Academic literature on the topic 'Krav- kontroll- och stödmodell'

The purpose of this study was to examine how middle managers within the social services in Sweden perceived their working conditions. The study group included 475 middle managers who were registered in the labour union akademikerförbundet SSR. The study group answered a digital questionnaire based on Karasek’s control and demand model which contained questions concerning their working environment. The result showed that 80 percent of the managers worked more than 40 hours a week and 60 percent of the managers experience high job strain. Four groups with different working conditions were identified through Karasek's control and demand model and the one that showed the most alarming working conditions were analysed further, the high strained group. Within our studygroup we also identified a utterly small group that could be defined as ISO-strained. This working condition is the most harmful working situation for your health since it contains high risk of psychological strain and physical illness.

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs. minskad grad av socialt stöd i arbetsmiljön och minskad grad av känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Ledaregenskaper kopplade till en auktoritär ledarstil upplevs av informanterna ha en negativ inverkan på graden av handlingsutrymmet och känslan av begriplighet utifrån teorin om känslan av sammanhang, vilket leder till försämrade förutsättningar att hantera stress i arbetet.

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan gymnasielärares arbetsbelastning och det handlingsutrymme de säger sig ha i sin arbetssituation. Sambandet mellan återhämtning och stöd i relation till arbetsbelastning undersöktes också. Studien utgick från en kvantitativ metod, där ett bekvämlighetsurval gjordes utifrån två kommunala skolor som resulterade i ett utfall på 34 deltagare (n=34). Genom en tvärsnittsdesign samlades data in i form av en enkät, som bestod av fyra variabler; arbetsbelastning (α=.77), handlingsutrymme (α=.73), stöd (α=.84) och återhämtning (α=.71). Sedan jämfördes det mot demografiska variabler i form av kön, ålder och arbetsplats. För bearbetning av data användes statistikprogrammet, Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och genom en korrelationsanalys samt två t-testsanalyser nåddes ett resultat. Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och handlingsutrymme samt återhämtning och ålder. Arbetsbelastning visade däremot inte något samband med kön, arbetsplats eller stöd. Genom t-tester erhölls resultatet att det fanns en samvariation mellan de två arbetsplatserna sett till handlingsutrymme och återhämtning men inte någon samvariation till arbetsbelastning och stöd.

The purpose of this study was to find out the physical education teachers' perception of their own psychosocial work environment on the basis of demands, control and social support. I want to find out what affects the PE teachers' psychosocial work and find out the factors that may obsticel or promote the psychosocial work environment. The study's two questions are as follows: Which factors are the promotion of PE teachers' psychosocial work? What factors obsticels the PE teachers' psychosocial work? Method The study has a qualitative perspective and has a semi-structured interview form to collect data. The sample consists of five physical education teachers who work in the City of Stockholm with grades 1-9. The result has been interpreted by the control, demands and support model for investigating how the employee perceives his own psychosocial work environment. Results Results of the study show that the teachers feel they have a great influence in their work, particularly on the subject of sport and health. All teachers also believe that they feel a great social support from colleagues and school management. All teachers had also wanted to have more contact with more people in school if possible. It shows, among other things, that all P.E teachers are visiting the staff room several times a day. All teachers feel stressed, even if not every day then at least once a week. It is rare that students creates this stress, but rather things around teaching. The work also affects leisure time in any way for all P.E teachers, where, among other things, has led to two of the teachers were sick of work-related causes such as stress. Conclusion To work as a P.E teacher means that no days are ever the same. The results of this study show that some days you feel a high social support, while other days lower. Control is something all P.E teacher in this paper feel in their profession, where they have the opportunity to influence their own work. The demands are reasonable but when you go deeper in their answers we find that stress is something they face every day, which can be directly harmful to one's overall health.
Syftet med denna studie var att undersöka idrott och hälsa lärares uppfattning om sin egen psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Jag vill ta reda på vad som påverkar idrottslärares psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan hindra eller främja den psykosociala arbetsmiljön. Studiens två frågeställningar är följande: Vilka hindrande faktorer finns i idrott- och hälsa lärares psykosociala arbetsmiljö? Vilka främjande faktorer finns i idrott- och hälsa lärares psykosociala arbetsmiljö? Metod Studien har en kvalitativ utgångspunkt och en halvstrukturerad intervjuform som datainsamlingsmetod. Urvalet består av fem stycken idrott och hälsa lärare som jobbar inom Stockholms Stad i årskurs 1-9. Resultatet har tolkats med hjälp av kontroll, krav och stödmodellen som lämpar sig för att undersöka hur den anställde uppfattar sin egen psykosociala arbetsmiljö. Resultat Resultat i studien visar att lärare i idrott- och hälsa känner att de har ett stort inflytande och beslutsutrymme i sitt arbete, främst kring ämnet idrott och hälsa. Alla lärare anser även att de känner ett stort socialt stöd från kollegor och skolledning. Alla lärare hade även velat ha mer kontakt med fler personer i skolan om så var möjligt. Detta visar sig bland annat genom att alla idrottslärare söker sig till personalrummet flera gånger om dagen. Alla lärare känner sig även stressade någon gång i veckan. Det är sällan eleverna som skapar denna stress utan snarare faktorer runt omkring undervisningen. Arbetet påverkar även fritiden på något sätt för alla idrottslärare, där detta bland annat har lett till att två av lärarna varit sjukskriva i arbetsrelaterade orsaker såsom stress. Slutsats Att arbeta som idrottslärare innebär att ingen dag är den andra lik. Resultaten i denna studie visar att vissa dagar känner lärarna i idrott- och hälsa ett högt socialt stöd och andra dagar ett lägre. Kontroll är något alla idrottslärare i denna uppsats känner i sitt yrke, där de har möjlighet att påverka sitt eget ämne. Kraven uppger de själva är rimliga men går man djupare in i lärarnas svar finner man att stress är något de utsätts för varje dag, vilket i sin tur kan vara skadligt för lärarnas övergripande hälsa.