Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och

ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar

utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag

även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en

fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag

undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även

ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och

skolträdgården som lärmiljö.

Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade

ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som

kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet.

Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att

eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

Abstract

The purpose of this study is to find out how pupils give expression of a water cycle model and if the model causes any misunderstanding. Two problems constitute the starting point for this investigation. The first question is: how do the pupils explain the water cycle with the help of the jar model (can of glass). The other question is: can the children see any similarities between the can of glass and our earth. Qualitative semi structured interviews with seven pupils in the ages of 8-9 have been used to show the pupils’ own thoughts and how they express them. As an application a model of a can of glass was used during the interviews. The result of the investigation shows that every pupil could explain the water cycle in some way, most of the pupils rather minutely and in great detail. This even shows that most of the pupils could see similarities between the model and our earth but that the model displays some misunderstandings. The conclusion of this investigation is that the model is a good instrument for the learning processes, but it is important to be sensitive and listen to the pupils’ thoughts in order to be aware of possible misunderstandings.

Keywords: Children’s thinking, learning theories, concrete models, water cycle

Sammanfattning

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar en modell av vattnets kretslopp och om den ger upphov till eventuella missförstånd. Undersökningen har utgått från två frågeställningar. Den första handlar om hur elever förklarar vattnets kretslopp med hjälp av en glasburksmodell. Den andra undersöker om de kan se någon likhet mellan glasburken och vår egen jord. För att synliggöra elevernas egna tankar och formuleringar användes en kvalitativ semistrukturerad intervju med sju elever i åldrarna 8 – 9 år. Glasburksmodellen användes som hjälpmedel under intervjun. Resultatet av undersökningen visar att alla barnen kunde förklara vattnets kretslopp på något sätt, de flesta barn mer noggrant och utförligt med hjälp av modellen. Det visade sig också att de flesta elever kunde se likheter mellan modellen och vår egen jord. Modellen gav emellertid också upphov till några få missförstånd. Slutsatsen av detta arbete är att den konkreta modellen är ett bra verktyg för lärandeprocessen, men att det är viktigt att vara lyhörd för elevernas tankar så att eventuella missförstånd uppmärksammas.

Nyckelord: Elevers tankar, inlärningsteorier, konkreta modeller, vattnets kretslopp

Plant nutrients are important for all life on earth and are also important as fertiliser infood production all over the world. Because of this, plant nutrients are of great valuebut they also bring problems. As an example, the loss of nitrogen and phosphorusfrom agriculture and urban society's sewage systems contributes to some of today’smajor problems in water environment. Another problem associated with plantnutrients is that finite recourses are used in the production of mineral fertilizers. Forinstance the limited economical life-span of phosphorus rock might lead to globalconsequences such as unequal distribution of the fertilizers which can increase thehunger around the world.In this thesis, laws, taxes, policies and technology that affect the management of plantnutrients have been described to show how the issue is handled today. Interviewswith representatives of some of the organizations whose activities directly, orindirectly, affect the flow of nutrients through the region of Stockholm have also beencarried out to better understand their views on responsibility and today's situation ingeneral. The goal has been to illustrate today's problems and to make an attempt togive examples of what could make the situation more sustainable in the future.

Abstract

Målet för den naturvetenskapliga undervisningen är att ge eleverna kännedom om och förståelse för grundläggande begrepp och sammanhang. Fotosyntesen är en avgörande förutsättning för liv. För att förstå hur ekosystem hänger ihop krävs en förståelse för att atomer varken nybildas eller försvinner utan att alla processer innebär att atomerna är de byggstenar som används om och om igen. Denna insikt hos enskilda individer kan vara avgörande för hur mänskligheten lyckas hantera globala miljöproblem i ett större samhällsperspektiv.

Undersökningsgruppen består av 24 elever i årskurs 8. De fick inledningsvis formulera sig skriftligt om hur de tänker kring materiaomvandling i samband med fotosyntes och förbränning. Under 5 veckor fick de följa ett slutet kretslopp, samtidigt som de undervisades om materiaomvandling i samband med fotosyntesen. Eleverna deltog i en strukturerad halvklassdiskussion runt ett slutet kretslopp. Frågeställningarna behandlade vanliga vardagstankar och de baserades på några av de svårigheter som finns för fördjupad förståelse för fotosyntesen enligt NO-didaktikforskaren Björn Andersson. Undersökningen avslutades med att eleverna återigen fick formulera sina tankar skriftligt.

Undersökningens resultat verifierar övrig didaktisk forskning som pekat på svårigheter att förstå materiaomvandling. De undersökta eleverna visade inte upp det molekylbegrepp som innebär att samma atomer som ingår i en process återfinns som produkter efteråt.

Studien pekar också på att elevernas kvalitativa förståelse hänger samman med hur undervisningsstoffet presenteras. Varje individ lever i sin unika verklighet. Dessa elevers förståelse verkar fördjupas när de upplever en verkligt kvalitativ skillnad mellan förförståelsen och den undervisning som presenteras. I annat fall läggs nya fakta till gamla strukturer och eleven har lärt sig något annat än det som pedagogen avsåg att förmedla

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur experiment kan förändra barns förståelse kring vattnets kretslopp. Det är åtta barn mellan fyra och fem år som har deltagit i undersökningen genom intervjuer, sagoberättande och konstruerat vattnets kretslopp i en glasburk. Förståelsen om vattnets kretslopp var olika från individ till individ, det varierade i svaren från barnen om vatten finns och om det finns vatten överallt på jorden, men alla var inte överens om att det fanns. I den första intervjun var det inte många som visste vad vattnets kretslopp var. En kille förklarade vattnets kretslopp mycket bra genom intervjufrågorna och följdfrågorna jag ställde till honom. I den andra intervjun hade de flesta barnen en helt annan förståelse om vattnets kretslopp. Spontana reflektioner från barnen var att vatten kom ifrån vattenkranen, bäckar, badhuset och från Norge.

The purpose of this survey is to understand how experiments can change children's understanding of circle of water. Eight children between four and five years old have participated in the survey through interviews, storytelling, and have simulated the circle of water in a can of glass. The understanding of the circle of water changes from one person to another, the answer from the children varied about where to find water and if there is water all over the world, but not everyone agreed. In the first interview not everyone agreed on what the circle of water was. In the second interview the children had quite different understandings of the circle of water. Spontaneous reflection from the children was that water emerged from water taps, streams, public swimming pools, and from Norway.

Abstract

The work will give the picture of what four- and five-year-olds know about the water cycle in nature and in the society. Is there any difference depending on whether a boy or a girl is answering? The work will as well try to describe a picture of how a pre-school could plan their work on a sustainable society, science, and increased gender equality. To answer these questions the information has been received from interviews with children and by studying pre-school’s local plan. 

   Earlier research on the area of water shows that it is important before working with a new topic to find out what knowledge the children already have, so that the process could be as worthwhile as possible. The proceeding work should be based on children’s previous knowledge of the topic.

   The research has been done on twelve four- and five-year-old children with the help of individual interviews. The result of the research shows that the children have some knowledge of the words which are important for understanding of the water cycle in nature, but they are not capable of talking about the entirety, as the complete cycle. The water cycle in the society is even more difficult for the children to describe, although there were some children who could explain the function of the water tower. The children do not even show the understanding or knowledge of the words which are included into the concept. The local plan gives a good picture of how the work could be planned in an appropriate way to increase the environmental awareness and equality.

   To sum up, this work will show a picture of what children know nowadays about the water cycle. Different answers can be received depending on the location of the pre-school. Identical background can lead to similar answers. If pre-schools have an opportunity to go to the forest often, the children then have the experience from there as well and answer more similar than if the opportunity doesn’t exist. The teacher shall help the children to explore there environment in as simple and interesting way. A well-planned local plan helps the pre-school become as good as possible. The children feel participating if they get attention and praise. 

Key-words: The water cycle, Children's thoughts, Gender, Local plan.

 Sammanfattning

Arbetet ger en bild av vad fyra och femåringar kan om vattnets kretslopp i naturen och i samhället. Är det någon skillnad i svar om det är en pojke eller en flicka som svarat? Det försöker även ge en bild av hur en förskola kan planera för ett hållbart samhälle, naturvetenskap, och ökad jämställdhet. Information för att få svar på dessa frågor har hämtats från barnintervjuer och studie av förskolans lokala verksamhetsplan.                                                                                     

   Tidigare forskning inom området vatten visar på att det är viktigt att man tar reda på vad barnen har för förkunskaper när ett nytt område startas för att det ska bli så bra som möjligt. Barnens förkunskaper ska vara en grund för det fortsatta arbetet.

   Studien har genomförts på tolv stycken barn i fyra- fem års åldern i enskilda intervjuer. Resultaten av undersökningen visar på att barnen har kunskap kring en del ord som är viktiga för att förstå vattnets kretslopp i naturen men de kan inte sätta ihop detta till en helhet, ett slutet kretslopp. Vattnets kretslopp i samhället är än svårare för barnen att kunna förklara även om det fanns barn som kunde redogöra för vattentornets funktion. Barnen har sämre förståelse och kunskap om vilka ord som berör vattnets kretslopp. Verksamhetsplanen ger en god bild av hur man kan planera sin verksamhet på ett bra sätt för ökad miljömedvetenhet och jämställdhet.¨

  Sammanfattningsvis ska detta arbete försöka spegla vad barn kan idag om vattnets kretslopp. Svaren kan skilja sig åt beroende på var någonstans förskolan är placerad. Lika förutsättningar kan leda till liknande svar. Om förskolor har möjlighet att gå till skogen ofta har barnen en erfarenhet därifrån och svarar då mer lika än om möjligheten inte finns. Pedagogen ska hjälpa barnen att kunna utforska sin omgivning på ett enkelt och roligt sätt. En bra och genomtänkt verksamhetsplan hjälper arbetet på förskolan att bli så bra som möjligt. Barnen känner sig delaktiga om de får uppmärksamhet och beröm.

Nyckelord: Vattnets kretslopp, Barns tankar, Genus, Verksamhetsplan.

Studien undersöker om återföring av näringsämnen, huvudsakligen makronäringsämnena kväve och fosfor, från humanavlopp i Norrköpings kommun kan komma att ske på ett sätt som är i linje med naturvetenskapliga kretsloppsprinciper.

Frågan om återföring av näringsämnen och dess problembild är av stor vikt då dagens flöden leder till både resursslöseri och miljöproblem som övergödning. Anledningen till att näringsämnen inte recirkuleras måste bero på någon form av oförmåga hos aktörerna att ta i tu med problematiken.

Studien analyserar olika aktörers perspektiv. Aktörerna beskrivs dels i ett nationellt perspektiv men den huvudsakliga fokuseringen ligger på kommunal nivå. Detta på grund av att kommuners roll inom området innebär att de är ytterst ansvariga för utformningen av avloppssystem. Aktörer som agerar i förhållande till kommunen har därför undersökts närmare genom intervjuer med olika representanter för aktörerna. Studien är således en fallstudie där Norrköpings kommun har studerats och de aktörer som valts är Slottshagens reningsverk, Länsstyrelsen i Östergötland, Lantmännen och kommunens miljö och hälsoskyddskontor. Av det empiriska materialet framgår att aktörerna inte antar ett kretsloppsperspektiv och att de tenderar att ha ett ekonomiskt perspektiv när de hanterar problematiken. Detta är något som kan orsaka problem i ekologiska sammanhang och försvåra en positiv utveckling när det gäller hanteringen av miljöproblem. Studien relaterar resultaten och aktörernas ansvarstagande till den allmänna syn på miljöfrågornas hantering som förespråkas genom dagens miljölagstiftning.

The study examins if returning of nutrients, mainly the macronutriens nitrogen and phosphorus, from sewage in the municipality of Norrköping can be done in way that corresponds to natural scientiffic principals of circulation of material.

The issue of returning of nutrients and the presentation of the problem are of great importance when the fluxes of today are leading to a waste of resources and the environmental problem eutrophication. The reason for nutrients are not recycled must be some sort of incapability of the involved actors to deal with the problem.

The study analyses perspectives of different actors. The actors are described in a national as well as a more focused municipal perspective. This is because of the part that the municipality is playing implies that they are ultimately responsible for the shaping of the sewersystem. The ones that are acting in relation to the municipality have because of this been examined thru interviews with representatives for the actors.

The study is thus a casestudy where the municipality of Norrköping is studied and the actors chosen is the sewage treatment plant of Slottshagen, the county administrative board of Östergötland, a branch of the Swedish farmers cooperation “Lantmännen” and the health and environment office of the municipality. The empirical material shows that the actors are not adopting a recycle-perspective and that they tend to adopt an economical perspective when they deal with the problem. This can cause problems in a ecological context and obstruct a positive development in dealing with environmental problems. The study relates the results and the responsibility of the actors to the common view of the way of dealing with environmental issues that is recommended thru the Swedish environmental law.

Wastewater treatment is increasingly controlled by the Swedish environmental quality objectives, adopted by the Swedish parliament. There is a need for a sewage system that can fulfill stringent requirements concerning the environment, recycling and resource use and hygiene. Additional environmental aspects in recent years are the impact of climate change, new knowledge about the effects of pharmaceuticals in water, the need for improved wastewater treatment and increased recycling of nutrients to agriculture.

This report has, from a future scenario of the year 2050, analyzed seven different systems for wastewater treatment and treatment of compostable biowaste from households in Eskilstuna. A future scenario was chosen based on that within a forty year period new challenges may arise which can result in higher demands on sewage treatment than those we see today. Another reason why the future scenario was established is that changes in wastewater treatment systems are slow to establish.

The analysis is mainly focused on the economical aspects but environmental aspects such as emissions to receiving waters and potential recycling of plant nutrients has also been evaluated briefly. The economical analysis was made from a new construction perspective. The economy model is constructed in Microsoft Office Excel and named URWARE Eko. The report also includes a section based on results from previous system studies.

A target image of Eskilstuna 2050 was initially created. Seven systems were then analyzed based on this target image. The seven different systems could be divided in to three main categories: conventional sewage system that were modified, source separated blackwater systems and a sewage plant with improved treatment technology in the form of membrane technology and reverse osmosis.

The results showed that it differed a factor of 1.9 between the cheapest system (sludge recovery to productive land) and the most expensive (separated blackwater treated in a central treatment facility). All systems have a big recycling potential of phosphorus. Blackwater systems and wastewater plants with membrane technology and reverse osmosis are the best systems for recycling of other nutrients such as nitrogen, potassium and sulfur.

Sammanfattning - Abstract

Vårt arbete baseras på en enkätundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och värderingar kring vatten och vattenanvändning. Vi undersökte om det gick att se en genusmässig skillnad då det under vår utbildning ofta lyfts fram att undervisningen åsidosätter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta såg vi som motsägelsefullt då bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bättre i skolan än vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes även på grund av att vi ser hållbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten är en viktig del inom hållbar utveckling och därför valde vi att undersöka hur elever förhåller sig till detta. Vatten är dessutom ett ämne eleverna lätt kan relatera till då detta är en självklar del i deras vardag.

Det framgick, enligt resultatet, ingen märkbar kunskapsskillnad mellan varken flickor och pojkar eller mellan år två och år tre, bland frågorna med fasta svarsalternativ. I den öppna frågan syntes det dock en skillnad mellan ovanstående grupper.

Studies show that the interest and knowledge about science among teenagers is decreasing. They also reveal the difficulties to explain the ecological processes and that the ideas about the nature are collected from everyday life and early school years.

The intention of this investigation was to find out more about children’s ideas and knowledge about the ecological processes and to compare these results with the curriculum.

The method was a questionnaire and interviews with children in school year 1 – 6. The aim of the studies was also to find out if any progress connected to age could be found, concerning understanding of the ecological processes.

The results showed difficulties in achieving the predestined goals for biology and chemistry concerning ecology cycles and they differed a lot between the children. Often the learning process showed very little progress. No matter the age there was a huge difference individually in their knowledge and understanding of the nature. Many of the children in this research had the idea about the soil to be a final destination for decomposition rather than a part of an ecology cycle. Also the idea about plants getting their food from the soil showed to be common.

Keywords: ecological processes, early school years, biology, children’s ideas, circulation

The purpose of this investigation is mainly to study if pupils have enough knowledge concerning the water cycle and the life of the plants’, and what kinds of household word they have, to discuss pollution within these areas. I also studied how the pupils’ knowledge are holding up against what the course-plans says, since it have come to light by other investigations that knowledge are insufficient within the nature-oriented (No) subject in school.

The survey has carried out on 28 pupils in a 5th grade, with help of a questionnaire survey. Their teacher has been interviewed and I have studied their local course-plans and also the pupils’ schoolbooks in No.

The result of the questionnaire survey indicates that the pupils had insufficient knowledge within the areas of plants’ life and pollution, something their teacher had a presentiment about.

The conclusion is that they need to go out more often in the nature and see how the plants and the environment are affected by different factors. Since the school have a school-forest it should be excellent too use in teaching. This should however be no worry since the school books are following the course-plans goals.

Syftet med denna undersökning är främst att studera om eleverna har tillräckliga kunskaper om vattnets kretslopp och växtfysiologi samt vilka begrepp de har, för att kunna diskutera miljöförstöring inom dessa områden. En jämförelse mellan elevernas kunskaper och vad som står i kursplanerna gjordes då det framkommit genom andras undersökningar att det finns brister inom det naturorienterande (No) ämnet i skolan.

Undersökningen har genomförts på 28 elever i årskurs 5, med hjälp av en enkätundersökning. Deras lärare har intervjuats och jag har studerat deras lokala kursplaner samt elevernas grundskoleböcker i No.

I resultaten av enkätundersökningen framkommer att eleverna hade brister inom områden gällande växtens liv och miljöförstörning, vilket även deras lärare hade en föraning om.

Slutsatsen är att de behöver komma ut mer i naturen och se hur växter och miljön påverkas av olika faktorer. Då skolan har en skolskog, är denna utmärkt att utnyttja. Vidare behöver man inte oroas över elevernas bristande kunskaper eftersom elevernas grundskoleböcker följer kursplanernas mål.

Följande frågor ligger till grund för vårt arbete: - Har eleverna förstått No-undervisningen på det sätt läraren undervisat? - Vilka metoder är bättre än andra för att eleverna ska tillgodogöra sig undervisningen? Vi har dels gjort en litteraturgenomgång dels en enkätstudie för att få svar på frågorna. Vi har kommit fram till att majoriteten av eleverna har förstått lärarens undervisning och att laborationer i kombination med diskussioner har gett bra resultat.