Dissertations / Theses on the topic 'Krav-kontroll-stöd-modellen'

Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl. 2006). En deduktiv enkätundersökning gjordes på ett privat företags samtliga tio gruppbostäder (n=64). Resultatet från undersökningen skiljer sig i vissa avseenden från både de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning jag tagit del av. Det visade sig att deltagarna uppskattade sin psykosociala arbetsmiljö som mycket god. Den psykosociala arbetsformen som dominerade på arbetsplatsen var den aktiva. Den aktiva arbetsformen kännetecknas av höga arbetskrav och hög egenkontroll. Inlåsnings-problematiken var på de undersökta gruppbostäderna inte så utbredd som tidigare forskning signalerat om. Majoriteten av de deltagare som befann sig i en inlåst position hade egna lösningar för att ta sig ur situationen.

Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.

I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.

<h1>Abstract</h1><p>The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘<em>How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’</em> and ‘<em>What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’</em> The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.</p><br><h1>Sammanfattning</h1><p>Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna:<em> </em>‘<em>Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ </em>samt ‘<em>Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ </em>Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.</p>

Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut? Metod För att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval. Total 126 enkäter samlades in och sammanställdes i Statistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 17,0. För att fördjupa analysen av studiens resultat användes Antonovsky KASAM-teori samt Karasek och Theorells Krav-kontroll-stödmodell. Resultat 70 % av eleverna upplever skolan som meningsfull. En tredjedel upplever att de inte har kontroll över sin egen arbetssituation. Ljud och luft som enskilda stressorer visar på ett signifikant samband med elevens upplevda hälsa på båda skolorna. Stressorer i skolan är fysisk arbetsmiljö, elevernas egna krav, lärarens undervisning och struktur samt skolans organisation. 60 % av eleverna är stressade av sina egna krav minst en gång i veckan till varje dag. Resultatet hos elevgruppen i mindre tätort ger även signifikanser på att de är stressade av egna krav, läxor och betyg. På båda skolorna ger lärare ett signifikant samband med meningsfullhet, uppmärksamhet och hjälp. Eleverna i mindre tätort upplever och känner mer krav från lärare jämfört med eleverna i storstad. 82 % av eleverna i mindre tätort uppger att de inte fått någon undervisning i stresshantering, i jämförelse med storstad 40 %. När det gäller fysisk aktivitet så är eleverna i mindre tätort mer fysisk aktiva än eleverna i storstad. Det finns ett signifikant samband mellan att må bra, psykisk hälsa och att vara fysiskt aktiv, (p=&lt;0,005). Slutsats Slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att det är inte så stor skillnad mellan skolorna gällande vad som påverkar den upplevda hälsan. Arbetsmiljön måste struktureras bättre av lärarna. Enligt läroplanen ska undervisningen vara individuell men eleverna upplever att det inte är så. Trots att betygskriterierna i Idrott och Hälsa säger att eleverna ska få undervisningen i stress och dess hantering, uppger över hälften av alla tillfrågade elever att de inte fått detta. Något som påverkar hälsan positivt är fysisk aktivitet samt att eleverna ”kan vara sig själva”. Det är viktigt att eleverna får balans mellan upplevda krav och resurser för att de ska få uppleva känslan av sammanhang samt att de är avslappnade och fokuserade utifrån Krav-kontroll-stöd-modellen.

Denna kandidatuppsats inom offentlig förvaltning handlar om hur mellanchefer inom statliga förvaltningar upplever arbetsrelaterad stress. Vi har studerat hur kombinationen mellan krav och möjligheten till kontroll av arbetsuppgifter ser ut då arbetsrelaterad stress framkallas hos män respektive kvinnor. Studien visar också vilken koppling det sociala stödet på arbetsplatsen har för dessa faktorer.Uppsatsen börjar med ett inledande kapitel följt av syfte och den frågeställning som ska besvaras. Kapitlet tidigare forskning leder till en problemdiskussion och referensramen som följer ligger till grund för intervjufrågorna. Intervjuerna har besvarats av sju respondenter som representerar tre olika organisationer inom statlig förvaltning. Efter transkribering av intervjuerna har dessa analyserats med koppling till referensramen och avslutningsvis lett till vår diskussion och slutsatser.Slutsatserna som kan dras av studien är att de mellanchefer vi har intervjuat inte är särskilt stressade. Stundtals kan det förekomma perioder som kan vara stressade men de flesta av respondenterna tycker att det är hanterbart.Vi tror att det finns en del som är särskilt viktig för att en mellanchef ska klara av att hantera krav och negativ stress och detta är det sociala stödet på arbetsplatsen. Nästan alla våra respondenter säger någonstans i intervjun att de drabbas av arbetsrelaterad stress men de säger sig vara stresståliga individer. En del upplever att de har höga krav i sin arbetssituation, antingen från sig själv eller från omgivningen, men har då andra faktorer som väger upp detta som till exempel socialt stöd av chefskollegor och ledning. En känsla av kontroll över sin arbetssituation verkar vara en viktig faktor för god hälsa. Vår studie pekar på att våra respondenter upplever att de har detta.Några av mellancheferna upplever en ökad stress när de ser att medarbetare stressar, men genomgående tycker de svarande att det är ens eget ansvar att hantera eventuella stressfaktorer och se till att det inte blir för mycket.<br>This bachelor thesis in public administration is about how middle managers in state administrations are experiencing work-related stress. We have studied how the combination between demands and the possibility of control of tasks looks when it comes to how work-related stress is induced in men and women. The study also shows what influence social support in the workplace has for these factors.The essay begins with an introductory chapter followed by the purpose and our questions. The chapter previous research leads to problems discussion and reference framework that follows is the basis for the interview questions. The interviews have been answered by seven respondents representing three different organizations within the government administration. After transcribing the interviews, these were analyzed in connection to the reference frame and finally led to our discussion and conclusions of the study.The conclusions to be drawn from the study is that the middle managers we interviewed are not particularly stressed. Occasionally there may be periods that can be stressful but most of the respondents find it manageable.We think there is one part which is particularly important to a middle manager so they are able to handle the demands and negative stress, and this is the social support at the work place. Almost all of our respondents say somewhere in the interview that they suffer with work related stress from time to time but they say they are stress-resistant individuals. Some feel that they have high demands in their work situation, either from themselves or from the environment, but other factors weigh this up, such as social support. A sense of control over their work situation seems to be an important factor for good health. Our study suggests that our respondents feel that they have this.Some of the respondents are experiencing increased stress when they see that the employees stress, but consistently they feel that it is one's own responsibility to deal with potential stressors and make sure it does not get too much.The study is written in swedish

Det primära syftet med denna uppsats var att studera den subjektiva uppfattningen av prestationsbaserade löner i korrelation till stress, oro, missnöje, motivation och utvecklingsmöjligheter. Till detta ingick det även att ta reda på varför informanterna valde att ta anställning på en arbetsplats med prestationsbaserad lön och slutligen gjordes en jämförelse mellan de två informantgrupperna, medarbetare och mellanchefer. Då syftet var att studera den subjektiva uppfattningen hos informanterna användes en kvalitativ ansatts där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett företag och fyra mellanchefer från fyra olika företag.  Det empiriska materialet har analyserats utifrån sociologiska teorier och annan arbetsmarknadsforskning. De sociologiska teorier som användes var, Rational choice, 2-faktorteorin och Expectancy teorin. Arbetsmarknadsforskning som användes för analysen var krav-kontroll-stöd-modellen och ledarskapsforskning. Resultatet tyder på att incitamentet initialt för att ta anställning på ett företag med prestationsbaserad lön är möjligheten till att få en större inkomst än det vore möjligt på annan plats. Vidare tyder resultatet på att informanterna upplevde att den prestationsbaserade lönen bidrog till deras motivation och utvecklingsmöjligheter. Resultatet pekade även på att stress som en följd av den prestationsbaserade lönen är närvarande hos samtliga informanter men den uppfattades som större hos mellancheferna då de upplevde att de hade större ansvar än medarbetarna. Mellanchefernas upplevelse av stress förstärktes på grund av den brist på kontroll de hade över personalomsättningen och företagets policy vad det gäller deras arbete. Slutligen indikerade resultat av studien att mellancheferna uppfattade den status som den prestationsbaserade lönen gav dem som ett starkt incitament.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka och jämföra vilka faktorer i lärares arbetsmiljö i storstad och mindre tätort, som samvarierar med lärares upplevda hälsa. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats: (1) Vad i arbetsmiljön upplever lärarna som stressorer vilka påverkar deras upplevda hälsa? (2) Vilken roll spelar skolledningen respektive kollegorna för lärarnas upplevda hälsa? (3) Hur korrelerar lärarnas upplevda hälsa med deras fysiska aktivitetsgrad? Metod En kvantitativ metod i form av enkäter har används för att kunna besvara och analysera syftet och frågeställningarna. I huvudsak har enkäten utformats med fasta svarsalternativ. Ett så kallat bekvämlighetsurval har gjorts i val av skolor, där lärare på respektive skola som velat delta i studien har legat till grund för resultatsammanställningen. Total 98 enkäter samlades in och sammanställdes iStatistical Package for the Social Sciences - SPSS- version 19,0. Teoretiska ramverk som användes för analys av resultatet var Antonovskys KASAM-teori samt Karaseks och Theorells Krav-kontroll-stöd-modell. Resultat Studiens resultat visar att det finns en stark korrelation mellan den mentala- och kroppsliga hälsan, både för lärare i storstad (p=0,01) och i mindre tätort (p=0,08). De undersökta lärarna i storstad och mindre tätort upplever att de har en bra mental hälsa och att det är meningsfullt att gå till jobbet. Över 40 % svarar att de ofta (3-5 dagar per veckan) känner att de har egenkontroll, hanterbarhet, meningsfullhet och upplever att de är en del av ett sammanhang. Faktorer som korrelerar med den mentala hälsan är krav från elever, skolledning och sig själv. När det gäller den fysiska miljön är faktorer som påverkar lärarna, i både storstad och i mindre tätort, ljudnivå och renlighet. Skolledningen spelar en stor roll för lärarnas upplevda hälsa, såväl i storstad (p=&gt;0,000) som i mindre tätort (p=0,009). Dock upplever över 50 % av lärarna att de inte har stöd från skolledningen. Lärarna anger att administrativa uppgifter, tid, planering och arbetsklimat är betydelsefulla faktorer som påverkar deras hälsa. Resultatet visar även att den kroppsliga hälsan korrelerar med att vakna utvilad och kunna koppla av. Lärarna i såväl storstad som i mindre tätort upplever att det har en bra kroppslig hälsa. För lärarna i storstad finns det en korrelation mellan stöd från vänner och hur fysisk aktiv du är. Slutsats Slutsatser som kan dras från denna studie är att det inte föreligger stora skillnader mellan lärares upplevda arbetsmiljö och hälsa i storstad och i mindre tätort. Lärarna upplever att de mår bra, både mentalt och kroppsligt. En bidragande faktor till detta är enligt studien att lärarna upplever högt stöd från kollegor samt från vänner och anhöriga. Detta kan tolkas som att stödet utgör en form av copingstrategi, som hjälper lärarna att hantera sin stress – något som även ett flertal tidigare studier lyfter. Studiens resultat leder även fram till slutsatsen att lärare behöver finna balans mellan upplevda krav och finna resurser för att kunna uppleva en känsla av sammanhang. Utifrån krav-kontroll-stöd-modellen gör detta att lärarna upplever en balans i anspänningsgrad.<br>Aim and questions The study aims to examine and compare which factors in teachers’ work environment, in both metropolitan and small urban areas, correlate with teachers' perceived health. To meet this aim, three questions were designed: (1) What do teachers experience as stress factors in their work environment affecting their health? (2) What influence do the school management and colleagues have on their perceived health? (3) How does the teachers' perceived health correlate with their physical activity level? Method A quantitative method with a questionnaire has been used for the study. In essence, the questionnaire was designed with closed answers. A so-called comfort selection has been made for the choice of schools, where teachers at each school who wanted to participate in the study formed the basis for the collection of data. Overall 98 questionnaires were collected and the statistical analysis was done with help of the Statistical Package for the Social Sciences - SPSS version 19.0. Theoretical frameworks used were Antonovsky's SOC-theory (Sense of Coherence) and Karasek´s and Theorell´s Requirements-control-support model. Results Our results show that there is a strong correlation between mental and physical health, both for teachers in the metropolitan (p = 0.01) and smaller urban area (p = 0.08). The participants from both areas feel that they have a good mental health and that it makes sense to go to work. Over 40% answer that they often (3-5 days per week) feel that they experience self-monitoring, manageability, meaningfulness as teachers and that they are a part of a context. Factors that correlate with mental health are demands from students, school management and themselves. With regard to the physical environment, factors that affect teachers in both metropolitan and small urban areas are noise level and cleanliness. School management plays a large role in teachers' perceived health, both in metropolitan (p =&gt; 0.000) and in smaller urban areas (p = 0.009). However, over 50% of the teachers feel that they do not have support from school management. Teachers indicate that administrative tasks, time, planning and working environment are important factors in relation to their experienced health. The result also shows that experienced physical health among teachers correlates with the feeling of waking up refreshed and the ability to relax. The teachers in both metropolitan and less urban areas feel that they have a good physical health. For teachers in metropolitan areas, there is a correlation between support from friends and how physically active you are. Conclusions A conclusion to be drawn from this study is that there are small differences between teachers’ experienced health and work environment in metropolitan and less urban areas. The majority of the teachers feel they have a experienced health, both mentally and physically, and are doing well. A contributing factor to this could be that teachers experience strong support from colleagues, friends and relatives. This could suggest that social networks constitute a form of coping strategy, which help teachers manage their stress. A high percentage of the teachers seem to find a balance between perceived demands and finding resources to experience the sense of coherence. Based on the demands-control-support model, this means that teachers experience a feeling of balance.

Bilden av lärares arbetssituation som presenteras i media är vanligtvis negativt vinklad. Exempelvis visar en undersökning att endast en tredjedel av lärarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö som god. Ungefär hälften av de upplevda problemen med arbetsmiljön kan härledas till den administrativ arbetsbelastning. Trots detta upplever majoriteten av lärarna i grundskolan sitt arbete som meningsfullt och känner stöd från sina kollegor. Det finns således två parallella och delvis motstridiga bilder av hur lärare upplever sin arbetssituation. Syftet med denna studie var att utifrån ett salutogent perspektiv undersöka vilka frisk- och riskfaktorer lärarna på en F-6 skola anser att de har på sin arbetsplats samt hur dessa faktorer kan påverka lärarnas upplevelse av hälsa i sitt arbete. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa individuella intervjuer med sex lärare. Resultatet visade en delad bild av lärarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. De friskfaktorer som var starkast och som lärarna var mest samstämmiga kring var elevarbetet och meningsfullheten kring de elevnära arbetsuppgifterna samt det stöd de upplevde från arbetskolleger och chefer. Majoriteten av lärarna menade att de upplevde obalans mellan elevarbete och övrigt arbete. Lärarna menade att dokumentation och andra uppgifter tog större utrymme av deras arbetstid än vad de önskade och flera av dem uttalade önskemål om att få mer tid för planering av lektionerna. Konklusionen är att lärarna mår bra av och tycker om att undervisa och vill ha mer tid för detta.<br>The image of teachers' work situation as presented in the media is usually negatively biased. For example, a survey shows that only a third of the teachers perceive their psychosocial work environment as well. About half of the perceived problems with the work environment can be traced to the administrative workload. Despite this experience the majority of teachers in primary schools finds their work meaningful and feel support from their colleagues. There are thus two parallel and sometimes contradictory images of how teachers perceive their work situation . The purpose of this study was that from a salutogenic perspective examine the healthy and risk factors teachers on an F-6 school experienced in their workplace and how these factors can affect teachers' perception of health in their work. This may be the basis for continued health promotion efforts at teacher workstations. The method used in the data collection was qualitative individual interviews with six teachers. The results showed a split image of teachers' perceptions of their work environment. The health factors that were strongest and that the teachers were most consistent about was teaching and the meaningfulness around the work with the pupils, the duties and the support they experienced from work colleagues and managers. The majority of teachers felt that they perceived imbalance between the work with the pupils and other work. The teachers felt that documentation and other tasks took up more space in their working time than what they wanted and many of them expressed a desire to have more time for planning lessons. The conclusion is that teachers feel good and like teaching and want more time for this.

Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden. Vid studien användes kvantitativ metod. Resultaten har analyserats genom univariata samt multuvariata analyser, logistiska regressionsanalyser, χ²-test och Cronbach´s Alpha test. Studien visar att många socialsekreterare upplever sig ha en psykosocial arbetsmiljö med höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. En hög andel upplever även en arbetsmiljö med hög kontroll, låga krav och högt stöd. Resultatet tyder även på ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön mätt utifrån krav-kontroll-stöd modellen samt den upplevda kvaliteten på arbetet, vilket bekräftar studiens hypotes. Faktorn krav har det starkaste sambandet med upplevd kvalitet utav de variablerna som undersökts. Höga krav i arbetet ger lägre upplevd kvalitet oavsett om socialsekreterarna har högt eller lågt stöd och kontroll.<br>The purpose of this study was to illuminate the psychosocial work environment of social workers and to examine whether there is a correlation between their psychosocial work environment and quality of the work that they do. The hypothesis in the study was that such correlation exists. A web survey was sent to all social workers in the county of Värmland. Population consisted of 284 social workers, of whom 171 answered the survey, giving a response rate of 60.2%. The theoretical framework for the study has been the demand-control-support model by Karasek &amp; Theorell and quality based on the Law for Social Services together with quality fields from Socialstyrelsen. Quantitative method was used in the study. The results have been analyzed with univariate and multivariate analysis, logistic regeression analysis, χ²-test and Cronbach´s Alpha test. The study reveals that many social workers experience that their psychosocial work environment contains high demands, low control and low social support. A high share is also experiencing a work environment with low demands, high control and high social support. The results of the survey also indicate that there is a correlation between the psychosocial work environment measured on the basis of demand-control-support model and the perceived quality of work, which confirms the hypothesis. Demand has the strongest correlation with quality of the studied variables. High work demands result in lower perceived quality whether the workers experience high or low support and control or not.

Syfte: Syftet med studien är att från ett medarbetarperspektiv belysa effekterna av Lean Production, med inriktning på upplevda effekter gällande välbefinnande. Detta görs genom en kartläggning av JDC(S)-modellens tre dimensioner Krav, Kontroll och Stöd. Metod: Studien utgår från den hermeneutiska vetenskapstraditionen med ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt till verkligheten. Genom en deduktiv forskningsansats relateras teori och empiri i en fallstudie. Ett kvalitativt angreppssätt genom tio semistrukturerade intervjuer utgör basen för det empiriska materialet, vilket sedermera analyseras i en tematisk analys. Resultat &amp; slutsats: Studien tyder på att medarbetare upplever högre krav i kombination med lägre jobbkontroll som effekter av Lean Production. De negativa effekterna som detta kan medföra på välbefinnandet tycks dock kunna minska om medarbetarna erhåller ett starkt socialt stöd från kollegor, närmsta chef och familj. Förslag till fortsatt forskning: I studien finner vi framförallt två områden där vi tror att en fördjupad förståelse skulle kunna uppnås genom vidare forskning. Det första är en kompletterande anonym surveyundersökning för att studera medarbetarnas relation till sin närmaste chef. Det andra är en fördjupad litteraturstudie kring kollegors inneboende vilja att hjälpa varandra på arbetsplatsen. Därutöver anser vi att en vidare forskning kring huruvida kortare arbetstid kan öka produktiviteten och medarbetares välmående skulle vara intressant. Studiens bidrag: Studien belyser betydelsen av socialt stöd för det upplevda välbefinnandet bland medarbetare. Det sociala stödet tycks vara speciellt viktigt i arbeten som förknippas med höga krav och en låg grad av kontroll, som exempelvis inom tillverkningsindustrin.<br>Aim: The aim of this study is to highlight the impact of Lean Production from an employee perspective, with a focus on perceived impact of well-being. This is done by mapping the JDC(S)-model's three dimensions Demand, Control and social Support. Method: The study is based on the hermeneutic science tradition with a social constructivist approach to reality. Theory and empirical evidence are related through a deductive research approach in a case study. A qualitative method through ten semi-structured interviews form the basis of the empirical material, which subsequently is analyzed in a thematic analysis. Result &amp; Conclusions: The study suggests that employees experience the effects of Lean Production as higher demands coupled with low job control. However, the negative effects this can entail on the well-being seems to be reduced if the employees receive a strong social support from colleagues, line manager and family. Suggestions for further research: Primarily we find two areas in the study where we believe that a deeper understanding could be achieved through further research. The first is a complementary anonymous survey where employees' relationship with their line manager is studied. The second is a detailed literature study about colleagues' intrinsic desire to help each other in the workplace. In addition, we believe that further research on whether shorter working hours can increase productivity and employee well-being would be interesting. Contribution of the thesis: The study highlights the importance of social support for the perceived well-being among employees. Social support seems to be especially important in jobs that are associated with high demands and low degree of job control, such as in manufacturing.

Bakgrund: Antalet fall av utmattningssyndrom i Sverige har ökat sedan 1980 och en orsak till ökningen är höga krav i relation till låg kontroll och lågt stöd på arbetsplatsen. Krav-kontroll-stöd-modellen kan identifiera förekomsten av psykosocial arbetsmiljö och dess påverkan på arbetares stressnivåerna. Syfte: Att undersöka eventuella samband mellan kontorsarbetares psykosociala arbetsmiljö och stress på arbetsplatsen. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med en enkätundersökning för att besvara uppsatsen syfte. Totalt svarade 109 respondenter och data analyserades i SPSS med korrelationsanalyser och Fisher’s exact test. Resultat: Kontorsarbetare skattar höga nivåer av krav, kontroll och stöd. Ungefär 57% av 101 kontorsarbetare skattar att de har en hög stressnivå och ungefär 86% befinner sig i en gynnsam psykosocial arbetsmiljö. Det förekommer en svag till medelstark korrelation mellan krav, kontroll och stöd i samband med stress. Slutsatser: Majoriteten av kontorsarbetare har höga krav, hög kontroll och högt stöd på deras arbetsplats men lite mer än hälften av alla kontorsarbetare har en hög stressnivå. Det förekommer ingen skillnad mellan en gynnsam- och en ogynnsam psykosocial arbetsmiljö i samband med stress.

Vårt gemensamma intresse för arbetsmiljö grundade idén till denna studie, vårt examensarbete, vars syfte är att beskriva lärares arbetssituation med fokus på psykosocial arbetsmiljö och arbetsvillkor samt vilken betydelse ledarskapet har för den individuella arbetsmiljöupplevelsen. Den teoretiska referensramen har sitt fokus på psykosocial arbetsmiljö och behandlar områden som ledarskap, krav-kontroll-stöd modellen, arbetsrelaterad stress, kommunikation samt lärares arbetsvillkor. Metoden är av kvalitativ karaktär där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med fem lärare och en rektor som alla är yrkesverksamma inom grundskolan. Resultatet visar att lärarna upplever en hög arbetsbörda av administrativ karaktär som behöver minskas för att arbetssituationen ska anses som hanterbar och bidra till ett hållbart arbetsliv. De lärare som ansåg sig ha en rimlig arbetsbelastning har tillgång till stöd, något som de som upplever sig ha en för tung arbetsbelastning saknar. En tematisering av de centrala områden som kunde utläsas ur respondenternas svar upprättades: arbetsbelastning, kommunikation, behovet av stöd och ledarskap, synen på ledarskap samt lärarrollen och det pedagogiska uppdraget. Resultatet analyserades sedan med hjälp av den teoretiska referensramen. De slutsatser som vi kan dra av studien är att det är tre variabler som är avgörande för lärares upplevelser gällande den egna arbetssituationen: tid, stöd och kommunikation. Om dessa variabler är närvarande i verksamheten tenderar personalen att trivas bättre men i de fall dessa variabler däremot är helt frånvarande tenderar det således att få motsatt effekt, en omotiverad och oengagerad personal. Ledare inom skolväsendet bör således arbeta kontinuerligt och strukturerat med dessa tre variabler för att motverka den negativa trenden med sjukskrivningar och uppsägningar bland lärare i den svenska skolan.<br>Our common interest in the work environment founded the idea of this study, our bachelor degree project, which aims at describing the teachers' work situation with a focus on psychosocial work environment and working conditions and the importance of leadership for the individual work environment experience. The theoretical frame of reference focuses on the psychosocial work environment and addresses areas such as leadership, job-demand-control-support model, work-related stress, communication and teachers' working conditions. The method is of a qualitative nature, in which six semistructured interviews were conducted with five teachers and one principal, all of whom are employed in elementary school. The result shows that teachers experience a high level of administrative burden that needs to be reduced in order for the work situation to be considered manageable and contribute to a sustainable working life. The teachers who considered themselves having a reasonable workload have access to support, something that those who find themselves having a too heavy workload are missing. A thematisation of the key areas that could be read from the respondents' answers was established: workload, the need for support and leadership, the view of leadership, and the role of teacher and the educational task. Then the result was analyzed using the theoretical reference frame. The conclusions we can draw from the study are that there are three variables that are crucial for teachers' experiences regarding their own work environment: time, support and communication. If these variables are present in the business, the staff tend to feel better, but if these variables are completely absent, they tend to have the opposite effect, an unmotivated and unattended staff. Leaders in the school system should thus work continuously and structured with these three variables to counteract the negative trend of sick leave and redundancies among teachers in the Swedish school.

Denna studie grundar sig i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, som tagits fram i syfte att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa. Utifrån de ökande antalet anmälningarna om arbetssjukdom med stress och psykiska påfrestningar som orsak ligger fokus i studien på ohälsosam arbetsbelastning och om det inom kommunen finns kunskaper att förebygga och hantera dessa risker. Syftet har varit undersöka hur kommunen praktiskt arbetar med föreskriften inom tre organisatoriska nivåer och hur de anställda uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö. Fokus låg även på att undersöka hur de anställda är delaktiga i ovanstående arbetsmiljöarbete. Studien utgick från ett hermeneutiskt perspektiv med en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. En gruppintervju bestående av två medarbetare som representerade HR-avdelningen och två individuella intervjuer på chefsnivå. På medarbetarnivån genomfördes två gruppintervjuer med tre medarbetare vardera från de avdelningarna som respektive chef leder. Av studien framgår att goda resultat kan uppnås i den psykosociala arbetsmiljön när alla organisatoriska nivåer integrerar frågorna i sitt systematiska arbetsmiljöarbete och upprättar rutiner för att förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning. Studien bekräftar att socialt stöd, kunskap, kommunikation och delaktighet är viktiga framgångsfaktorer för en god psykosocial arbetsmiljö. I diskussionen lyfts vikten av att avsätta tid i syfte att förebygga ohälsa och förslag lyfts om att använda krav/kontroll/stöd-modellen som verktyg att analysera och reflektera kring de anställdas arbetsbelastning.<br>This study is based on the Swedish work environment authority statute book about organisational and social work environment, AFS 2015:4 provisions, that has been developed to promote a good work environment and prevent risks of ill health. Because of the increasing numbers of work-related ill health due to stress and mental strain, the focus in this study was unhealthy workloads and if there is knowledge in the municipality about preventing and dealing with these risks. The aim was to examine how the municipality practically work with the provision within three organizational levels and how the employees perceive their psychosocial work environment. There were also focus on investigating how employees participate in the above environment work. The study was based on a hermeneutic perspective with a qualitative approach through semi-structured interviews. One group interview consisting two employees representing the HR department and two individual interviews at the managerial level. At the employee level, two group interviews were held with three employees from the departments headed by the managers. The outcome of the study shows that good results can be obtained in the psychosocial work environment when all organizational levels integrates these issues in their systematic work environment and establish routines to prevent and dealing with unhealthy workload. The study confirms that social support, knowledge, communication and employee participation are important factors for a healthy psychosocial work environment. The discussion shows the importance of taking time for preventing ill health and suggestions about using the demand/control/support-model as a tool for analysing and reflect over the employee workload.