Dissertations / Theses: 'Krav och resurs'

1

Andersson, Johan, and John Björkhem. "Krav eller resurs? En kvalitativ studie om hur pedagoger upplever arbetskrav och arbetsresurser." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-23435.

Full text

Abstract:

Denna uppsats visar med utgångspunkt i JD-R (Job Demand-Resources) modellen som tolkningsmodell att pedagoger kan uppleva krav (job demands) som både krav och resurs, detta utifrån en individuell bedömning av situationen. Den visar även att dessa upplevelser är dynamiska och kan ändra sig över tid.Genom en tematiserad intervjuguide, som utgått från COPSOQ enkäten, har vi genomfört kvalitativa intervjuer med pedagoger. Intervjuguiden har berört tre av de ingående dimensionerna i COPSOQ: Psykosocial arbetsmiljö, arbetstillfredsställelse, hälsa/ trivsel och arbete/fritid. Detta material har sedan kategoriserats utifrån gemensamma upplevda nämnare hos respondenterna. Vi har funnit att uttalade tydliga krav omtolkas av pedagogerna till något för dem mindre kravfyllt. Personliga (sociala) resurser är viktigast för våra respondenter för att mitigera upplevda krav i arbetet. Organisatoriska resurser berörs nästan inte alls som en bidragande faktor för att mitigera krav.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Klasson, William, and Christoffer Thulin. "”Det är både uppåt, nedåt, framåt och åt sidan” : En intervjustudie om mellanchefers komplexa förutsättningar i organisationen." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169128.

Full text

Abstract:

Att bli ledd och hantera krav uppifrån och att samtidigt vara ansvarstagande och leda underställda är den svårighet som mellanchefer handskas med i sitt vardagliga arbete. Rollen som mellanchef befinner sig i ett mittenled som belastas av påtryckningar uppifrån, nerifrån, inifrån och utifrån organisationen. Syftet med studien var att undersöka mellanchefers arbetssituation med fokus på de krav som de ställs inför och vilka resurser de har till sitt förfogande för att hantera dessa. För att besvara syftet antog studien en kvalitativ ansats varvid semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju mellanchefer belägna inom privat sektor på den svenska arbetsmarknaden. Mellancheferna som intervjuades besitter en uppdelad arbetsroll varvid de dels arbetar som gruppchef men även i uppdrag som konsult. I resultatet lyfts organisatoriska krav och speciella krav för mellanchefer som är konsulter som de mest utmärkande kraven för mellancheferna. Tröga organisationer vad gäller både långa beslutsvägar samt krav på dokumentation och uppföljning begränsar tiden som kan läggas på att utveckla organisationen. Rollen som mellanchef kräver även att man utvecklar en fungerande balans mellan att arbeta i uppdrag och i chefsskapet, vilket för somliga upplevs problematiskt. Resultatet visar att vid perioder av högre arbetsbelastning ges utrymme för att själv kunna prioritera vad som bör fokuseras på, vilket var den enskilt mest betydande resursen för att kunna handskas med kraven som uppdelningen medför. I resultatet lyfts även organisatoriskt stöd som en betydande resurs för att mellanchefer ska kunna hantera sina arbetsuppgifter. Här ryms grundläggande supportfunktioner såsom HR och IT, stöd och återkoppling från högre chefer samt att kunna rådfråga kollegorna om både småsaker eller komplicerade arbetsuppgifter. Resultatet visade på att mellancheferna stundtals känner sig klämda av organisationens oförenliga intressen från strategisk ledning och operativ verksamhet. Förståelse för rollen och dess förutsättningar, dels hos högre chefer men även hos medarbetare, tenderar att motverka det korstryck som mittenpostionen riskerar att belastas av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Grimberg, Nellie, and Marika Östlund. "Sjuksköterskors välmående i arbetet : En studie om sjuksköterskors upplevelse av krav och resurser i arbetet." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42622.

Full text

Abstract:

Syfte med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av krav, kontroll och socialt stöd i arbetet. Vidare var syftet att undersöka vilka resurser i arbetet som upplevs viktiga i relation till att hantera de specifika krav som ställs på sjuksköterskorna. Frågeställningarna som studien fokuserar på är: Hur upplever sjuksköterskor krav i arbetet? Hur ser sjuksköterskorna på sin möjlighet till kontroll/påverkan i arbetet? Hur upplever sjuksköterskorna att deras tillgång till socialt stöd ser ut? Och vilka resurser upplevs som viktigast för att hantera de krav som ställs på sjuksköterskor i arbetet? Med hjälp av en kvalitativ ansats genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från tre olika avdelningar på Halmstad Sjukhus. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplever ett högt socialt stöd som ger dem bättre möjlighet att hantera krav. Vidare framkom det att sjuksköterskor har en viss mån av kontroll och eget ansvar men styrs även av organisationen, rutiner och patientvård. Resurserna som sjuksköterskorna använder är till mesta del de sociala relationerna men även riktlinjer och utbildning är resurser som sjuksköterskorna ansåg viktiga. Vidare framkom att sjuksköterskorna hade ett aktivt arbete som innebar att de hade höga krav, hög kontroll och ett högt socialt stöd i sitt arbete som resulterade i ett arbete med högt engagemang, lärande och utveckling för individen.
The aim of the study was to investigate nurses' experience of demands, control and social support at work. Furthermore, the purpose was to investigate which resources were perceived to be important in relation to managing the specific demands placed on the nurses. The questions that were answered in the study were: How do nurses perceive control at work? How do nurses see their ability to control / influence at work? How do nurses feel that their access to social support looks? And what resources are perceived as most important for managing the requirements that are placed on nurses at work? With the help of a qualitative approach, six semi-structured interviews were conducted with nurses from three different departments at the hospital in Halmstad. The result showed that the nurses experience a high level of social support that which gives them a better opportunity to manage demands. Furthermore, it emerged that as a nurse you have a certain amount of control and own responsibility, but are also controlled by the organization, routines and patient care. The resources used by the nurses are for the most part the social relations, but also guidelines and education are resources that the nurses considered important. In addition, it emerged that the nurses had an active job which means that they had high demands, high control and a high social support in their work which resulted in a work with high commitment, learning and development for the individual.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Hådén, Sofie, and Ida-Maria Rundén. "VI HAR HÖGA FÖRVÄNTNINGAR PÅ DIG OCH OM DU ÄR RÄTT PERSON SÅ FÅR DU UTVECKLINGSMÖJLIGHETER. : En studie av platsannonsen som en del av arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-142789.

Full text

Abstract:

I denna studie har platsannonser inom yrkesgruppen Human Resources analyserats för att studera hur krav, kontroll och stöd balanseras i platsannonser. Därefter diskuteras detta i förhållande till organisatorisk och social arbetsmiljö. Forskning visar att det råder stora brister inom området arbetsmiljö. Bristerna behöver förebyggas från arbetsgivarens sida då dessa vanligtvis hanteras när arbetsmiljöproblem uppstår. Denna studie har gjorts då viser en möjlighet för arbetsgivaren att arbeta förebyggande genom att tillämpa arbetet med arbetsmiljön redan i platsannonsering. Eftersökta egenskaper och kompetenser visade sig omfatta en stor del av platsannonserna medan resurser påträffades i betydligt mindre grad.Resultatet visar att det ställs högre krav på den arbetssökande än vad arbetsgivaren kan erbjuda utrymme för vilket går emot arbetsmiljöreglerna då krav, kontroll och stöd inte balanseras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Zandler, Jonna. "Job Crafting, psykisk hälsa och vårdkvalitet : Jämförelse av anställdas formande av sina arbeten i två europeiska länders äldreomsorg." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122892.

Full text

Abstract:

Job Crafting (JC) är en teori om hur anställda aktivt formar sina jobb. I denna tvärsnittsstudie undersöktes hur 530 anställda och chefer i svensk och spansk äldreomsorg skattade JC. Syftet var att undersöka hur land, position och JC kunde predicera psykisk hälsa och vårdkvalitet. JC mättes med Job Crafting Questionnaire, JCQ. Variablernas relation analyserades med multipel hierarkisk regressionsanalys. Huvudresultaten visade att variabelmodellen i viss mån predicerade psykisk hälsa och vårdkvalitet. Land gav högst grad av utfall. De svenska skattningarna visade lägre psykisk hälsa och vårdkvalitet än de spanska. Fler studier kan ge förståelse skillnaderna mellan länderna som framkom. För kunskap om JC behövs longitudinella studier av både kvalitativ och kvantitativ art. Det kan visa sätt att hantera europeisk äldreomsorgs framtida rekryteringsbehov och arbetsvillkor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Schulz, Anne, and Jenni Eisersjö. "Första linjens chefers arbetsmiljö i ett delat ledarskap : En tvärsnittsstudie inom slutenvård." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26302.

Full text

Abstract:

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Johansen, Alexandra, Ena Basic, and Josefin Nilsson. "Hur ledare inom vård- och omsorg bedriver hälsoarbete utifrån Organisatorisk och social arbetsmiljö." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38129.

Full text

Abstract:

Svårigheter som anträffas inom vård- och omsorg är den arbetsmiljö som bedöms vara en stor risk för medarbetarna. Arbetsmiljöverket belyser organisatorisk och social arbetsmiljö i sin föreskrift AFS (2015:4), de påpekar att det är arbetsgivarens ansvar att ha kunskap om föreskriften innehåll. Det är viktigt för ledare inom vård- och omsorg att arbeta förebyggande och främjande för att bevara och utveckla medarbetarnas hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett pedagogiskt perspektiv belysa hur ledare inom vård- och omsorg förebygger ohälsa och främjar hälsa med fokus på organisatorisk och social arbetsmiljö. För att kunna ta fram empiri har sju individuella intervjuer genomförts. Empirin transkriberades och en innehållsanalys utförde för att tydliggöra resultatets innehåll. Resultatet som synliggjordes är att ledarna upplever att deras resurser för att förebygga ohälsa och främja hälsa hos sina medarbetare är betydande för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Ledarna använder sig av bland annat handledning, medarbetarsamtal, riskbedömningar tillsammans med skyddsombud och tar även hjälp av andra aktörer i syfte för att bemöta medarbetarnas behov. Det kompetensbehov ledarna ansåg medarbetarna behöva för att förebygga ohälsa och främja hälsa var genom olika utbildningar. Hinder ledare påpekar står emot att föreskriften följs är bland annat, budget, tidsbrist samt bristande kunskap. Slutsatsen är att ledarna bör fördjupa sig i föreskriften AFS (2015:4) om organisatorisk och social arbetsmiljö i stöd för att de inte kunde redogöra för dess innehåll och hur det implementeras i arbetsmiljön. Vi vill med hjälp av studien belysa samt inspirera ledare till att utveckla större engagemang till föreskriftens betydelse för medarbetarnas hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Liljegren, Elin, and Johanna Tagesson. "Försvarsmakten som hälsokultur : En enkät- och intervjustudie i samverkan med Försvarsmakten i Halmstad." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37985.

Full text

Abstract:

Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och har i uppgift att verka som landets försvar. Studien genomfördes genom ett samarbete med Försvarsmakten i Halmstad med syftet att belysa på vilket sätt Försvarsmakten i Halmstad arbetar för att främja de anställdas fysiska aktivitet för att de skall uppnå grundnivån enligt Försvarsmaktens Fysiska Standard. Syftet var även att studera de anställdas träningsvanor samt vilka faktorer som de upplever kan påverka deras benägenhet till att träna på arbetstid ur ett hälsoteoretisktperspektiv. Enkäten skickades ut till 325 anställda på Försvarsmakten i Halmstad, samt genomfördes tre intervjuer med tre anställda vilka arbetar med fysisk aktivitet. Resultatet från enkäten visade att den främsta anledningen till att de flesta som inte tränade på arbetstid inte gjorde det var på grund av hög arbetsbelastning och tidsbrist. Resultatet från intervjuerna visade att stor oro förelåg inför hösten 2018 då bemanningen ökar eftersom de redan har trångt med utrymmen och inte kommer räcka till för att främja och stötta alla som kommer att behöva det. Konklusion för studien kan dras som sådana att Försvarsmakten arbetar aktivt för att främja fysisk aktivitet, däremot bör det arbetas mer för att öka ett tillåtande och öppet klimat, där dialog uppmanas. Det föreslås att FM bör se över sin nuvarande hälsokultur och vidare genom hälsofrämjande arbete komplettera dess nuvarande arbete samt värna om de kulturer som faktisk kan främja fysisk aktivitet.
The Swedish Armed Forces is one of Sweden’s largest authorities and has the task of acting as the country’s defense. The study was conducted through a cooperation with the Swedish Armed Forces in Halmstad with the aim of illustrating the way in which the Swedish Armed Forces in Halmstad work to promote the physical activity of the employees in order to achieve the basic requirements according to the Swedish Armed Forces Physical Standard. The aim was also to study the employee’s training habits and which factors they perceive could influence their tendency to train during working hours via a health theoretical perspective. The survey was sent out to 325 employees at the Swedish Armed Forces in Halmstad, three interviews were conducted with three employees which work with physical activity. The result from the survey showed that the main reason why most employees don’t train during working hours were because of high workload and time constraints. The result from the interviews showed that great concern exist fore the fall of 2018 when more employees will come with already narrow spaces and they won’t be enough to promote and support everyone who will need it. In conclusion the study can prove that the Swedish Armed Forces in Halmstad work actively to promote physical activity, although they should work to increase a more accepting and open climate, were dialogues are encouraged. It is suggested that the Swedish Armed Forces in Halmstad should look over their current health culture and further through health promotion complement the work that exists now, but also nurture the actual cultures that promote physical activity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Christiansson, Reine. "Engagemang i skolan : Kan förbättringar i arbetsmiljön gynna lärarnas prestationer och hälsa?" Thesis, Mid Sweden University, Mid Sweden University, Mid Sweden University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9228.

Full text

Abstract:

Lärare tillhör den yrkesgrupp där stressrelaterad ohälsa ökar som mest. Syftet är att undersöka hur olika faktorer i arbetsmiljön kan bidra till minskad stress och ökat arbetsengagemang. Utifrån Job Demands-Resources (JD-R) modellen skapades frågeställningarna om hur arbetsmiljöfaktorer är relaterade till stress och engagemang och förhållandet dem emellan. Grundskolelärare (N=57) skattades genom frågeformulär. Hierarkisk multipel regressionsanalys och korrelationsanalys användes för att besvara frågeställningar. Resultatet visade på att krav var positivt relaterat med stress, men inte signifikant relaterat med engagemang, och resurser var positivt relaterade med engagemang men inte signifikant relaterade till stress. En interaktionseffekt mellan krav och resurser på stress påvisades bland kvinnor, där resurser hade en buffrade effekt av kravens egenskaper på stress. Något stöd för en association mellan engagemang och stress påvisade inte i undersökningen. Slutsatsen i studien är att resurser kan användas i förbättringar av lärarnas arbetssituation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Rantanen, Mimmi. "Spindeln i nätet i lönesättningen : Chefers upplevelser, krav och resurser i arbetet med individuell lönesättning." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150172.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande undersökning var att öka förståelsen för lönesättande chefers arbete och upplevelser av individuell lönesättning. Syftet är att få en beskrivande bild av chefers arbete med lönesättning samt undersöka hur erfarenhet påverkar chefernas upplevelser av de krav, resurser och upplevelser som kommer med arbetet i form av tillit till bedömningssystemet, trygghet i att bedöma, tillfredsställelse i arbetet med lönesättning och nöjdhet med lönesystemet. Detta undersöktes med hjälp av kvantitativa (enkäter) data där urvalet bestod av 196 lönesättande chefer och kvalitativa (fokusgruppintervjuer) data där sammanlagt 10 lönesättande chefer deltog. Undersökningen genomfördes med en multimetodansats genom en tvärsnittsdesign, där undersökningsdeltagarna bestod av lönesättande chefer inom ett tjänsteföretag. Resultat av multivariata variansanalyser visade att chefer med kortare erfarenhet som chef (<9 år) upplevde mer krav i arbetet, i form av svårigheter i lönesamtal, tidskrävande prestationsbedömningar, tid till lönesättningsarbetet och svåra arbetsuppgifter, jämfört med chefer med längre erfarenhet (≥10 år). När det gäller resurser i arbetet upplevde chefer med längre erfarenhet att målen för lönesättningen var tydligare och att de hade större medverkan i lönesättningen men mindre socialt stöd från sin chef än chefer med kortare erfarenhet. Resultat av hierarkiska multipla regressionsanalyser, där krav och resurser användes för att predicera chefernas upplevelser av lönesättningen, visade att svårigheter i lönesamtal var det krav som uppvisade starkast negativa samband med samtliga upplevelser, medan tydliga mål, tydliga lönekriterier och egen medverkan i lönesättningen var de resurser som uppvisade positiva samband med flest upplevelser av lönesättningen. Resultaten från intervjuerna visade att chefer upplevde att lönesättning kräver mycket arbete, är tidsödande och att det förbestämda löneutrymmet begränsar dem i sitt arbete. Fler studier behövs för att vidare undersöka chefers viktiga arbete och roll i lönesättningen och undersöka vilka upplevelser som följer med arbetet då lönesättande chefer är bärare av lönesystemet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Edlund, Susanne, and Amanda Sahlman. "SÅ SKILJER SIG ARBETET ÅT : En jämförelse mellan privata och kommunala omsorgschefers arbetssituation." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163907.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns likheter och jämföra eventuella skillnader, i arbetsförhållanden för chefer inom offentlig och privat verksamhet. Utifrån studiens resultat analyserades, med hjälp av innehållsanalys, omsorgschefers upplevelser av sin arbetssituation och arbetsmiljö. Denna studie är avgränsad till att undersöka hemtjänstverksamheter i en stor kommun i norra Sverige. Studiens genomförande består av semistrukturerade intervjuer. Informanterna som medverkar i studien är omsorgschefer verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultatet visar att det finns stora likheter i chefernas arbetssituation och arbetsmiljö. När det kommer till vilka resurser cheferna har till sitt förfogande finns det vissa skillnader som problematiseras i denna studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Engström, Johanna, and Emelie Larsson. "Arbetsmotivation och välbefinnande utefter anställningsform? : En kvantitativ studie om utvecklingen av tidsbegränsade anställningar i Sverige." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169027.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att studera utvecklingen av andelen tidsbegränsat anställda på den svenska arbetsmarknaden och se huruvida eventuella trender i andelen även kan anses ha påverkat individers arbetsmotivation och välbefinnande. För att undersöka detta behandlas frågeställningarna 1) om andelen anställda med tillfälliga kontrakt ökat eller minskat över tid i Sverige sedan 2000-talet, 2) om andelen med motivationsproblem eller lägre välbefinnande ökat eller minskat i Sverige sedan 2000- talet samt 3) om det finns skäl att tro att andelen tidsbegränsat anställda kan påverka arbetsmotivationen och välbefinnandet inom arbetskraften. Studien tillämpar en kvantitativ ansats där befintlig statistik används från Statistiska Centralbyråns Arbetskraftsundersökningar och Arbetsmiljöundersökning. För att besvara studiens frågeställningar tillämpas ett teoretiskt ramverk, bestående av krav- och resursmodellen samt självbestämmandeteorin, med syfte att beskriva hur motivation och välbefinnande skapas i arbetet. Det empiriska underlaget baseras på studier som genomförts gällande tidsbegränsade anställningars effekter på de berörda anställda. Empirin delas in utifrån dess infallsvinklar och resultat i neutralare, optimistiska och pessimistiska studier. Resultatet av vår studie visar på en trendlös fluktuation i andelen tidsbegränsat anställda, samtidigt som negativa trender syns i vissa mått på arbetsmotivation och välbefinnande. Studien kommer således fram till att de negativa trenderna i arbetsmotivation och välbefinnande inte kan härledas ur trender i andelar med olika anställningsformer. Studien riktar därefter in sig på alternativa förklaringar för att söka svar på de negativa trenderna, där vi identifierar en eventuell obalans mellan krav och resurser för individer på den svenska arbetsmarknaden. En obalans i krav och resurser torde leda till försämrad arbetsmotivation och försämrat engagemang hos individer, vilket lämnar utrymme för vidare forskning inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Forsberg, Emma, and Sandra Lampa. "”DET GÄLLER ATT HITTA EN BALANS” : En studie om enhetschefers arbetsvillkor inom hemtjänsten." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-163911.

Full text

Abstract:

Enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn har komplexa arbetsuppgifter och krav från olika håll inom organisationen. Krav uppifrån i organisationen tenderar att vara svåra att förena med verksamhetskrav och krav utifrån. Samtidigt har enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn breda kontrollspann, det vill säga många medarbetare per chef, jämfört med andra sektorer. Dessa utmaningar har visat sig vara några av orsakerna till hög arbetsbelastning och varierade arbetsvillkor bland enhetscheferna. Detta kan i sin tur ge konsekvenser för både verksamheten, medarbetare och enhetschefernas hälsa. Därför är det viktigt att studera hur enhetschefer inom hemtjänsten upplever sina arbetsvillkor. Genom semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i kontrollspannet, upplevda förutsättningar för ledarskapet samt stöd och resurser, studerades enhetschefers upplevelser av arbetsvillkoren. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta intervjumaterialet. Teorier som studerats i relation till studiens empiri är Krav och Resurs-modellen och KASAM.Resultatet visar på att uppdraget är en komplex fråga med ett brett ansvarsområde. Enhetscheferna i studien har olika angreppssätt att anta uppdraget. Flera enhetschefer uttrycker att de har tillräckliga resurser för att utföra sitt uppdrag, medan andra har beskrivit motsatsen och att chefsrollen innebär att skapa sina egna förutsättningar. Samtidigt framkommer det i resultatet att arbetstiden inte räcker till, att stödfunktioner brister och att ständiga prioriteringar samt hög arbetsbelastning kan vara uttryck för bristande förutsättningar. Enhetschefernas prioriteringsordning av arbetsuppgifter fokuserar det som främst gynnar kärnverksamheten. Vidare framkom det att kontrollspannets storlek inte motsvarar det faktiska antalet medarbetare enhetscheferna ansvarar över och att smalare kontrollspann skapar förutsättningar för ledarskapet. Kontrollspannet måste i tillägg kopplas till komplexiteten i verksamheten och allt medförande arbete som bredare kontrollspann innebär. Ett sätt att hantera den komplexa vardagen som beskrivits är genom stöd från andra enhetschefskollegor, medarbetare och avdelningschef. Resultatet visar slutligen på att många enhetschefer upplever begränsningar med att söka stöd och att arbetsvillkoren ser olika ut bland enhetscheferna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Quistgaard, Louise, and Lisa Svensson. "Under resans gång har vi blivit gröna i själen : konsekvenser för småföretag att arbeta med Stockholms stads miljödiplom." Thesis, Linköping University, Department of Water and Environmental Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-10117.

Full text

Abstract:

Kraven på att företag skall arbeta med att minska sin miljöpåverkan har blivit hårdare från samhällets sida. Ett verktyg för småföretag som vill jobba systematiskt med miljöfrågor är miljödiplom, där Stockholms stads miljödiplom är ett av dessa. Stockholms stads miljödiplom är uppbyggt i tre nivåer och det tar ett år att genomföra varje nivå.

Syftet med denna studie är att studera vilka konsekvenser och förändringar som sker när företag diplomerar sig med Stockholms stads miljödiplom. Detta kommer att analyseras utifrån organisationsteori med tonvikt på förändringar. För att svara på syftet har diplomeringsansvariga för sex företag, fördelade på två per nivå i miljödiplomet, intervjuats om sitt arbete med miljödiplomeringen samt hur miljöarbetet påverkat den dagliga verksamheten inom företaget.

Resultat och slutsatser visade att kundkrav var den främsta faktorn till varför företagen diplomerade sig med miljödiplomet. Företagen valde Stockholms stads miljödiplom då det är bättre anpassat för småföretag än ISO 14001. Miljödiplomet uppfattas dock inte som tillräckligt känt i företagskretsar, utan där framstår ISO 14001 som mest erkänt. Trots miljödiplomet har inte miljöarbetet blivit direkt integrerat i företagens verksamheter vilket kan bero på bristande kommunikation mellan de diplomeringsansvariga och övriga anställda. De anställda var inte delaktiga i diplomeringsarbetet vilket kan vara en orsak till att inga större förändringar i den dagliga verksamheten hade skett i majoriteten av företagen. Företagen i studien har behövt mycket hjälp från Miljöcentrum, som är ansvariga för Stockholms stads miljödiplom, vilket innebär att kompetensen om miljödiplomet inte alltid skapades eller fanns inom företaget.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gutu-Göransson, Irina. "Psykosociala faktorer i statligt anställda linjechefers arbetsmiljö : En kvalitativ studie." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4605.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka statligt anställda linjechefers arbetsmiljö för att identifiera psykosociala faktorer som enligt forskningen är kopplade till ohälsa. I linje med tidigare forskning och gällande rättsliga regelverk undersöktes separat faktorer som har ett positivt respektive negativt samband med ohälsa. Denna indelning återspeglas i studiens frågeställningar: (1) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett positivt samband med ohälsa (krav) och i så fall vilka? (2) upplever statligt anställda linjechefer faktorer som har ett negativt samband med ohälsa (resurser) och i så fall vilka? Metod Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sex linjechefer från en svensk statlig myndighet. Intervjuguiden utformades separat för varje deltagare utifrån respektive deltagares svar på ett frågeformulär som kombinerade frågorna från den svenska Demand-Control-Support Questionnaire (DCSQ) och den långa versionen av Effort-Reward Imbalance Questionnaire (ERI-Q). Transkriberade intervjuer analyserades med hjälp av en kombination av teoriledd tematisk analys, med utgångspunkt i krav-kontroll- och ansträngning-belöningsmodellerna, och induktiv tematisk analys. Studien avgränsades till individuella psykosociala faktorer som ansågs utmärkande för statligt anställda linjechefers arbetsmiljö. Resultat Linjecheferna i studien upplevde en hög arbetsbelastning, otydliga roller, motstridiga krav och krav på att dölja känslor. Samtidigt rapporterade deltagarna en hög grad av kontroll och stöd (framförallt från överordnade) samt mycket ansvar. Ansvar associerades i studien med belöning, utveckling och inflytande. Slutsats Studiens resultat tyder på att statligt anställda linjechefer upplever en rad psykosociala faktorer som har ett samband med ohälsa och som är påverkningsbara, varför studiens slutsats kan användas i myndigheters arbetsmiljöarbete. Intressanta ämnen för framtida forskning är sambandet mellan ansvar och ohälsa samt biträdande chefers exponering för faktorer som har ett samband med ohälsa. Kombination av frågeformulär och intervju som datainsamlingsmetod har i studien visat sig ha fördelar och borde testas i framtida studier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Hansson, Åsa, and Katarina Kellner. "Leva med en hjärtinfarkt. En litteraturstudie om mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26531.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living.
Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt samt vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienterna återgå till ett normalt dagligt liv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Nylén, Eva Charlotta. "Psykosocial arbetsmiljö i välfärdssektorn : Krav i arbetet, resurser i arbetet och personliga resurser samt betydelsen av organiserade arbetsmiljöinsatser." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145454.

Full text

Abstract:

Individers upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön har visat sig hänga samman med trivsel, hälsa och välbefinnande. I ett långsiktigt perspektiv kan en god psykosocial arbetsmiljö främja kvalitet och produktivitet i organisationer, medan en sämre arbetsmiljö kan resultera i det motsatta. Arbetsgivare, som i Sverige har ett yttersta arbetsmiljöansvar, strävar efter att arbeta förebyggande och systematiskt med fokus på psykosociala arbetsmiljöinsatser. Samtidigt utgör individerna en del av den psykosociala arbetsmiljön och i samband med att de utför sitt arbete bidrar de även till formandet av arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt syftar avhandlingen till att studera psykosociala och personliga faktorer i form av krav och resurser, hälsa och välbefinnande samt ett organisatoriskt förebyggande program för anställda i välfärdssektorn. Detta har gjorts genom att undersöka hur olika krav och resurser i arbetet samt personliga resurser relaterar till olika hälsorelaterade utfall. Vidare har två varianter av ett nyutvecklat interventionsprogram med fokus på psykosociala faktorer och personliga resurser undersökts och utvärderats. En variant av programmet var riktad till både chefer och medarbetare, medan den andra varianten riktades enbart till chefer. Interventionsprogrammen undersöktes utifrån genomförbarhet och utifrån effektutvärdering. Resultaten visar att resurser i arbetet verkar ha mer hälsofrämjande potential än personliga resurser. Vidare visar resultaten att det program som inkluderade medarbetare och chefer accepterades av deltagarna och gick att genomföra praktiskt. Resultaten visar också att effekterna av båda programmen var oklara. Sammantaget visar avhandlingen på vikten av att såväl reducera krav i arbetet som att främja olika resurser, men även på de utmaningar som finns i att utforma, genomföra och utvärdera förebyggande organisatoriska interventioner.
Individuals’ experiences of the psychosocial work environment have been linked to their satisfaction, health, and well-being. In the long run, a favorable psychosocial work environment seems related to organizational quality and productivity, while a poorer psychosocial work environment may relate to the opposite. Employers, who in Sweden have the ultimate responsibility for the work environment, aim for systematic preventive efforts focusing particularly on factors of the psychosocial work environment. Additionally, individuals also form part of the psychosocial work environment, and may, through their own daily work practices contribute to creating the work environment. Based on this, the aim of this thesis is to study how psychosocial factors, in terms of demands and resources, and personal resources at work relate to health and well-being but also to investigate the effects of an organizational preventive intervention program. Specifically, job demands, job resources, and personal resources and their relations with health-related outcomes among employees of the Swedish welfare sector were investigated. Also, two versions of a newly developed intervention program focusing on psychosocial factors and personal resources were examined. This included a feasibility study of one program version offered to both employees and managers and an effect evaluation of another version offered to managers only. The results show that job resources seem to have a stronger health-promoting potential than personal resources. Moreover, the results show that while the program offered to both employees and managers was accepted by participants and found possible to implement practically, its effect were small. Similarly, effects of the program including managers only were also small. Overall, the thesis shows the importance of reducing job demands along with promoting different resources, but emphasizes the challenges in developing, implementing, and evaluating preventive organizational interventions.

At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 1: Manuscript. Paper 3: Manuscript.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Schönström, Johannes. "Psykosocial arbetsmiljö och psykologiskt välbefinnande inom servicebranschen." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21341.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att studera relationen mellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet, inom en serviceorganisation. Studiens frågeställning utgår från att undersöka arbetets krav, resurser och ett arbetsrelaterat psykologiskt välbefinnande. Sex individer intervjuades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Resultaten indikerar varierade upplevelser gällande den psykosocial arbetsmiljö och det psykologiska välbefinnandet. Deltagarna upplever höga emotionella och kognitiva krav och relativt goda resurser. För att förbättra den psykosociala arbetsmiljön är det viktigt att skapa realistiska krav i förhållande till resurserna. Jämförelsen emellan den psykosociala arbetsmiljön och det psykologiska välbefinnandet tyder på en positiv relation dessa emellan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Andersson, Amanda, Michelle Daunfeldt, and Pulli Sarah Lundberg. ""Det är en självklarhet för oss att hänga med i framtidens utveckling" : - En kvalitativ studie om ledares uppfattningar av krav, resurser och lärande i en organisatorisk digital förändringsprocess." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40605.

Full text

Abstract:

Digitaliseringen är den mest samhällsomvälvande processen sedan industrialiseringen och allt eftersom den ökar drivs förändringar fram i alla sammanhang, inte minst inom arbetslivet. Detta ställer krav på både lärande och välmående inom arbetslivet. Ledare har en central roll i förändringsprocesser och att stärka ledarskapet i dessa är betydelsefullt. Syftet med studien var att, genom en undersökning av ledares uppfattningar av krav, resurser och lärande i en organisatorisk digital förändringsprocess, bidra med en ökad förståelse kring vad som skapar framgång och leder till att en sådan process blir hälsofrämjande. För att besvara studiens syfte har åtta semistrukturerade intervjuer med ledare inom omsorgskontoret i kommunen genomförts, vilka senare analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att krav, resurser och lärande förekommer i samband med digitaliseringen i kommunen. Resultatet i studien visar att ledares positiva inställning till digitalisering bidrar till välmående och att egna drivkrafter är en betydelsefull individuell resurs. Det mest framträdande kravet som uppfattats i samband med digitaliseringen är kravet att som ledare vara en god förebild. Resultatet visar även att utbildnings- och reflektionstillfällen i samband med digitalisering bidrar till ledares lärande. Det som skapar framgång har visat sig vara en positiv inställning, egna drivkrafter och en stödjande lärmiljö där möjlighet till formellt lärande ges samt att det informella lärandet främjas. För att en organisatorisk digital förändringsprocess ska bli hälsofrämjande ses motivation och stöd som viktiga faktorer eftersom de skapar möjlighet till att välmående och lärande på arbetsplatsen utvecklas.
As digitalization increases in speed and we become more digital, changes are brought upon every part of society, not least our workplaces. While these changes often create efficiency in organizations, they also come with high demands on individual learning and well-being. Leaders play a central role in change processes, thus improvingleadership is of utmost importance. The purpose of this study was to examine leaders’perception of job demands, resources and learning in an organizational digital change process and contribute to the body of research with understanding of what creates success and health promotion in such change processes. To examine and answer the research questions, eight semi-structured interviews were held with leaders from the care office of the municipality. The interviews were transcribed and analyzed using conventional qualitative content analysis. The results from this study show that theleaders’ positive attitude towards digitalization induce wellbeing and that individualmotivation drivers are important resources to support healthiness. The study also finds that the most prominent demand that leaders experience in the digitalization process is to be a good role model. Further, the results show that occasions for education and reflection regarding digitalization are main drivers to promote leaders’ learning.Success is created from having a positive attitude, individual motivation drivers, a supportive learning environment for formal learning, and opportunities for informal learning. For an organizational digital change process to be health promotional, motivation and support are important factors as they create opportunities for improvement of well-being and learning at the workplace.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Gunes, Betty. "EN OMORGANISATION UR ETT LEDNINGSPERSPEKTIV : UPPLEVELSER AV PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ UNDER EN PÅGÅENDE OMORGANISATION." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167192.

Full text

Abstract:

Omorganisationer har blivit allt vanligare och påverkar majoriteten av anställda och deras psykosociala arbetsmiljö, både medarbetares men också chefers. Syftet med studien var att undersöka hur ledningsgruppen i ett företag upplevde en organisationsförändring samt hur förändringen påverkade deras psykosociala arbetsmiljö. En intervjustudie genomfördes med 6 deltagare (5 män, 1 kvinna) i ett företag under en pågående omorganisation, samtliga deltagare hade en ledande befattning. Data analyserades med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visade att majoriteten av deltagarna upplevde en negativ psykosocial arbetsmiljö under omorganisationen. Hög arbetsbelastning, ineffektiv kommunikation, brist i samarbete, otydlig arbetsorganisation, förändrade arbetsuppgifter, ökat ansvar gentemot personal och bristande delaktighet var de faktorer som deltagarna upplevde som bristande. Kollegialt stöd var en aspekt som upplevdes positivt. Studiens resultat har bidragit till en fördjupad kunskap om hur just chefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö under en omorganisation. I framtida studier kan det vara intressant att genomföra en enkätundersökning för att få ett representativt urval och möjlighet hur ett större urval upplever organisationsförändringar.
Reorganizations have become more common and affect the majority of employees and their psychosocial work environment, both coworker and employer. The purpose of this study was to examine the managements experience regarding the changes within the organization with respect to psychosocial work environment. An interview study was conducted involving 6 participants (5 men, 1 woman) employed with senior positions at an organization that went through a reorganization. The data was analyzed using a thematic analysis. Results from the study indicated that the majority of the participants experienced a negative psychosocial work environment during the reorganization. The participants experienced high workload, inefficient communication, lack of cooperation, unclear work organization, changed tasks, increased responsibility towards staff, lack of participation and a good collegial support. Results of the study have contributed to a deeper knowledge regarding how senior positions experience their psychosocial work environment during reorganization. It could in future studies be interesting to do a survey which gives a representative sample and to examine how greater samples experience an organizational change.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Krav och resurs'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles