Dissertations / Theses on the topic 'Kriminalvården'

Syftet med denna studie är att attribuera effekten av rättvist ledarskap på arbetstillfredsställelse då det saknats specifik forskning inom området. Studien genomfördes i ett verksamhetsområde inom kriminalvården. Studien syftade även till att undersöka effekten av rättvist ledarskap på turnover intention och förekomsten av psykosomatiska besvär hos de anställda. Totalt 103 kriminalvårdare besvarade enkäten som mätte ovan nämnda variabler. Resultaten visade ett signifikant positivt samband mellan samtliga former av rättvisa och arbetstillfredsställelse. Resultaten visade vidare ett samband att rättvist ledarskap leder till en minskning av psykosomatiska besvär och minskad grad av turnover intention.

Datasäkerhet är ett viktigt ämne som många gånger är förbisett. Visst har man lärt sig att datavirus är farliga och att man måste ha antivirusprogram men redan när det gäller hantering av användarkonton och lösenord brister många organisationer fatalt. Varför är det så? Har man inte lärt sig? Saknas kunskapen?

Utifrån dessa frågor har vi undersökt Kriminalvården i Norrköping. Vi hade nog inte så höga tankar från början men vi kunde snart konstatera att visst finns det organisationer med ett genomtänkt säkerhetsarbete. Efter en första intervju verkade denna organisation närmast vattentät men efter ytterligare undersökningar konstaterade vi att ledningens genomtänkta system inte fullständigt hade nått ner till personalen på golvet.

Då undrar man naturligtvis varför. Är det systemet som brister eller är det sättet att kommunicera? Hur lätt har personalen att göra sig hörd med sina idéer? Förstår man varandra?

Det är i dessa frågor som det verkliga datasäkerhetsarbetet ligger och det är därför som det trots allt är så svårt.

Vår uppsats visar på ett antal konkreta problem som Kriminalvården har. Framförallt finns det ett kommunikationsproblem där användarna upplever att de inte når fram till ledningen med sina åsikter om hur systemet, och då inte bara själva datasystemet utan också regelsystemet, fungerar och hur det skulle kunna förbättras. Man har också problem med att användarna behöver alltför många lösenord för att få tillgång till de system man behöver använda i sitt arbete.

The purpose of this study was to look at how clients, in the Swedish criminal justice, experience their involvement in treatment programs. The spotlight in the study was to examine which helpful and unhelpful factors are involved in a treatment process, in the view of individual experiences. The study is based on a qualitative method, with interviews as an instrument for collection of data.

The result is summarized in three fields; is it possible to show vulnerable, the therapist and the meaning of the program. The result is based on interviews with six informants; five of them have been partaking in treatment programs in prison and one in the probation office. The study shows that partaking in treatment programs in prison is combined with problems in aspect of the different roles criminals play in prison. The role for the client in the probation office is in the opposite of the prison as a helpful factor.

Under de senaste åren har medierna byggt upp en bild där budskapet står tydligt; Brottsligheten ökar och blir värre bland ungdomar! Men en rapport som BRÅ, brottsförebyggande rådet, låtit göra visar dock att antalet ungdomar som misstänks för brottsbalksbrott inte förändrats märkvärt under de senaste trettio åren.Även om ungdomsbrottsligheten inte kan sägas öka nämnvärt visar kriminalstatistiken att ungdomar är den mest brottsaktiva gruppen i samhället. Man kan se en tydlig topp i brottsaktivitet under ungdomsåren men för majoriteten kan denna tid ses som en övergående fas.Detta innebär att samhället har mycket att vinna på med att sätta in resurser så tidigt som möjligt. På så vis kan samhället undgå kostnader, brottslighet, mänskligt lidande och skapa en tryggare framtid.För att lyckas bryta en kriminell livsstil är det viktigt med ett bra bemötande från samhällets rättsskyddande aktörer. Det krävs att polis, kriminalvård och socialtjänsten tillsammans och i samarbete med ungdomen sätter in lämpliga åtgärder.Denna rapport handlar hur samhället bemöter unga lagöverträdare med utgångspunkt i polisens arbete. Framförallt har arbetet med ungdomar i Umeå studerats där intervjuer genomförts med personer som på något sätt arbetar med dessa frågor idag.

Dagens svenska samhälle har blivit allt mer etniskt och kulturellt diversifierat. Denna nya mångkulturella verklighet påverkar allt mer samhällets olika arenor. Denna uppsats undersöker hur detta avspeglar sig inom en del av den socialpolitiska institutionen Kriminalvården. Denna studie har gjorts på en av Kriminalvårdens anstalter för att genom intervjuer med personal komma åt hur personalen talar om och agerar utifrån den etniska och sociokulturella heterogenitet som i dagens Sverige är en realitet. Hur handskas och ser personalen på de ökade krav på mångfald och "kulturell kompetens" som numera ställs inom Kriminalvården, likt de flesta andra av samhällets arenor idag. Genom att studera de diskurser som påverkar och reglerar deras sätt att tala om arbetet på anstalten såväl som dess praktiker söker uppsatsen ge ökad kunskap om mångfaldsproblemet inom kriminalvården och framförallt ge en bild av hur detta kan komma till uttryck på en av dess anstalter.

Syftet med denna uppsats var dels att öka förståelsen samt kunskapen kring behandling inom

kriminalvårdens regi av män med kvinnomisshandelsproblematik, dels att genom

teorianknytning belysa fenomenet ur en ny vinkel. De övergripande frågeställningarna var:

Vilka är männen som misshandlar kvinnor? Vad är viktigt i behandlingen av dessa män? samt:

Hur hanterar man kombinationen straff/behandling? Metoden som användes var en kvalitativ

intervju med en halvstrukturerad uppläggning. Intervjuerna gjordes med tre behandlare som

arbetar och har arbetat med männen i behandling inom kriminalvården. De utskrivna

intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv och har ytterligare belysts utifrån

socialfilosofer som Mead och Foucault. Resultatet uppvisar det är viktigt i behandlingen med

männen att inte fördöma dem, utan visa respekt för dem som personer och tro på att de kan

genomgå en förändring. Männen är i stort behov av att få tala om sina handlingar på ett icke

fördömande sätt och samtidigt få lära sig att hantera de känslor de har. Analysen visar också att

männen inte ser behandlingen som ett straff som påverkar deras vardag. Undersökningens

resultatet är användbart för såväl blivande som redan yrkesverksamma behandlare av denna

problematik, både inom och utanför kriminalvården.

The purpose of this study is to examine to what extent there is a discrepancy between the formal guiding documents and the employees experiences of the activity at Kronobergshäktet. Furthermore, is it possible that any discrepancy could be explained by institutional imbalance? My main theories are normative institutionalism and a modified type of institutional analysis. The model consists of three parts –values (a common value-system), rules and practice (the unpredictable reality) and it assumes a reciprocal relationship between them. In order to examine this I have used qualitative methods in form of interviews combined with an analysis of content. The normative institutionalism presupposes that the actors follow a logic of appropriateness in the interest of both the institution and the actor. According to the respondents, their performance is restrained by the influence from practice. I found that the respondents in their work can’t apply the common value-system in favour of the unpredictable practice. This means that the people detained do not receive the care they are entitled to in times of overcrowdment. Remarkable as it is, the respondents are well aware of what causes the problem; the overloaded custody and the influence from the unpredictable practice. The conclusion is that in times of overcrowded departments the custody is governed neither by rules or values but by practice.

The aim of this study is to discuss the diagnosis ADHD as a meaning-making discourse that is something more than just a diagnosis with a set of symptoms. I aim to discuss that the diagnosis is productive and can be seen as a means to control and to comfort individuals. The research was based on a method consisting of an idea analysis and a discourse analysis. I am using both a discourse analysis and a critical ideology analysis as perspectives. These perspectives are also based on a general theory of late modernity. In the course of this analysis of ideas and discourse I pursue a series of questions. In this course I focus on four themes. These are late modernity and its focus on the individual, social work and its search and need for methods in its daily practical work, the diagnosis and specifically ADHD and crime control and treatment of criminals. The analysis is done by comparing these themes to the main question of this essay. The main question is: How can the diagnosis ADHD be seen as a meaning-making discourse in the social work with criminals? The empirical material is restricted to the last of these four themes and it is in relation to that, that the discourse analysis as a method takes place. This study is partly using Foucaults theory of selfdiscipline. The result is that ADHD has a potential to explain a lot of social problems.

År 2000 uppskattade Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen att minst 8000 barn varje år har en eller två frihetsberövade föräldrar i Sverige. Få av dessa barn har en bra och kontinuerlig kontakt med sin frihetsberövade förälder. Barnombudsmannen har konstaterat att barnperspektivet är av stor vikt inom kriminalvården för att barnet och den frihetsberövade föräldern skall få en meningsfull relation. Detta är en kvalitativ uppsats som syftar till att granska hur barnperspektivet används inom kriminalvården. Genom intervjuer med personal från en etablerad anstalt samt intervju med kriminalvårdschefen över den planerade anstalten Verksmon i Torvalla, Östersund har vi kunnat ta del av deras berättelser om hur de jobbar med barnperspektivet. Resultatet har analyserats utifrån systemteorin och utvecklingsekologisk teori. Resultatet visar att den etablerade anstalten beaktar barnperspektivet genom att anpassa besöksmiljöer samt har infört barnombud. Resultatet visar även att i planeringen av den kommande Verksmonanstalten har de beaktat barnperspektivet till en viss del.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området. Resultatet av vår undersökning visar att personer med ADHD inom kriminalvården skiljer sig på olika punkter gentemot övriga intagna. Personalgruppen upplever att målgruppen är mer svårmotiverad än övriga intagna när det gäller studier, behandling och dagliga rutiner. Detta skapar problem då behandlingsmetoder för personer med ADHD saknas. Personalen upplever också att personer med funktionshindret oftare än andra intagna är inblandade i konflikter, något som antagligen påverkar fängelsevistelsen negativt i stället för att stärka individen att bättre klara ett liv efter frigivning.

Syftet med detta examensarbete är att med hjälp av en kvalitativ komparativ innehållsanalys nå en djupare förståelse och kunskap kring innehållet och likvärdigheten i samtliga lokala arbetsplanerna inom Kriminalvården, Region Syd. Vi kommer bland annat att belysa likvärdigheten avseende dimensioner såsom kvalitet, studerandeinflytande och utformning. Vid analysen använder vi relevanta teorier och tidigare forskning, som behandlar rehabilitering, organisationsteori och gräsrotsbyråkrati för att förklara vad eventuella skillnader i de lokala arbetsplanerna kan bero på. Resultat av vikt som presenteras är att antagnings- och urvalsprocessen likvärdigt beskrivs i samtliga lokala arbetsplaner. Inom Region Syd ges, enligt de lokala arbetsplanerna, klienterna samma förutsättningar till studiemotiverande samtal som kan intressera klienten till studier. De lokala arbetsplanerna visar på variationer och avsaknad av klarhet om hur verksamheten skall utvärderas, liksom tydliga angivelser av vad studerandeinflytande innebär. Uppfylls en saklig beskrivning av områdena ovan i arbetsplanerna kan en mer likvärdig utbildning för klienten uppnås inom Region Syd. I arbetet diskuteras även fördelarna att tillämpa ett gemensamt språk. Slutligen önskar vi att poängtera Kriminalvårdens vision ”Bättre ut”. Rehabiliteringstanken har präglat svensk kriminalvårdspolitik sedan 1800- talets början och utbildningen har sedan dess fått en allt viktigare roll för att nå detta mål.

2015-06-03

Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen. Det empiriska materialet sätts i relation till olika kategorier såsom prisonisering, rehabilitering, stigmatisering och återfall. Det studien huvudsakligen kom fram till var att individens motivation är en avgörande faktor och att personalen endast är ett verktyg i processen.

Syfte med examensarbetet är att få kunskap om och förståelse för barns upplevelser och

kontakt med sina frihetsberövade föräldrar, samt hur samverkan sker mellan kriminalvården

och frivilliga organisationer för att främja kontakten. Våra frågeställningar är hur barn

upplever att ha frihetsberövade föräldrar, hur barns kontakt sker med frihetsberövade föräldrar

samt hur samverkan sker mellan frivilliga organisationer och kriminalvården för att främja

kontakten mellan barn och deras frihetsberövade föräldrar. Vår metod i studien är kvalitativ

då vi gjort en litteraturgenomgång och kompletterat med en mindre intervjustudie via telefon

samt tagit del av information från kriminalvården via e-post. Vår teoretiska utgångspunkt för

att analysera studiens resultat är samverkansteori. Vårt resultat pekar på att det finns

samverkan mellan frivilliga organisationer och kriminalvården i syfte att främja barns kontakt

med frihetsberövade föräldrar i liten skala. En slutsats som vi har dragit av vår studie är att det

finns få platser till de 8 – 10 000 barn som har frihetsberövade föräldrar. Enligt våra

beräkningar har drygt 90 procent av barnen inte tillgång eller får inte tillgång till de frivilliga

organisationernas insatser för att främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.

Samtliga barn har tillgång till de få insatser kriminalvården har att erbjuda såsom bland annat

barnanpassade besöksrum. Barn med frihetsberövade föräldrar har börjat uppmärksammas

och vi författare hoppas och tror att samtliga barn ska kunna få tillgång till aktiviteter för att

främja kontakten med sina frihetsberövade föräldrar.

Hur betraktas kvinnor intagna på anstalt av den svenska kriminalvården? Detta är frågan jag har ämnat att försöka besvara i denna uppsats. Då det är en stor fråga utgör mångfacetterade perspektiv grunden för analysresultatet. Läsaren får bland annat ta del av hur diskussionerna förts angående blandade anstalter och hur kvinnliga anställda respektive kvinnliga intagna resonerar kring vad som är kvinnornas bästa. Jag har valt att problematisera i vilken form och under vilka omständigheter kvinnorna framställs och begrundat vilka konsekvenser olika förhållningssätt kan få för de berörda kvinnorna i relation till kriminalvården såväl som allmänheten.