Academic literature on the topic 'Kostnadsdrivare'

OEM Automatic utför logistiktjänster åt enheter inom OEM-koncernen. För att debitera enheterna för de logistiktjänster som utförs används en kostnadsmodell. I dagsläget finns ett flertal problem med kostnadsmodellen som ger upphov till en missvisande debitering. I examensarbetet har därför en utredning gjorts för hur kostnadsmodellen kan utvecklas för att OEM Automatic ska kunna skapa en mer rättvisande debitering. Tre utvecklingsdelar för kostnadsmodellen har identifierats, vilka är debitering av fasta lagerhållningskostnader, en djupare kategorisering samt debitering av en fast orderkostnad. Implementering av de tre utvecklingsdelarna ger en ny kostnadsmodell med tre kostnadsposter och tre kostnadsdrivare där kostnader för att lagra och hantera artiklar synliggörs. Tänkbara effekter av en utvecklad kostnadsmodell är en ökad transparens och således mer rättvisande debitering av enheterna. Dessutom ger det upphov till att diskussioner kan föras mellan enheterna och OEM Automatic gällande hur lagerverksamheten bedrivs samt att beslut kan fattas på mer detaljerade grunder, vilket kan gynna hela koncernens resultat.

The costs of information technology (IT) in large multinational companies (MNCs) often constitute a significant portion of the company’s total yearly turnover. IT departments are on one hand expected to return value to business, but are on the other hand often prone to cost reductions. Thus, it is not unusual that IT management chooses to focus on cost cutting rather than cost control in order to meet the company’s financial targets. Understanding cost drivers in IT is not always evident, making it difficult for managers to know what performance indicators that should be tracked. This study addresses the issue of cost control and performance measurement in IT departments, in the form of a case study carried out at the IT department of a large Swedish MNC in the telecommunications industry. The case company is divided into two parts: Enterprise and Engineering, where Enterprise provides the organization with IT in form of printers, personal computers, applications, IT support and communication services through network infrastructure and voice. Engineering provides research and development units with software development infrastructure and testing environments for products. The testing environments comprise of both software testing through simulations and hardware testing in physical labs. By carrying out interviews with managers and key people responsible for large budget items, 130 cost drivers were identified. After reducing recurring cost drivers and merging similar ones, the cost drivers were filtered according to quantifyability. In a second step, performance indicators were developed using the SMART model and then scored with respect to cost impact and ease of implementation. This resulted in a recommendation of 49 performance indicators to be tracked across the entire IT department. A sample of recommended performance indicators is total cost of wages / number of employees, number of virtualized servers / total number of servers and amount of video related traffic / total capacity of bandwidth. The ambition of this study is to provide a holistic way of controlling cost drivers through prioritized performance indicators. Even though this case is specific to an IT department, the approach in this research may well be applied in other departments and industries.
Kostnaderna för informationsteknologi (IT) i stora multinationella företag utgör ofta en betydande del av företagets totala årliga omsättning. Samtidigt som IT-organisationer förväntas leverera värde till företaget, utsätts de även för kostnadsnedskärningar. Därför är det inte ovanligt att IT-ledningen väljer att fokusera på kostnadsbesparingar, snarare än kostnadskontroll, för att nå bolagets finansiella mål. Det är inte alltid enkelt att förstå vad som driver kostnader i en IT-organisation, vilket försvårar besluten om vilka nyckeltal som IT-ledningen bör styra efter. Denna studie tar upp frågan om kostnadskontroll och prestationsmätning i IT-organisationer i form av en fallstudie, som genomförts på IT-avdelningen på ett stort svenskt multinationellt bolag i telekommunikationsbranschen. Organisationen kan delas in i Enterprise och Engineering, där Enterprise tillhandahåller IT i form av skrivare, persondatorer, applikationer, IT support och kommunikationstjänster genom nätinfrastruktur och taltjänster. Engineering tillhandahåller infrastruktur för mjukvaruutveckling och en miljö för testning av produkter för forsknings- och utvecklingsenheter. Testmiljön består av både mjukvarutestning i form av simuleringar samt tester av hårdvara i fysiska laboratorier. Med utgångspunkt i intervjuer med chefer och andra nyckelpersoner ansvariga för stora budgetposter, identifierades 130 kostnadsdrivare inom IT-avdelningen. Efter reduktion av återkommande kostnadsdrivare och sammanslagning av liknande drivare, filtrerades kostnadsdrivarna med aveseende på kvantifierbarhet. Kostnadsdrivare som var kvantifierbara översattes sedan till nyckeltal med hjälp av SMART-modellen. I efterföljande steg  poängsattes nyckeltalen med avseende på kostnadseffekt och möjligheten för implementering. Detta resulterade i en rekommendation av 49 nyckeltal för effektiv kostnadskontroll i hela organisationen. Ett urval av rekommenderade nyckeltal är totala lönekostnaden / antal anställda, antal virtualiserade servrar / totala antalet servrar samt mängden videorelaterad datatrafik / totala bandbreddskapaciteten. Ambitionen med denna studie är att på ett ett holistiskt sätt kontrollera kostnadsdrivare, genom prioritering av nyckeltal. Även om denna fallstudie specifikt riktar sig mot IT-avdelningar, anser författarna att tillvägagångssättet även kan tillämpas på andra avdelningar och branscher.

Det finns en rad olika skrivna vetenskapliga artiklar om vad kalkylering är. Men hur används kalkyleringen utav ledningen i ett företag? Används kalkyleringen som ett styrverktyg? Syftet med studien har varit att beskriva och analysera hur kalkyleringsarbetet och utformningen av kalkyleringen påverkar styrningen av ett företag. Jag har därför utformat följande frågeställning: Hur påverkar kalkyleringen och framtagandet utav fördelningsnycklar styrandet utav verksamheten? Jag har valt att undersöka mitt syfte och min frågeställning genom en aktionsstudie på Ardagh Glas i Limmared. Jag valde att göra en aktionsstudie eftersom jag ville få en helhetsbild av hur ett företag kan använda kalkyleringen för att validera sina strategiska beslut. Jag har valt en kvalitativ studie med en abduktiv ansats där jag växlade mellan att gå från empiri till teori och från teori till empiri. I min teoretiska referensram har jag beskrivit de grundläggande begreppen ABC-kalkylering, ABM-styrning, aktivitet, kostnadsdrivare och kapitalets kretslopp. Min empiriska studie omfattade en egen genomgång av Ardaghs kalkylsystem, fyra personliga intervjuer som kompletterades med en enkätundersökning för att guida mig i mitt arbete med att utveckla nya fördelningsnycklar . Resultatet blev att poängtera hur viktigt det är att företag som använder sig av ABC-kalkyleringen har en uppbyggd förståelse om kalkyleringen för att kunna få en bra grundplåt att basera sina strategiska beslut med hjälp av den. Sedan har jag dessutom lämnat förslag om nya fördelningsnycklar för att därigenom få en mer rättvis kostnadsbild i Ardaghs produktkatalog.

Magisteruppsats inom logistik, Linnéuniversitetet Växjö, 4FE05E, VT 2011 Författare: Tideman, Simon & Oscarsson, Emma Handledare: Petra Andersson Examinator: Helena Forslund Titel: Vad kostar duschen? En fallstudie om ABC-kalkylering och processkartläggning hos Macro AB Bakgrund: Macro använder sig av kalkyler som inte speglar rätt kostnads–fördelning till deras produkter. ABC-kalkylering är en användbar kalkylmetod för att härleda kostnaderna genom en mer differentierad fördelning till produkterna. En vanlig metod att använda vid utformandet av en ABC-kalkyl är processkartläggning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att utforma en ABC-kalkyl för tre utvalda produkter från Macro. Genom att utföra en processkartläggning över de valda produkterna identifiera aktiviteter och kostnadsdrivare med avsikt för att utforma en ABC-kalkyl. Detta för att fullgöra det uppdrag Macro annonserat. Metod: Studien är en fallstudie hos Macro och har därför en kvalitativ undersökningsmetod. Fördjupande teoretiska studier och empiriskt material har används för att skapa en analys, där mönsterjämförelser har används som metod. Empirin har samlats in genom observationer och semi-strukturerade intervjuer med respondenter från respektive avdelning. Slutsats: En ABC-kalkyl har genererats med hjälp av processkartor baserade på Macros verksamhet. Aktiviteter och kostnadsdrivare har identifierats i produktionen och applicerats i kalkylen. Förslag till fortsatt forskning: En utveckling av ABC-kalkylen hos Macro för mer ingående kostnadsfördelning är intressant att undersöka vidare. Även studier kring implementering av ABC-kalkyler i andra produktionsmiljöer är ett område för vidare forskning.

I dagens hårda konkurrens är det viktigt för företag som tillverkar högteknologiska produkter att ha kännedom om vilka kostnader som uppstår på eftermarknaden dvs efter att kunden har köpt deras produkter. Detta är viktigt dels för att kunna visa kunden vilka kostnader som är förknippade med produkten under hela dess livslängd och dels för att öka kostnadsmedvetenheten internt på företaget. Syftet med detta examensarbete är att ta fram en livscykelkostnadsmodell och på ett tydligt sätt visa vilka kostnader som uppstår efter att Saab Electronic Defence Systems i Jönköping har levererat en färdig produkt till kund tills det att den ska avvecklas. Detta var ett behov som fanns på företaget eftersom det inte fanns någon övergripande modell som visar vilka kostnader som uppstår samt vilka aktiviteter som skapar dessa kostnader. För att svara på frågeställningarna har litteraturstudier genomförts parallellt med att flertalet undersökningar och intervjuer har gjorts med personal på anläggningen i Jönköping. Den insamlade empirin har med hjälp av vedertagen teori inom området gjort att frågeställningarna har kunnat besvaras. I examensarbetet finns den övergripande livscykelkostnadsmodellen redovisad. Modellen består av fyra huvudkategorier. Dessa är: Reparation och underhåll (C OI), Testutrustning (COM2), Teknisk support (COM1) samt Avveckling (CD). Under dessa huvudkategorier görs sedan olika kostnadsnedbrytningar. Modellen valideras också mot ett befintligt projekt på företaget för att stärka att validiteten i de kostnader som tagits upp är god. Exakta siffror visas inte då dessa är sekretessbelagda. I diskussionsdelen framgår det att modellen har uppfyllt sitt syfte men att den kan utvecklas vidare för att ge en mer detaljerad bild av specifika kostnader inom de olika områdena.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering. Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader? Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer. Vi vill åskådliggöra vilka de faktorer är som resulterar i de identifierade kostnaderna i samband med implementeringen. Metod: I vår kvantitativa studie har vi haft en deduktiv forskningsansats och använt oss av en teori som handlar om organisationsförändring. Denna teori har vi i ett senare skede applicerat på förändring i form av redovisningsimplementering i organisationer. Utifrån den befintliga teorin och våra egna antaganden har vi utformat hypoteser. Dessa har vi testat empiriskt med hjälp av två enkätundersökningar till bostadsrättsföreningars styrelse och till anställda på förvaltningsföretag. Datamaterialet från de båda enkätundersökningarna har utgjort grunden för vidare analys. Resultat och slutsats: Efter genomförda statistiska tester kan vi konstatera att det har skapats kostnader i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementerats i bostadsrättsföreningar och i förvaltningsföretagen som upprättar redovisning åt föreningarna. För förvaltningsföretagens del tenderar antalet övertidstimmar att vara fler vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. För styrelsernas del tenderar kostnad i form av utbildningstimmar och behovet av redovisningstjänster att öka vid införandet av en mer avancerad redovisningsrekommendation. Kostnad i form av arbetsbelastning tenderar att öka för de bostadsrättsföreningar som upprättar sin redovisning själva enligt en avancerad redovisningsrekommendation. Vi har även identifierat en kostnad i form av motstånd hos både bostadsrättsföreningarnas styrelse och hos förvaltningsföretagen till införandet av K-regelverket generellt. Motståndet tenderar även att vara mindre i äldre bostadsrättsföreningar.
Background: On the 1st January 2014 it became mandatory for smaller enterprises and economic associations to apply the Swedish generally accepted accounting principles, either with K2 or K3. For this reason, it is of current interest to examine and identify the costs organizations may face in connection with the implementation of a new accounting standard. There has been a debate in the media regarding whether or not the accounting standard is suitable for economic associations. Therefore, it becomes particularly interesting and urgent to study this unique type of organization. According to our review of earlier research, there are no illuminating studies regarding the cost aspect of implementation of a new GAAP in Swedish organizations. Thus, we aim to fill this gap in the research area of implementation of GAAP. Problem: What are the costs for organizations in the implementation of a GAAP and what explains these costs? Purpose: The purpose is to identify the costs of the implementation of a new GAAP of Swedish firms. We aim to illustrate which driving forces result in the identified costs of implementation. Methods: In our quantitative study, we apply deductive reasoning and have used a theory that deals with organizational change. Subsequently, we have applied an accepted theory in terms of implementary alterations in organizational accounting. Based on this existing theory and our own extrapolations, we have formed hypotheses. We have tested these hypotheses empirically by using two questionnaires sent to board members of economic associations and employees at companies who are managing the accounting for the economic associations, respectively. The data sets from both questionnaires have been the basis for further analysis. Result and conclusions: After completed statistical tests, we can state that there have been additional costs with the implementation of new GAAP in economic associations and at companies who are managing the accounting for the economic associations. In the case of companies who are managing the accounting for the economic associations, the costs of overtime hours tend to be more in connection with the implementation of a more complicated accounting standard. As for the board members, the costs of education hours and need for accounting services tend to increase with implementation a more complicated accounting standard. The cost in terms of an increased workload tends to increase for the board members who are managing the accounting. Additionally, we have identified cost in terms of resistance to implementation of the accounting standard in general for both economic associations and companies who are managing the accounting for these. The cost of resistance tends to be smaller in older economic associations.

Denna rapport innehåller en fallstudie av företaget HKScan och fokuserar på deras interna hantering av transporter ut till kunderna. Eftersom HKScan verkar i en konkurrensutsatt bransch med små marginaler så är det viktigt att varenda krona används på ett bra sätt. Transporter är en aktivitet som sällan undersöks eftersom det är en operativ aktivitet som är fristående från övrig verksamhet. Det har dock visat sig att även om olika funktioner i ett företag traditionellt styrs separat så finns det starka kopplingar mellan transporter och funktioner som sälj, marknad, inköp, ekonomi, personaladministration och produktion. Denna studies syfte var därför att undersöka vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna och ge förslag på hur transportkostnaderna på sikt kan minskas. Undersökningen av vilka faktorer som påverkar transportkostnaderna genomfördes i flera steg. Först sammanställdes de faktorer som nämns i teorin vilket kompletterades med de faktorer som Supply Chain-funktionen på HKScan trodde påverkade transportkostnaderna. Detta resulterade i en modell med 18 möjliga påverkande faktorer som sedan avgränsades beroende på vad HKScan mäter och vad som ansågs relevant att undersöka. Denna avgränsade lista bestod av sju drivare som sedan undersöktes med hjälp av en multipel regressionsanalys. I denna analys kunde det matematiskt bevisas att faktorerna vikt per transportkolli, transporttemperatur, kvantitet, avstånd samt vilken typ av kund som transporten gick till påverkar transportkostnaden både på sändningsnivå och per transportkolli. Efter att dessa drivare identifierats så hölls intervjuer för att undersöka vilka funktioner som har störst möjlighet att påverka dem och därför i förlängningen även kan påverka transportkostnaden direkt. Dessa intervjuer visade att det främst är funktionerna för sälj och Supply Chain som direkt kan påverka transportkostnaden. Även marknad och produktion har möjlighet att påverka transportkostnaden på ett indirekt sätt. Slutligen genomfördes intervjuer med personal från de berörda funktionerna för att undersöka på vilket sätt medvetenheten och styrningen av transportkostnaderna kan förbättras. Detta resulterade i ett stort antal förslag där det mest frekvent förekommande var en kontinuerlig uppföljning av transportkostnaderna. Denna uppföljning ska inte bara vara på nivån att transportkostnaderna varit dyra utan gå djupare och peka på vilka mönster i beställningar och transporter som gett upphov till den högre kostnaden. Om denna uppföljning ska ske manuellt eller med hjälp av ett automatiserat verktyg finns det olika åsikter om men personalen känner genomgående de behöver öka medvetenheten om vad som påverkar transportkostnaderna för att kunna sänka dem.
This report contains a case study of the company HKScan and focuses on their internal handling of transports to customers. As HKScan operates in a competitive industry with small margins, it is important that all money is used in the best way. An activity that costs money but rarely is investigated is the transportation since it is seen as a very operative activity. It has, however, been found that although different functions of a company are traditionally controlled separately, there are strong links between transports and functions such as sales, marketing, purchasing, finance, human resource management and production. The purpose of this study was therefore to investigate which factors that affect transport costs and provide suggestions on how transport costs can be reduced. The study of which factors that affect transport costs was carried out in several stages. First, factors mentioned in the theory were compiled and complemented by the factors that the Supply Chain department at HKScan believed could affect the cost. This resulted in a list of 18 possible influencing factors that were then demarcated depending on what HKScan measures and which was considered relevant to investigate. This demarcated list consisted of seven factors, which were then investigated using a multiple regression analysis. From this analysis, it could be mathematically proven that the parameters quantity, distance, weight per transport package, temperature, and the type of customer to which the transport went, affects the transport cost both at the shipping level and per transport package. After these drivers had been identified, interviews were held to investigate which departments have the greatest potential to influence them and, in the long run, affect transport costs. These interviews showed that it was primarily the sales and Supply Chain departments that affect the shipping costs, even though market and production have a more indirect impact. Finally, interviews were conducted with staff from the relevant departments to investigate how awareness and management of transport costs can be improved. This resulted in a large number of proposals where the most frequent one mentioned was a continuous follow-up on transport costs. This follow-up should point out which patterns in orders and shipments that gave rise to the higher cost. If this follow-up is to be done manually or by means of an automated tool, there are different views, but the staff feels that in order to reduce transport costs, they need increased awareness of what affects them.

Observera att alla siffror och resultat i rapporten är modifierade och speglar inte det verkliga resultatet.

Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Titel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin – en fallstudie hos HordaGruppen AB Under 1980-talet uppmärksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt styrverktyg. Denna uppmärksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lättare klara av förändringar i företags inre och yttre förutsättningar. Kalkylmodellers utformning påverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och användning. Därmed blev det intressant att detaljstudera ett enskilt fallföretag för att identifiera hur detta företag arbetar med sin kalkylmodell. Syftet med uppsatsen är att utveckla HordaGruppens kalkylmodell och anpassa denna efter förändringar i företagets verksamhet. Genom kartläggning och utvärdering av kalkylmodellen, företagets kalkylbehov samt kostnadsfördelning utifrån ett processorienterat perspektiv analyseras och utvecklas företagets kalkylmodell. Målsättningen är att nyttan för HordaGruppen av att använda kalkylmodellen som styrverktyg ska öka. Uppsatsen är en kvalitativ studie med fokus på detaljstudier av företagets flöden och processer. Huvudsakligen har ostrukturerade intervjuer och observationer legat till grund för materialet men även insamlad dokumentation som t.ex. information från affärssystemet, kalkylmodellen och organisationsscheman har använts. Den konceptuella referensramen som sammanställs ligger till grund för en analysmodell som beskriver hur empirin ska analyseras. Denna bygger på ett antal olika områden som sedan sammanfogas för att belysa de mer framträdande problemområdena i HordaGruppens kalkylmodell. Den genomförda studien visar ett antal problemområden med potential att förbättra den ekonomiska styrningen ur förändringssynpunkt. Uppsatsen identifierar ett stort behov av att hålla kalkylmodellens grunddata uppdaterad. Samtidigt föreslås förändrad kostnadsfördelning inom flera områden, bl.a. för direkta kvalitetskostnader och omkostnader för produktionsanläggningar. Slutligen föreslås utökad användning av kalkylmodellen som ett sätt att förbättra kalkylens roll som styrverktyg i en föränderlig verksamhet.
Thesis in Management Accounting 30hp, School of Business and Economics, Linnaeus University Title: Cost model development within the manufacturing industry – a case study of HordaGruppen AB In the 1980s, a discussion regarding the role of cost modeling as a management accounting tool erupted. This attention led to extensive studies of how costing models were developed to better cope with changes in the company's internal and external conditions. Cost model design is influenced by numerous factors such as strategy, context and purpose. With this in mind, it became interesting to study a case company in detail to identify the usage of the cost model within the company.  The main purpose of this thesis is to develop the cost model currently used by HordaGruppen and adjust it to cope with changes in the company environment. Based on HordaGruppens processes and their cost model needs, suggestions for development of the company’s cost accounting tools are made. The goal of this development is that the usefulness of the cost model in HordaGruppens management accounting should increase.  The main method of research is a qualitative study focusing on detailed studies of the company's workflows and processes. Information has been gathered mainly through interviews and observations. Other sources of information such as the ERP system, organizational charts and the cost model itself have also been used.  The completed study shows potential areas of improvement for management accounting purposes. The main areas of improvement are linked to keeping the underlying data up to date and changes in cost estimation. Finally, to improve management accounting in a changing environment, additional purposes for the cost estimation model is suggested.

Bakgrund: Dagens industriföretag har ägnat mycket tid och tankeverksamhet åt att förbättra produktiviteten men i regel betydligt mindre till att beräkna enskilda produkters kostnader. Allt högre krav ställs på en kundanpassad produktion med differentierade produkter. Produkternas heterogenitet innebär även heterogen resursförbrukning och det gör det svårt att veta vilka kostnader en produkt verkligen orsakar. Inom ABC är det kostnadsdrivarens uppgift att koppla samman resursförbrukningen med produkterna. Valet av kostnadsdrivare kan ge stora effekter på produktens kostnad och visa att produkter som tidigare betraktas som lönsamma säljs med förlust.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera problematiken kring val av kostnadsdrivare.

Genomförande: En fallstudie har genomförts kring val av kostnadsdrivare vid Swedish Tissue.

Resultat: Det finns inga optimala kostnadsdrivare utan en komplex avvägning med kalkylens syfte i bakhuvudet krävs. Riktlinjen bör inte vara perfekt kausalitet utan minimering av totalkostnaden. Denna består av mätkostnad för kostnadsdrivaren och felkostnad orsakad av beslut baserade på kalkyler med brister i beroende på valet av kostnadsdrivare. Hänsyn måste även tas till beteendeeffekter som kostnadsdrivare medför, vilka kan vara avgörande. En avvägning måste göras mellan variablerna mätkostnad, felkostnad och beteendeeffekter men det är kontexten; företagets struktur, informationssystem och strategi, som avgör komplexiteten. I uppsatsen utvecklas en modell för att analysera totalkostnaden vid valet av kostnadsdrivare där de tre variablerna står i fokus.

Vid ledig kapacitet måste företag ha klart för sig hur de ska hantera kostnaden för denna innan valet av kostnadsdrivare sker, då valet kan påverka kalkylens lämplighet som styrningsverktyg. En analysmodell utvecklas med syftet att fungera som stöd vid beslutsfattande om hur ledig kapacitet skall hanteras.

Diskussionen kring problematiken vid ledig kapacitet bör kunna generaliseras till alla företag med ledig kapacitet allra helst företag i process- och tillverkningsindustrin. Problematiken som diskuteras med hjälp analysmodell II bör vara giltig, om än av olika vikt, för alla företag som använder sig av kostnadsdrivare men kanske även för alla som överhuvudtaget använder sig av kostnadsfördelning oavsett kalkylmetod.

Background: Today’s industrial concerns have devoted considerable time and attention to improve productivity, but usually significantly less to calculate individual product costs. The demand for customised production with differentiated products is continuously increasing. The product heterogeneity also leads to heterogenic resource consumption, which makes it hard to determine what costs a product causes. In ABC the cost driver’s function is to link the resource consumption with the products. The choice of cost drivers can have large effects on the product’s costs and reveal that products previously regarded profitable are sold with a loss.

Purpose: The purpose is to describe and analyse the difficulties regarding choice of cost drivers.

Completion: A case study concerning the choice of cost drivers has been carried out at Swedish Tissue.

Result: There are no optimal cost drivers. A complex assessment of the pros and cons has to be performed with the costing systems purpose taken into account. Perfect causality should not serve a guideline bur rather to minimize total cost. It includes the cost driver’s cost of measurement and cost of errors caused by decisions based on product costing systems allocating costs poorly caused by the choice of cost driver. Behavioural effects resulting from the choice must also be considered as they can be decisive. An assessment of these three variables has to be conducted, but it is the context, the company structure, the information system and the strategy that determines the complexity. A model for analysing total cost when choosing cost drivers has been developed, in which the three variables are in focus.

In case of free capacity companies must know how to handle its cost prior to choosing cost drivers. The choice can affect the appropriateness of the product costing system as a tool for management control. A model has been developed with the purpose to assist in decision making situation regarding handling of free capacity.

The discussion concerning free capacity difficulties should be possible to generalise to all companies with free capacity, but primarily to companies within the processing and manufacturing industries. The difficulties discussed by means of analysis model II should be valid, however of different importance, to all companies using cost drivers, but probably also for companies in general that practice cost allocation regardless of cost system

Rapporten är skriven i samarbete med företaget X som på egen vilja velat förbli anonyma. På samma sätt kommer alla intervjupersonerna förbli anonyma. De tre nybyggnationsprojekten som finns belägna i Alingsås, Trollhättan och Göteborg kommer delvis förbli anonyma med hänsyn av företagets vilja. För att hantera den bostadsbrist som finns i Sverige behöver det byggas totalt 710 000 bostäder mellan år 2016–2025 vilket innebär att det behöver byggas 71 000 st bostäder per år. Studier har visat på att Sveriges befolkning antas öka med drygt 1,2 miljoner fram till år 2025. Samtidigt som det behöver byggas fler bostäder så ökar även produktionskostnaderna. Mellan år 2000–2016 ökade markkostnaderna för bostadsrätter från 231 600 kronor till 918 300 kronor, samtidigt ökade byggkostnaderna under samma intervall från 1 345 400 kronor till 2 592 900 kronor. För att svara på forskningsfrågorna har en fallstudie genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, resultatrapporter och beräkningar. Intervjuerna genomförde för att ta reda på vilka produktionskostnader som anses vara kostnadsdrivande, men även för att få svar kring vilka faktorer som påverkar slutpriset av en nyproducerad bostadsrätt. Undersökningen berör vilka produktionskostnader inom byggprocessen som påverkar slutpriset av en nyproducerad bostadsrätt. Vidare genomfördes beräkningar utav resultatrapporter för att identifiera vilken del som utgör den största andelen av projektkostnader. En identifiering av produktionskostnader inom byggprocessen har genomförts och en procentuell fördelning av de tre övergripande delarna, vilka är markförvärv och kommunala avgifter, byggherrekostnader samt byggkostnader genomfördes, utifrån försäljningspriset per kvadratmeter. Resultatet visar att de största kostnadsdrivande faktorerna för slutpriset av en nyproducerad bostadsrätt är marknadsvärdet och läget.
The report is written in cooperation with company X, whom, on its own will, wished to remain anonymous. Similarly, all interviewees will remain anonymous. The three new construction projects located in Alingsås, Trollhättan and Gothenburg will remain partially anonymous, considering the company's will.  To handle the housing shortage in Sweden, a total of 710,000 housings need to be built between 2016-2025, which means that 71,000 homes are to be built per year. Studies have shown that Sweden's population is expected to increase by just over 1.2 million by 2025. While more housing is being built, production costs are also increasing. Between 2000 and 2016, land costs for housing rights increased from SEK 231 600 to SEK 918 300, while construction costs increased in the same range from SEK 1,345,400 to SEK 2,592,900.  In order to answer the research questions, a case study has been conducted using qualitative interviews, results reports and calculations. The interviews conducted to find out which production costs are considered cost driving but also to get answers about what factors affect the final price of a newly created housing right. The survey concerns which production costs in the construction process affect the final price of a newly created housing right. Furthermore, calculations were made of result reports to identify which part constitutes the largest proportion of project costs. An identification of production costs in the construction process has been carried out and a percentage breakdown of the three main components, which is land acquisition and municipal fees, construction costs and construction costs, based on the sales price per square meter. The result shows that the largest cost-driving factors for the final price of a newly created housing right are the market value and the position.