Dissertations / Theses: 'Krav- kontroll- och stödmodell'

1

Hellström, Hanna, and Linn Ivarsson. "Arbetsvillkor för mellanchefer i socialtjänsten : en kvantitativ studie baserad på Karaseks krav, kontroll och stödmodell." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-172916.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to examine how middle managers within the social services in Sweden perceived their working conditions. The study group included 475 middle managers who were registered in the labour union akademikerförbundet SSR. The study group answered a digital questionnaire based on Karasek’s control and demand model which contained questions concerning their working environment. The result showed that 80 percent of the managers worked more than 40 hours a week and 60 percent of the managers experience high job strain. Four groups with different working conditions were identified through Karasek's control and demand model and the one that showed the most alarming working conditions were analysed further, the high strained group. Within our studygroup we also identified a utterly small group that could be defined as ISO-strained. This working condition is the most harmful working situation for your health since it contains high risk of psychological strain and physical illness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Carlsson, Linn, and Almqvist Maria Ahmad. "Första linjens chefers arbetssituation i Gnosjöregionen : En studie baserad på Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44021.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Syfte: Vårt syfte är att beskriva första linjens chefers upplevelse av sin arbetssituation i Gnosjöregionen med stöd av Karaseks och Theorells Krav-kontroll- och stödmodell (1990). Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats, det vill säga tidigare teorier har legat till grund för arbetet. Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt har använts då önskan var att få detaljerad, beskrivande och berättande empiri från respondenter inom en viss kontext, det vill säga första linjens chefer i Gnosjöregionen. Studien grundar sig således på en fallstudie, nämligen Gnosjöregionen, där kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med första linjens chefer på olika företag i regionen. Teoretisk referensram: Studien syftar till att beskriva första linjens chefers upplevelse av deras arbetssituation och utgår därför från Karaseks och Theorells Krav-Kontroll-Stödmodell (1990) som är en erkänd och väletablerad modell inom ämnet. Vidare teori är fallet Gnosjöregionen, med den kända Gnosjöandan, vilket beskrivs som ett gynnsamt positivt fenomen inom företagsekonomi med faktorer som samarbete, solidaritet, familjeföretag och ett osynligt nätverk. Den sammanlagda teorin har lett fram till framtagningen av en intervjuguide där berörda variabler inkluderades. Empirisk insamling: Studiens empiri är insamlad från fyra intervjuer med första linjens chefer på olika företag i Gnosjöregionen. Slutsats: Studiens samtliga linjechefer hamnade i kategorin ”aktiv” i krav-kontroll-stödmodellen (1990) med gott stöd. Kategorin innebär att det ställs höga krav på individen i kombination med att han eller hon har hög kontroll över sin arbetssituation. Läget anses som den bästa av fyra möjliga utfall då individen känner sig motiverad, stimulerad samt får använda sig av sina kunskaper och färdigheter och därigenom utvecklas i sitt arbete (Karasek och Theorell, 1990).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Nyman, Erik, and Mikaela Hallén. "Vikten av en hållbar arbetsmiljö. : En kvantitativ studie om socialarbetares arbetsmiljö utifrån Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell." Thesis, Högskolan Dalarna, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-32508.

Full text

Abstract:

Arbetsmiljön inom socialtjänsten har varit ett ämne som lyfts mycket i sociala medier den senaste tiden. Anledningen till detta beror på att socialtjänsten arbetsbelastningen har ökat och även arbetskraven, vilket leder till en stressfylld arbetsplats. Syftet med denna studien var att utifrån Karasek och Theorells (1990) krav- kontroll- och stödmodell undersöka hur socialarbetare upplever sin arbetsmiljö. Respondenterna till denna studie arbetar inom försörjningsstöds- och biståndsenheten i en mellanstor kommun i centrala Sverige. Studiens utgångspunkt var en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes genom en enkätundersökning. Respondenternas svar påvisade att de hade oförenliga krav på arbetsplatsen och relativt goda möjligheter till att kontrollera sina arbetsförhållande, vidare framkom det att respondenterna hade ett bra stöd från kollegor och ledning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ivarsson, Anna, and Victoria Ulrich. "Skillnader i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige : En kvantitativ studie om stress utifrån Karaseks krav, kontroll- och stödmodell." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137424.

Full text

Abstract:

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Ström, Viktoria. "Det digitala arbetssättets inverkan på arbetsmiljön utifrån krav-kontroll- och stödmodellen." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-38308.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Johansson, Emilia, and Jonas Palm. "Ledarskap och stresshantering : En kvalitativ intervjustudie om relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen, utifrån en fallbeskrivning om socialtjänsten." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26056.

Full text

Abstract:

Utifrån en fallbeskrivning i socialtjänsten där fem stycken socialsekreterare har intervjuats har relationen mellan ledarskap och anställdas förutsättningar att hantera stress i arbetet undersökts. Utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av klassiska ledarskapsteorier, teorin om känsla av sammanhang och krav-kontroll-stödmodellen syftar studien till att nå en djupare förståelse för relationen mellan ledarskap och socialsekreterares förutsättningar att hantera stress i arbetet. Resultatet visar att ledarskapsstilen kan inverka på de anställdas förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver ett ledarskap som kan kopplas till den demokratiska ledarskapsstilen upplever ökat socialt stöd i arbetsmiljön och ökade förutsättningar för känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till förbättrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Informanterna som beskriver en arbetsmiljö under ett ledarskap med komponenter kopplade till laissez faire-ledarstilen upplever det motsatta, dvs. minskad grad av socialt stöd i arbetsmiljön och minskad grad av känsla av sammanhang på arbetsplatsen, vilket i sin tur leder till försämrade förutsättningar att hantera stress på arbetsplatsen. Ledaregenskaper kopplade till en auktoritär ledarstil upplevs av informanterna ha en negativ inverkan på graden av handlingsutrymmet och känslan av begriplighet utifrån teorin om känslan av sammanhang, vilket leder till försämrade förutsättningar att hantera stress i arbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Linderos, Christina. "Specialpedagogens roll på gymnasiet : En intervjustudie kring specialpedagogens uppdrag, sammanhang och arbetsuppgifter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59502.

Full text

Abstract:

Då det i svensk forskning saknas studier kring specialpedagogens roll på specifikt gymnasieskolor syftar denna studie till att få närmare kunskap om specialpedagogens uppdrag i förhållande till elevhälsa och det elevvårdande arbete som bedrivs på gymnasieskolor. Empiriskt material samlades genom intervjuer med åtta på gymnasiet verksamma specialpedagoger. Frågeställningarna fokuserade på deras uppdrag och arbetsuppgifter samt de sammanhang de ingår i. Intervjuerna genomfördes enskilt och efter transkribering systematiserades resultatet med hjälp av kategorier utifrån krav-, kontroll-, och stödmodellen. Kategorierna strukturerades ytterligare med hjälp av nyckelord vilka användes som ett raster för att finna mönster. Resultaten från studien pekar på ett mångfacetterat uppdrag som inte alltid är tydligt för rektor och lärarkollegor, vilket leder till att det lätt sker en sammanblandning av specialpedagogens och speciallärarens uppdrag och arbetsuppgifter. Framför allt handlar det om huruvida specialpedagogen ska undervisa och då främst en-till-en undervisning. Diskrepans mellan förväntningar från kollegiet och det egentliga uppdraget beskrivs som försvårande men dock inte omöjligt att hantera. Emedan specialpedagogerna önskar arbeta mer med övergripande skolutveckling, tycks ändå arbete med och framför allt runt elever dominera. Administration, samordning och handledning av både elever och lärare är några av arbetsuppgifterna som beskrivs. Genom arbete med organisering kring elever och deras studier hamnar specialpedagogen i varierande sammanhang där det elevvårdande arbetet i elevhälsan framhålls. Specialpedagogernas förhållande till elevhälsan varierar emellertid. Vissa specialpedagoger har en ledande funktion i elevhälsoteamet, men alla beskriver sig som teammedlemmar och att arbetet bedrivs som ett lagarbete. Relationen till rektor beskrivs som avgörande för specialpedagogens mandat i såväl elevhälsoteam som i skolans övriga kollegium. Specialpedagogerna ser potential i sitt uppdrag och beskriver med tillförsikt möjligheter och ambitioner att utveckla och omorganisera det specialpedagogiska arbetet på sina respektive gymnasieskolor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Pehrsson, Caroline, and Tilda Dahlberg. "Sambandet mellan arbetsbelastning, handlingsutrymme, stöd och återhämtning : En kvantitativ undersökning om gymnasielärares arbetsbelastning." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35480.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan gymnasielärares arbetsbelastning och det handlingsutrymme de säger sig ha i sin arbetssituation. Sambandet mellan återhämtning och stöd i relation till arbetsbelastning undersöktes också. Studien utgick från en kvantitativ metod, där ett bekvämlighetsurval gjordes utifrån två kommunala skolor som resulterade i ett utfall på 34 deltagare (n=34). Genom en tvärsnittsdesign samlades data in i form av en enkät, som bestod av fyra variabler; arbetsbelastning (α=.77), handlingsutrymme (α=.73), stöd (α=.84) och återhämtning (α=.71). Sedan jämfördes det mot demografiska variabler i form av kön, ålder och arbetsplats. För bearbetning av data användes statistikprogrammet, Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och genom en korrelationsanalys samt två t-testsanalyser nåddes ett resultat. Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och handlingsutrymme samt återhämtning och ålder. Arbetsbelastning visade däremot inte något samband med kön, arbetsplats eller stöd. Genom t-tester erhölls resultatet att det fanns en samvariation mellan de två arbetsplatserna sett till handlingsutrymme och återhämtning men inte någon samvariation till arbetsbelastning och stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Högström, Stina, and Jemima Hammarström. "Sambandet mellan arbetsrelaterad stress och den psykosociala arbetsmiljön : En kvantitativ studie utifrån krav,- kontroll - och stödmodellen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101572.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Jörmyr, Erik. "Lärare i idrott och hälsas upplevelse av sin egen psykosociala arbetsmiljö : Utifrån krav, kontroll och stödmodellen." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4781.

Full text

Abstract:

The purpose of this study was to find out the physical education teachers' perception of their own psychosocial work environment on the basis of demands, control and social support. I want to find out what affects the PE teachers' psychosocial work and find out the factors that may obsticel or promote the psychosocial work environment. The study's two questions are as follows: Which factors are the promotion of PE teachers' psychosocial work? What factors obsticels the PE teachers' psychosocial work? Method The study has a qualitative perspective and has a semi-structured interview form to collect data. The sample consists of five physical education teachers who work in the City of Stockholm with grades 1-9. The result has been interpreted by the control, demands and support model for investigating how the employee perceives his own psychosocial work environment. Results Results of the study show that the teachers feel they have a great influence in their work, particularly on the subject of sport and health. All teachers also believe that they feel a great social support from colleagues and school management. All teachers had also wanted to have more contact with more people in school if possible. It shows, among other things, that all P.E teachers are visiting the staff room several times a day. All teachers feel stressed, even if not every day then at least once a week. It is rare that students creates this stress, but rather things around teaching. The work also affects leisure time in any way for all P.E teachers, where, among other things, has led to two of the teachers were sick of work-related causes such as stress. Conclusion To work as a P.E teacher means that no days are ever the same. The results of this study show that some days you feel a high social support, while other days lower. Control is something all P.E teacher in this paper feel in their profession, where they have the opportunity to influence their own work. The demands are reasonable but when you go deeper in their answers we find that stress is something they face every day, which can be directly harmful to one's overall health.
Syftet med denna studie var att undersöka idrott och hälsa lärares uppfattning om sin egen psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Jag vill ta reda på vad som påverkar idrottslärares psykosociala arbetsmiljö samt vilka faktorer som kan hindra eller främja den psykosociala arbetsmiljön. Studiens två frågeställningar är följande: Vilka hindrande faktorer finns i idrott- och hälsa lärares psykosociala arbetsmiljö? Vilka främjande faktorer finns i idrott- och hälsa lärares psykosociala arbetsmiljö? Metod Studien har en kvalitativ utgångspunkt och en halvstrukturerad intervjuform som datainsamlingsmetod. Urvalet består av fem stycken idrott och hälsa lärare som jobbar inom Stockholms Stad i årskurs 1-9. Resultatet har tolkats med hjälp av kontroll, krav och stödmodellen som lämpar sig för att undersöka hur den anställde uppfattar sin egen psykosociala arbetsmiljö. Resultat Resultat i studien visar att lärare i idrott- och hälsa känner att de har ett stort inflytande och beslutsutrymme i sitt arbete, främst kring ämnet idrott och hälsa. Alla lärare anser även att de känner ett stort socialt stöd från kollegor och skolledning. Alla lärare hade även velat ha mer kontakt med fler personer i skolan om så var möjligt. Detta visar sig bland annat genom att alla idrottslärare söker sig till personalrummet flera gånger om dagen. Alla lärare känner sig även stressade någon gång i veckan. Det är sällan eleverna som skapar denna stress utan snarare faktorer runt omkring undervisningen. Arbetet påverkar även fritiden på något sätt för alla idrottslärare, där detta bland annat har lett till att två av lärarna varit sjukskriva i arbetsrelaterade orsaker såsom stress. Slutsats Att arbeta som idrottslärare innebär att ingen dag är den andra lik. Resultaten i denna studie visar att vissa dagar känner lärarna i idrott- och hälsa ett högt socialt stöd och andra dagar ett lägre. Kontroll är något alla idrottslärare i denna uppsats känner i sitt yrke, där de har möjlighet att påverka sitt eget ämne. Kraven uppger de själva är rimliga men går man djupare in i lärarnas svar finner man att stress är något de utsätts för varje dag, vilket i sin tur kan vara skadligt för lärarnas övergripande hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lindell, Martin. "Från Rekrytering till Hantering : Internt mot Externt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21364.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att jämföra olika företags tillvägagångsätt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frågan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en så passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frågor undersöks på tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna. De skillnader som visat sig inom de olika rekryteringsprocesserna är hur mycket tid de olika företagen lägger ner på intervjuer. Medan hanteringen utav nyrekryterade individer visar skillnader i hur de olika företagen lägger ner tid på de nyrekryterade individerna. Då undersökningen visar att företaget som gör interna rekryteringar lägger ner otrolig vikt vid hanteringen ifall det är en butiksgrupp som anställs medan ifall en enskild individ rekryteras blir hanteringen enklare. Samtidigt som företagen inte visar någon skillnad i hanteringen vid anställning utav en enskild individ.
The purpose of this study is to compare different companies' approach to the recruiting process. The overriding issue is about what they are doing different and equal to find such a suitable individual as possible to a vacancy. Also what are the differences between handling out of a newly recruited individual. These issues are examined in three different companies, a company that makes internal recruitment, a recruitment company and a company that use a recruitment agency to recruit. The interviews were carried out with people with experience with experience in the various processes. One of the differences found in the various recruitment processes is how much time the different companies spend on interviews. While dealing out newly recruited individuals show differences in how the different companies spend time on the newly recruited individuals. As the survey shows that the company that makes internal recruitments put incredible emphasis on management if there is a store group employed while if an individual recruited will be handling easier. While the companies did not show any difference in the handling of employment out of a single new recruited individual.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Abdali, Cabrera Nadia, and Linn Eriksson. "Socionomstudenters välbefinnande : En studie om studenternas psykosociala välbefinnande vid Umeå Universitet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96879.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet. Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter. Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Norberg, Ira. "Introducerad, eller alienerad? : Om krav, kontroll, stöd och att vara ny på jobbet." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185778.

Full text

Abstract:

Denna studie genomfördes med syfte att undersöka förhållande mellan Marx alienationsteori och Karaseks krav, kontroll och stödmodell kopplat till introduktionsprocess hos nyanställd personal i kommunal verksamhet. Då en stor andel av jordens arbetande befolkning inte trivs med sina arbeten, vilket i sin tur kan leda till en så kallad ”mental utcheckning” finns ett intresse att studera och förstå vilka mekanismer kan ligga bakom denna misstrivsel. Upplevelse av introduktion har betydelse för personalens vilja att stanna kvar på arbetsplatsen, därför kan förståelse för negativa känslor hos nyanställd personal vara till hjälp när en ny medarbetare är på väg in i organisationen. Alienationsteorin utgjorde teoretiska utgångspunkt i denna kvalitativa studie med induktiv ansats och undersökningen genomfördes på en mindre kommun i mellersta Sverige med hjälp av semistrukturerade intervjuer. För att studera hur alienation kunde uttryckas och förstås undersöktes 13 medarbetares introduktionstid från deras första kontakt med arbetsgivaren och under den närmast efterföljande tiden. Informanternas svar analyserades därefter utifrån krav-kontroll-stödmodellen, att det krävs en fungerande balans mellan utmaningar, egna förmågor och relevant stöd. Studien visade att denna balans påverkade nyanställdas känsla av kontroll och trivsel på den nya arbetsplatsen, och väl genomförd introduktionsprocess kunde motverka upplevelse av alienation och förfrämligande. På motsatt sätt, utan stöd från handledare, med bristfällig återkoppling från chef och otydliga rutiner på arbetsplatsen tog det längre tid att komma i arbetet och bemästra sin situation. Detta i sin tur förstärkte känsla av otrygghet och att inte räcka till, med upplevd stress och alienering som följd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Hulldin, Johanna, and Theresia Lindgren. "Korttidsfrånvaro bland kvälls- och nattarbetare : - En kvantitativ undersökning av orsaker till korttidsfrånvaro och arbetsförhållanden utifrån krav-kontroll-stödmodellen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-23632.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gränström, Louise, and Ebba Fritzell. "Finns det skillnader mellan könen i upplevd arbetsmiljö? : En kvantitativ studie utifrån Krav-, kontroll- och stödmodellen." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5358.

Full text

Abstract:

Aim: The aim was to investigate if there was a difference between women and men regarding employees experienced health at work in relation to the demand-control-support model. Our framing of questions were: Is there a gender difference regarding demand, control and support at the workplace? Is there a correlation between employees experienced health and a working climate containing high workload and stress in relation to the demand-control-model? Method: The study was quantitative and all data was collected with a questionnaire from Easyquest. The questionnaire was sent out through a comfort selection of individuals on Facebook and mail. The data was compiled and analyzed in SPSS. Furthermore, the data was put in a T-test and a correlation analysis to obtain a result to try our hypothesis. The questionnaire had a scoresystem where the total score from each question answered if the individual had high or low demands/control and support at the workplace. Results: The study contained a total of 147 people with loss of 2 persons because of unanswered questions in the questionnaire. The total data used was thus from 145 individuals. The results revealed that men in all categories had more support, less demands and higher control compared to women. The results also showed that people regardless sex felt better the more support, less demands and higher support they had at their workplace. The correlation between social support and experienced health was significant (r=-,250. p<.01). Conclusion: Women experienced having higher demands, less control and less social support than men in all categories. The hypothesis was confirmed and therefore hopes to leave interest for future research on the subject. Considering that the respondents only had to be workers to be included in the study, much information was excluded which may have affected the outcome results of the study. The external validity of the study can be questioned. Correlation between experienced health and social support at workplace was shown to be significant with a p-value of 0,002.
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan kvinnor och män i upplevd arbetsmiljö i termer av krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen samt undersöka om det fanns ett samband mellan deltagarnas upplevda arbetsmiljö och hälsa. Våra frågeställningar var: Finns det könsskillnader gällande upplevd arbetsmiljö i termer av krav, kontroll och stöd på arbetsplatsen? Finns det någon koppling mellan anställdas upplevda arbetsmiljö och hälsa? Metod: Studien var kvantitativ och all data samlades in med hjälp av enkäter gjorda på Easyquest. Enkäterna skickades ut via tt bekvämlighetsurval på Facebook och via mail. Datan sammanställdes och analyserades i SPSS. Vidare gjordes T-test och korrelationsanalys i SPSS för att få fram resultat för att testa vår hypotes. Enkätfrågorna hade ett poängsystem där den sammanlagda poängen från varje fråga besvarade huruvda individen antingen hade hög eller låg krav/kontroll/socialt stöd på arbetsplatsen. Resultat: I studien deltog totalt 147 individer med 2 bortfall på grund av obesvarade frågor i enkäten. Den data som användes var således från 145 individer. I resultatet framkom det att män i alla kategorier hade mer stöd, lägre krav och högre kontroll jämfört med kvinnor. Resultatet visade också på att personer oavsett kön mådde bättre ju mer stöd, lägre krav och högre kontroll de hade på arbetsplatsen. Korrelationen mellan socialt stöd och upplevd hälsa var signifikant (r=-,250. p<.01). Slutsats: Kvinnor upplevde i alla kategorier att de hade högre krav, lägre kontroll och mindre socialt stöd jämfört med män. Hypotesen bekräftades och hoppas därmed lämna intresse till framtida forskning inom ämnet. Med tanke på att respondenterna endast behövde vara yrkesverksamma för att inkluderas i studien uteslöts mycket information som kan ha påverkat utfallet i resultatet. Studiens externa validitet kan ifrågasättas. En stark korrelation mellan upplevd hälsa och socialt stöd framkom med ett resultat på (r=-,250. p<.01).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Johansson, Sandra, and Caroline Lundin. "Hur uppfattar enhetschefer sin arbetsbelastning utifrån krav-kontroll och stödmodellen? : En kvalitativ studie utförd bland enhetschefer i en mindre kommun i Mellansverige." Thesis, Högskolan i Gävle, Psykologi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27248.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att studera enhetschefers upplevelse av arbetsrelaterad stress, samt hur stressupplevelsen och balansen på deras privatliv varierade. En kvalitativ metod genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Utifrån syfte och Karaseks och Theorells krav-kontroll och stödmodell utformades fyra frågeställningar. Sex enhetschefer intervjuades och det insamlade materialet analyserades med hjälp av en deduktiv tematisk analys. De fyra huvudtemana: krav på arbetsplatsen, kontroll över arbetssituationen, vikten av socialt stöd samt balansen mellan arbete och privatliv var förutbestämda utifrån teorin. Det övergripande resultatet visade på att respondenterna upplevde höga krav och låg kontroll på arbetsplatsen. Vidare framkom det att det sociala stödet var av stor vikt i respondenternas arbetssituation. Modellens förutsedda stressupplevelse stämde överens med enhetschefernas faktiska stressupplevelse och balansen mellan arbete och privatliv visade sig vara begränsad.
The purpose of this study was to study unit managers' experience of strenuous work and work-related stress, as well as how the stress experience impacted on their privacy. A qualitative method was carried out using a semi-structured interview guide. Based on the purpose and Karaseks and Theorell's demand-control and support model, four questions were formulated. Six unit managers were interviewed, and the collected material was analyzed using a deduction thematic analysis. The four main themes: workplace requirements, control of the work situation, the importance of social support and the balance between work and privacy were predetermined based on theory. The overall result showed that respondents experienced high demands and a low level of control at the workplace. Results also showed that social support was of great importance in the respondents' work situation. The model's predicted stress experience was in line with the unit managers' actual stress experience and the balance between work and privacy proved to be limited.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Holtlund, Therese, and Ek Sofia Lövmark. "DISTANSARBETE –NYCKELN TILL ETT HÅLLBART ARBETSLIV? : En jämförande studie gällande krav, kontroll och stöd hos distansarbetare och icke-distansarbetare." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-187847.

Full text

Abstract:

Trots att Sverige har lagar och föreskrifter för att främja en god organisatorisk och social arbetsmiljö, så ökar den arbetsrelaterade stressen hos Sveriges befolkning. Tidigare forskning kring arbetsrelaterad stress har primärt fokuserat på krav, kontroll och stöd i arbetet, då dessa aspekter visat sig vara användbara inom forskning för att mäta den arbetsrelaterade stressen. Dock har forskning kring detta främst fokuserat på den fysiska arbetsplatsen och inte på distansarbete. Då Covid-19 spreds världen över var en strategi att fördela mer arbete på distans. Då det finns ett visst kunskapsglapp syftade denna studie till att undersöka om det fanns skillnader mellan distansarbetare och icke-distansarbetare gällande aspekterna krav, kontroll och stöd i arbetet. Studien antog en kvantitativ ansats där sekundärdata från EWCS-15 användes. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan distansarbetare och icke-distansarbetare, där de som arbetar på distans upplever högre kontroll i arbetet. Dock kan liknande slutsatser inte dras kring aspekterna krav och stöd vilket implicerar att mer forskning kring detta behövs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Berger, Emy, and Alina Nilsson. "Riskerar sjuksköterskor sin hälsa för andra? : Kvalitativ studie av sjuksköterskors psykosociala arbetsmiljö utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen, i genusperspektiv." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-188692.

Full text

Abstract:

Vi står inför stora utmaningar när det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Syftet med denna studie är att utifrån en kvalitativ ansats undersöka om upplevelserna av den psykosociala arbetsmiljön inom vården skiljer sig åt mellan kvinnor och män. För att få till en tydlig struktur gällande vilka faktorer som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön har Karaseks och Theorells (1990) krav, -kontroll- och stödmodell, Joan Ackers (1990) teori om genus och organisationer samt tidigare forskning tillämpats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer utifrån vittnesmålen från tre kvinnliga och tre manliga sjuksköterskor. Resultaten visar på att samtliga informanter, oavsett kön, upplever höga krav, däremot kunde vi urskilja en skillnad på kvinnor och mäns upplevelser avseende kontroll. Det är dock inte möjligt att bedöma om skillnaden egentligen beror på informanternas könstillhörighet, utan skillnaden mellan grupper kan istället ha bottnat i skillnader mellan informanterna beträffande vilka arbetsplatser och avdelningar de arbetar vid. Resultaten visade även att det sociala stödet är en viktig del av den psykosociala arbetsmiljön för samtliga informanter, oavsett kön.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Cope, Eva, and Kaminski Jessica. "Kvinnors upplevelser av bemötande inom förlossningsvården efter en förlossningsskada : Psykologiska konsekvenser och önskade förändringar." Thesis, Linköpings universitet, Psykologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-141677.

Full text

Abstract:

Kvinnors upplevelser av vården efter att ha drabbats av förlossningsskador har fått stor uppmärksamhet i media det senaste året. Den nationella forskningen kring drabbade kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande är dock knapphändig. Syftet med studien var att utforska kvinnors upplevelser av bemötandet inom vården efter att ha drabbats av en förlossningsskada och eventuella psykologiska konsekvenser till följd av bemötandet. Data inhämtades genom individuella semi-strukturerade intervjuer med 14 kvinnor som drabbats av en förlossningsskada. De transkriberade intervjuerna bearbetades därefter med tematisk analys. Vi identifierade fem teman; Vården är inte anpassad för oss, Jättebra att de fokuserar på barnet - men jag då?, Det gör ont att föda barn, Jag antar att det var mitt fel då och slutligen Jag utsätter mig inte för detta igen. Sammanfattningsvis kan konstateras att bemötandet är en viktig faktor för dessa kvinnors välmående och syn på en eventuell nästa förlossning.
Women’s experiences of health care after sustaining an injury during labour have been covered frequently by the media during the last year, however, Swedish research on the topic is sparse. The purpose of this study was to explore how these women have experienced interactions with care staff and how they feel that these interactions have affected them psychologically. Data was collected through individual semi-structured interviews with 14 women who have sustained an injury during labour. The transcribed interviews were processed using thematic analysis and five themes were identified; There’s no place for us, Great that they focus on the baby - but what about me?, It is painful to give birth, I guess it was my fault then and finally I won’t put myself through this again. Care staff interactions showed to have a large impact on the women’s psychological well-being and also the women’s thought processes in regards to their potential future deliveries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Persson, Anna, and Ann-Charlotte Everskog. "Stress i skola och förskola : skillnader i upplevd stress och psykosocial arbetsmiljö hos förskolepedagoger och grundskollärare." Thesis, Örebro University, Department of Behavioural, Social and Legal Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-859.

Full text

Abstract:

Finns det någon skillnad i upplevd stress hos förskolepedagoger och grundskollärare? Stress hos lärare kan definieras som en känsla av ilska, spändhet, frustration eller depression. Enligt Krav- kontroll-stödmodellen mår de som har jobb med höga krav, låg kontroll och dåligt socialt stöd sämst på jobbet. En kvantitativ studie har gjorts där enkäter delats ut till lärare på förskolan och grundskolan i en mindre ort i Sverige. Data jämfördes sedan med data från en större ort i Sverige. Resultatet visar att det inte finns någon skillnad i upplevd stress mellan förskolepedagoger och grundskollärare. Det finns olika faktorer, såsom krav, kontroll, stöd, socialt klimat och roller, inom skolan och förskolan som påverkar stress.

Is there a difference in perceived stress between pre-school teachers and compulsory school teachers? Teacher stress is defined as emotions such as anger, tension, frustration or depression. According to the Demand-Control- Support Model, individuals working with high demands, low control, and poor social support, are experiencing the lowest well-being at work. A quantitative study was conducted where questionnaires were handed out to teachers in pre-school and compulsory school in a minor town in Sweden. Data was later compared to data from a larger town in Sweden. Results show that there are no differences in perceived stress between pre-school and compulsory school teachers. There are different factors, such as demand, control, support, social environment and roles, within school and pre-school that has impact on stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Engström, Sandra, and Gaba Marcos Sanchez. "”Du har krav från alla håll” : En kvalitativ studie om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-137691.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka och försöka förstå hur mellanchefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö och varför just de hamnar i en extra utsatt position. Studiens frågeställningar är: Hur upplever de intervjuade mellancheferna sin psykosociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och socialt stöd och hur kan dessa upplevelser förstås? Går det att identifiera några skillnader i privat respektive offentlig sektor vad gäller den psykosociala arbetsmiljön för dessa mellanchefer? Har de nya föreskrifterna haft någon inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön? För att undersöka detta gjordes sex intervjuer med mellanchefer verksamma i privat och offentlig sektor. Tidigare forskning om rollen som mellanchef målar upp en ansträngd situation. Gruppen mellanchefer är av extra intresse eftersom deras situation även kan påverka deras underordnades arbetsmiljö, vilket blir studiens motivering. Det teoretiska ramverk som används är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell. Vidare presenteras tidigare forskning om mellanchefers psykosociala arbetsmiljö samt skillnader mellan sektorerna. Resultaten bygger på sex teman; rollen som mellanchef, krav, kontroll, socialt stöd, övriga omständigheter och de nya föreskrifterna. Studien visar att beskrivningen mellancheferna ger av sin arbetssituation stämmer väl överens med tidigare forskning – rollen är komplex. Dimensionen kontroll har en extra framträdande roll i deras upplevelser. Trots detta ger samtliga en relativt positiv bild av den upplevda psykosociala arbetsmiljön. Nyckeln anses vara erfarenhet. Därtill kan vi se att även övriga omständigheter har stor inverkan på upplevelsen. Vi kan inte identifiera några skillnader mellan privat och offentlig sektor. Vad gäller de nya föreskrifterna fann vi ingen inverkan på den upplevda psykosociala arbetsmiljön, inte ännu.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Kronkvist, Camilla. "Förändringen av den psykosociala hälsan i Örebro, Västmanland och Värmland mellan år 2005 till 2011." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-25983.

Full text

Abstract:

Syftet är att undersöka om och i så fall hur den psykosociala hälsan i arbetslivet förändrats i Örebros, Västmanlands och Värmlands län mellan år 2005 till 2011 genom att studera skyddsombudsstopp, intervjua Arbetsmiljöverkets inspektörer och regionala skyddsombud samt studera SCB:s statistik.De frågeställningar som besvaras är: Har det skett en förändring av antalet skyddsombudsstopp som rör psykosociala frågor mellan år 2005 till 2011? Har det, enligt Arbetsmiljöverkets inspektörer, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt regionala skyddsombud, skett en förändring av den psykosociala hälsan och hur beskriver de i sådana fall denna? Har det, enligt statistik från SCB, skett en förändring av den psykosociala hälsan och på vilket sätt syns det i sådana fall i statistiken? Frågeställningarna besvaras med hjälp av att dokumentation studerats och intervjuer har genomförts. Teorin som använts i studien är krav-kontroll-stödmodellen. Skyddsombudsstoppen och intervjuerna med inspektörerna visar inte på någon förändring av den psykosociala hälsan. De regionala skyddsombuden anser att den psykosociala hälsan försämrats under de senaste åren. Bemanningsföretag, flexibilitet, brister i kommunikation och för lite stöd är några av de psykosociala arbetsmiljöproblem som finns idag enligt intervjupersonerna. Statistiken visar att fler upplever sitt arbete enformigt och jäktigt, men även att fler får möjlighet att lära sig nya saker i arbetet.
The purpose with this essay is to study if and in that case how the psychosocial health in the working environment has changed in Örebro, Västmanland and Värmland county between year 2005 to 2011 thru studying safety stop, interview inspectors from the Work environment authority and regional safety agents and also studying statistics from Statistics Sweden. The questions at issue are: Has there been a change in the number of safety stops which involves psychosocial questions between the years 2005 to 2011? Has there, according to inspectors from the Work environment authority, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to the regional safety agents, been a change in the psychosocial health and how do they in that case describe that change? Has there, according to statistics from Statistics Sweden, been a change in the psychosocial health and in that case in what way does that show in the statistics? The questions at issue are answered thru studying documentation and thru interviews. The theory that has been used in the study is the demand-control-support model. The safety stops and the inspectors don´t show any change in the psychosocial health. The regional safety agents consider that the psychosocial health has worsened during the last years. Staffing companies, flexibility, lack in communication and too little support are some of the psychosocial work environment problems that exist today according to the interviewees. The statistics show that more people are experiencing their work as monotonous and stressful, but also that more people get a chance to learn new things in their work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Mossberg, Erik, and Wilma Kinnunen. "Teknikstress hos en yngre generation – hur bemöts den? : En kvalitativ studie som undersöker om och varför yngre anställda upplever teknikstress och hur fenomenet bemöts av cheferna." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448420.

Full text

Abstract:

Informations och kommunikationsteknologi (IKT) har blivit en del av allas vardag och har ockuperat individers privat- och arbetsliv. IKT-relaterad stress, också känt som teknikstress, är ett fenomen som påverkas av IKT-användning och i en organisatorisk kontext kan denna typ av stress få stora konsekvenser. Detta då teknikstress påverkar de anställda negativt genom bland annat minskad arbetsnöjdhet och hämmad produktivitet samt en ökad frånvaro och utbrändhet. Konsekvenserna av teknikstress har alltså en direkt effekt på organisationen och dess arbetskraft. Det finns även fördomar om att yngre, som är uppvuxna med IKT, skulle vara bättre på att hantera IKT då de exponeras för det i en tidig ålder. Syftet med undersökningen är att reda ut om och varför de yngre anställda upplever teknikstress och hur det hanteras av organisationen i form av hur cheferna bemöter de anställdas upplevda teknikstress. För att undersöka det användes teorier kring teknikstress och ledarskap samt en analysmodell bestående av krav-kontroll och stödmodellen. Empirin samlades in genom en kvalitativ metod i form av semi-strukturerade intervjuer. Resultatet visade på att unga upplever teknikstress, dels på grund av en hög arbetsbörda med mycket multitasking men också på grund av den IKT de använder. Det framgick också att cheferna inte, i tillräckligt hög utsträckning, bemöter denna teknikstress. Detta beror bland annat på att de anställda inte informerar sin chef när de känner teknikstress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Karlsson, Madeleine. "Upplevelsen av att klara av kombinationen skola och specialidrott hos tidigare elever på en idrottsskola : En kvalitativ intervjustudie utifrån Krav- kontroll- och stödmodellen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21108.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Reyes, Kevin. "STRESSHANTERING OCH STUDIER : En kvalitativ intervjustudie om högskolestudenters stress." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43520.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Sejlert, Sanne, and Elin Jonsson. "Upplevelse av negativ stress hos fyra niondeklassare : En kvalitativ intervjustudie om påverkan av fysisk aktivitet och socialt stöd." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-2528.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur fysisk aktivitet och socialt stöd påverkar fyra elevers upplevelse av mental hälsa med fokus på negativ stress. - Hur påverkar fysisk aktivitet upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? - Hur påverkar socialt stöd upplevd stress hos fyra elever i årskurs 9? Metod Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med utgångspunkt i hermeneutiken. För att besvara frågeställningarna har intervjuer med halvstruktur genomförts på fyra elever i årskurs 9. Intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och varade mellan 15 och 30 minuter. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Krav- Kontroll- Stödmodellen. Resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning kring ämnet. Resultat Överlag uttryckte de intervjuade eleverna kontroll över vardagliga situationer och socialt umgänge samt upplevde inte besvär av negativ stress. Kopplat till fysisk aktivitet var detta inte en betydande faktor för upplevelsen av negativ stress. Upplevelsen av socialt stöd verkar, hos de intervjuade eleverna, vara en bidragande faktor för den upplevda mentala hälsan. Slutsats Avsaknad av socialt stöd framstår som en betydande stressor för eleverna i studien. Stort socialt stöd verkar ha en mildrande effekt av upplevd negativ stress. Samtidigt tyder resultatet på att en avsaknad av fysisk aktivitet inte behöver betyda att individen är mer benägen att uppleva stress, dock syns att de elever i studien som bedriver regelbunden fysisk aktivitet är benägna att kunna hantera stressen bättre, en sorts sköld mot negativ stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Granberg, Adam. "Prestation och belöning : En studie av meningsfullheten i den svenska industri- och hantverksbranschen." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-18861.

Full text

Abstract:

Abstract: The purpose of this study was to examine the Swedish industry- and craftmanship trade, specifically the relationship between effort and reward and how it affects the meaningfulness during labour hours. Also, what are the possible effects on production efficiency as a whole? Discussed and analyzed through empirics and previous research. 38 workers filled out a survey and two interviews were conducted to get a more analytic depth to the data. The results showed that there is little to no reward for high effort during labour hours on the evaluated workplaces, combined with low commitment and meaningfullness. My conclusions are that more ways of effort-based rewards would likely have a positive effect on meaningfulness and thereby the production as a whole. I also show that the theses of Karl Marx are still plausible and relevant in modern day industrial- and craftsmanship trades in capitalist countries.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Zingmark, Amanda, and Matilda Karlsson. "Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-22981.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Fägerstad, Johanna. "Kan du jobba idag? : En kvalitativ studie av timvikariers psykosociala arbetsmiljö och hälsa inom hemtjänsten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-32346.

Full text

Abstract:

Despite the fact that there is no temporary employment in the act of employment protection is it a common form of employment. It’s mainly young adults who receive this form of employment and the employed enter work irregularity when needed. Working in elderly care is associated with many work-related risk for damaging the health. The aim of the study was to explore how temporary employees in home care service experience their psychosocial work environment and how it affects their health. A qualitative method was applied and semi-structured interviews were used to collect data. Seven temporary employees in home care service in a municipality in Sörmland were interviewed. The data was analyzes using a manifest content analysis. The results showed that the participants think it’s an insecure form of employment where they can’t plan their life or know how much income they will have at the end of the month. They noticed the differences between the regular staff and the temporary employees in the workplace in several ways, e.g. temporary employees do not get the same access to information. The possibility to be able to say no to work was perceived as a positive factor. Although the temporary employees experienced negative aspects of the psychosocial work environment their health did not seem to be affected. Keywords: demand-control-support model, effort-reward model, limited-time employment, public health, psychosocial work environment, temporary employment

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Nilsson, Pethra. "Att ställa om- Anställdas upplevelser av stöd i en omställningssituation." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34439.

Full text

Abstract:

Globaliseringen anses ha ökat omsättningen på arbeten i Sverige. För en del människor har omsättningen av arbete inneburit att de tvingats byta arbete på grund av uppsägning. Denna studie har haft som syfte att studera och analysera hur individer upplever att deras behov av stöd tillgodoses i en omställningssituation. Jag valde en kvalitativ metod och intervjuade 7 individer om deras upplevelser av stöd på arbetsplatsen i samband med deras uppsägning. Resultatet visade att de flesta inte upplevde att arbetsgivaren hade stöttat dem tillräckligt i samband med omställningen. Många av de intervjuade menade att det hade orsakat dem och deras kollegor oro och irritationer. De var mest negativa till hur arbetsgivarna informerat om uppsägningarna. De intervjuade var överlag mycket positiva till det stöd och de tjänster omställningsföretagen erbjudit dem. De flesta tyckte att de insatser de blivit erbjudna var tillräckliga för att nå en ny sysselsättning. Om jag utgår ifrån Karaseks & Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell skulle detta innebära att de anställdas krav på att hitta en ny sysselsättning ökar vid en uppsägning. Arbetsgivarna minskar de uppsagdas kontroll över sin arbetssituation. Detta ökar de anställdas risk för stress och ohälsa. Socialt stöd kan balansera höga krav och låg kontroll och minska risken för ohälsa. Arbetsgivarna erbjuder inte i någon stor utsträckning socialt stöd. Det blir omställningsföretagen som erbjuder det mest betydelsefulla stödet. Ett sätt som arbetsgivarna skulle kunna använda sig av för att stödja de uppsagda och minska deras oro och stress är att förbättra kommunikationen och informationen till de uppsagda. Mitt resultat visar att de uppsagda ser det som deras eget ansvar att finna en ny sysselsättning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Palmgren, David. "ISHOCKEYDOMARE - En baktalad och kontroversiell roll : En kvantitativ studie om Sveriges distriktsdomare." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163926.

Full text

Abstract:

Det råder domarbrist bland Sveriges ishockeydomare. Medan allt fler äldre och rutinerade domare väljer att sluta lyckas man inte rekrytera nya och fylla upp de vakanta platser som uppstår. Tidigare forskning visar att det främst är nya och yngre domare som tidigt i sin karriär väljer att sluta döma, ofta pga. aggressiva spelare och ledare. Samtidigt vittnar ansvariga förbund och domare om ett allt hårdare klimat på och kring isen för domarna.Den här undersökningen fokuserar på Sveriges distriktsdomare och ämnar undersöka om aktiva domare överväger att sluta pga. hot och våld, och om detta hänger ihop med hur arbetssituation ser ut som domare. Studien har även kartlagt hur den psykosociala arbetsmiljön ser ut för Sveriges distriktsdomare.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats där samtliga distriktsdomare i Sverige har fått möjlighet att svara på en enkät. Data har sammanställts i SPSS och olika korstabeller varvas med citat från domare och slutligen presenteras en linjär regressions analys över vilka faktorer som påverkar om domarna överväger att sluta pga. hot och våld.Resultatet visar på att nästan 70% av domarna upplever sin arbetssituation som hotfull och våldsam i någon grad. Det framkommer även att av de som upplever hot och våld så har nästan hälften någon gång övervägt att sluta döma.Den ökade domarbristen måste angripas ur flera vinklar för att stoppa den nedåtgående trend som råder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Gustafsson, Emma, and Myrin Linda Knochenhauer. "Jag är någon : En kvalitativ studie om konsulters psykosociala arbetsmiljö." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5933.

Full text

Abstract:

Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer. Materialet har vi sedan analyserat med hjälp av en tematisk analys för att kunna få fram kärnan av intervjuerna med givna teman.

De teman som vi har kommit fram till har vi kopplat samman till tidigare nämnda teorier. Vi har också funnit att begreppet identitet är av stort värde för att vi ska kunna förklara hur konsulterna upplever den psykosociala arbetsmiljön. När vi kopplade samman resultatet med teorierna har vi först utgått från våra teman för att sedan kunna placera in konsulternas upplevelser i modellerna. Genom att göra detta har vi fått svar på följande frågor:

1. Hur upplever konsulterna sin psykosociala arbetsmiljö när det gäller krav, kontroll och socialt stöd?

Konsulterna upplever att de har yttre krav på tillgänglighet och hög önskan på tillgänglighet som speglar de inre kraven. De har hög kontroll i arbetet och låg kontroll över arbetet. Det emotionella stödet är högt och det instrumentella stödet är något lägre.

2. Hur upplever konsulterna sitt arbete när det gäller hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet?

De har en stark känsla av sammanhang och detta beror på att konsulterna är identitetssökare. En person med en stark identitet har en stark KASAM.

3. Upplever konsulterna att det finns en balans mellan arbetets ansträngning och belöning?

Det finns en någorlunda balans mellan konsulternas ansträngning och belöning. Ansträngningen är något tyngre på grund av de höga inre kraven som konsulterna ställer på sig själva. Däremot väger belöningen upp dessa krav och då framförallt den sociala belöningen. Det innebär att det skulle råda obalans mellan arbetets ansträngning och belöning om den sociala belöningen inte var så hög.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Svensson, Natalie, and Louise Gudmarsson. "Samhällets dolda hjältar : Att arbeta i en livsmedelsbutik under en pandemi." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85222.

Full text

Abstract:

Covid-19 tog världen med storm, samhället förändrades och social distansering blev ett faktum. Men anställda i livsmedelsbutiker måste arbeta, de har ett samhällsviktigt arbete som de skakänna sig stolta över, dock utsätts de dagligen för risken att smittas av viruset. Kunder som inte tar hänsyn till eller följer de åtgärder som finns för att minska smittspridningen är en del av vardagen för personalen i livsmedelsbutiker, samtidigt känner personalen oro för att smittas. Uppsatsen baseras på en kvantitativ enkätstudie som genererat 286 svar från arbetstagare i livsmedelsbutiker runt om i Sverige. Vi har analyserat svaren och dragit slutsatser som besvararvåra frågeställningar och är relevant för syftet med undersökningen. Vilket är att belysa och uppmärksamma läsaren om hur arbetstagare som arbetar inom livsmedelsbutiker i Sverige har påverkats av covid-19-pandemin i sitt dagliga arbete. I den teoretiska referensramen presentera vi relevanta teorier och informerar läsaren om vad covid-19 är samt vilken betydelse rådande pandemi kan ha på anställda i allmänhet. Vi tar också upp ämnet ”mental hälsa” och ”oro”. Sedan introduceras läsaren till Karaseks krav- och kontrollmodell samt Johnson och Halls utvidgade krav/kontroll/stödmodell. I slutet av den teoretiska referensramen kan återfinns våra frågeställningar. Därefter, i nästkommande kapitel, följer en presentation av undersökningens metodval. I resultat och analys går vi igenom de resultat vi kunnat utläsa från undersökningen med hjälp av tabeller och diagram. Bland annat att arbetskraven ökat under pandemin, kunder som inte visar hänsyn och ett förändrat arbetssätt i livsmedelsbutikerna. Vi redovisar också om uppfattningen skiljer sig något mellan respondentgrupperna. I undersökningen framkom det också att de flesta känner sig stolta över att arbete inom ett samhällsviktigt arbete under pandemin men att nästan alla känner sig oroliga för att smittas av coronaviruset när de befinner sig på arbetsplatsen. Oron grundar sig i att anställda känner sig oroliga för att föra smittan vidare till närstående. Avslutningsvis redovisas undersökningens slutsatser och således svar på våra frågeställningar samt en diskussion om fortsatt undersökning och vad vi hade kunnat göra annorlunda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Anegrund, Stephanie. "Psykosocial arbetsmiljö och förändringsmöjligheter inom demensvården : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48010.

Full text

Abstract:

Psykosocial arbetsmiljö som begrepp innebär många olika saker för olika individer och verksamheter. Det finns en överrepresentation av sjukfrånvaro hos individer som arbetar inom vård- och omsorg trots att arbetsplatser ska arbeta i förebyggande syfte för att upptäcka risker och skador som kan leda till sjukskrivningar. Syftet med studien är att undersöka hur vårdpersonal inom demensvård upplever arbetsmiljön och dess eventuella påverkan på personalens psykiska hälsa, samt om vårdpersonalen har förslag på hur deras arbetsmiljö kan förbättras. För studien valdes en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Urvalet är målstyrt och sex undersköterskor intervjuades. Intervjumaterialet analyserades genom en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vårdpersonalen upplever att kraven i arbetet är för höga i relation till kontrollmöjligheter i arbetet. De flesta upplever att de kan få stöd från sin chef. Ett förbättringsområde som framkommer är personalen bör få styra mer själva över bemanningen, avgöra själva när det behövs förstärkning. Verksamheten behöver öka förutsättningarna för delaktighet bland vårdpersonalen så som att involvera dem i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Forsberg, Pauline, Malin Eriksson, and Åsa Stendal. "Orsaker till varför första linjens chefer inom offentlig sjukvård överväger att lämna sin chefsposition : En kvalitativ fallstudie med utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43996.

Full text

Abstract:

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö. Karasek och Theorell utvecklade krav-kontroll-stödmodellen under 1970-talet och modellen har främst tillämpats i stressforskning. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen till vilken inverkan krav, kontroll och stöd har på första linjens chefers beslut att lämna sin befattning inom offentlig sjukvård. Studien baseras på sex stycken kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med första linjens chefer. Intervjufrågorna utgår från krav-kontroll-stödmodellen och det insamlade intervjumaterialet har analyserats samt tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsens resultat visar att endast två av sex första linjens chefer haft funderingar på att lämna sin chefsposition. Respondenterna har påvisat betydelsen av andra faktorer utöver krav, kontroll och stöd såsom utvecklingsmöjligheter och att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. Samtliga respondenter hävdar dock att krav, kontroll och stöd är viktiga för deras roll som första linjens chef. Flertalet upplever höga krav i arbetslivet, hög kontroll över arbetssituationen samt stöd i arbetsliv såväl som privatliv. Utifrån intervjumaterialet kan vi konstatera att upplevt stöd i privatlivet är av större betydelse än stöd i arbetslivet.
Statistics has shown that a quarter of managers within the public sector resign within two years and 40 percent within four years. This has caused an economic social problem, since employee turnover is expensive in multiple ways. In addition, a psycho social problem has risen due to the stress first line managers experience, which has affected their health. In general, first line managers struggle to find a balance between demands from management department and demands from employees. Furthermore, previous research has shown the importance of having control and feeling support when maintaining a healthy work environment. Karasek and Theorell created the demand-control-support-model in the 1970’s which has mainly been used in studies of stress and stress related diseases. The aim of the study is to investigate the impact demand, control and support have for first line managers’ decision to leave their manager position within public health care. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with first line managers. The interview questions are based on the demand-control-support model whereupon the material was analyzed by using a qualitative content analysis. The result shows only two of six participants have considered leaving their manager position within public health care. The participants highlight the importance of experiencing demand, having control and feeling support in their roles as first line managers. They also emphasize other essential variables such as having the opportunity to develop both personally and in work life, and to balance work life and private life. The investigated variables are thus important and the majority of first line managers perceive a high level of demands, high control and support in work life as well as in private life. Based on the interviews, we can confirm perceiving support in private life is of greater value than feeling support in work life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Scardovi, Sakshin, and Jeanette Berglund. "Vem stödjer boendestödjaren : En kvalitativ intervjustudie om boendestödjares utsatthet för hot och våld och vikten av utbildning och socialt stöd på arbetsplatsen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55383.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate the work situation of housing supporters after exposure to threats and violence in the workplace. The study has a qualitative research approach and an abductive approach. Five housing supporters and a former housing supporter, now in a leading position, were interviewed with the help of semi-structured interviews. The participants lived in two municipalities in Central Sweden and were selected through a goal-directed selection and a snowball selection. The result is explained with the help of Demand- Control- and Support-model as well as the Lifeworld Theory. The empirical study is based on the answers from the interviews, the empirical data has been processed and analyzed and then presented in three main categories. The results show that several housing supporters feel that their mental state is negatively affected by threats and violence in the workplace. The results also show that social support is of great importance for reducing the negative stress and alleviating the negative consequences of threats and violence, and that education is important for housing supporters' ability to prevent and manage threats and violence in the workplace. It emerged that there was a need for more training, as it was considered a key factor in securing the necessary tools needed to be able to perform a good job.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Vestergård, Nielsen Maja, and Ida Bard. "HR-transformationens inverkan på HR-personal." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40017.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka om HR-personal upplever stress i förhållande till en HR-transformation. De frågeställningar som applicerades på uppsatsen innefattade; resultatet av HR-transformationen, vilka svårigheter den kunde medföra HR-personalen samt hur HRtransformationen inverkade på deras psykosociala arbetsmiljö med fokus på stress. Studien genomfördes med hjälp av sex respondenter som arbetar på HR-avdelningar och som i någon mån varit med om en HR-transformation. Insamling av data utgick från semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom tematisk analys. Det som framkommit av resultatet är att hälften av respondenterna upplevde stress i relation till HR-transformationen. Resultatet av HR-transformationen blev ett verksamhetsnära stöd, synlighet i verksamheten, ett bra kollegialt stöd och att HR-perspektivet fanns med i strategiska beslut. Svårigheterna som uppstod var otydlighet i förändringsprocessen, att det var tidskrävande och att arbeta enligt de nya kraven. Förvirringen kring nya arbetssätt, otydlig arbetsfördelning vid implementeringen och ett outtalat krav att ständigt vara tillgänglig för verksamheten var faktorer som bidrog till upplevd stress.
This study´s purpose is to investigate whether HR staff experience stress relating to an HR transformation. The issues applied to the essay included; the result of the HR transformation, what kind of difficulties it could cause the HR staff, along with how the transformation affects their psychosocial working environment with focus on stress. The study was performed with the help of six informants, who is currently working in an HR department and have in some form participated in an HR-transformation. Data collection was based on semistructured interviews and analyzed with a thematic method. The result showed that half of the informants experienced stress relating to the HR transformation. The HR-transformation resulted in close operational support, visibility in the business, good collegial support and that the HR perspective was included in strategic decisions. Difficulties that arose were ambiguity in the process of change and that the process was time-consuming and working with the new requirements. Confusions about new working methods, unclear division of labor at implementation and an unspoken requirement for constant availability for the business were factors that contributed to perceived stress.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Sjöberg, Therese, and Elin Ekholm. "Kom igång med Qom i Gong : Utvärdering av en hälsofrämjande verksamhet för arbetsplatsen." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36147.

Full text

Abstract:

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet. För det tredje kan Qom i Gong dessutom hjälpa de anställda att sätta upp och genomföra mål rörande det personliga välbefinnandet. Viljan att delta i hälsofrämjande arbete som anordnas av arbetsplatsen ser olika ut och det är viktigt för arbetsgivare att acceptera arbetstagarnas olika förutsättningar för att kunna motivera till ett deltagande. Resultatet visar på fyra primära faktorer som är viktiga för att få de anställda motiverade; sociala faktorer, utvecklingsfaktorer, hälsofrämjande faktorer samt intresseinriktade faktorer. Alla faktorerna är relaterade till inre motivation vilket innebär att personerna väljer att delta i Qom i Gongs aktiviteter för att de vill, inte för att de måste. Det innebär även att motivationsfaktorerna först blir relevanta när de som deltar är medvetna om vad Qom i Gongs verksamhet handlar om. De främsta hindren för att inte delta i hälsofrämjande aktiviteter är de ökade kraven i dagens arbetsliv, vilket dels gör att tiden inte alltid räcker till samt att de ökar stresspåslaget hos de anställda. Det påverkar gränsen mellan arbete och privatliv vilket innebär att en del av arbetstagarna tar med sig arbetet hem när dagen är slut. Det leder i sin tur till att tiden inte finns över till att träna på egen hand utan energin läggs på arbetsuppgifterna. För att förstå vad de hälsofrämjande aktiviteterna kan ha för positiva effekter på den egna prestationen och välbefinnandet är det viktigt att det finns en ledare som kan förmedla den medvetenheten. Oavsett om ledarrollen tas av chefen eller flyttas längre ner i organisationen är det genom den som nyttan kan förmedlas för att öka ett intresse. Hos Qom i Gong är det främst inspiratörerna som tar rollen som en bra ledare och inspirerar och informerar kollegor om deras verksamhet. Det måste finnas en förståelse för att alla på företaget tjänar på att ha en god arbetsmiljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Zeighami, Simorgh. "RECIPROCITETENS BETYDELSE OCH PÅVERKAN PÅ HÄLSA & VÄLMÅENDE : - En kvantitativ studie." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163929.

Full text

Abstract:

Reciprocitet handlar om ett ömsesidigt utbytesmönster i ett givande och tagande mellan två aktörer. Reciprocitet har använts för att förklara sociala sammanhang mellan individer, men har inte undersökts i relation mellan arbetsliv och hälsa. Syftet med denna studie blev därför att undersöka reciprocitet i relation till hälsa, med utgångspunkt i stöd från kollegor och stöd från närmaste chef. Undersökningens design baseras på en kvantitativ metod utifrån färdiginsamlade mikrodata från Eurofounds undersökning om arbetsvillkor (EuropeanWorking Conditions Survey, EWCS) där endast Sverige undersöks. Resultatet visar på att ju högre grad av reciprocitet individens känner i arbetslivet, desto bättre hälsa har denna. Reciprocitet visades ha självständig påverkan på individens hälsa i arbetslivet oberoende av stöd från verken kollegor eller chef, krav, kontroll, klasstillhörighet, kön osv. Resultaten visar därför på att reciprocitet spelar roll för individens hälsa i arbetslivssituationer och bör således forskas mer kring i kommande forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Hjärtström, Mikaela. "Introduktion för nyanställda. : - En studie om timvikarieri äldreomsorgens särskilda boenden inom Kalix Kommun." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-151503.

Full text

Abstract:

Denna studie är utförd på uppdrag av Kalix kommun och deras socialförvaltning för att kartlägga hur introduktionen går till i dagsläget och vad som skulle kunna ändras inom denna på de särskilda boendena (SÄBO) inom kommunen. Introduktion är något som sker inom alla organisationer, dock mer eller mindre medvetet. I dagens samhälle är just vård och omsorg en yrkesgrupp som är i stora behov av personal och i och med detta behövs det snabbt mer duktig och kunnig personal inom bland annat SÄBO. På grund av detta är det mycket personal som idag arbetar som timvikarie inom kommunen. I och med det är en väl fungerande introduktion A och O, för att snabbt kunna täcka upp ett behov på en arbetsplats. Eftersom en introduktion ger första intrycket av hur en organisation och arbetsplats fungerar, är den denna som ligger till grund för hur personalen kommer in på en arbetsplats och om de väljer att stanna kvar eller börja arbeta någon annanstans.Under studiens gång framkommer både enhetschefers och timvikariers synpunkter gällande vad de anser om introduktionen som den är idag och vad vilka områden de skulle vilja se en förbättring inom. De mest framträdande utvecklingsområdena från båda parterna är bristen på rutin gällande information, vem som ska ge vilken information och inom vilken tidsram. Det sker inte heller något samtal med vikarierna ett tag efter introduktionen för att fånga upp eventuella problem och liknande innan en liten sak kan bli väldigt stor. Överlag är vikarierna dock positiva till de bemötande som de fått från både chefer och nya kollegor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Larsson, Maria, and Mona Persson. "Skolsköterskors upplevelser av arbetssituationen : - en intervjustudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135887.

Full text

Abstract:

Abstrakt Bakgrund: Skollagen ligger till grund för den samlade elevhälsan, som ska arbeta för att främja elevers välmående och lärande genom att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande insatser. Skolsköterskan som tillhör den medicinska elevhälsan arbetar med insatser på individ- och gruppnivå. Skolsköterskan har en mångfald av arbetsuppgifter, alltifrån enklare sjukvård till samtal, hälsosamtal och vaccinationer. Arbetet är mångfacetterande och komplext och till stor del ett ensamarbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors upplevelser av arbetssituationen. Design: Kvalitativ metod Metod: Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med framtagande av domäner, kategorier och underkategorier. Resultat: Analysen resulterade i två domäner, fyra kategorier och nio underkategorier. En domän blev Arbetssituationens positiva anda med kategorierna Möten som stärker arbetssituationen med underkategorierna; Arbetskollegor som stöd och Kontaktnät tryggt och trivsamt. Känslor av möjligheter och stimulans; Positivt med självständig planering, Förändringsvilja och utvecklingsvisioner och Inspirerande och trivsam arbetsmiljö. Andra domänen blev Arbetssituationens negativa anda med kategorierna Kraven överstiger resurserna; Frustration och otillräcklighet och Tidsbrist och Svåra möten och ensamt arbete; Hantera komplicerade situationer och att inte nå fram samt Känsla av ensamhet. Slutsats: Skolsköterskorna upplever glädje och gemenskap i sin skolmiljö men också brist på tid och resurser som ibland leder till känslor av otillräcklighet. Resultatet pekar mot att skolsköterskan behöver mer resurser och mer tid i deras yrkesroll för att upprätthålla den positiva andan som finns samtidigt som yrket ses som världens bästa jobb. Resultatet visar också att verktyg behövs för att hjälpa skolsköterskan i deras pedagogiska roll men också i att hantera svåra situationer. Nyckelord: skolsköterska, upplevelser, arbetssituation, omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys, krav-, kontroll- och stödmodell.
Abstract Background: School law in Sweden (Skollagen) is the basis for the overall student health, which will work to promote the well-being and learning of students by working on health promotion and prevention. The school nurse who belongs to medical student health is involved in efforts at individual and group level. The nurse has a variety of tasks, ranging from easier healthcare to conversations, health calls and vaccinations. The work is multifaceted and complex and largely a loneliness. Aim: The purpose of the study was to highlight the school nurses' experiences of the work situation. Design: Qualitative method. Method: Nine semistructured interviews were conducted. The interviews were recorded, transcribed verbatim and analyzed by qualitative content analysis and domains, categories and subcategories emerged. Results: The analysis resulted in two domains, four categories and nine subcategories. One domain became The positive spirit of the working situation with the categories Meetings that strengthen the work situation with the subcategories; Work colleagues as support and Contactnet safe and enjoyable. Feelings of opportunities and stimulus; Positive with independent planning, Willingness to change and developmental visions and Inspiring and pleasant working environment. The other domain became The negative spirit of the working situation with the categories The requirement exceeds the resources with the subcategories; Frustration and inadequacy and Lack of time and Difficult meetings and lone work; Managing complicated situations and Not reaching and feeling of loneliness Conclusion: School nurses experience joy and community in their school environment, but also lack of time and resources that sometimes lead to feelings of inadequacy. The result indicates that the school nurse needs more resources and more time in their professional role to maintain the positive spirit that is at the same time as the profession is the world’s best job. The results also show that tools are needed to help the school nurse in their educational role but also in dealing with difficult situations. Keywords: school nurse, experiences, work situation, nursing, qualitative content analysis, demand-, control- and support model

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Persson, Elin, and Malin Carlsson. "Kollektivtrafiken - en utsatt arbetsmiljö? : -En kvalitativ studie om organisatorisk och social arbetsmiljö." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77919.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur arbetstagare i kollektivtrafiken upplever sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Uppsatsen avser att bidra till en fördjupad förståelse för om de upplever sig speciellt utsatta eftersom de arbetar ensamma utan kollegor. Fokus i uppsatsen kommer att ligga på den kontakt som arbetstagarna har med andra och hur de hanterar att arbeta ensamma i en miljö där de träffar ett stort antal människor. Uppsatsens utgångspunkt grundas i teorierna KASAM, Krav-kontroll- och stödmodellen och Emotionellt arbete, dessa används sedan som stöd vid analys av det empiriska materialet. Materialet har framkommit genom tio intervjuer med arbetstagare inom kollektivtrafiken, där både tågvärdar och busschaufförer finns representerade. Resultatet visar på att respondenterna upplever att deras arbete innehåller en del stressfyllda situationer men att det är något som de lärt sig hantera. Upplevelsen är att de behöver kunna hantera sina känslor i sitt arbete då arbetsgivaren, samhället och de själva ställer krav på hur de ska vara. Studien visar också på att respondenterna ibland känner sig utsatta i sitt arbete, men det framkom även att majoriteten av dem anser att den personliga attityden kan ha en inverkan på om det uppstår en konflikt med resenärer eller inte. I resultatet framkommer även att de intervjuade i regel upplever kontakten med resenärerna som positiv och de uppger sig ha god kontakt med sina kollegor vilket leder till att de inte upplever att de är ensamma.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Norén, Sofia. "Social arbetmiljö och hälsa : En kvantitativ undersökning på ett säkerhetsföretag." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39860.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Andersson, Jonna, and Dahl Helen Danbo. "Varför stannar inte chefen? : En kvalitativ studie om enhetschefers val att avsluta tjänsten i äldreomsorgen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14611.

Full text

Abstract:

Bakgrund: De senaste åren har medellivslängden i Sverige ökat och resurser har tilldelats äldre med behov av mer omfattande vårdinsatser. Kommunal sektor har även senaste åren genomgått stora omvandlingar, ett beställar-utförarsystem återfinns likväl som starka influenser från New public management skådas i verksamheterna. Samtidigt råder det personalbrist och svårigheter i att rekrytera utbildad personal på grund av dåliga arbetsvillkor. Liknande tendenser finns inom Vård- och äldreförvaltningen Borås Stad som har svårt att få sina enhetschefer att stanna. Syfte: Syftet med studien är att utifrån enhetschefers upplevelser skapa förståelse för deras arbetssituation och vad som ligger till grund för deras val att avsluta sin tjänst inom Vård- och äldreförvaltningen i Borås Stad (VÄF). Teoretisk bakgrund: I denna studie har Karaseks krav-, kontroll- och stödmodell använts. Resultatet har även analyserats utifrån New public management. Metod: Forskningsstudien bygger på sju kvalitativa intervjuer av enhetschefer inom Vård och Äldreförvaltningen som valt att avsluta sina tjänster. Resultat: I resultatet skapas förståelse för enhetschefernas påverkansmöjlighet på den operativa verksamheten och dess positiva upplevelse som detta genererar. Något som framkommer är dock att mål och värderingar i organisationen inte alltid förankras i verksamheten, något som leder till frustration. Även förhastade implementeringar som inte grundats skapar irritation. Utöver detta beskrivs låg kontroll och höga krav på en budget i balans som en stressor hos enhetscheferna. Det påtalas även att behovet av stöd från verksamhetschefen varierar likväl som möjligheten till en fullständig introduktion skiljer sig respondenterna åt. Orsakerna till val om avslutad tjänst för utvalda respondenter kan härledas till låga lönenivåer, stress, budgetansvar, personalansvar, ständig närvaro samt avsaknad av stöd och återkoppling. Diskussion: I diskussionen förs ett resonemang gällande hur NPM kommit att påverka VÄF och den arbetssituation enhetscheferna ställts inför. Borås Stads tydliga fokus på en budget i balans och intäktsfinansiering ställs i relation till krav-, kontroll- och stödmodellen. Implementeringar som inte förankrats i verksamheten och ospecificerade mål kopplas till den klämda position enhetscheferna ställs inför. Orsaksfaktorer till val om avslutad tjänst analyseras utifrån krav-, kontroll- och stödmodellen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Massamba, Yve. "En kvalitativ studie om psykosocial arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress inom bredd-fotbollsföreningar." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37073.

Full text

Abstract:

Idrotten som fenomen har globalt liksom i Sverige blivit allt mer kommersialiserat och professionaliserat. Detta för med sig att idrottssektorn idag i större utsträckning har börjat ha heltidsanställda inom föreningarna. Detta gäller för både de stora föreningarna som bedriver elitverksamhet och de mindre föreningarna som bedriver breddverksamhet. Ökad professionalisering av idrott innebär även större krav på både föreningarna och dess anställda att leverera goda resultat. Syftet med denna studie var att belysa hur anställda inom bredd- fotbollsföreningar, upplever den psykosociala arbetsmiljön och arbetsrelaterad stress på sina arbetsplatser. Studiens övergripande frågeställning var: Hur upplever de anställda fotbollstränarna sin psykosociala arbetsmiljö och arbetsrelaterad stress? Utifrån studiens syfte valdes den kvalitativa forskningsmetoden med semi-strukturerade intervjuer. För insamling av empiri, intervjuades fyra anställda från fyra olika bredd-fotbollsföreningar. Analysen av empiri har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att hälften av respondenterna upplevde stressnivån som lagom och andra hälften upplevde att den arbetsrelaterade stressen var på för hög nivå. För att summera respondenternas generella uppfattning av den psykosociala arbetsmiljön var den överlag positiv, samtliga respondenter berättade att de mådde- och trivdes bra på jobbet. Utifrån studiens resultat är det framförallt det sociala stödet som lyfts fram som en nyckelfaktor till den positiva upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön.
Sports as a phenomenon have become increasingly commercialized and professionalized globally as in Sweden. This means that the sports sector today has more full-time employees within the associations. This applies to both the major associations engaged in elite activities and smaller associations with broad-based activities. Increased Professionalization of sport also implies greater demands on both the associations and its employees to deliver good results. The purpose of this study was to create an understanding of how employees in football associations, experience the psychosocial work environment and work-related stress at their workplaces. In order to achieve the purpose of the study following question was asked: How do the football coaches experience their psychosocial work environment and work-related stress? Based on the purpose of the study, the qualitative research method was chosen with semi-structured interviews. For this study, four employees were interviewed from four different football associations. The analysis of data has been done with a qualitative content analysis. The study results showed that half of the respondents experienced that stress level at work was relatively normal and the other half felt that the work-related stress was too high. To sum up the respondents' general perception of the psychosocial work environment, all respondents reported that they felt good and enjoyed working. Based on the results of the study, it is primarily social support that is a key factor in the overall positive experience of the psychosocial work environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Brolin, Madeleine, Sandra Permerud, and Mattias Vall. "”Det är bara narcissister och diktatorer som inte gillar platta organisationer” : En fallstudie om arbetsmiljö i en medarbetarstyrd organisation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-64672.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Titel: ”Det är bara narcissister och diktatorer som inte gillar platta organisationer”- En fallstudie om arbetsmiljö i en medarbetarstyrd organisation Författare: Madeleine Brolin, Mattias Vall och Sandra Permerud Institution: Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete 15 hp Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Syfte: Syftet med vår uppsats är att inventera på vilka sätt arbetsmiljön påverkas av medarbetarstyrning. Metod och teoretisk referensram: Studien är en fallstudie av en medarbetarstyrd organisation. Studien har en deduktiv ansats och har antagit en kvalitativ forskningsstrategi då syftet varit att få en djupare förståelse för hur respondenterna upplever sin arbetsmiljö. Studiens datainsamlingsmetod består av primärdata i form av tio semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska referensram utgår från Krav- Kontroll-Stödmodellen. Slutsats: Vi har kommit fram till att medarbetarstyrning innebär höga krav på delaktighet, engagemang och beslutsfattande. Vår studie har visat att den höga kontrollen som råder i den medarbetarstyrda organisationen kan upplevas som ett krav. Medarbetarstyrning ställer även krav på individen att finnas tillgänglig för att ge stöd åt sina kollegor och individen förväntas att själv be om stöd vid behov. Vi har därmed kunnat konstatera att det sociala stödet är avgörande för att kunna hantera de höga krav och den höga kontroll som råder inom den medarbetarstyrda organisationen. Nyckelord: Medarbetarstyrning, Självstyrande team, Arbetsmiljö, Krav-Kontroll- Stödmodellen.
Abstract Title: “Only narcissists and dictators dislike decentralized organizations”- A case study of working environment in an employee controlled organization Authors: Madeleine Brolin, Mattias Vall and Sandra Permerud Institution: School of Business and Economics at Linnaeus University Course: Business Administration III - Organization, bachelor thesis, 15 credit Supervisor: Hans Wessblad Examiner: Mikael Lundgren Purpose: The purpose of our candidate essay is to investigate in what ways working environment is affected by employee controlled organisations. Method: This is a case study of an employee controlled organization. The study has a deductive approach and has assumed a qualitative research strategy with the purpose of achieving a deeper understanding of how respondents perceive their working environment. The primary data has been collected through ten semi structured interviews. The theoretical framework derives from the job demand-control-support model. Conclusion: An employee controlled organization amount to high demands of participation, commitment and decision making. Our study has shown that high levels of control that prevails in an employee controlled organisation can be perceived as demands. An employee controlled organization also postulates that individuals is available to and support colleagues, it is also expected of individuals to ask for help when needed. Accordingly we find that the social support is crucial to be able to handle the high demands and high control of an employee controlled organization. Keywords: Self-managed work teams, Work environment, Demand-Control-Social support model

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Rydqvist, Magnus. "ÄR KRÄNKNINGAR, HOT OCH VÅLD VARDAG FÖR LÄRARE? : Ett arbete om kränkningar, hot och våld samt elevers uppförande och bemötande mot lärare i högstadiet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43557.

Full text

Abstract:

Alla människor vill gå till arbetet utan att känna oro och ängslan samt kunna gå hem från arbetet med en positiv känsla i kroppen. Vissa människor går till arbetet med en klump i magen och kommer hem med minnen om en skrämmande och hotfull situation som uppstod under dagen. Dagens lärare utsätts för kränkningar, hot och våld i sitt yrkesutövande något som är en direkt påverkan på deras person och arbetsmiljö. Nummer tre av de åtta folkhälsopolitiska målsättningarna tar bland annat upp ökad hälsa i arbetslivet, något som vissa lärare möjligtvis går miste om. Syftet med studien var att undersöka i vilken omfattning högstadielärare utsätts för, kränkningar, hot och våld och om detta hade ett samband med sjukskrivningar hos lärare. Kvantitativa data samlades in via enkäter ställda till lärare för högstadieelever i klass 7–9. Data analyserades både deskriptivt och analytiskt för att kunna besvara frågeställningarna i syftet. Ur resultaten framkom att majoriteten av respondenterna utsatts för kränkningar hot och/eller våld samt att nästan hälften av respondenterna uppfattar att elevers bemötande påverkar dem negativt samt att elevers beteende var bättre förr. Lärares utsatthet för kränkningar, hot och våld kunde dock inte kopplas till sjukskrivning. Slutsatsen är att lärare är en utsatt yrkesgrupp som behöver få stöd inom sin yrkesroll och erbjudas funktionella verktyg för att kunna utföra sitt yrke, förslagsvis med Krav- kontroll-stödmodellen, samt att skolan som arena behöver ses över och göras säkrare.
Everyone wishes to be able to go to work without anxiety and to being able to leave work with a positive feeling. Some people go to work feeling troubled and return to their homes with memories of a frightening and threatening situation that arose during the day. Teachers are subjected to violations, threats and violence in their occupation, which affects them both personally and within their work environment. Number three of the eight Public Health policy objectives include, among other things, increased health at work something that some teachers may miss out on. The purpose of the study was to investigate the extent to which high school teachers are exposed, violations, threats and violence and whether this had any connection with teacher’s sick leave. Quantitative data were collected through surveys that were filled in by teachers in 7th and 9th grade at primary-schools. Analysis regarding both descriptive and analytic forms were presented to answer the questions included in the studies aim. The results showed that the majority of respondents were subjected to violations, threats and /or violence and that almost half of the respondents perceived that pupils' treatment affected them negatively and that student behavior was better in the past. However, teachers' exposure to violations, threats and violence, could not be linked to sick leave. The conclusion is that teachers are a vulnerable professional group who need to be strengthened and offered functional tools to be able to carry out their profession with the Requirements Control support model and that the school as an arena needs to be reviewed and made safer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Levinsson, Rebecca, and Frida Wittzell. "Gränslöst arbete ur ett hälsopedagogiskt perspektiv : En kvalitativ studie om lärares och forskares balansering mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34859.

Full text

Abstract:

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem.
Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Pekkari, Annika. "”Att vara lärare är roligt – men man känner aldrig att man räcker till!” : En kartläggning av gymnasielärares uppfattningar om sitt yrke." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-74770.

Full text

Abstract:

Under år 2015 genomförde en forskargrupp vid Luleå tekniska universitet en landsomfattande undersökning av gymnasielärares arbetsvillkor. Undersökningen bestod av 57 kvantitativa- och två kvalitativa delfrågor (Parding, m. fl., 2018). Den här undersökningen baseras på kvalitativ tolkning av 1.443 gymnasielärares öppna svar på de två öppna kvalitativa del-frågorna. Studien avser att identifiera faktorer som de offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärarna anser utgör såväl möjligheter som hinder och utmaningar i deras yrke avseende arbetsmiljö och arbetsvillkor. Studien avser även att studera huruvida det föreligger skillnader och/eller likheter mellan gymnasielärares uppfattningar utifrån huvudmannaskap och vilka faktorer som påverkar gymnasielärarnas beslut att stanna respektive lämna yrket. För att bättre förstå och förklara studiens resultat nyttjas Robert Karasek och Töres Theorells (1990) två- och tredimensionella modeller avseende psykosocial arbetsmiljö. Resultatet tyder på att det råder en utbredd samstämmighet kring flertalet uppfattningar om yrket bland såväl offentlig- som aktiebolagsanställda gymnasielärare. Av resultatet framgår att majoriteten av gymnasielärarna, oavsett huvuvdman, upplever kommunaliseringen, friskole-reformen, de högt ställda kraven, de administrativa arbetsuppgifterna och bristen på kring-personal i skolan som yrkets största hinder. Vidare framgår det att de flesta gymnasielärare anser att lönenivån, yrkets status och bristande socialt stöd från skolledare utgör hinder i deras arbete. De anser därtill att det är inom dessa områden som de viktigaste förbättringsmöjlig-heterna finns och faktorerna anges samtidigt som skäl till att lämna yrket. Gymnasielärarna efterfrågar dessutom mer kompetensutveckling och samverkan i allmänhet och inom det egna undervisningsämnet i synnerhet. Merparten av gymnasielärarna anser att undervisningen är det bästa med yrket och är anledningen till att de stannar kvar i yrket. Av resultatet kan inte tydliga skillnader skönjas mellan offentlig- och aktiebolagsanställda gymnasielärares upp-fattningar kring yrket. De skillnader som kan skönjas i resultatet kan snarare tolkas bero på den enskilde gymnasielärarens specifika arbetssituation än på huvudmannaskap. Resultatet stödjer Karasek och Theorells (1990) teorier om att den psykosociala arbetsmiljön påverkas av gymnasielärarnas upplevelse av krav och kontroll i det egna arbetet och socialt stöd från ledare och kollegor.
During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues. During the year of 2015, a research group at Luleå University of Technology conducted a nationwide survey of upper secondary school teachers' working conditions. The study consisted of 57 quantitative- and two qualitative sub-questions (Parding, et al., 2018). This study is based on qualitative interpretation of 1,443 upper secondary school teachers' open answers to the two open qualitative sub-questions. The study intends to identify factors that public- and private sector employed upper secondary school teachers consider to be opportunities, obstacles and challenges in their profession, in regards of work environment and working conditions. The study also intends to study whether there are differences and/or similarities between public- and private sector employed upper secondary school teachers' perceptions about their work situation. Moreover the study intends to study what factors affect the upper secondary school teachers' decision to stay or leave the profession. In order to better understand and explain the study's results, Robert Karasek and Töres Theorells (1990) two- and three dimensional models regarding psychosocial work environment are used. The result suggests that there is widespread consensus among the public- and the private sector employed upper secondary school teachers’ perceptions of the profession. The result shows that the majority of upper secondary school teachers experience the municipalization, the free-school reform, the high demands, the administrative tasks and the lack of staff in the school as the greatest obstacle to the profession. Furthermore, most of the upper secondary school teachers in this study consider that the salary level, the profession's status and lack of support from school leaders constitute obstacles in their work. They also consider that it is in these areas that the most important improvement opportunities exist, but also constitute reasons for leaving the profession. The upper secondary school teachers also demand more skill development and collaboration in general and within their own teaching subject in particular. Most of the upper secondary school teachers indicate that teaching is the part of the profession that is the profession's main merit and is the reason why they stay in the profession. In the result, no clear differences can be discerned between public and private sector upper secondary school teachers' perceptions of the profession. The differences that can be discerned in the result can rather be interpreted due to the specific work situation of the individual upper secondary school teacher than to the management. The result supports Karasek and Theorells (1990) theories that the psychosocial work environment is influenced by the upper secondary school teachers' experience of demand and control at work and social support from leaders and colleagues.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Marberger, Lukas. "Krav och kontroll i det moderna arbetslivet." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37382.

Full text

Abstract:

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Krav- kontroll- och stödmodell'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles