Academic literature on the topic 'Kränkande beteende'

Earlier research has shown the difficulty of defining insulting behaviour in the workplace. It has been noted that the individual and subjective definition is connected to the specific situation in which the potentially insulting incidence occurred. In this study we designed a quantitative questionnaire in order to hopefully elucidate the comprehension of insulting behaviour and furthermore enable a more in-depth investigation on how important the contextual meaning is. This study examined 140 (n=140) working adult’s attitudes towards insulting behaviour in the workplace and the importance of the contextual variables. The results showed that improper contiguity (80,7 %), sexual insinuations (84,2 %) and being ignored (88,6 %) are what the respondents find most insulting. The results also show that the context in which the potentially insulting incidence occurred was not the sole determining factor when the respondents evaluated the incidence.

Heinz Leymann betraktades som en pionjär i forskning om fenomenet vuxenmobb-ning redan på sjuttiotalet. Syftet var att undersöka vilka beteenden som ansågs vara mest kränkande med fokus på sexuella trakasserier och könstrakasserier bland an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag. Dessutom att ta reda på om det finns ett samband mellan företeelser och scenarier. Faktorer som studerades utöver samband var kön, ålder utbildning och yrkeskategorier. Respondenterna var an-ställda på ett mansdominerat näringslivsföretag ( N = 396; 54 kvinnor och 236 män) med följande yrkeskategorier: 187 tjänstemän, 54 kollektivanställda, 44 konsulter. Alla var mellan 20 och 65 år. Enkäten innehöll två huvudfrågor, åtta företeelser och fem scenarier. Vissa av dem var relaterade till sexuella trakasserier och andra till könstrakasserier. Resultatet visade att företeelserna ignorerande och beröring, samt scenario beröring från chefen upplevdes som mest kränkande. Den äldre gruppen ansåg att scenarier som var relaterade till könstrakasserier upplevdes som kränkande, medan den yngre gruppen ansåg att företeelsen som var relaterad till sexuella trakasserier som kränkande. Män upplevde företeelser som var relaterade till könstrakasserier mer kränkande än vad kvinnorna gjorde. Resultaten visade att tjänstemän ansåg företeelser och scenarier som var relaterade till könstrakasserier och sexuella trakasserier kunde upplevas som kränkande mer än konsulter och kol-lektivanställda. Utifrån resultaten kan slutsatsen dras att flera företeelser ansågs vara kränkande när de förekom enskilt än i ett sammanhang.
Heinz Leymann is regarded a pioneer in research on adult bullying. The aim of this study was to examine which behaviors are considered to be the most insulting, with a focus on sexual harassment and gender harassment among employees in a male-dominated work sector. In addition to finding out if there is a connection between the phenomena and scenarios. The factors that were studied in addition to the con-text were gender, age, education and profession type. The respondents were em-ployees ( N = 396; 54 women and 236 men) with the following professions; 187 of-ficials, 54 public employees, and 44 consultants. All were between 20 and 65 years. The questionnaire consisted of two main questions, eight phenomena and five scenarios. Some of them were related to sexual harassment and others to gen-der harassment. The results showed that ignoring and touching, as well as scenario touch from the boss was regarded as the most insulting. The older group experi-enced scenarios that was related to gender harassment more insulting, while the younger group experienced phenomenon that was related to sexual harassment as more insulting. Men experienced phenomena which were related to gender harass-ment more insulting than women did. The results showed that officials were more offended by the phenomena and scenarios that were related to gender harassment than consultants and public employees. Based on the results, the conclusion is that several phenomena were considered to be offensive when they were alone but not when put in context.

This is a scholarly essay in which i examine and reflect on my issues related to digital risk and behavior in school and after-school centre. I have two questions that i wanted to focus on. Both of them that I have to examen on how I as an active pedagogue at a after school center can prepare the pupils on online risks and how to feel safe online, and also I wanted too learn how the personal at after school centre can work together with the parents to get the children resources to feel safe online. I wanted to explore if and how the staff in school and after school centre can give students preparatory work to gear up if they meet abusive behavior online. And the key here is dialogue. But lack of time, understaff or lack of a curriculum makes it sometimes hard do motivate principals and colleagues to set time to learn about digitals risks and the profit of dialogue about digital values. My experience from the work on this essay is that I need to make it visible to my colleagues that we can and need to do this, for the safety off our students and the future online users.
Det här är en essän med syfte att synligöra behovet av digital-värdegrund i skolan och på fritidshemmet. Jag reflekterar över bristen på tid att infoga värdegrunds-arbete i skolan och fritids samt att jag kritiskt granskar mig själv. Essän utgår från egen upplevda händelser och problematiken kring de dolda kränkningar och mobbnings-situationer som sker online och i klassrumsmiljöer. Jag inleder essän med fyra olika gestaltningar där jag reflekterar över mitt egna agerade och om jag kunde agerat annorlunda. Den röda tråden i texten är att jag tror på att samtal mellan elev och pedagog öppnar upp för att förbättra den sociala och digitala miljön på skolan, att dialog är porten till ett öppet klimat mellan barn/vuxen. Min egen erfarenhet och personliga utveckling samt de misstag jag upplever mig gjort under mina år som verksam pedagog finns som exempel i texten och jag hoppas det får läsaren att känna att vi tillsammans kan göra online livet säkrare för våra elever och framtida digitala användare.

Detta är en kvalitativ studie av sex fritidslärares arbete med hantering av kränkande behandlingar i fritidshemmet och klassrummet. Syftet med studien är att belysa hur fritidslärare resonerar kring oönskade beteenden i fritidshemmet och i klassrummet ur ett socialkonstruktivistiskt synsätt. Vidare är syftet att få en djupgående förståelse kring hur dessa beteenden kan arbetas och förebyggas enligt fritidslärarna själva. För att syfte och frågeställning ska uppnås har vi genomfört intervjuer kring fritidslärares erfarenheter om oönskade beteenden, detta genom semisstrukturerade intervjuer. Vidare bygger studien på fritidslärarens egna perspektiv och erfarenheter till orsaker som speglar ett oönskat beteende och det kollegiala arbetet för att förebygga detta. I den tidigare forskningen framkommer det att hanteringen av kränkande behandlingar sker på olika vis (Johansson, Lunneblad och Odenbring, 2016). Studiens resultat visar att de bakomliggande orsakerna till elevernas oönskade beteenden, enligt fritidslärarna, grundar sig i hemförhållanden, relationer, skolmiljön och elevernas ålder. fritidslärarna i studien beskriver arbetet med värdegrundsfrågor som något viktigt, detta för att förebygga uppkomsten av oönskat beteende. Enligt fritidslärarna är det viktigt att ha med värdegrunden i verksamheten för att minska kränkningar och diskrimineringar samt arbetet med allas lika värde. Därav anser fritidslärarna att arbetet mot oönskade beteenden ska stärkas genom en gemenskap som bland annat består av ett elevhälsoteam. Genom att få befinna sig i en miljö som känns trygg och som är kränkringsfri är något som fritidslärarna slutligen belyste.

Studiens syfte var att kartlägga skillnader mellan individuella faktorer och upplevelsen av social och organisatorisk arbetsmiljö hos studenterna på Jönköping University. Syftet var också att skapa en översikt och ett underlag för åtgärder åt uppdragsgivaren Studenthälsan. Den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har i studien grundat sig på sex olika segment: krav, kontroll, socialt stöd, balans mellan studier och fritid, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende. Studien är kvantitativ och har grundat sig i en tvärsnittsdesign med en deduktiv ansats. En webbaserad enkät skickades i mars 2017 ut till de studenter på lärosätet som studerade minst 75 %, vilket genererade 1324 svar med en svarsfrekvens på 19,3 %. Data analyserades med hjälp av t-test med oberoende mätningar, oberoende envägs ANOVA och Kruskal Wallis ANOVA. Resultatet visade att framförallt kvinnor, äldre studenter, internationella studenter utanför utbytesprogram och inhemska studenter samt studenterna på Hälsohögskolan och den Tekniska högskolan upplevde den sociala och organisatoriska arbetsmiljön sämre än jämförelsegrupperna. Segmentet hälsa och välbefinnande visade upp lägst medelvärden av samtliga segment. Resultatet bekräftade befintlig teori med undantagen att äldre studenter upplevde den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sämre samt att utbytesstudenter upplevde den bättre på lärosätet för aktuell studie. För vidare forskning föreslås kvalitativa studier som syftar till att identifiera orsakerna till de skillnader som uppvisade signifikanta värden.
The study's purpose was to map differences between individual factors and the perception of the social and organizational work environment among students at Jönköping University. The social and organizational work environment in this study is based on six different segments: demands, control, social support, balance between studies and free time, health and wellbeing and offensive behavior. The study is quantitative and is based on a cross-sectional design with a deductive approach. In March 2017, an online survey was distributed to students with a study pace of 75 % or more at the university. The survey generated 1324 responses with at response rate of 19,3 %. The data were analyzed with Independent Sample t-test, Independent One Way ANOVA and Kruskal Wallis ANOVA. The results showed that particularly women, older students, international students who are not part of an exchange program, Swedish students and students from the Health and Technical Schools, perceived the social and organizational work environment more negatively than their comparison groups. The segment, health and wellbeing, showed the lowest mean score of all the segments. The study's results confirmed existing theories with the exceptions that the older students experienced the social and organizational work environment more negatively than the other students, and that the exchange students perceived it more positively. For further research the authors suggests qualitative studies to identify the causes of the differences that showed significant results.