Academic literature on the topic 'Kostbehandling'

Med udgangspunkt i feltarbejde blandt forældre til børn med adfærdsforstyrrelser undersøger jeg, hvordan det at have et barn med en adfærdsforstyrrelse påvirker hverdagsliv og selvforståelse og dermed skaber et rum for kostbehandling til at muliggøre optimering for familierne. At have et barn med en adfærdsforstyrrelse har ikke kun betydning for barnet, men for hele familien og dens socialitet. Familier med adfærdsforstyrrede børn føler sig ofte udstødt, og drømmen om den lykkelige familie brister. Forældrenes selvforståelse bliver sat på spil, og i det offentlige sundhedssystem bliver familien mødt med beskeden om, at barnet er uhelbredeligt. Kostbehandling er en særlig diæt, der for alvor blev kendt med bogen Kernesund familie i 2007, og her loves forældrene, at børnene kan om ikke helbredes så i hvert fald optimeres i deres funktionsniveau. Kostbehandlingen yder således en teknisk optimering af barnet og derigennem familien. Uagtet om kostebehandlingen virker eller ej, fortæller forældrene om fremskridt, og artiklen argumenterer for, at dette skal forstås ved at sætte kostbehandling i en social kontekst for at se på, hvordan familiens socialitet optimeres. Søgeord: adfærdsforstyrrelser, familie, mad, social teknologi, socialitet, optimering

Artiklen handler om hvordan en gruppe forældre til børn med adfærdsforstyrrelser forsøger at lade deres barn spise sig ud af diagnoser som ADHD og autisme. Gennem en særlig diæt udelukkes mad der menes at forårsage adfærdsforstyrrelserne, og dermed opstår muligheden for helbredelse som alternativ til det offentlige sygehusvæsens klassifikation af diagnoserne som livsvarige og uhelbredelige. I artiklen argumenterer jeg for at kostbehandling ikke bare skal fungere som en behandling af adfærdsforstyrrelsen, men at den, ud over at være en løsningsmodel som vedrører helbredsproblemet, også er en familieteknologi og fungerer som en metode for forældrene til at kontrollere usikkerheden omkring barnets adfærdsforstyrrelse. Dette ligner på mange måder hvad, antropologer beskriver som magi. Jeg introducerer derfor begrebet madmagi, i et forsøg på at åbne for en analyse af forældrene som aktive subjekter, der også bruger kostbehandling til at navigere i en situation præget af usikkerhed. Madmagi tager afsæt i klassiske antropologiske tekster hvor magi er en særlig viden, der bruges i situationer med afmagt og mangel på kontrol. Artiklen giver en empirisk baseret diskussion af de tre aspekter af kostbehandling der tilsammen udgør madmagi; kostbehandling som løsningsmodel, som en form for familieteknologi og som usikkerhedshåndtering. Artiklen forsøger derved at bidrage til forståelsen af, hvordan kostbehandling bruges til at skabe en særlig meningsgivende og -skabende fortolkningsramme, der giver et handlerum med mulighed for aktiv de tagelse og kontrol. Det er således artiklens hensigt, ved at anvende madmagi-begrebet i analysen, at åbne op for en mere nuanceret forståelse af familier der kostbehandler deres børn med adfærdsforstyrrelser.

Bakgrund: Tidigare studier har visat att primärvårdsläkare upplever sin kostkunskap som sämre än önskvärd, vilket gör att de sällan samtalar om matvanor med sina patienter. Dock tycker de att kosten är viktig och anser att det är deras ansvar att prata om den. Syfte: Att undersöka hur primärvårdsläkare upplever sina kunskaper om Livsmedelsverkets kostråd samt hur ofta de samtalar om matvanor med olika patientgrupper. Metod: En kvantitativ metod användes i form av en enkät som skickades ut via mail till HR-chefer, divisionschefer samt verksamhetschefer runtom i landet som sedan vidarebefordrade den till primärvårdsläkare. Totalt deltog 78 verksamma primärvårdsläkare. För databearbetning användes datorprogrammen IBM SPSS (version 24), där statistiska samband prövades med Spearmans rangkorrelation och Microsoft Office Excel (version 16.0.4432.1000), där diagram utarbetades. Resultat: Den självupplevda kunskapen gällande kostråd är generellt Ganska bra för alla livsmedelsgrupper hos våra respondenter. Den självupplevda kunskapen gällande kostråd om tillsatt socker tenderar att vara bättre och den självupplevda kunskapen gällande kostråd om rött kött och charkprodukter tenderar att vara sämre i relation till de andra livsmedelsgrupperna. Samtal om matvanor sker i större utsträckning med diabetes typ 2-patienter och mer sällan med patienter med högt blodtryck vid jämförelse samtliga patientgrupperna emellan. Primärvårdsläkare anser att kosten är viktig vid både prevention och behandling. En övervägande majoritet ser även ett behov av en dietist i sitt arbete och har möjlighet att remittera till en. Slutsats: Generellt är den självupplevda kostkunskapen relativt god hos våra deltagande primärvårdsläkare och tillämpningen av samtal om matvanor varierar mellan patientgrupperna. Kosten upplevs som viktig och ett tydligt dietistbehov finns.

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en sjukdom som ökar globalt. Den största delen av diabetesbehandlingen utgörs av livsstilsförändringar där kostbehandlingen är av stor betydelse. Patienter med typ 2 diabetes upplever att livsstilsförändringar är svåra att genomföra, specifikt gällande kosthållningen. Syfte: Att beskriva hur individer med typ 2 diabetes upplever kostbehandling. Metod: En systematisk litteraturstudie har utförts baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades enligt Friberg (2012) riktlinjer gällande analysförfarandet. Resultat: Fem kategorier erhölls baserat på individers upplevelse identifierades: trygghet, maktlöshet, tillfreds, otillfredsställd och övergivenhet. Det framkom att flera individer med typ 2 diabetes upplevde känslor av bl.a. osäkerhet, missnöje, att vara missförstådd samt utanförskap i relation till dietförändringarna och kostbehandlingen. Individer som ansett sig erhållit kunskap beträffande dietföreskrifter upplevde motivation samt självständighet. Upplevt stöd från familj och omgivning skildrades som en betydelsefull aspekt. Slutsats: Litteraturstudiens resultat tyder på att det skulle kunna vara av vikt att personer med typ 2 diabetes ser sin kostbehandlingen som hanterbar, gripbar och meningsfull. Därav är individens upplevelser kopplat till kostbehandling av betydelse för att vårdpersonalen ska kunna möta individer och anpassa behandlingen utifrån deras unika behov.

IBS patients experiences of eating the low FODMAP-diet Irritable bowel syndrome (IBS) is a common, functional gastrointestinal tract disorder. The disease is benign but may cause much suffering for the individual. The treatments available are used to relieve symptoms. One nutrition therapy is to exclude fermentable oligo-, di-, monosaccharide and polyols, so callde FODMAPS, from the diet. This diet is proven successful and even significantly better than the standard nutrition advice for IBS. It means however that some common foodstuff must be excluded.

Bakgrund: Nonalcoholic fatty liver disease (NAFLD) är ett tillstånd som får allt större utbredning, och det finns idag inga riktlinjer för nutritionsbehandling av sjukdomen, förutom viktnedgång och motion. Det finns studier på olika koster, där bland annat Medelhavskosten har fått bra resultat som visar på förbättring av fettlever. Dessa studier har i dagsläget inte sammanställts eller jämförts för att undersöka utfall och resultat. Syfte: Undersöka vilka studier som gjorts, samt mer noggrant granska kostmönster och makronutrientfördelning i studierna, för att se vilken kost som är mest effektiv vid behandling av NAFLD. Metodbeskrivning: Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Scopus och Cochrane Library. Inklusionskriterier var vuxna över 18 år utan annan samsjuklighet förutom metabola syndromet och som mest tio år gamla refereegranskade studier. Relevansbedömning och etisk kontroll genomfördes, samt inklusions- och exklusionskriterier beaktades. Utfallsmått som fastställdes för studien var vikt och midjemått, IHL, AST/ALT värden, HOMA-IR, HbA1c/faste-P-glukos och kolesterol. Resultat: Tio studier bedömdes uppfylla alla kriterier. Alla interventioner inklusive kontrollgrupper förbättrade något eller flera av utfallsmåtten. Hypokalorikost med viktminskning gav förbättring, men också isokaloriska koster med lägre GI och en makronutrientfördelning där lägre E% av kolhydrater ingick visade på signifikant minskning av lipider i levern. Slutsats: Studien indikerar att kalorireduktion som kostbehandling kan ersättas med ändrade kostmönster, en mindre andel kolhydrater och en högre andel fett för behandling av patienter med NAFLD. Mer forskning på området bör genomföras.

Bakgrund Livsstilsrelaterade sjukdomar är idag den största dödsorsaken i Sverige, men stora möjligheter till både primär och sekundär prevention finns. För att åstadkomma detta är förändringar av kostvanor och livsstil centrala delar. Här har dietisten en viktig roll då dessa förändringar visat sig vara mycket svåra att klara av på egen hand. Men hur upplever dietister arbetet med denna patientgrupp? Ibland kan de känna sig otillräckliga i sin yrkesroll, men de upplever ändå sitt arbete som viktigt. Vidare skulle det vara intressant att undersöka vilka andra tankar och känslor som kan uppkomma hos dietister.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur dietister upplever och hanterar att arbeta med patienter som ordineras behandling vilken innefattar en livsstilsförändring där kostomläggning ingår som en central del.Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med dietister som arbetade med livsstilspatienter. Som stöd vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Transkriberat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat Dietistens arbete med denna patientgrupp upplevdes som väldigt komplext. Det var inte bara dietisternas eget arbetssätt och egenskaper som påverkade upplevelsen av att behandla dessa patienter. Även patientens beteende och hinder samt de behandlingstekniker som behärskades av dietisten hade en betydande roll. Dietisterna upplevde också att det fanns vissa begränsningar som kunde påverka deras förmåga att ge bästa behandling. Motivation hos patienten upplevdes vara av stor betydelse för att lyckas med en livsstilsförändring.Slutsats Dietister upplever att arbetet med patienter som ska genomgå en livsstilsförändring inbegriper mer än att förmedla kunskaper om kost. Motivationsfrämjande insatser betraktas som dietistens viktigaste redskap vid behandling av denna patientgrupp. Ökad kunskap om sådana behandlingsstrategier skulle därför kunna gynna både dietister och patienter.

Background Lifestylerelated diseases are the most common causes of death in Sweden, but there are great options for both primary and secondary prevention. To achieve this, changes in diet and lifestyle are both central elements. Here dietitians play an important role as these changes proved to be very difficult for patients to cope with on their own. How do dietitians experience the work with these patients? Although they may feel inadequate they still feel that their work is important. Furthermore it would be interesting to examine other thoughts and feelings that may arise among dietitians.Objective The objective of this study was to examine how dietitians perceive and manage to work with patients who are prescribed treatment that involves lifestyle changes where changes in diet are central parts.Method Four qualitative interviews were conducted with dietitians working with patients undergoing lifestyle change. A semi structured topic guide was used to broadly shape the interviews. All interviews were digitaly recorded and transcribed verbatim. The transcripts were analysed with qualitative content analysis.Result Dietitians experienced work with patients undergoing lifestyle changes as very complex. Not only the dietitian’s own practice and qualities influenced the experience of treating these patients. Patientbehavior and barriers along with different treatment strategies mastered by the dietitian were also important. Dietitians experienced that there were certain limitations that could affect their ability to provide best treatment. The patients motivation was thought of as very important to achieve lifestyle changes.Conclusion This study suggests that dietitians’ work experience with patients undergoing lifestyle change includes more than just thorough knowledge about food. Promoting motivation is an important tool in treatment of these patients. Increased knowledge about different behavior modification strategies could therefore favour both patients and dietitians.

Bakgrund Sverige är ett mångkulturellt samhälle. I mötet med personer med utländsk bakgrund där språket utgör ett hinder behövs tolkar. Enligt svensk lag bör vård ske på lika villkor utifrån individens förutsättningar. Dietister inom vård och omsorg kan stöta på utmaningar då det ibland uppstår brister i kommunikationen under kostbehandlingen. Detta påverkar behandlingsprocessen negativt och kan potentiellt leda till sämre vårdkvalité och ojämlik vård. Syfte Syftet med studien var att utforska dietisters upplevelser och erfarenheter av tolksamtal vid kostbehandling inom primärvården. Metod En kvalitativ metod tillämpades vid datainsamling. Totalt intervjuades fem verksamma dietister inom primärvården i Uppsala, Umeå och Malmö. Intervjuerna utfördes via telefon och baserades på ett semistrukturerat frågeformulär. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativinnehållsanalys med induktiv ansats. Resultat Fem kategorier identifierades, Känsla av ovisshet kring informationsöverföring, Utmaningar vid tolksamtal, Inadekvat kvalité på tolkuppdrag genererar problem, Kompletterande verktyg för säkrare informationsutbyte utöver tolk och Ojämlik vård. Största utmaningen bestod av okvalificerade tolkar som inte uppnådde tillfredställande standard. En känsla av ovisshet kring informationsöverföringen vid oprofessionella tolkmöten kompenserades med kompletterande kommunikationsverktyg. Tolksamtal upplevdes resurskrävande i form av tid- och energi. Samtalen påverkades av olika kommunikativa kulturkrockar. Dietisternas möjlighet att erbjuda en patientsäker och rättvis vård påverkades negativt av dessa begräsningar. Slutsats Tolkar är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera behov och erbjuda patientsäker behandling vid interkulturella möten. Bristande kommunikation drabbar både dietister, patienter samt samhälle negativt i form av ineffektiv behandling, dålig patientsäkerhet och onödiga kostnader. Fortsatt forskning är därför viktigt för att skapa bättre kommunikationsmöjligheter och säkrare vård.
Background Sweden is a multicultural society. In meeting people with a foreign background where language might be an obstacle interpreters are needed. According to Swedish law, care should be on equal terms based on individual's needs. Dieticians can face challenges since sometimes there are shortcomings in communication during dietary treatment. This affects the treatment and can potentially lead to poorer quality of treatment and unequal care. Purpose The purpose of the study was to explore dieticians’ experiences of working with interpreters in Swedish health care. Method A qualitative method was applied for data collection. In total, five dieticians were interviewed in primary care in Uppsala, Umeå and Malmö. The interviews were conducted by telephone and were based on a semi-structured questionnaire. The interviews were recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Results Five categories were identified, Sense of uncertainty of information exchange, Challenges with interpreter conversations, Inadequate quality of interpreting assignments generates problems, Complementary tools for safer information exchange other than interpreter and Unequal health care. The biggest challenge was unqualified interpreters who didn´t meet satisfactory standards. A low sense of control of information exchange was therefore handled with complementary communications tools. The meetings were demanding in terms of time and energy. Conversations was influenced by cultural clashes in communication. The dietitians' ability to offer a safe and fair patient care were negatively affected due to these difficulties. Conclusion Interpreters are an important tool for communicating needs and offering patient-safe treatment in intercultural meetings. Lack of communication affects both dieticians, patients and society negatively in the form of ineffective treatment, bad patient security and unnecessary costs. Continued research is therefore important in order to create better communication opportunities and safer health care.

BAKGRUND Modifierad Atkins Diet (MAD) och ketogenkost är kostbehandlingar som ordineras till barn med svårbehandlad epilepsi. Andra patientgrupper som behandlas med dessa dieter är patienter med glukostransportprotein typ 1-brist. Kostbehandlingarna är kolhydratfattiga och fettrika. I Sverige finns fyra sjukhus som arbetar med MAD och ketogenkost. I dagsläget saknas studier som beskriver hur behandlingarna upplevs av berörda familjer. SYFTE Syftet med studien var att utforska hur föräldrar till barn som behandlas med MAD eller ketogenkost upplever kostbehandlingen. METOD Kvalitativa intervjuer baserade på en halvstrukturerad frågeguide har genomförts. Fem familjer från olika delar av landet deltog i studien. Intervjuerna spelades in med mp3-spelare för att sedan transkriberas ordagrant. Samtalen analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Föräldrarna berättade om en rädsla och oro inför behandlingsstarten och att introduktionsperioden som familjerna erbjöds inför kostbehandlingen visade sig vara mycket viktig för kommande behandlingsprocess. Föräldrarna upplevde det svårt att tillaga en varierad kost och att det var viktigt med adekvata hjälpmedel och regelbunden vårdkontakt för att kunna tillämpa kostbehandlingen i vardagslivet. Deras behov av stöd förändrades under behandlingsprocessen. Genomgående var att informanterna upplevde att de sociala aktiviteterna anpassades efter kostbehandlingen. Föräldrarna upplevde det som viktigt att ha kontakt med andra familjer i liknade situation. Trots att föräldrarna upplevde flera olika praktiska och sociala problem ansåg de ändå att det positiva, som var kopplat till behandlingens resultat övervägde. En förälder uttryckte sig med orden ”Vi fick tillbaka vårt barn”- vilket återspeglar många föräldrars åsikt om behandlingen. SLUTSATS MAD och ketogenkost kräver mycket tid och kunskap för berörda familjer och påverkar deras vardag både praktiska och socialt. Med stöd från vård, barnomsorg, familj och vänner upplevde föräldrarna att det var lättare att upprätthålla behandlingen. Det finns också ett behov av att få prata med andra föräldrar och familjer som är liknande situationer.
BACKGROUND Modified Atkins Diet (MAD) and Ketogenic Diet are treatments prescribed to children suffering from refractory epilepsy. Patients with glucose transporter protein type 1 deficiency are also commonly treated with these diets, which are low in carbohydrates and high in fat. In Sweden, there are four hospitals implementing these treatments, but there is currently not sufficient information on how they are affecting the families. OBJECTIVE The purpose of this study was to explore how parents of children treated with MAD or Ketogenic Diet experience the treatment. METHOD Qualitative interviews based on a semi-structured topic guide was conducted. Five families from different parts of Sweden participated in this study. The interviews were recorded with an mp3 device and transcribed verbatim. Qualitative content analysis was used for data analysis. RESULT The parents disclosed anxiety before the start of the treatment and they acknowledged that the first week of introduction, which they, were offered before the start, proved to be essential for the rest of the treatment process. The families found it difficult to cook a balanced meal according to the dietary requriements, and also that it was important to have adequate resources and routine contact with health services to be able to apply the treatment to daily life. Their need for support changed during the treatment process. The informants believed their social activities were accommodated due to treatment. The parents felt the need to be in contact with other families in a similar situation. One parent expressed him-/herself with the words “We got our child back”, which reflects many parents view, regarding the treatment. CONCLUSION MAD and Ketogenic Diet require a lot of time and knowledge and affect practical and social aspects in daily living. With the support of health care, child care, family and friends, the parents felt it was easier to maintain treatment. The informants also shed light on the necessity of being in contact with other parents and families in similar situations.