där limträet är av typen GL30C och där hållfasthetsklassen hos de korslimmade lamellerna är C24. Idén är att uppnå ett globalt starkare förband. Vid de experimentella försöken används en hydraulisk press som mäter kraft och förskjutning samt ett beröringsfritt mätsystem som mäter töjningar. Resultaten visar att tryckkraftskapaciteten ökar med ökat antal korslimmade lameller. Jämförelse mellan ett oförstärkt förband och ett förband förstärkt med 3 KL-lameller visar en ökning av tryckkraftskapacitet med 130 % vid en förskjutning på 10 mm. Lastspridningen i materialet är svår att definiera exakt, men det tyder på att någon form av lastspridning sker. Den effektiva arean vid limträet ökar då töjningar uppstår under hela KL-lamellens längd. Slutsatsen är att korslimmat trä som förstärkningsåtgärd kan öka tryckkraftskapaciteten i ett förband.
Interest in buildings with wood as a load-bearing frame has increased. Everything is built from tall residential buildings to sports arenas where wood is the dominant material. The development has been rapid in wood construction, this has led to the fact that today it is possible to use wooden frame and board material to meet the corresponding safety and fire requirements that were previously only possible for construction with concrete and steel. Higher and larger buildings also carry higher loads where pressure perpendicular to the fibers is something that needs to be considered. This entails certain challenges when designing clean wooden structures where the effective areas will be very large in order to meet the dimensioning requirements that are currently set according to Swedish building regulations. This problem is based on the fact that wood as a material has different properties in different directions and that the material is relatively weak when loaded perpendicular to the fiber direction. The problem is often concentrated in zones where pillars meet beams where the beam is easily deformed.  The purpose of this study is to investigate whether cross-laminated timber can function as a reinforcement measure between pillars and beams. To investigate this, 25 glulam timber beams with various modifications were pressure tested and reinforced with one, two or three slats of cross-laminated timber. The result is then compared with the compressive force capacity of an unreinforced beam. The dimensions of the specimens are 86x315 mm where the glulam is of the GL30C type and where the strength class of the cross-glued slats is C24. The idea is to achieve a globally stronger unit. The experimental experiments use a hydraulic press that measures force and displacement and a non-contact measuring system that measures strains. The results show that the compressive force capacity increases with an increased number of cross-laminated timber slats. Comparison between an unreinforced joint and a joint reinforced with 3 KL slats shows an increase in compressive force capacity of 130% at a displacement of 10 mm. The load spreading in the material is difficult to define exactly, but it indicates that some form of load spreading takes place. The effective area at the glulam increases as strains occur during the entire length of the KL slat. The conclusion of the study is that cross-laminated timber as a reinforcing measure can increase the compressive capacity of a joint.

KL-trä är ett stommaterial som blir mer och mer intressant till följd av de höga koldioxidutsläppen från de traditionella byggnadsmaterialen betong och stål. KL-träets uppbyggnad möjliggör hög bärförmåga trots dess lätta egentyngd. Syftet för examensarbete är att jämföra KL-trä och armerad betongbjälklags bärande egenskaper. Som utgångspunkt har en del av en verklig betongbyggnad använts som referensobjekt. Strusoft FEM-design har tillämpats för bärverksanalys med målet att undersöka om KL-träbjälklag kan ersätta traditionella betongbjälklag. Arbetet innefattar fem steg där KL-träets prestanda jämförs med referensobjektet. De olika stegen består av ett utbyte med liknande tvärsnittshöjd, där bärförmågan jämförs för att se om kompletterande förstärkningar behövs. En ökning av tvärsnittets höjd undersöks för att granska materialets hållfasthetsegenskaper. För att jämföra bjälklagen tillämpas en parameterstudie av nedböjning orsakad på inverkan av spännvidd, i den avslutande delen kontrolleras byggnadens stabilitet för armerat betong- respektive KL-träbjälklag. Resultaten påvisar att KL-trä är ersättningsbart med ett betongbjälklag vid liknande dimensioner med få förstärkningar, alternativt öka dimension till ett bjälklag med grövre tvärsnitt. Spännviddens inverkan är liknande för materialen upp till 8 meter, Efter det genererar KL-trä en större deformation. Materialens olika tyngd bidrar även till en halvering av den största markreaktionen. Handberäkningar har genomförts för jämförelse med FEM-design med approximativa resultat på böjande moment, utnyttjandegrad och nedböjning.