Academic literature on the topic 'Kreativt tänkande'

Detta arbete har undersökt hur en lektion, som gynnar kritiskt och kreativt tänkande, kan gestaltas i linje med en tänkandebaserad undervisning, som utvecklats och tillämpats av Swartz och McGuinness. Modulen, som utvaldes för tillämpning, bestod av en orsaksförklaring till förminskning av svavelsyra i en kemisk anläggning. Lektionen krävde kunskaper om kemiska jämvikten, ett ämnesinnehåll som elever ofta upplever som svårt och abstrakt. Med hjälp av en enkät och två intervjuer visades att elever och lärare gav en positiv respons till lektionen och att de var intresserade av att arbeta vidare med den typen av uppgift och av tänkandebaserad undervisning. Eleverna förklarade att metoden har fördelen av att vara starkt knuten till en kemisk kontext och att därmed kunna bidra till en roligare och mer konkret lektion. Lärarna påpekade att uppgiften, som bearbetades under lektionen, lyfte en abstrakt uträkning av kemiska jämvikten till en nivå som uppfattades mer logisk. Vidare bekräftade de att denna och liknande uppgifter, utvecklade i linje med Swartz och McGuinnes metod, har som fördel att tillåta bedömningen av analys- och problemlösningsförmågan på ett djupare och mer systematiskt sätt än den som man brukar kunna göra i ramen av en traditionell undervisning. Således kan vidare forskning inom detta område samt implementering av metoden i svenska skolan ses som intressant och önskvärt.
A great deal of effort has been devoted in recent philosophical literature to define and enlight the concept of critical thinking. The topic is of great interest in a modern digitalised society where the individuals are submerged by an increasingly rapid flow of information which needs to be evaluated in order to produce meaningful knowledge. The proper functioning of a liberal democracy requires citizens who can think critically about social issues to inform their judgments about proper governance and to overcome biases and prejudices. Critical thinking also plays a key role in the process of generating and systematically testing hypothesis in science. The Swedish Highschool Curricula 2011 includes the development of critical thinking skills among its goals for science instruction. Both United States ‘next generation’ science standards and the forthcoming PISA (Program for International Students Assessment) tests will focus on using scientific knowledge with the higher order cognitive processes of evaluation, critique and synthesis. The importance of the topic in the field of educational studies has prompted the development of several programmes in critical thinking applied to science and mathematical education both at the primary and secondary level. To our knowledge no wide scope testing of teaching of critical thinking in highschool science has been reported in Sweden and no official courses in critical thinking applied to science are given as part of the highschool curriculum. For this reason a pilot study was initiated with the aim of investigating the kind of knowledge that is available for developing infusion lessons in chemistry and how a thinking based approach in chemistry would impact on Swedish teachers and pupils. The study was based on the implementation of a lesson on skillful casual explanation applied to the troubleshooting of a chemical plant. The structure and organisers for the lesson were provided by the programme Thinking-Based Learning by Swartz and McGuinness. The impact on teachers and pupils was evaluated by means of two interviews and a survey. The results of the study showed that both pupils and teachers appreciated the lesson for different reasons. The main drawbacks of the method were also enlightened. This study will hopefully open the path to more widescope research on the application of infusion methods in Swedish highschools.Nyckelord: kritisk och kreativ tänkande, kemi, kemisk jämvikt, tänkandebaserad undervisning

Syftet med denna studie var att undersöka hur skisser och dokumentation kan integreras i undervisningen på frisörprogrammet, samt undersöka om kreativt skapande med hjälp av skissen kan överbrygga inlärnings- och förståelsesvårigheter i de praktiska momenten. En kvalitativ undersökning med hjälp av intervjuer gjordes. Två lärare och fyra elever deltog i studien och besvarade frågorna om kreativt skapande, skisser och dokumentationens betydelse för inlärning och i undervisning. I ett undervisningsförsök genomfört av mig, fick eleverna skapa frisyrer kreativt utifrån egna förutsättningar. Skissen användes av eleverna för att utveckla tankar och idéer. Dokumentationen användes medvetet för att eleverna ska kunna gå tillbaka i sina arbeten och reflektera över metoder och resultat vid ett senare tillfälle. I min litteraturgenomgång belyses exempel på hur inlärning sker i samspel med andra människor. Resultatet från intervjuer, undervisningsförsök och litteraturgenomgången visar att inlärningsoch förståelsesvårigheter ofta kan överbryggas med hjälp av skisser och dokumentation av kreativt skapande.

The purpose of this study was to examine how sketching and documentation can be integrated into the hairdressing programme. Besides this, the study explores whether developing creativity by means of sketching can bridge learning and understanding difficulties when working with practical items. A qualitative study based on interviews was carried out. Two teachers and four students participated in the study answering questions about creating with creativity, sketching and documentation and their importance for learning and overall in hairdressing education. In an educational trial set up by myself, the students developed creative hairstyles, from their own ideas. Sketching was used by the students to elaborate thoughts and ideas. Documentation was consciously used so that the students could have a retrospective look at their work and reflect over methods and results later on. In my literature study there are illustrative examples of how learning takes place through interaction with other people. The result of interviews, educational trial and exposition of literature shows that learning and understanding difficulties often can be bridged by means of sketching and documentation of creative work.

SammanfattningSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet.Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet.Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande.Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande.

This thesis is based on two different parts. First a presentation and a brief insight of the most comprehensive picture educational structures/theories and their various branches in Sweden from the post war period. Secondly a presentation of my artistic masters project Fantasy World, where I together with a group of children aged 7-12 freely created an artwork in the form of a world of its own, in sculptural expression. The idea behind the thesis has been to study how the perception of picture education and children’s creation has been in the recent decades and how different picture educational theories looks like and then to compare with the idea behind my project and how it may look in practice.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan regelbunden fysisk aktivitet och kognitiv förmåga, i form av arbetsminne, kreativt tänkande och exekutiva funktioner. För att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet och kognitiv förmåga användes en tvärsnittsstudie som metod. Studien innehöll 50 deltagare (36 kvinnor, 14 män) i åldrarna 19–51. Datainsamlingen bestod av en enkät, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, och sex kognitiva tester, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test och Phonemic fluency test. Enkäten efterfrågade deltagarnas träningsmängd, träningsduration och träningsintensitet. De två Digit span-testerna användes i syfte att undersöka arbetsminnet, RAT respektive GAU användes för att undersöka två former av kreativt tänkande (konvergent och divergent tänkande) och Fluency-testerna för att undersöka exekutiva funktioner. Alla deltagare fick genomföra de kognitiva testerna med samma instruktioner och under samma förutsättningar. Ett signifikant negativt samband uppvisades mellan RAT och variabler kopplat till total träningsmängd. Detta indikerade att ju högre total träningsmängd är relaterade till desto sämre prestation av konvergent tänkande. Inga signifikanta samband uppvisades mellan resterande fysiska aktivitetsvariabler och kognitiva förmågor. Resultatet från denna studie indikerade att fysisk aktivitet i termer av träningsmängd har ett negativt samband med konvergent tänkande och att fysisk aktivitet inte är relaterat till arbetsminne, divergent tänkande eller exekutiva funktioner.
The purpose of the study was to investigate the relationship between regular physical activity and cognitive ability. The cognitive abilities that were examined were working memory, creative thinking, and executive function. To explore the relationship between physical activity and cognitive ability, a cross-sectional study was used. The study consisted of 50 participants (36 women, 14 men) ages 19 to 51. The data collection consisted of a questionnaire, Godin Leisure-Time Exercise Questionnaire, and six cognitive tests, Digit span forward, Digit span backward, Remote Associates Test (RAT), Guilford Alternate Uses test (GAU), Semantic fluency test and Phonemic fluency test. The questionnaire requested the participants’ amount of exercise, the duration of exercise and the intensity of exercise. The two Digit span tests were used to examine the working memory, RAT respectively GAU was used to examine creative thinking (convergent and divergent thinking) and the Fluency tests to examine executive functions. All participants were given the same instructions and performed the tests under the same conditions. A significant negative relationship was found between RAT and variables related to total amount of exercise. This indicated the higher total amount of exercise are related to the inferior performance of convergent thinking. No significant relationship was found between the remaining variables connected to physical activity and cognitive abilities. The result from this study indicated that physical activity in terms of amount of exercise has a negative relationship with convergent thinking and that physical activity is not related to working memory, divergent thinking, or executive functions.

In the current study, we explore and present different advantages creative writing can have on ESL and EFL-students’ writing and their attitude towards writing. We have also discovered some problems ESL or EFL-learners can come across in terms of writing in another language. In the syllabus for English in upper secondary school, it is stipulated that the students should be able to use their English in different situations. However, this is not always as easy as it might seem. Many ESL and EFL students claim that they feel anxious when it comes to writing in English, especially in an academic way, and do not feel confident enough with their own language production. This self-doubt is not unique for a specific country or region, it occurs all over the globe, and our Swedish students are certainly not an exception. Research shows that by practicing writing in a more creative and free way, the students can develop their language in a more relaxed setting, and at the same time increase their confidence and self-esteem regarding their language production.