To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kreditrisker Credit risk.
Dissertations / Theses on the topic 'Kreditrisker Credit risk'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 23 dissertations / theses for your research on the topic 'Kreditrisker Credit risk.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Gaspar, Raquel M. "Credit risk & forward price models." Doctoral thesis, Stockholm : Economic Research Institute, Stockholm School of Economics [Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm] (EFI), 2006. http://www.hhs.se/efi/summary/686.htm.
Full text
2
Kvarnerås, Mattias, and Viktor Pettersson. "PROFITABILITY MODELLING FOR CREDIT MARKET COMPANY : MODELLING AND EVALUATION OF PROFITABILITY AND CREDIT RISK FOR LARGE CONTRACTS." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171988.
Full textAbstract:
Risk and profitability are two topics that companies today have to face and deal with. There are different type of risks that either directly or indirectly affect the survival of a company.After the financial crisis in 2008, new regulations and capital requirements was establishedto better cope with future crisis, as the survival of banks and credit market companies hasa vital impact on society. The objective of this thesis has been to create a model that estimates profitability withrespect to various risks but above all credit risk. Risks that credit market companies has tocomply with has been provided by PayEx via documents or meetings. Further knowledgewithin the area of risks has been acquired by reading capital requirements and regulations.The main focus on capital requirements and regulations landed in Basel III and InternalCapital Adequacy Assessment Process (ICAAP). To initiate the project an excel document was provided electronically which laid groundfor the model that was later built in the programming language Python. The first stepin building the model was to replicate all calculations so the model gave the same outputas in the excel document. Further, functions were made to be used in a simulation to seewhich parameters affected the risk-adjusted return on capital (RAROC) the most. When allsimulations were made a visualization of the results in form of plots was created to simplifythe understanding of the results. Important dynamic parameters used in the model was the end customers choice of paymentmethod, payment methods including a fee and percentage change in contract payment. Allmentioned parameters made impact on how profitable a business case were. Conclusions from the results are that payment methods, percentage change in contractpayment and payment methods including fees all affect the profit or RAROC. A recommendationis that PayEx should try to steer customers to pay according to Set 2 or Set 7,negotiate the percentage change in contract payment or add a fee to payment method 4 ifcustomers choose to pay that way. Further explanations of the mentioned Sets can be foundin Section 4.1.2.Lönsamhet och risk är två ämnen som företag idag måste ha i åtanke och förhålla sig till. Det finns olika typer av risk som antingen direkt eller indirekt påverkar ett företags överlevnad.Efter den finansiella krisen 2008, upprättades nya regler och kapitalkrav för att bättre kunnahantera framtida kriser. Detta för att kreditmarknadsbolag och banker har en stor inverkanpå samhället om de skulle gå i konkurs. Syftet med denna avhandling har varit att skapa en modell som ska estimera lönsamhet iförhållande till olika risker, men i huvudsak kreditrisk. Risker som kreditmarknadsbolagmåste förhålla sig till har tillhandahållits av PayEx via möten eller dokument. Ytterligarekunskap om risk har förvärvats genom att läsa kapitalkrav och förordningar. Huvudfokus påkapitalkrav och förordningar landade i Basel III och Internal Capital Adequacy AssessmentProcess (ICAAP). För att påbörja projektet skickades ett exceldokument elektroniskt som sedan lade grundenför modellen som skapades i programeringsspråket Python. Första steget i modellbyggandetvar att replikera alla beräkningar som gjorts i exceldokumentet och kontrollera att modellengav samma resultat. Efter det skapades funktioner som skulle användas i simuleringen föratt se vilka parametrar som påvärkade den riskjusterade avkastningen på kapital mest. Näralla simuleringar var gjorda skapades en visualisering av resultaten i form av olika grafer.Det gjordes för att förenkla förståelsen av resultaten. Viktiga dynamiska parametrar som användes i modellen var bland andra, slutkundens valav betalmetod, betalmetod inklusive avgift samt procentuell förändring av kontraktsköp.Alla nämnda parametrar hade stor påverkan på hur lönsamt ett business case är. Slutsatser av resultaten är att betalmetod, procentuell förändring av kontraktsköp och betalmetodinklusive avgift alla påverkar lönsamheten och riskjusterad avkastning på kapital.Rekommendationer till PayEx är därför att försöka styra kunderna att betala enligt Set 2eller Set 7, förhandla om den procentuella förändringen av kontraktsköp eller att addera enavgift till betalmetod 4 om kunder väljer att betala på det sättet. Djupare förklaringar avnämnda Sets finns i Section 4.1.2.
3
Kornfeld, Sarah. "Predicting Default Probability in Credit Risk using Machine Learning Algorithms." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-275656.
Full textAbstract:
This thesis has explored the field of internally developed models for measuring the probability of default (PD) in credit risk. As regulators put restrictions on modelling practices and inhibit the advance of risk measurement, the fields of data science and machine learning are advancing. The tradeoff between stricter regulation on internally developed models and the advancement of data analytics was investigated by comparing model performance of the benchmark method Logistic Regression for estimating PD with the machine learning methods Decision Trees, Random Forest, Gradient Boosting and Artificial Neural Networks (ANN). The data was supplied by SEB and contained 45 variables and 24 635 samples. As the machine learning techniques become increasingly complex to favour enhanced performance, it is often at the expense of the interpretability of the model. An exploratory analysis was therefore made with the objective of measuring variable importance in the machine learning techniques. The findings from the exploratory analysis will be compared to the results from benchmark methods that exist for measuring variable importance. The results of this study shows that logistic regression outperformed the machine learning techniques based on the model performance measure AUC with a score of 0.906. The findings from the exploratory analysis did increase the interpretability of the machine learning techniques and were validated by the results from the benchmark methods.Denna uppsats har undersökt internt utvecklade modeller för att estimera sannolikheten för utebliven betalning (PD) inom kreditrisk. Samtidigt som nya regelverk sätter restriktioner på metoder för modellering av kreditrisk och i viss mån hämmar utvecklingen av riskmätning, utvecklas samtidigt mer avancerade metoder inom maskinlärning för riskmätning. Således har avvägningen mellan strängare regelverk av internt utvecklade modeller och framsteg i dataanalys undersökts genom jämförelse av modellprestanda för referens metoden logistisk regression för uppskattning av PD med maskininlärningsteknikerna beslutsträd, Random Forest, Gradient Boosting och artificiella neurala nätverk (ANN). Dataunderlaget kommer från SEB och består utav 45 variabler och 24 635 observationer. När maskininlärningsteknikerna blir mer komplexa för att gynna förbättrad prestanda är det ofta på bekostnad av modellens tolkbarhet. En undersökande analys gjordes därför med målet att mäta förklarningsvariablers betydelse i maskininlärningsteknikerna. Resultaten från den undersökande analysen kommer att jämföras med resultat från etablerade metoder som mäter variabelsignifikans. Resultatet av studien visar att den logistiska regressionen presterade bättre än maskininlärningsteknikerna baserat på prestandamåttet AUC som mätte 0.906. Resultatet from den undersökande analysen för förklarningsvariablers betydelse ökade tolkbarheten för maskininlärningsteknikerna. Resultatet blev även validerat med utkomsten av de etablerade metoderna för att mäta variabelsignifikans.
4
Aguilar, Diana, Tetyana Semenyuk, and Alina Turesson. "Minimering av risker vid kreditgivning." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9958.
Full textAbstract:
Nedgångar i världsekonomin med påföljande likviditetsproblem hos företag har medfört negativa konsekvenser för banker, vilket skapade behov av effektiv kreditriskhantering. För att förhindra stora kreditförluster försöker banker ständigt minimera sina risker vid kreditgivning genom att identifiera fallgropar.
Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till kreditförluster och belysa hur Nordea kan minimera risker vid kreditgivning utifrån dessa faktorer.
Datainsamling skedde via granskning av litteratur och en fallstudie. Studieobjektet var affärsbanken Nordea där det genomfördes flera intervjuer med kreditansvariga på en regional nivå. För att ta reda på utvecklingen av kreditvolym inom Sverige sammanställdes data utifrån kreditgivningsstatistik från Nordea Hypotek AB.
Enligt teorin är kreditförluster beroende av direkta och indirekta faktorer. Medan de direkta faktorerna kan påverkas av en kreditanalytiker ligger de indirekta faktorer utanför dennes inflytande. Det kan konstateras att Nordea har lyckats minimera kreditrisker i avsevärd grad med reservation för vissa förbättringar och att de faktorer som förorsakar förluster har banken klarat av att hålla under kontroll.
Bankens grundläggande strategi i riskhanteringen är att använda sig av förnuftig kreditgivning. Samtliga respondenter har betonat vikten av att göra grundliga utredningar vid nya kreditansökningar samt frekventa uppföljningar vid en föraning på betalsvårigheter hos befintliga kredittagare. Genom dessa rutiner kan banken fånga upp problematiska affärstransaktioner och förebygga uppkomsten av kreditförluster.
Turbulence in the world economy with following liquidity problem in enterprises has lead to negative consequences for banks that creates a need for effective credit risk management. To prevent significant credit losses, banks tries constantly to minimize their risks in credit granting through identifying pitfalls.
The purpose is to investigate the factors that contribute to the credit losses and illustrate how Nordea can minimize risks in credit granting.
Data were gathered from the literature review and a case study. The object of study is the Swedish Business Bank Nordea where several credit managers has been interviewed at the regional level. To obtain a volume of credit development in Sweden, gathered the credit granting statistics of the source of Nordea Hypotek AB.
According to the theory credit losses are depending on direct and indirect factors. While direct factors can be affected by a credit analyst, indirect factors are outside of his influence. It can be stated that Nordea has been succeed in minimizing of risks at the considerable degree, with reservation for some improvements, and that some factors that cause losses the bank manage to keep under control.
Bank´s fundamental strategy in risk management is to use reasonable credit granting. All of respondents have stressed the importance of thorough inquiry on new credit application and frequent following up suspicions of payment difficulties with existing borrowers. Through these routines can bank capture problematic business transactions and prevent appearance of credit losses.
5
Hellström, Ängerud Linnéa. "Credit Risk Assessment of Real Estate Companies : How does the Credit Assessment of Banks and Bond Investors Differ?" Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-211143.
Full textAbstract:
The vast majority of the Swedish real estate companies are to some extent financed by debt and are dependent on external capital when expanding their business. Swedish real estate companies have traditionally financed their business through bank loans, but as a result of – among other things – stricter regulations, an increasing share of the Swedish real estate companies seek funding in the capital market, and corporate bonds in particular have emerged as an alternative to bank loans. In all types of lending, whether it is a bank loan or an investor who buys a bond, the lender must assess the credit risk of the company and / or the bond. This is to ensure the company's repayment ability and that the borrower gets sufficient compensation for the risk undertaken. In this thesis, the credit risk assessment process has been evaluated from two different perspectives to explore if there are any differences in the assessment conducted by banks and bond investors. In this thesis, it appears that the differences between the different parties' assessment are relatively small and that both parties evaluate approximately the same parameters and key performance indicators.De allra flesta fastighetsbolag i Sverige finansierar sig delvis genom externt kapital och är beroende av nya krediter när de vill utöka sin verksamhet. Svenska fastighetsbolag har traditionellt sett finansierat sig via banklån men på grund av bland annat striktare regleringar väljer alltfler fastighetsbolag att söka finansiering på kapitalmarknaden, där framförallt företagsobligationer har växt fram som ett alternativ till bankfinansiering. I alla typer av kreditgivning, oavsett om det handlar om banklån eller en investerare som köper en obligation, måste kreditgivaren göra en kreditriskbedömning av bolaget och/eller obligationen. Detta för att säkerställa bolagets återbetalningsförmåga och att långivaren får tillräcklig kompensation för den risk denne tar. I det här examensarbetet har kreditriskbedömningsprocessen utvärderats från två olika perspektiv för att se om det går att hitta några skillnader i bedömningen utförd av banker respektive obligationsinvesterare. Resultatet tyder på att skillnaderna mellan de olika parternas bedömning inte är särskilt stora utan båda parter utvärderar ungefär samma parametrar och nyckeltal.
6
Carlsson, Jens, and Sofie Karlsson. "Kredithantering : Rådgivares syn på riskhantering vid bostadslån." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17866.
Full textAbstract:
En bostad kan ses som en investering och finansieras oftast med ett bostadsslån från en bank. Finansinspektionen som fungerar som ett tillsynsorgan till bankverksamheterna har agerat mot en osund kredithantering med hjälp av införandet av ett bolånetak. Tidigare finansiella kriser har visat på svårigheterna att i förväg föreställa sig effekterna av framtida osäkerheter. Vid ett bostadslån kommer kreditgivaren och kredittagaren behöva resonera kring framtida osäkerhet som medföljer skuldsättningen. En ökad skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst för varje enskild låntagare skulle innebära en ökad risk för bankens stabilitet. En kris i en bank kan skapa stora ekonomiska konsekvenser för samhällsekonomin. Bankerna arbetar för att motverka de risker med deras verksamhet genom att kvalitetssäkra krediterna. Vad som utgör risk och osäkerhet är en uppskattning som görs av varje individ då det kan ses som något unikt. Det gör att man ofta agerar på ofullständig information och trots bristen på fullständig information ska parterna ingå ett avtal där framtiden kan vara osäker.Genom att fördjupa oss i kredithanteringsprocessen vill vi undersöka hur bankerna arbetar med risk och osäkerhet genom rådgivning till deras bostadslånskunder. Vi har även haft till syfte att undersöka privatrådgivarens uppfattning och förhållningssätt till kredittagarens skuldsättning. Vi har undersökt hur banken ser på kredithantering genom att granska deras årsredovisningar och fördjupat oss i denna arbetsprocess genom att intervjua en privatrådgivare från respektive utvald bank. Dialogen mellan kreditgivare och kredittagare ger en inblick hur aktörerna arbetar för att vara proaktiva i kredithanteringen inför den osäkerhet som är förknippad med ett bostadslån.Vi kan konstatera från vår empiri och teori att det är svårt att kalkylera och bedöma den risk som är förknippad med ett bostadslån. Den totala risken med skuldsättningen beror på marknadsmekanismer som kan vara svåra att förutse. De inblandade aktörerna gör enbart prognoser vilket betonar att det inte finns någon definitiv säkerhet i parternas relation. Riskhanteringen vid krediter handlar om att försöka skapa en förståelse för potentiella händelser. Rådgivarens förmåga att skapa en förståelse hos kunderna om innebörden med ett bostadslån är av stor vikt.Vi kan konstatera att rådgivarna möter risker och osäkerheter genom att försöka vara proaktiva. Rågivarna agerar proaktivt genom att kalkylera faktiska förhållanden och samtidigt föra ett resonemang för att vara trygga i att kunden uppfattar att omständigheter kan förändras. Rådgivarna vill således möta kunderna genom att försäkra att det finns en förståelse i deras beslut. Proaktiviteten i bemötandet yttrar sig i faktorer så som försäkringar, men också amortering och framför allt buffertsparande. Vi kan konstatera att amortering är en god ekonomisk syn och sunt ur ett risk- eller osäkerhetsperspektiv. Sparande kan användas för att hantera oförutsedda utgifter. Buffertsparandet ger kunden möjligheten att vara flexibel för att inte vara beroende av sin inkomst på kort sikt.Program: Civilekonomprogrammet
7
GLANS, GUSTAV, and JESPER ROSENBERG. "Improving Measurement of SectorConcentration Risk in Credit Portfolios : Evaluation of sector classification and approaches to concentration measure characteristics." Thesis, KTH, Entreprenörskap och Innovation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-189498.
Full textAbstract:
På en teknisk nivå utgör beräkningen av sektorkoncentrationsrisk ett särskilt utmanande problem. I befintlig teori är riktlinjer till såväl hur industrisektorer ska indelas som risknivån beräknas begränsade. Syftet med studien är att utvärdera och analysera olika tillvägagångssätt till sektorkoncentrationsrisk i kreditportföljer. Detta har utförts i två separata delar där både indelningen i sektorer och riskberäkningen behandlats. Sektorindelningen har utvärderats genom att jämföra korrelationsstrukturen mellan två speciellt intressanta indelningsmetodiker; enligt Morgan Stanely Capital Investment (MSCI) och den av Finansinspektionen föreslagna sektorindelningen (SFSA). Riskberäkningen har utvärderats genom att applicera en rad olika koncentrationsmått på portföljer av varierande koncentrationsgrad. Resultaten visar att en minimering av inter-sektoriella korrelationer samt en maximering av intra-sektoriella korrelation är av stor vikt då sektorer indelas. Med andra ord, för att koncentrationen ska generera en faktisk risk krävs det att sektorerna är tydligt särskilda samt internt homogena. Utöver detta ska individuella exponeringar tydligt kunna placeras inom en sektor och de behandlade sektorerna ska inte vara av diversifierad natur. Resultaten tyder vidare på att MSCI presterar bättre för att hantera sektorkoncentrationsrisk på alla dessa punkter. När det kommer till riskberäkningen, visar resultaten att förutom ördelningen av exponeringar är även sektorspecifika kreditkvaliteter samt korrelationsstrukturer av vikt för att bestämma risknivån. Risken från koncentration är större om risknivån är hög eller om exponeringen är mot korrelerade sektorer. Men framförallt tyder resultaten på att en uniformt fördelat portfölj inte är att se som okoncentrerad. För att ta hänsyn till naturliga koncentrationer är det därför av yttersta vikt att koncentration istället ses i förhållande till den aggregerade kreditmarknaden.On a technical level, the measurement of sector concentration risk poses a particularlychallenging problem. Existing literature lacks direct suggestions both regarding how sectors are to be divided and the risk-level measured. The purpose of the study is to evaluate and analyse different measures of - and approaches to sector concentration risk in credit portfolios. This has been addressed both by analysing sectorial division and which aspects that are of interest for determining the concentration imposed risk- level. The sectorial division has been addressed by comparing the correlation structures of two especially interesting sector classification methods; the standardised Morgan Stanley Capital Investment industry classification (MSCI) and the proposed sector classification of the Swedish Financial Supervisory Authority (SFSA). The sector concentration risk measurement has been analysed through employing different risk-measures on portfolios with varying concentration levels. The results show that in order to capture the risk-level from concentration, the main approach for sectorial division should seek to minimise inter-sector correlations and maximise intra-sector correlations. I.e. sectors should be distinct from each other and internally homogeneous. Moreover, an unambiguous sorting of individual exposures towards one sector should be possible and the considered sectors should not be of a diversified nature. It is also found that MSCI outperforms SFSA for assessing sector concentration risk on all fronts. When it comes to the risk measure, it is found that apart from exposure distribution; credit qualities and correlation structures are of great interest. The risk induced from a concentrated exposure is greater if credit qualities are low or if the exposure is high towards highly correlated sectors. But above all, the results imply that a uniform distribution is not to be seen as unconcentrated. In order for concentration measurement to incorporate natural concentrations it is thereby greatly important that concentration instead is considered as relative towards the aggregate credit market.
8
Ekman, Melker, and Andreas Tibell. "Obligationens risker : En studie om kreditrisk, likviditetsrisk och ränterisk för företagsobligationer på den svenska marknaden." Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-160904.
Full textAbstract:
När en företagsobligation och en statsobligation har samma löptid och har en skillnad i avkastning, så kallas denna skillnad för kreditspread. Ett känt koncept inom finansvärlden är att risk har en stark koppling till avkastning. När emittenten av obligationen inte kan återbetala överenskommen utdelning eller principiellt lånebelopp så klassas detta som en betalningsinställelse. Eftersom det generellt sett är större risk för en betalningsinställelse för ett företag än för en stat, så vill investerare bli kompenserade för den extra risken de tar sig an. Den totala risken som utgör skillnaden i avkastning kan i sin tur delas upp i flera olika riskkomponenter. Syftet med vår uppsats är att undersöka ifall likviditetsrisk, ränterisk och kreditrisk har en effekt på kreditspread för företagsobligationer på den svenska marknaden. Med detta som bakgrund så har vi samlat in historiska data på förfallna obligationer under de senaste 10 åren via databaserna Thomson Reuter Datastream och Eikon. Vi har sedan laddat ned obligationsspecifika egenskaper i form av finansiella nyckeltal för samtliga obligationer. Dessa nyckeltal har valts för att till bästa förmåga representera och mäta respektive risk. Exempelvis så har vi använt oss av nyckeltalet “bid-ask-spread” för att mäta likviditetsrisk hos en obligation. För att undersöka sambandet mellan våra valda risker och kreditspread så genomförde vi ett hypotestest. Vi skapade en nollhypotes och en alternativhypotes som vi sedan testade med hjälp av en multipel regression. Nollhypotes (H0): Studiens utvalda variabler har inte en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Alternativhypotes (Ha): Studiens utvalda variabler har en effekt på den kreditspread hos svenska företagsobligationer Slutsatsen var att vi kunde statistiskt påvisa ett positivt samband mellan riskernas storlek och storleken på obligationens kreditspread. Detta gjordes både för riskerna var för sig och för modellen när den blev testad i sin helhet. Den bakomliggande teorin bakom variablerna kunde därför antas vara korrekt även vid applicering på svenska marknaden för det senaste decenniet. Vi har som ambition att denna studie skall kunna agera som ett verktyg för fundamental analys för framtida investerare samt vidare studier inom området obligationer på svenska marknaden
9
Liao, Kevin, and Sophie Falk. "Den frivilliga revisionens påverkan på bankernas kreditbedömning." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18622.
Full textAbstract:
Bakgrund: Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för små företag i Sverige, vilket innebar att små företag får välja om de vill ha en revisor eller inte. Ett av motiven bakom lagändringen var att småföretagens tillväxt skulle öka. För att öka tillväxten krävs finansiering. Småföretagens främsta finansieringskällor är eget kapital och löpande intäkter. Detta räcker emellertid inte utan företagen behöver ofta komplettera med externfinansiering, i form av banklån. Trots vikten av externt kapital har små företag svårare än stora företag att finansiera tillväxten med banklån. En av anledningarna till detta är att den finansiella informationen som bankerna samlar in är bristfällig. För att informationens trovärdighet ska öka önskar därför bankerna att den finansiella informationen är granskad av en revisor. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur bankerna upplever att kreditbedömningen av små företag har påverkats av frivillig revision. Således syftar studien till att öka förståelsen för hur kreditbedömningen går till samt vilken roll revisorn har i denna. Metod: Studien har baserats på den kvalitativa metoden där sex stycken intervjuer har genomförts. Fem av dessa har varit telefonintervjuer medan en har varit en personlig intervju på informantens arbetsplats. Alla informanter arbetar inom banksektorn och var tillgängliga inom Skaraborgsområdet, därmed har både ett strategiskt- och bekvämlighetsurval gjorts. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisionen har en viss roll vid kreditbedömningen genom sin granskningsfunktion. Däremot kan inte studiens resultat påvisa att bankerna i Skaraborg har upplevt att den frivilliga revisionen har haft en avgörande påverkan på kreditbedömning.Background: On 1 November 2010 the statutory audit for small firms in Sweden was abolished, which meant that small firms were allowed to choose whether or not to havean auditor. One of the motives behind the change in the law was that the growth of small firms would increase. In order to increase growth, financing is required. The main source of financing for small firms are equity and current income. However, this is not enough,and small firms often need to supplement with external financing, in the form of bankloans. Despite the importance of external capital, small firms find it more difficult than large firms to finance economic growth with bank loans. One of the reasons for this is that the financial information collected by banks is inadequate. Therefore, in order to increase the credibility of the information, the banks wish that the financial information is audited by an auditor. Purpose: The purpose of the study is to explain how the banks feel that the credit assessment of small firms has been affected by the voluntary auditing. Thus, the aim of the study is to increase the understanding of how the credit assessment is carried out and what role the auditor has in it. Methods: The study has been based on the qualitative method where six interviews have been conducted. Five of these have been telephone interviews while one has been a personal interview at the informant’s workplace. All the informants work in the banking sector and were available in the Skaraborg area, thus both a strategic and convenience selection has been. Results and conclusion: The study shows that the audit has a certain role in the credit assessment through its function. However, the results of the study cannot show that the banks in Skaraborg have experienced that the voluntary audit has had a decisive impact on credit assessment.
10
Wenell, Agnes, and Simon Sjödin. "The impact of the IRB approach on the Swedish bank system." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-192140.
Full textAbstract:
Since the implementation of the Basel II framework in 2007, banks have been given the opportunity to apply for the option to develop intern models for calculating their required capital. The purpose with this opportunity is that the capital requirements will correspond to the real risk exposure. This has been criticized, since there are incentives for the bank to do an incorrect risk assessment intentionally and through that get a lower capital requirement. In this report we study how this opportunity affects the banks’ capitalization and if stricter capital requirements in fact leads to that the Swedish banks are better prepared for a financial crisis. The report also describes the risks that this opportunity to internal rating causes. The study has been done by qualitative method where seven people, with different interests in the market, have been interviewed. By the answers given by the respondents and by earlier publications this report reveals that stronger capitalization is positive, but that the Basel framework causes a risk that the banks intentionally underestimates their risks. Nor is it possible to conclude that the banks are better prepared for a crisis afterthe implementation. This is because the IRB approach is something new and therefore not optimized and yet balanced.
11
Jönsson, Carl Axel, and Ludvig Hamilton. "Credit Risk and Asset Correlation Modelling for the Swedish Market: A Comparative Analysis." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-252315.
Full textAbstract:
In order to ensure solvency, financial institutions must evaluate their credit risk exposure and determine how much economic capital is required to hold as a cushion. This thesis compares three factor models, namely Asymptotic Single Risk Factor (“ASRF”), Inter-sector and Intra-sector factor models and evaluates how their different characteristics affect the economic capital outcomes. The thesis also investigates how these outcomes are affected when assuming asset dependency through a Student's-$t$ copula. Focus will also be put on how different types and levels of asset correlation affect the models' credit risk results. We use a fictitious loan portfolio consisting of 138 Swedish firms with equity data from between 2007 and 2019 in order to calculate asset correlations and economic capital. Our main findings are that the asset correlations severely impact the outcomes of the credit risk models and that practitioners must calibrate and stress test their models regularly with respect to how correlations vary between different firms. The thesis also finds that using copulas for credit portfolios provides more conservative risk outcomes but makes the models less sensitive to correlation level input.För att finansiella institutioner ska försäkra sig om att vara solventa måste de utvärdera sin exponering mot kreditrisk och därmed avgöra hur mycket ekonomiskt kapital de behöver hålla som buffert. Denna uppsats jämför tre faktormodeller vid namn Asymptotic Systematic Risk Factor (“ASRF”), Inter-sektor, och Intra-sektor med syfte att undersöka hur deras olika karaktärsdrag påverkar estimaten för ekonomiskt kapital. Vi utvärderar även hur utfallen påverkas av införandet av copula-beroende mellan portföljtillgångarna. Fokus kommer även att läggas på hur olika typer och nivåer av korrelation mellan bolag påverkar de olika modellernas kreditriskutfall. Vi använder oss av en fiktiv låneportfölj bestående av 138 svenska bolag med aktieprisdata mellan 2007 och 2019 för att beräkna korrelationer och ekonomiskt kapital. Uppsatsens främsta resultat pekar på att korrelationerna har en väldigt stor påverkan på det ekonomiska kapitalet och att analytiker rekommenderas att kontinuerligt kalibrera och stresstesta sina modeller med avseende på hur korrelationerna kan skilja sig mellan olika bolag. Vi fann även att copula-beroende gav mycket mer konservativa utfall, det vill säga ett högre ekonomiskt kapital, men var mindre känslig för korrelationsnivåerna mellan bolagen i portföljen.
12
Kjellberg, Mattias, David Uhlmann, and Ivana Zubac. "Basel II - Det nya kapitaltäckningsregelverkets påverkan på de svenska nischbankernas kredit- och riskhantering." Thesis, Halmstad University, School of Business and Engineering (SET), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-759.
Full textAbstract:
ABSTRACT
Title: Basel II – The New Basel Capital Accord and its influence on small Swedish banks and their retail banking and risk management.
Seminar: May 24th, 2007
Course: FEK318 Bachelor thesis in Business Administration, 10 Swedish credits
Authors: Mattias Kjellberg, David Uhlmann & Ivana Zubac
Advisor: Joakim Winborg
Keywords: Capital cover, capital requirements, Basel II, credit giving, credit risk, risk management, retail banking, small banks, pillar 2
Problem: What influence does Basel II and the new updated management of credit risks in pillar 1 and the active risk control in pillar 2 have on small Swedish banks retail banking?
Purpose: Our essay seeks to explore what influence pillar 1 and the new updated management of credit risks in the new capital accord Basel II have on small Swedish banks and what influence pillar 2 have. We also want to explain if Basel II has influences on small Swedish banks credit analysis and possible effects in their risk management and pricing.
Methodology: In our essay we use an inductive approach and our chosen research method is the qualitative one. We have chosen to look into four small Swedish banks, and the empirical data is obtained from telephone interviews with selected respondents from Länsförsäkringar Bank, SkandiaBanken, GE Money Bank and ICA Banken.
Conclusions:
• The work with credit scoring does not get influenced by Basel II if the Standardised Approach is chosen.
• Banks that’ve early implemented high technological systems in the organization, that small banks normally do, have gotten an easier transition to Basel II.
• Basel II will result in a risk adjusted pricing and a more fair credit market.
• Internal Ratings-based Approaches is very demanding to develop, but at the same time it’s a more risk sensitive approach.
• Pillar 2 results in a more sophisticated work for the small banks.
• Basel II results in a further price press on residential loans in Sweden.
13
Johansson, Kajsa, and Linnea Ring. "Sambandet mellan kvinnor i bankstyrelser och bankens kreditbetyg : En kvantitativ studie på banker i Europa." Thesis, Högskolan i Gävle, Företagsekonomi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29163.
Full textAbstract:
Denna studie syftar till att undersöka huruvida det finns ett samband mellan andelen kvinnor i bankstyrelser i Europa och bankens kreditbetyg. Studien har ett positivistiskt synsätt och präglas av en kvantitativ metod. Studien har vidare använt sig av en tvärsnittsdesign och därmed observerat flera fall vid en given tidpunkt. Den empiriska sekundärdatan är dels insamlad via databasen Thomson Reuters Eikon som erhåller finansiell data från noterade bolag över hela världen. Studien har även hämtat information om kreditbetyg för bankerna via Standard & Poor’s databas. Vidare har en multivariat analys genomförts för att kunna upptäcka ett eventuellt samband mellan den beroende variabeln, kreditbetyg, och den oberoende variabeln, andel kvinnor i styrelsen. Studien presenterar även deskriptiv statistik samt en korrelationsanalys över den insamlade datan. Studiens resultat visar på att det finns ett positivt samband mellan andelens kvinnliga styrelseledamöter i europeiska bankstyrelser och bankens kreditbetyg. Detta betyder således att om andelen kvinnliga styrelseledamöter ökar, så gör även kreditbetyget detsamma vilket indikerar att kreditrisken för banken sjunker. Detta resultat stödjer tidigare studier som menar att kvinnor i styrelser är mer riskaversiva än män (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Studiens förslag till vidare forskning är att studera flera olika fall över tid, istället för att utgå från en given tidpunkt, vilket skulle möjliggöra undersökning av kausalitet mellan variablerna. Vidare ter det sig intressant att ta hänsyn till styrelseledamöternas ålder i vidare forskning då forskning indikerar att riskprofilen kan förändras beroende på ålder. Ett annat förslag är att inhämta kreditbetyg från fler kreditinstitut än endast S&P för att undersöka om resultatet skulle te sig annorlunda då. Slutligen kan det vara av intresse att ta hänsyn till om banken har spritt eller kontrollerat ägande då dessa faktorer kan tänkas påverka kreditbetyget och således kreditrisken i banken.The aim of this study is to investigate the relationship between the proportion of women in bank boards in Europe and the banks credit rating. The study has a positivistic approach and is characterized by a quantitative method to respond to the purpose of the study. Furthermore, the study has used a cross sectional design which means that it has observed several cases at a given time. The empirical data has been collected partly via the database Thomson Reuters Eikon which present financial data from listed companies worldwide. The study has also collected information about the banks credit rating from the database of Standard & Poor. Furthermore, a multivariate analysis has been completed in order to discover any connections between the dependent variable, credit rating and the independent variable, the proportion of women in the board. The study also presents descriptive statistics together with a correlation analysis over the collected data. The result from the study shows a positive correlation between the proportion of female board members in european bank boards and the banks credit rating. This means that if the proportion of women in bank boards increases, the banks credit rating also increases which indicates that the banks credit risk decreases. This result supports previous studies that say that women in boards are more risk averse than men (Arayssi et al., 2016; Huang och Kisgen, 2013). Suggestions for further studies within the field is to do a similar study but to study several cases over time which would allow investigation of causality between the variables. Furthermore, it would be interesting to take the board members age into account as previous studies indicates that the risk profile changes depending on age. Another suggestion for further studies is to collect credit ratings from more than S&P in order to investigate if the result may differ from this study. Finally, it could be of interest to consider if the bank has scattered or controlled ownership as these factors can affect the credit rating and thus the credit risk.
14
Ekman, Dionne, and Nadja Hertzberg. "Hållbarhet och kreditvärdering : En studie om ESG-betygens inverkan på nordiska bolags kreditbetyg." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37755.
Full textAbstract:
This study aims to investigate the relationship between ESG-scores and credit ratings for Large Cap companies listed on the Nasdaq Nordic Stock Exchange Market. The purpose of the study is also to achieve a deeper understanding of how Swedish banks incorporate sustainability in the credit process. Considering the purpose of the study, triangulation was chosen as the approach as it includes both quantitative and qualitative procedures. Inspired by prior research the variables has primarily been conducted using simple linear and logistic regressions. Compared to significant prior research illuminating the positive effects of sustainability on financial performance, as well as risk mitigation effects, the study provides surprising results. Positive correlation between ESG-scores and credit scores can only be confirmed for two of the studied years. Four of the years verifies a positive correlation between a high ESG-score and a high credit score. The result also reflect that the strength of the correlation varies across industries and countries. Insights from the qualitative part of the study confirms that banks take sustainability into account in the credit process. The result of the study goes both hand in hand with prior research and deviates from it, which creates interesting opportunities for future research.Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg för börsnoterade bolag på Nasdaq Nordic Large Cap för tidsperioden 2009–2017. Vidare eftersöks djupare förståelse för hur svenska banker integrerar hållbarhet i kreditbedömningsprocessen för företag. Med studiens syfte i beaktande föll metodvalet på triangulering då angreppssättet innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Med inspiration från tidigare forskning analyserades variablerna ESG-betyg och kreditbetyg med hjälp av linjära- och logistiska regressioner. I förhållande till omfattande tidigare forskning belysande hållbarhets positiva inverkan på finansiell prestation och reducering av risk förefaller studiens resultat förvånande. Ett positivt samband mellan ESG- betyg och kreditbetyg kan bara bekräftas för två av de undersökta åren. Ett positivt samband mellan ett högt ESG-betyg och ett högt kreditbetyg kan bekräftas för fyra år. Det råder även skillnader i korrelationens styrka beroende på bransch och land. Resultatet från den kvalitativa delen bekräftar att samtliga banker genomför en intern hållbarhetsanalys för företag i kreditbedömningen. Utfallet av studien går både i linje med och emot tidigare forskning vilket skapar intressanta möjligheter för vidare forskning.
15
Lindgren, Jonathan. "Modeling credit risk for an SME loan portfolio: An Error Correction Model approach." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för matematik och matematisk statistik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-136176.
Full textAbstract:
Sedan den globala finanskrisen 2008 har flera stora regelverk införts för att säkerställa att banker hanterar risker på sunt sätt. Bland dessa regelverk är Basel II som infört kapitalkrav för kreditrisk som baseras på Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang. Basel II Advanced Internal-Based Approach ger banker möjligheten att skatta dessa riskmått för enskilda portföljer och göra interna kreditriskvärderingar. I överensstämmelse med Advanced Internal-Based-rating undersöker denna uppsats användningen av en Error Correction Model för modellering av Sannolikhet för Fallissemang. En modell som visat sin styrka inom stresstestning. Vidare implementeras en funktion för Förlust Givet Fallissemang som binder samman Sannolikhet för Fallissemang och Förlust Givet Fallissemang med systematisk risk. Error Correction Modellen modellerar Sannolikhet för Fallissemang av en SME-portfölj från en av de "fyra stora" bankerna i Sverige. Modellen utvärderas och stresstestas med Europeiska Bankmyndighetens stresstestscenario 2016 och analyseras, med lovande resultat.Since the global financial crisis of 2008, several big regulations have been implemented to assure that banks follow sound risk management. Among these are the Basel II Accords that implement capital requirements for credit risk. The core measures of credit risk evaluation are the Probability of Default and Loss Given Default. The Basel II Advanced Internal-Based-Rating Approach allows banks to model these measures for individual portfolios and make their own evaluations. This thesis, in compliance with the Advanced Internal-Based-rating approach, evaluates the use of an Error Correction Model when modeling the Probability of Default. A model proven to be strong in stress testing. Furthermore, a Loss Given Default function is implemented that ties Probability of Default and Loss Given Default to systematic risk. The Error Correction Model is implemented on an SME portfolio from one of the "big four" banks in Sweden. The model is evaluated and stress tested with the European Banking Authority's 2016 stress test scenario and analyzed, with promising results.
16
Antonsson, Hermina. "Macroeconomic factors in Probability of Default : A study applied to a Swedish credit portfolio." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-239403.
Full textAbstract:
Macroeconomic conditions can impact the payment capacity of individual mortgage holders' household loans. If the clients of a bank's retail credit portfolio experience deteriorating paymentcapacity it will reflect on the probability of default of the overall portfolio. With IFRS 9, banks are expected to sophisticate their calculations of expected credit loss, demanding forward-looking estimates of probability of default by incorporation of macroeconomic forecasts. Finding what macroeconomic factors have a statistical significant relationship to the actual default frequency of a portfolio can aid banks in estimating probability of default with reference to current and forecasted macroeconomic conditions. This study aims to explore the relationship between macroeconomic factors and the default frequency in a Swedish retail credit portfolio. The research is based on quantitative data analysis of historical default data, complemented by implications of the macroeconomic condition on the payment capacity of households from a theoretical perspective. Macroeconomic factors studied are the Swedish gross domestic product, house price index, reporate and unemployment rate. The supporting data consists of default data from Nordea's Swedishretail credit portfolio. The time period covers 2008-2015 and provides basis for analysis of a timeperiod with different conditions in the macroeconomy, including effects of the 2008 financial crisis. A multiple linear regression model is used as a method to suggest the relationship between themacroeconomic factors and the default frequency. The model coefficients are estimated with calculations of Ordinary Least Squares and the significance supported by statistical test. Results show that gross domestic product and repo rate are statistically significant macroeconomic variables in explaining changes in the default frequency and thus probability of default of a Swedish retail credit portfolio.Makroekonomiska omständigheter kan påverka hushållens betalningsförmåga och i sin tur återbetalningsförmågan hos bolånetagare. Om flertalet låntagare inom en banks retailportfölj upplever en försämrad betalningsförmåga kommer det att avspeglas på sannolikheten för fallissemang (probability of default) i den totala portföljen. Med IFRS 9 förväntas banker förfina sina beräkningar av förväntade kreditförluster, vilket kräver framåtblickande beräkningar av probability of default med makroekonomiska prognoser i åtanke. Genom att identifiera vilka makroekonomiska faktorer som har statistisk signifikans för förändringar i historisk fallissemangsfrekvens i en portfölj förväntas banker kunna integrera dessa i, och därmed förbättra, sina beräkningar av probability of default. Denna studie syftar till att utreda sambandet mellan makroekonomiska faktorer och fallissemangsfrekvensen i en svensk retailportfölj. Den kvantitativa analysen av data över historiska fallissemang och makroekonomiska faktorer kompletteras med teoretiska implikationer av makroekonomiska omständigheter för hushållens betalningsförmåga. De makroekonomiska faktorer som studeras är svensk BNP, Boprisindex, Reporänta och Arbetslöshet. Fallissemangsfrekvensen baseras på data från Nordeas svenska retailportfölj som täcker åren 2008-2015 och därmed inkluderar följdeffekter av finanskrisen 2008. En multipel linjär regressionsmodell används för att förklara relationen mellan de makroekonomiska faktorerna och fallissemangsfrekvensen. Regressionskoefficienterna estimeras med hjälp av minstakvadratmetoden och kompletteras med diagnostiska test. Resultaten visar att BNP och Reporäntan är statistiskt signifikanta makroekonomiska faktorer för påvisandet av förändringar i fallissemangsfrekvensen och följaktligen Probability of Default i en svensk retailkreditportfölj.
17
Lundberg, Fredrik, and Markus Rundgren. "Räntetak på marknaden för högkostnadskrediter : Intressenters påverkan av förväntade effekter." Thesis, Linköpings universitet, Företagsekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-141032.
Full textAbstract:
The Swedish financial market for instant loan companies (paydayloan companies), has like in other countries gained a lot of criticism from media. Criticism is mainly due to reports of the number of increased claims for payment orders and due to increasing numbers of people getting into debts, but also as a basis for unfair costs. In Finland, a new law was introduced to improve consumer protection in 2013. The act has inspired the Swedish government to appoint the investigation SOU 2016:68, which, like the law introduced in Finland, has proposed, an interest rate limit for instant loans. The purpose of the paper is to provide a broader picture on how stakeholders of the instant loan credit market views and are expected to be affected by the law change suggestion from investigation SOU 2016:68. The method that has been used is of a qualitative approach, with interviews as a primary source and quantitative data as a secondary source. A survey was sent out to companies from a branch organization on the market of instant loans as well as interviews with concerned authorities.Bakgrund: På den svenska marknaden för högkostnadskrediter har det sedan införandet av krediten riktats kritik i media. Kritiken har främst sin grund i rapporter om antalet ökade ansökningar om betalningsförelägganden hos Kronofogdemyndigheten, till följd av obetalda snabblån. Men även som grund i oskäliga kostnader och ockeranglagelser mot företag på marknaden. I Finland infördes en ny lag för att förbättra konsumentskyddet under 2013. Lagen har inspirerat den svenska regeringen att tillsätta utredningen SOU 2016:68 som har precis som lagen som infördes i Finland bland annat föreslagit ett ränte-och avgiftstak. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur intressenter på snabblånemarknaden ser på, och påverkas av, förväntade effekter från framlagda lagförslag från utredning SOU 2016:68. Genomförande: Studien har använt en kvalitativ forskningsmetod men använt kvantitativ sekundärdata. Fokus i empiriinsamlingen har varit av kvalitativ karaktär med semi- strukturerade telefonintervjuer. Intervjuer har gjorts med Konsumentverket och Finansinspektionen. En enkät skickades ut till företag på marknaden. Slutsats: Denna studie har visat att Konsumentverket och Finansinspektionen delar uppfattningen om att ränte- och avgiftstaket bör antas då det anses som en viktig reglering för ett stärkt konsumentskydd. Resultaten visar att enbart lite kritik har riktats mot utredningens förslag. C-Finance ansåg att räntetaket inte kommer påverka deras produkter eller kreditprocess i någon större utsträckning. Intressentmodellen har använts för att analysera branschen som helhet och både negativa och positiva effekter har identifierats.
18
Hägglund, Oscar, and Hampus Ållemark. "Credit Rating - An essential tool for SwedishReal Estate Companies on a growing CapitalMarket for Real Estate Bonds?" Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-146622.
Full textAbstract:
The capital market, with financial instruments such as corporate bonds, has over the last years emerged as an alternative financing source for Swedish real estate companies. A seemingly unexplored market which given the real estate companies the possibility to diversify their loan stock and limit their exposure towards the bank. In Sweden, unlike more market-oriented countries such as the US, commercial banks have historically almost exclusively supplied debt capital to Swedish corporations. Assessing credit risk is crucial in debt investments, and therefore, this thesis focuses on the Swedish capital market the current and potential future role of credit ratings in the emerging market for corporate bonds issued by real estate companies. We examine why only a limited number of real estate companies are credit rated today and the importance of credit rating for the capital market. The study is based on interviews with Swedish real estate companies, institutional investors and banks- all that in one-way ore an other is affected by credit rating. The Swedish financial system is undergoing a growth process where the real estate companies to a greater extent in using bonds and certificates to finance their investments. A financing method more widely used by government entities in the past. The transition from bank financing to funding investments through institutional investors and private equity appears to be permanent. The market aftermath is an increased demand for credit risk evaluations. Information retained from the banks’ Shadow ratings or the rating institutions. We can conclude that extended credit risk information is inescapable with a transition to a more market oriented financial system- the remaining question is- who should preform the valuation of the credit risk. If the banks continue making the credit risk reports of real estate companies international investors might refrain from establishing a position as an investor in the Swedish market. In the contrary the banks shaded ratings is more favourable for Swedish real estate companies with more qualitative and marked adjusted reports. The market will require independent credit information in the future but if it will be the banks or the rating institutions that provide this information is still uncertain.Kapitalmarknaden med finansiella instrument som företagsobligationer och –certifikat har de senaste åren vuxit fram som en alternativ lånemarknad för svenska fastighetsbolag. Från att ha varit en förhållandevis outforskad marknad har de senaste årens utveckling gett fastighetsbolagen en bättre möjlighet att diversifiera sin lånestock och begränsa sin exponering mot bankerna. Till skillnad från mer kapitalmarknadsorienterade länder, som exempelvis USA, har företags behov av lånefinansiering i Sverige historiskt sett nästan uteslutande försetts av bankerna. Denna uppsats fokuserar på den svenska kapitalmarknadens fortsatta utveckling och officiell kreditratings betydelse på en växande kapitalmarknad. Vi utreder varför så få fastighetsbolag idag valt att införskaffa ett officiellt kreditbetyg och vilken betydelse kreditbetyget har för kapitalmarknaden. Undersökningen bygger på intervjuer med svenska fastighetsbolag, investerare och banker som alla, på ett eller annat sätt, berörs av kreditvärderingar. Det svenska finansiella systemet genomgår nu en utveckling där fastighetsbolagen använder obligationer och certifikat för att finansiera sina investeringar. Ett finansieringssätt som tidigare mestadels använts av statliga och kommunala fastighetsbolag. Övergången från bankfinansiering till att söka kapital bland privata och institutionella investerare förefaller vara bestående. Marknaden kan till följd av detta få behov av ytterligare information om kreditrisken i företagen. Information som erhålls från bankernas skuggratingar eller från kreditvärderingsinstituten. Vi kan konstatera att utökad kreditinformation är ofrånkomlig vid en övergång mot ett mer marknadsorienterat finansiellt system, frågan som kvarstår är vem som ska utföra kreditvärderingen. Fortsätter bankerna utföra kreditvärderingen av fastighetsbolag kan det resultera i en avhållsamhet från internationella investerare att etablera sig i Sverige och motsatt för fastighetsbolagen är det mer gynnsamt att bankerna, med sina mer kvalitativa och för svenska marknaden anpassade värderingar blir den framtida normen .
19
Cavdarovski, Jove, and Jesper Wallvik. "Kapitaltäckningsregler med valfrihet : en kvalitativ studie om bankers frihet att välja beräkningsmetod för kapitalkravet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10875.
Full textAbstract:
Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how a bank’s features and internal factors have affected its choice of method in calculating the capital requirement. Theoretical and Empirical Method: The research strategy of this study has been of a qualitative nature with a deductive approach. The choice of method was depth interviews with respondents from a targeted sample of Swedish banks. These respondents were chosen based on the knowledge they possess as key employees in the capital requirement process and their involvement in choosing their banks’ method for calculating the capital requirement. The interviews were semi-structured, with open questions that allowed a dialogue with the respondents in which they could express their opinions and knowledge regarding the factors affecting their banks’ choice of method. Theoretical Approach: The study is based on the new institutional economics theory of how institutions affect organizational behavior. It’s also based on earlier research within the regulation Basel II by, among others, Hakenes and Schabel (2011), Rime (2005) and Wahlström (2009). Conclusions: The results of this study show that banks have identified different factors that affect their choice of calculation method for the capital requirement. The choice the banks are facing is to keep the standardized method, develop an advanced internal based method, create partnerships with other banks or focus on alternative clientele portfolios. The two factors that were considered to be have the greatest significant for the choice of calculation method were resources associated with the implementation of the IRB approach models and how the banks’ clientele portfolio was designed. How these were distributed and to what extent they influenced the choice was highly individual for the chosen banks.Syfte: Syftet med den här studien är att öka förståelsen om hur en banks förutsättningar och interna faktorer har påverkat dess val av beräkningsmetod för kapitalkravet. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för studien har varit av den kvalitativa typen med en deduktiv ansats. Valet av metod var djupintervjuer med respondenter från ett målinriktat urval av svenska banker. Respondenterna valdes utifrån de kunskaper som de besitter genom sin position på respektive bank, där deras deltagande i metodvalsprocessen påverkade valet av beräkningsmetod. Intervjuerna var av typen semistrukturerade, med öppna intervjufrågor för att få till en dialog med respondenterna och ta del av deras åsikter och kunskaper gällande de olika faktorerna till metodvalet. Teoretisk referensram: Studien utgick från den nyinstitutionella teorin, om hur institutioner påverkar organisationers beteenden. Den har baserats på tidigare forskning inom regelverket Basel II av bland annat Hakenes och Schnabel (2011), Rime (2005) samt Wahlström (2009). Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att bankerna har identifierat olika faktorer som påverkar valet av beräkningsmetod för kapitalkravet. Valet som bankerna står inför är att behålla Schablonmetoden, utveckla en IRK-metod, skapa samarbeten med andra banker eller fokusera på alternativa klientelportföljer. De två faktorer som ansågs ha störst signifikans för valet av beräkningsmetod var resurserna som förknippades med implementeringen av modellerna i IRKmetoden och hur bankens klientelportfölj var utformad. Hur dessa var fördelade och i vilken grad de påverkade valet var högst individuellt för de utvalda bankerna.
20
Karp, Stephanie, and Cecilia Persson. "Kreditbedömningsprocessen till mindre företag : en jämförande studie mellan två svenska banker." Thesis, KTH, Fastigheter och byggande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-231980.
Full textAbstract:
Denna uppsats behandlar vilka likheter och skillnader det finns i kreditbedömningsprocessen för en stor respektive liten bank på den svenska marknaden. Detta finner vi intressant då det ständigt tillkommer nya aktörer på marknaden samt att ämnet alltid förblir aktuellt. Uppsatsen behandlar även om det skett någon större utveckling av processen till följd av den finansiella kris som skedde år 2008 samt hur man förutspår att kreditbedömningsprocessen kommer att fortsätta utvecklas i framtiden. Vår studie fokuserar på kreditbedömningsprocessen till små- och medelstora företag som är ett viktigt segment för både banker men även för samhället. De banker som jämförs i studien är Marginalen bank som vi anser vara en mindre bank och Handelsbanken som är en de fyra storbankerna i Sverige. En slutsats har dragits utifrån vår studie att det finns både likheter och skillnader mellan bankernas kreditgivningsprocesser samt att Finanskrisen år 2008 har kommit att påverka Basel-regelverket och därigenom även utvecklingen av kreditgivningsprocessen. De båda bankerna har en gemensam syn vad gäller den framtida utvecklingen av processen som innebär att en större automatisering med största sannolikhet kommer att ske.This paper deals with the similarities and differences in the credit assessment process for well known and respected small sized bank in the Swedish market. We find this interesting as there are always new players in the market and make sure the different topics and issues are constantly updated and stay updated on current trends and demands. The study also applies to the process of a major development which resulted from the financial crisis in 2008, and how to predict the credit assessment system with its continuation and development in the future. Our study focuses on the credit assessment process for small and medium-sized enterprises, which is an important segment for both banks, but also for society. The two banks compared in our study are Marginalen Bank, which we consider to be a smaller bank and Handelsbanken, which is one of the four major banks in Sweden. A conclusion has been drawn from our study that there are both similarities and differences between the banks' crediting processes and that the 2008 financial crisis has affected the Basel acquisition and thereby also the development of the credit granting process. Both banks have a common view regarding the future development of the process, which means that greater automation is most likely to happen.
21
Winter, Söderberg Cristoffer, and Stephanie Göransson. "THE BANK CRISIS FINANCIAL RATIOS : A comparative research of the UK and Sweden during 2006-2010." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för ekonomi och teknik (SET), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16409.
Full textAbstract:
The credit crunch that started the 9th of August 2007 is generally viewed as the most significant crisis to affect the financial markets and the global economy since the 1930s.The UK financial sector was heavily hit by the crisis which resulted in a dry up in lending and left a black hole in the British banks‟ finances. During the last quarter of 2010 the GDP shank unexpectedly with 0.5 percent from the third quarter which created concerns about going back into the recession. Contrarily, for Swedish economy 2010 was an impressing year with an unexpected GDP growth of 7, 3 percent in the last quarter.The purpose of this study is to analyse how the finance crisis has affected the leading banks‟ performance within the two countries and see whether the differences in values can explain the difference in GDP growth during the last quarter of 2010. The analyse is performed through a financial ratio analysis of the different banks.The final results of the research indicates to that the Swedish banks have been more profitable, have had a more secure and higher quality of lending and more capacity to lower cost related to income than the British banks. The more distinctive negative influence is mostly based on the larger amount of credit losses the British banks had to experience which contributed to their significant decrease in earnings per share which created scepticism on the credit market followed by a severe slowdown in consumption and in GDP growth. Since the credit losses never got to same levels in Sweden as in the UK the scepticism of the Swedish banking system did not affect the reduction in credit use and house prises to the same extent and GDP growth could recover back to normal levels sooner than in the UK.
22
Jörgensen, Fredrik. "The Law BusinessmanTM : Five Essays on Legal Self-efficacy and Business Risk." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-97625.
Full textAbstract:
The thesis challenges the notion of effectiveness of law as being based on the formal institutions of courts, law enforcement and written law. It argues that the best way to measure the effectiveness of law is the legal self-efficacy of laymen who are the end users of law. It presents a new perspective on the effectiveness of law. It turns the traditional perspective of studying the effects of legal institutions around and instead studies the effect of how individuals perceive their own ability to use law. This self-reflexive ability - legal self-efficacy - is the answer to the question “How comfortable are with communicating with legal terminology?”. The thesis makes several comparisons using the traditional perspective and legal self-efficacy and finds that legal self-efficacy is a better measure of legal effectiveness. This thesis analyzes 246 businesspeople in Russia and their risk behavior with regards to economic transactions in relation to legal self-efficacy. The theory behind legal self-efficacy is a combination of Luhmann’s theory of law as communication and Bandura’s concept of self-efficacy. The first paper applies the traditional approach. It analyzes the effect of legal efficiency on leverage and debt maturity for listed and non-listed companies. The second paper is describes the conceptual foundation of the legal effectiveness based on the individual. The third paper compares the effect of private order (including legal self-efficacy) and public order institutions on the granting of trade credit. The fourth paper analyzes the impact of legal self-efficacy and formal legal institutions on sanctions against clients in a comparative perspective. The final paper seeks out possible sources of legal self-efficacy. Legal self-efficacy can be used to better understand the interaction of individuals and law including such fields of research as behavioral accounting, behavioral law and finance, legal sociology and legal studies.
23
Granström, Daria, and Johan Abrahamsson. "Loan Default Prediction using Supervised Machine Learning Algorithms." Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-252312.
Full textAbstract:
It is essential for a bank to estimate the credit risk it carries and the magnitude of exposure it has in case of non-performing customers. Estimation of this kind of risk has been done by statistical methods through decades and with respect to recent development in the field of machine learning, there has been an interest in investigating if machine learning techniques can perform better quantification of the risk. The aim of this thesis is to examine which method from a chosen set of machine learning techniques exhibits the best performance in default prediction with regards to chosen model evaluation parameters. The investigated techniques were Logistic Regression, Random Forest, Decision Tree, AdaBoost, XGBoost, Artificial Neural Network and Support Vector Machine. An oversampling technique called SMOTE was implemented in order to treat the imbalance between classes for the response variable. The results showed that XGBoost without implementation of SMOTE obtained the best result with respect to the chosen model evaluation metric.Det är nödvändigt för en bank att ha en bra uppskattning på hur stor risk den bär med avseende på kunders fallissemang. Olika statistiska metoder har använts för att estimera denna risk, men med den nuvarande utvecklingen inom maskininlärningsområdet har det väckt ett intesse att utforska om maskininlärningsmetoder kan förbättra kvaliteten på riskuppskattningen. Syftet med denna avhandling är att undersöka vilken metod av de implementerade maskininlärningsmetoderna presterar bäst för modellering av fallissemangprediktion med avseende på valda modelvaldieringsparametrar. De implementerade metoderna var Logistisk Regression, Random Forest, Decision Tree, AdaBoost, XGBoost, Artificiella neurala nätverk och Stödvektormaskin. En översamplingsteknik, SMOTE, användes för att behandla obalansen i klassfördelningen för svarsvariabeln. Resultatet blev följande: XGBoost utan implementering av SMOTE visade bäst resultat med avseende på den valda metriken.