Dissertations / Theses on the topic 'Kravspecifikationer'

"Kravhantering - Kvalitet vid kravspecifikation" är titeln på detta arbete som lägger tyngden på processen kravinsamling vid utveckling av informationssystem. Rapporten ger en slutsats av en undersökning som har genomförts med hjälp en av litteraturstudie och ett antal intervjuer. Rapporten är författad under perioden januari till juni år 1997 av Marie Ryberg och är baserad på författarens erfarenheter, litteraturstudie och intervjuer. Syftet med rapporten är att motivera behovet av kvalitet vid kravinsamling och att klargöra begrepp, problem och metoder inom kravinsamling. Denna rapport riktar sig till personer inom systemutvecklingsbranschen.

Rapporten ger ett inledande kapitel med historia och utveckling inom systemutveckling. Begrepp inom systemutveckling förklaras och min uppfattning av informationssystem utreds. Två betydande begrepp inom detta arbete är krav och kravspecifikation. En kravspecifikation är en samling krav och att dessa krav är korrekt dokumenterade lägger rapporten stor vikt vid. Kravinsamlingen sker inom kravhanteringen. Tre aspekter på kravhantering presenteras, av tre olika författare. Kravhanteringen syftar till att ge en god bild över hur man finner krav på informationssystem. Till slut ges en beskrivning av kvalitet vid kravhantering.

Efter insamlat material presenterar jag mina problemställningar. Här redovisas även problemavgränsning och förväntat resultat. Dessa problemställningar undersökas sedan med hjälp av en eller flera relevanta metoder. Utifrån ett antal möjliga metoder diskuteras metodvalet.

Genomförandet har utförts med hjälp av två metoder, litteraturstudier och ett antal intervjuer. Med hjälp av dessa metoder har jag kunnat samla in information för att få svar på mina problemställningar. Genomförandet analyseras sedan, med egna värderingar om det insamlade materialet.

Slutsatser utifrån analysen redovisas med koppling till problemställningarna. Därefter följer en diskussion om arbetsprocessen och förslag till fortsätta studier. Till slut redovisas erfarenheter och kritisk granskning av arbetet.

Denna rapport har haft som uppgift att studera hur organisationer ska gå tillväga för att utvinna och värdera kunskap ifrån sitt befintliga informationssystem. Detta är en mycket viktig process då kunskap har blivit en av de absolut viktigaste resurserna för organisationer över hela världen. Utvinningen är viktig att effektivisera så att inte organisationer förlorar viktig kunskap när de avvecklar sitt gamla informationssystem för att bygga ett nytt och bättre system. Samtidigt är det viktigt att värdera ifall den utvunna kunskapen är relevant för organisationen. Ifall den inte är relevant så ska den inte sparas utan kasseras för att öka effektiviteten.

För att undersöka detta problem så har en kvalitativ fallstudie genomförts hos ett medelstort företag som heter Colorex Sweden AB. Resultatet ifrån denna studie blev två stycken matriser som förklarar hur en organisation ska gå till väga för att utvinna och värdera sin kunskap.

The result from Requirements Engineering is a Requirements Specification. Characteristics of a good Requirements Specification are unambiguity, completeness, verifiability, consistency, modifiability, traceability, correctness and ranked for importance and/or stability.

This work defines these quality attributes and answers the questions how to reach these attributes and the diffuculties which exist in this area.

This work should be read to get an overwiew of the area Requirements Engineering and Requirements Specification.

God användbarhet märks inte, den bara finns medan dålig användbarhet är uppenbar för alla användare. I värsta fall leder den till att produkten inte används alls, i bästa fall åtgärdas de värsta felen till höga kostnader. Kunskap om hur god användbarhet hos datorprogram erhålls finns inom den akademiska världen men den har svårt att få praktisk tillämpning.

I föreliggande studie undersöks problemet med kunskapsöverföring av forskningsresultat till företag och organisationer. Efter en inledande historisk tillbakablick redovisas en fallstudie över framtagning av en kravspecifikation för ett Geografiskt Informationssystem (GIS) hos en stor svensk organisation. Speciellt behandlar undersökningen hur användbarhetsfrågor hanteras i kravspecifikationen i förhållande till vetenskapliga rön inom forskningsområdet människa-datorinteraktion (MDI). Resultatet visar att dessa rön har svårt att få genomslag i praktisk tillämpning även om de är kända.

Syftet med rapporten är att förse en dagligvarugrossist med en bra grund till kravspecifikation för att användas vid införande av ett automatiserat fördelningsflöde. Kravspecifikationen är inte helomfattande, men ska kunna brukas som grund till resonerande tankar runt om huruvida man ska automatisera eller inte. Frågeställningen som behandlas är:

• Att skapa ett underlag för en kravspecifikation åt ett grossistföretag. Underlaget ska vara lämpligt att använda vid en offertförfrågan för automatisering av deras nuvarande manuella fördelningssystem. Underlaget ska baseras på en nulägesanalys, men ta hänsyn till de nya förhållanden som kommer med en framtida tillväxt.

Studien har utförts vid ett grossistföretags färskvarulager i mellersta Sverige, varifrån dagligvaror till totalt 92 stycken butiker distribueras. Lagrets manuella köttfördelning fördelar centralpaketerat kött (CPK) till de olika butikerna. Ibland inträffar det att fel kvantitet levereras till butik . På grund av vissa omständigheter förväntar sig företaget en 300 procents ökning av CPK genom fördelningsflödet till våren 2009. Grossistföretaget önskar därför en förstudie inför en eventuell kommande automation av fördelningsflödet. Resultatet av examensarbetet behandlar bland annat kostnaderna för dagens manuella system (inklusive en ökning med 300 procent), en egenskapad grund till  kravspecifikation för ett automatiserat fördelningsflöde och hur arbetarna ergonomisk påverkas genom det manuella systemet som idag används.

Slutsatserna som dras i rapporten är att grossistföretaget bör automatisera även om det till en början kan innebära stora ekonomiska uppoffringar för att bli effektivare och likvärdig med konkurrenternas logistikpartners. Dessutom är automation rent generellt en del av framtiden. Förr eller senare måste man utvecklas.

This report aims to provide a wholesaler a basis for a requirement report, for use at the introduction of an automated distribution flow. These specifications are not comprehensive, but should be used as a basis for reasoning thoughts about whether to automate the allotment or not. The issue that will be considered is:

• To create a foundation for a set of requirements to a wholesale company, which is appropriate to use at an inquiry to automate their existing manual distribution. The report shall be based on an analysis of the current situation, but also take the new circumstances that comes with the growth into account.

This report is a study of a wholesale company, at their fresh food warehouse in the middle of Sweden. They distribute groceries to a total of 92 stores. The warehouse manually divides the delivered meat (also known as CPK), which later are distributed to the stores. At this point a problem comes up, which is that sometimes wrong quantity is delivered to the stores. And because of certain circumstances in the distribution flow, in this case an estimated increase of 300 procent during the spring 2009 of CPK.

Therefore wishes the wholesale company a feasibility study before an possible automation of the distribution flow. The result of this report deals with the costs of the current system (with the increase of 300 procent), a requirement report for an automated distribution and how the workers are affected by the manual system used today.

The conclusions drawn in this work is that wholesale company should probably automate even if it in the beginning might entail heavy sacrifices. This just to catch up with the competitors and compete with the same conditions. Automation is in general seen as a part of the future. Sooner or later, it probably will be necessary to automate.

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.

Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system. Resultatet tyder på att innehållsmässiga krav skiljer sig mellan olika intressenter. Vid skapande av en kravspecifikation bör det bl.a. strävas efter att ha hög sökbarhet och tydlighet. Vidare ska det finnas en beskrivning av systemets funktionalitet, verksamhetsbeskrivning, gränssnittsbeskrivning, icke-funktionella krav. Analytiker har behov verksamhetsnära information och implementatörer har behov av systemets uppbyggnad.

Dynamiken i det moderna samhället gör att förutsättningarna för företag och organisationer ständigt förändras. Informationssystemen blir då väldigt viktiga för att företagen skall få rätt information i rätt tid. Även informationssystemen måste ibland förändras och kraven på ett nytt informationssystem anges i en kravspecifikation. Denna kravspecifikation upprättas i den del av systemutvecklingsarbetet som kallas för requirements engineering (RE).

Denna rapport är ett examensarbete inom det systemvetenskapliga programmet vid Högskolan i Skövde. Författaren har tidigare arbetat som byggnadsingenjör i flera år och gör i detta arbete en jämförelse mellan byggbranschens kontraktshandlingar och systemutvecklingsområdets kravspecifikation. Syftet med jämförelsen är att utreda om systemutvecklingsområdet har något att lära av byggbranschen när det gäller strukturering och utformning av kravdokumentationen.

Undersökningen har utförts som en litteraturstudie, där tre olika utvecklingsmetoder har studerats. Undersökningen visar att byggbranschens kontraktshandlingar har en bättre struktur och ett mer omfattande innehåll än de tre studerade förslagen till kravspecifikation.

id förvärvande av ett nytt informationssystem blir det allt vanligare att man väljer ett standardsystem före ett egenutvecklat system. Med denna undersökning vill jag belysa hur en kravspecifikation bör utformas samt hur utvärdering av olika standardsystemalternativ mot denna kravspecifikation bör utföras.

Undersökningen har utförts i form av en litteraturstudie där tre olika källor har ingått. Syftet är att belysa likheter samt skillnader hos källorna som ingår i undersökningen med avseende på ovanstående problem. Detta har resulterat i att jag har tagit upp de mest framträdande likheterna och skillnaderna mellan de olika källorna med avseende på de problem jag har undersökt.

När det gäller utformning av kravspecifikation är den mest framträdande likheten att samtliga källor påpekar vikten av att urskilja de krav som är absolut nödvändigt att systemet klarar bland samtliga krav. Det gör att arbetet med utvärderingen av de olika standardsystemalternativen underlättas. Den största skillnaden jag har funnit är hur detaljerat man skall ange de krav man ställer på systemet. Den ena källan förespråkar att kraven skall dokumenteras väldigt detaljerat medan en annan källa anser att man bara skall ange de problem som systemet skall lösa och överlåta den tekniska lösningen på leverantören.

Det finns även likheter och skillnader i hur arbetet med utvärdering av de olika standardsystemalternativen utförs. En av källorna beskriver inte detta arbete i någon större utsträckning. En likhet är att alla tre källorna även förordar en bedömning av leverantören och ej endast systemet som sådant. Anledningen är att men vill bedöma saker som om eventuell vidareutveckling av systemet är aktuell, tillgång till support mm. Två av källorna använder de baskrav som angivits i kravspecifikationen för att sålla bort de alternativ som ej uppfyller dessa krav tidigt under utvärderingsarbetet. Det medför att man sedan kan fokusera på de återstående alternativen. En skillnad är att detta arbete utförs på olika sätt där den ena källan genomför denna gallring utan medverkan av någon leverantör medan den andra källan sållar bland redan inkomna offerter.

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering – RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.

Det är inte alltid självklart vilken information som en kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften. Därmed är det inte enkelt att veta vilken information som en kravspecifikation bör innehålla för att detta dokument skall uppfylla ovannämnda egenskaper. Då kravspecifikationen skall upprättas kan ett ramverk eller en standard tillämpas som förespråkar att viss information skall ingå.

Det ramverk som är upprättat i detta examensarbete innehåller den information som jag anser bör ingå i en kravspecifikation. Utifrån detta ramverk finns det viss information som jag anser att en kravspecifikation bör innehålla just ur kontraktsynpunkt. Denna information är följande:

· Informationssystemets funktioner

· Informationssystemets funktionella egenskaper

· Informationssystemets generella egenskaper

· Utbildning

· Dokumentation

· Leveransdatum

Litteraturen förespråkar hur viktigt det är att involvera användarna i systemutvecklingsprocessen, speciellt när kraven skall samlas in för att slutligen resultera i en kravspecifikation. Det krävs dock att användare och systemutvecklare samarbetar på ett bra sätt och förstår varandra.

Undersökningen som genomförts i denna rapport syftar till att skapa en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen, samt att undersöka hur kravinsamlingen har genomförts mellan TietoEnator och Timrå kommuns förvaltningar miljö och bygg och kultur och fritid. Utifrån detta är målet att klargöra vad i analysfasen som kan vara orsaken till att kraven som ställts utav miljö och bygg- och kultur och fritidsförvaltningen inte riktigt är uppfyllda. Undersökningen började med en litteraturstudie för att få en förståelse för hur en kravspecifikation kan tas fram i analysfasen. Resultatet visade bl.a. att när kraven skall samlas in är kommunikation och kontakt med användarna mycket viktigt. Undersökningen fortsatte sedan med intervjuer av anställda på förvaltningarna och TietoEnator för att få en förståelse för hur deras kravinsamling hade fungerat. Resultatet visade bl.a. att någon kravspecifikation inte arbetats fram när hemsidan skulle utvecklas. Resultatet visade dessutom att samarbetet mellan TietoEnator och förvaltningarna inte har fungerat tillfredsställande, och att förvaltningarna och TietoEnator är oeniga om hur stor del av kraven som är uppfyllda.