Relevant bibliographies by topics / Kretslopp

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Kretslopp'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 4 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kretslopp.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kretslopp"

1

Bergnell, Anneli, and Lisbeth Åberg-Bengtsson. "”Men det åker inte upp i himlen!” Förskolebarn resonerar om vattnets kretslopp illustrerat i ett tärningsspel." Nordic Studies in Science Education 15, no. 3 (October 30, 2019): 283–98. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.6376.

Full text
Abstract:
Abstract. Even though water is a frequently addressed theme in preschool education and illustrations of different kinds are typically used to explain pre-science concepts, there is a remarkable shortage of studies in this part of the educational research field. The present article deals with 4–6-year-olds making meanings about the water circle from a board and dice game. Video-recorded sessions with small groups of children have been used and analysed from socio-semiotic and cultural historical perspectives. The results show that even though the children referred to and made intended meaning of several of the illustrated water phenomena, it seemed difficult for them to come to grips with the water circle as such. In particular this seems to be a result of the fact that the concept of evaporation was a stumbling block that was too abstract to overcome.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sandmo, Erling. "Et nytt historisk kretsløp." Heimen 2, no. 01 (April 22, 2016): 89–92. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1894-3195-2016-01-09.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nyre, Lars. "Offentlege kretsløp utanfor journalistikken." Norsk medietidsskrift 17, no. 02 (June 30, 2010): 119–20. http://dx.doi.org/10.18261/issn0805-9535-2010-02-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Ihle-Hansen, Håkon, Guri Hagberg, Bente Thommessen, and Hege Ihle-Hansen. "Tid er hjerne – også når det bakre kretsløp rammes." Tidsskrift for Den norske legeforening 135, no. 10 (2015): 926–27. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.15.0422.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Høivik, Tord. "Fire veier til kvalitet. Informasjonssøking og kvalitetssikring i en digital skole." Dansk Biblioteksforskning 4, no. 1 (October 27, 2008): 35–45. http://dx.doi.org/10.7146/danbibfor.v4i1.97526.

Full text
Abstract:
Denne artikkelen har et enkelt og praktisk buds kap. Kvalitetssikring av nettbaserte ressurser er en op p gave for voksne fagfolk, ikke for skole-elever og ferske studenter. I stedet for å satse på generell op p læring i informasjonssøking og kildekritikk, bør skolen sørge for konkret trening og støtte til gode praktiske rutiner i læringsarbeidet - som trenger en fornuftig balanse mellom trykte kilder, digitale res surser og voksen veiledning fra foreldre, lærere og bibliotekarer. I dag krever de voksne for mye av ele vene. Oppmerksomheten bør ikke rettes mot elevenes ferdigheter, men mot læringens kretsløp - altså orga niseringen av hele læringsprosessen i en hverdag der elevene har rik adgang til nettet og dets ressurser. Effektiv og engasjerende læring krever utviklingstil tak på mange nivåer samtidig - fra den enkelte elev, lærer, klasse og skole til de store nasjonale systeme ne og aktørene som produserer, formidler og tilret telegger læringsressurser for praksisfeltet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Book, Pauline, and Lise Iversen Kulbrandstad. "Fra lytting til skriving i naturfag: Utforsking av en litterasitetsaktivitet i flerspråklige klasser på mellomtrinnet." Nordisk tidsskrift for utdanning og praksis 15, no. 1 (June 29, 2021): 69–88. http://dx.doi.org/10.23865/up.v15.2514.

Full text
Abstract:
En stor del av undervisningstiden i norske naturfagklasserom går med til at elever lytter til læreren. Mange flerspråklige elever opplever det som utfordrende. I denne artikkelen utforskes en aktivitet som legger til rette for at mellomtrinnselever lytter, diskuterer, skriver og samarbeider om å rekonstruere en naturfaglig tekst. Aktiviteten er utformet etter inspirasjon fra en diktogloss-aktivitet og har som mål å bidra til å bygge en integrert fag-, språk- og tekstkompetanse. Støttestrukturene som er inkludert i aktiviteten, bidrar til at elever med ulik beherskelse av skolespråket kan delta i arbeidsformer der de aktivt bruker det naturfaglige språket. To typer skrevne elevtekster analyseres som bidrag til å besvare forskningsspørsmålet: Hvordan kan litterasitetsaktiviteten diktogloss bidra til å styrke flerspråklige elevers mulighet til aktiv deltakelse i naturfag? Analysen viser at de flerspråklige elevene som har deltatt i studien, oppfatter innholdet i den første delen av en tekst om kretsløp som blir lest opp for dem. Innholdet i siste del av teksten klarer de imidlertid ikke å rekonstruere. Likevel viser analysen at de på ulik vis har deltatt aktivt i sekvensen. Resultatene diskuteres i lys av modellen The Literacy Engagement Framework og teorier om bruk av språklige støttestrukturer for å styrke arbeidet med læring i fag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Vinje, Eiliv. "Aasta Marie Bjorvand Bjørkøy og Ståle Dingstad: Litterære kretsløp. Bidrag til en norsk bokhistorie fra Maurits Hansen til Gunvor Hofmo." Edda 106, no. 01 (February 25, 2019): 78–82. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1500-1989-2019-01-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hansen, Pål Kirkeby. "Hvordan introduseres og videreutvikles kunnskap om vannets kretsløp i norske lærebøker for grunnskolen? "How is the water cycle presented in Norwegian textbooks for compulsory education?"." Nordic Studies in Science Education 8, no. 2 (September 1, 2012): 122–37. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.522.

Full text
Abstract:
The water cycle is introduced at grade 3 in science textbooks. The topic is continued at grades 6/7, and further developed at grades 8/9 both in science and geography textbooks. The water cycle is one of the “big ideas in science”. This investigation is about how the water cycle is presented in textbooks, if the texts and illustrations are adapted to the pupils’ age level, and how the textbooks simplify this rather complex topic. Could the simplifications foster misconceptions? The investigation shows someprogression from the introduction at grade 3 via grades 6/7 to grades 8/9. However, the texts and illustrations might give the pupils a representation of the water cycle as to be local, one dimensional, limited to the atmosphere, oceans, rivers and lakes; and to take only a few hours or days pr. cycle. If not the textbooks are supplied by teaching, the pupils might leave compulsory education with a naive understanding of the water cycle.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Kretslopp"

1

Rudolfsson, Anna-Lena, and Annethe Gustavsson. "Naturens kretslopp i bilderböcker : Hur bilderböcker kan åskådliggöra kolets och vattnets kretslopp." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85191.

Full text
Abstract:
Preschool shall offer children instructions in biology and this includes teaching about nature's different cycles. In this study, we want to highlight how biology teaching and the use of picture books can be linked. The purpose of our study is to highlight how picture books can illustrate cycles of nature in preschool teaching. The cycles of nature have been limited to the cycle of carbon and water. The method that has been used is a content analysis of text and pictures. 16 picture books published between the year 2000-2021 have been analysed. The analysis shows that the carbon cycle could be illustrated by different categories. The water cycle emerged through the category of water movements. The results showed that the cycles of carbon and water can be made visible in both text and pictures. The images were able to expand the content beyond what the text said and make the cycle of carbon and water visible. When the cycles were illustrated in the text, this was often reinforced by a picture. The results also show that concepts are not common in picture books. It is also shown that the cycle of carbon and water can be illustrated in picture books with both anthropomorphic content and those without. The conclusions drawn from the result are that picture books can be used to illustrate the cycle of carbon and water. It is however necessary that the preschool teacher has subject knowledge in biology in order to make this content visible in teaching.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ericsson, Daniel, and Ida Lagergren. "Lutens kretslopp på Södra Cell Värö." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12795.

Full text
Abstract:
Rapporten handlar om lutens kretslopp på Södra Cell Värö, dess betydelse för pappersmassaproduktionen samt riskerna som finns vid användning av lut. Lut används när pappersmassa framställs på Södra Cell Värö (sulfatprocess). Kokeriet kokar träflis, tunnlut (svartlut) och vitlut. Luten tillsätts för att lösa upp ligninet i träfibrerna. Lignin är som ett lim som håller ihop träfibrerna. Lutvätskan som lämnar kokeriet kallas för tunnlut och indunstningen torkar tunnluten i flera steg. När luten har torkats kallas den för brännlut (tjocklut) och förbränns i sodapannan. Smältan från sodapannan blandas med svaglut och bildar grönlut. I grönluten tillsätts bränd kalk och bildar kalkmjölk. Ur kalkmjölken separeras vitlut och mesa. Vitluten återinförs till kokeriet och kretsloppet fortsätter. Luten har stor betydelse för produktionen av pappersmassa på Södra Cell Värö. Om någon del i lutkretsloppet inte fungerar tvingas hela fabriken att stanna. Användning av lut är inte riskfritt. Lut är ett frätande ämne och det räcker med små kvantiteter för att orsaka stor skada. Därför är det viktigt att rätt skyddsutrustning används och respekt visas. Om Södra Cell Värö inte skulle använda lut skulle tillverkningsprocessen se annorlunda ut. Mekanisk process eller sulfitprocess skulle användas istället. Fördelarna med att använda lut är att kvalitén på pappersmassan blir bättre. Därför får pappersmassan ett större användningsområde. Nackdelarna med att använda lut är dels risken för olyckor, dels att vedutbytet endast är 50 %. Syftet med rapporten är att ge läsaren lärdom om hur lutens kretslopp fungerar och lutens betydelse på ett massabruk som Södra Cell Värö samt informera om vilka risker det finns vid arbete med lut.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Dunder, Anna, and Sandra Söderlund. "Senja utforskar vattnets kretslopp : Ett didaktiskt lärandematerial." Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31441.

Full text
Abstract:
Syftet med produktarbetet var att skapa ett didaktiskt lärandematerial bestående av en bilderbok med tillhörande lärarhandledning med inriktning på vattnets kretslopp, för en hållbar utveckling. Det didaktiska lärandematerialet utformades för att stödja och inspirera förskolepersonalen i sin dagliga undervisning tillsammans med barnen i förskolan. Utformningen av det didaktiska lärandematerialet bygger på det som kom fram i besvarandet kring vår frågeställning: Hur kan ett didaktiskt lärandematerial utformas för att hjälpa förskolepersonalen att ge barn i förskolan tidiga erfarenheter om vattnets kretslopp? Frågeställningen besvarades i relation till den tidigare forskningen som gjorts inom samma ämnesområde. En bakgrund inom redan befintlig barnlitteratur och/eller lärandematerial samt våra didaktiska övervägande kring utformning av barnböcker har också bidraget till produktarbetets resultat. Allt material har samlats in via olika infallsvinklar såsom databassökningar och studiebesök. Materialets insamling har dokumenterats med hjälp av minnesanteckningar, fotografering och ljudupptagningar. I produktarbetets resultatavsnitt presenteras vårt didaktiska lärandematerial som kommer i form av en faktabilderbok med tillhörande lärarhandledning. Utifrån den befintliga barnlitteraturen och lärandematerialen saknas det sen tidigare motsvarande didaktiska lärandematerial, därför blir vår slutsats att vår produkt kan fylla en funktion som inget annat material gör just nu.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Carlsson, Hanna. "Textilers kretslopp - En studie om återvinningstekniker och -möjligheter." Thesis, KTH, Industriell produktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-216771.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sedigh, Jessica, and Hans Carlström. "Förändringens kretslopp - Fyra ledares användning av visioner och mål." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-814.

Full text
Abstract:

Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mårald, Erland. "Jordens kretslopp : lantbruket, staden och den kemiska vetenskapen 1840-1910." Doctoral thesis, Umeå universitet, Historiska studier, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60630.

Full text
Abstract:
This study of the institutionalization and professionalization of agricultural chemistry during the second half of the nineteenth century analyses the relationship between chemical theories and social issues, ideas and experience of recycling, the development of fertilizers, and industrialization of agriculture. The study mainly takes a history of science and environmental history perspective with focus on the Swedish case. It does, however, address the international context offering a historical perspective of issues such as the relationship between population and natural resources, the sustainability of society and connections between science, technology and nature. The center of this study consists of an analysis of the work of the following agricultural chemists employed by the Swedish Royal Agricultural Society, enumerated in chronological order: Alexander Müller, Carl Erik Bergstrand, and Lars Fredrik Nilson. Other actors, such as agriculturists, administrators and politicians, were also important in the formation of agricultural chemistry in Sweden. Changes of aims and agricultural chemical ideals during the period of study reflect changes in society and shifting ideologies. During the second half of the nineteenth century a national "agricultural scientific infrastructure" was erected with experimental stations, agricultural schools, local experimental fields and agrarian experts. This network constituted a basis for agricultural science in society and functioned as an important channel for the modernization of agriculture and society. With agricultural chemistry as an empirical point of departure, this thesis also analyzes the transformations of agriculture with the establishment of cultural, economical and physical links between agriculture and the surrounding world. Theories about chemical cycles promoted recycling of nutrition and other materials between the city and the countryside, thereby connecting agriculture to the city. The development of new mineral and nitrogenous fertilizers gradually involved an increased use of inorganic raw materials and energy to manufacture nutrition. This process resulted in the intertwining of agriculture, science, mining, industry and energy production and the creation of an agro- industrial network, which was crucial for the development of agriculture during the twentieth century. In this context, agricultural science legitimized the development toward resource intensive farming methods.
digitalisering@umu
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Olivebrant, Jack, and David Törngren. "Näring från enskilda avlopp i kretslopp : Hinder, möjligheter och framtidsutsikter." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-94135.

Full text
Abstract:
Enskilda avloppen är en fråga som de östergötska kommunerna jobbar med av flera skäl. Avloppen utgör ett orosmoment när det kommer tillbland annat övergödningsproblematik och de enskilda avloppen har potential att kunna generera viktiga näringsämnen som fosfor, kväve ochkalium till jordbruket. Fosforåteranvändningen är en aspekt som blir allt viktigare bland annat med tanke på att fosfor är en ändlig resurs.Samtidigt finns det svårigheter och hinder för kommunerna att åstadkomma uppnående av miljömålen däribland ingen övergödning och attkretslopp av näringsämnen från de enskilda avloppen sluts i kretslopp. Syftet med studien var att få en lägetsrapport, upptäcka utmaningar ochmöjligheter som informanterna i respektive kommun upplever förelåg för att det ytterst ska etableras än fler fungerande kretsloppssystem för deenskilda avloppen.Denna studie fokuserar på Östergötlands län och dess kommuner, genom kvalitativa intervjuer undersöktes avloppssituationen i kommunerna,utmaningarna och lösningar på att åstadkomma ökad kretsloppsanpassningen hos de enskilda avloppen. Detta ställt i relation ti ll Trudgillsbarriärsteori för att kartlägga vilka barriärer som behöver övervinnas för ett lyckat arbete med förbättrad reningsgrad och kretsloppsanpassning avenskilda avlopp. Ett av de främsta problemen som identifierats var att kommunerna har svårt att själva styra över avloppssituationen eftersom deinte får ge vissa avloppslösningar favörer, t.ex. genom ekonomiska fördelar. Miljökontorens tjänstemän har svårt att neka en avloppsansökanunder förutsättningar att den uppfyller bland annat konstaterad skyddsnivå, inspektörens uppdrag är att avgöra om kraven uppfylls inte primärtstyra utvecklingen i kommunen.Generellt saknar även de i studien ingående östgötska kommunerna en policy för innebörden av kretsloppsavlopp. Något annat som varåterkommande vid intervjuerna var att generellt är fastighetsägarintresset för det egna avloppet svalt. Möjliga vägar till ökat kretslopp anses varabland annat att inkludera en fastighetsavloppsstandard i fastighetsskatten och att på andra sätt aktivera och främja fastighetsägares intresse föravlopp och kretsloppslösningar.Andra vägar fram till ökat kretslopp skulle kunna vara att kommunen skapar en policy för vad ett kretsloppsanpassat avlopp är, vilket anses kunnage både fastighetsägare och kommuntjänstemän en tydlighet kring vilka kommunens intentioner är på längre sikt med de enskilda avloppen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Merkell, Camilla. "Elevers kunskaper om återvinning och kretslopp : Utbildning för hållbar utveckling." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4602.

Full text
Abstract:

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och

ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar

utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag

även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en

fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag

undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även

ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och

skolträdgården som lärmiljö.

Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade

ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som

kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.

Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att

eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

 

 

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bergström, My. "4-5 åringars vardagsföreställningar om regn, moln och vattnets kretslopp." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33838.

Full text
Abstract:
Syftet är att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5 åringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgå från denna i undervisningen.De föreställningar eleven har om omvärlden utvecklas av erfarenhet och är svåra att ändra på utan pedagogens hjälp. Studien bygger på teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer än hälften av barnen svarar att regn är vatten, och flera barn kopplar mörka moln och åska till regn. De har också en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att använda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsföreställningar som skolbarn i åldrarna 9 år och uppåt.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Boldt, Lise-Lotte, and Cecilia Stridh. "Energiskogsodling på bädd av kommunalt avloppsslam." Thesis, University West, Department of Informatics and Mathematics, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-869.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kretslopp"

1

Kretsløp: Dikt 1973-2012. Oslo: Tiden Norsk Forlag, 2012.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

centralbyrån, Sweden Statistiska, ed. Materialflöden och kretslopp i de svenska miljöräkenskaperna: En förstudie 1995. [Stockholm]: Statistiska centralbyrån, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Materialfloden och kretslopp i de svenska miljorakenskaperna: En forstudie 1995 (Rapport). SCB, Publikationstjansten [distributor], 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kretslopp' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography