Relevant bibliographies by topics / Kriser

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Kriser'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 29 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kriser.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kriser"

1

Holck, Lotte, and Iben Sandal Stjerne. "Hårdkogt HR: Hvordan COVID-19-krisen udfordrer HR’s dobbeltrolle som ledelsens ’forlængede arm’ og plejer af medarbejdertrivsel." Tidsskrift for Arbejdsliv 23, no. 3 (November 26, 2021): 41–56. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v23i3.129428.

Full text
Abstract:
Kriser som COVID-19-krisen forøger den indbyggede spænding i HR’s rolle mellem loyalitet over for og eksekvering af ledelsens beslutninger, og så et menneskefokus på medarbejdernes trivsel. HR-kriseforskningen peger på, at evnen til at balancere denne spænding er vigtig, for at virksomheder kommer godt ud på den anden side af en krise. På trods af denne indsigt ses det ofte, at HR’s rolle forrykkes mod at agere ’ledelsens forlængede arm’, mens fokus på medarbejderudvikling og -trivsel nedprioriteres under kriser. Men er det overhovedet muligt for HR at sikre, at begge disse ofte modsatrettede behov hos henholdsvis ledelse og medarbejdere kan tilgodeses under en krise, således at virksomhederne kommer igennem krisen med en bæredygtig økonomi og et sundt arbejdsmiljø for alle medarbejdere? Dette spørgsmål undersøger vi ved at trække på data fra interviews med 15 danske HR-chefer om deres oplevelser med HR’s krisehåndtering under COVID-19-krisen. I tråd med Minbaevas (2020) antagelse viser vores undersøgelse, at HR-chefer oplever et HR, som er blevet ’disrupted’ eller kraftigt forstyrret under COVID-19-krisen. Men snarere end ’disruption’ af selve måden arbejdet udføres på, hvilket er fokus for Minbaeva (2020), så ser vi et HR, der er disrupted i selve sin selvforståelse, rolle og praksis som følge af COVID-19. Dette gælder særligt virksomheder, der har gennemgået fyringer og omplacering af medarbejdere. HR’s svære balancegang i spændingen mellem snævre økonomiske interesser versus et udviklings- og menneskefokus bliver således sat på prøve under kriser med konsekvenser for arbejdet med medarbejdertrivsel.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jonsson, Marijane Luistro, and Louise Åberg. "Hur kan prosociala beteenden främjas under kriser?" Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 3 (August 30, 2023): 433–45. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i3.22051.

Full text
Abstract:
Vi lever i en tid då kriser avlöser varandra och vi översköljs av information om hur vi ska bete oss för att minska dess negativa effekter. Att främja prosocialt beteende visar sig minska negativa effekter av kriser och därför är det viktigt att undersöka vad som främjar prosocialitet under pågående kriser. Denna explorativa litteraturstudie omfattar tolv artiklar publicerade inom ämnesområdet psykologi mellan år 2021-2023, där olika faktorer som kan främja prosocialt beteende under COVID-19 krisen identifieras. Resultatet av denna genomgång visar att social identitet, kunskapsöverföring och förväntad effekt av en beteendeförändring, med avseende på inre drivkrafter och kontexter, var viktiga faktorer som var associerade med prosocialt beteende under COVID- 19 krisen. Dessa resultat kan ge nya insikter om hur vi kan främja prosociala beteenden och förbereda oss för eventuella framtida kriser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Bang Petersen, Michael. "Hvordan fastholdes tilliden under samfundskriser?" Samfundsøkonomen 2024, no. 1 (January 1, 2015): 13–21. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v2024i1.143998.

Full text
Abstract:
Coronapandemien er en af de mest alvorlige globale kriser i nyere tid. Forskellige lande håndterede krisen med varieret succes, og en overraskende vigtig faktor i den henseende var graden af tillid til hinanden og til myndighederne i det pågældende land. Jo højere tillid, jo færre tilfælde af COVID-19. I denne artikel diskuteres betydningen af social og politisk tillid for håndteringen af en samfundskrise, og det diskuteres, hvordan myndigheder og politikere bevarer den nødvendige tillid, når en krise bryder ud. Artiklen tager afsæt i forskning under coronapandemien, men konsekvenserne for det bredere moderne kriseberedskab diskuteres afslutningsvist.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

K. Taylor, Shelley. "Sproglige og kulturelle vidensfonde i klasseværelset." Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik 22, no. 62 (May 1, 2016): 7. http://dx.doi.org/10.7146/spr.v22i62.23786.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hede, Anders, and Tue Vinther-Jørgensen. "Redaktionelt forord." Samfundsøkonomen 2024, no. 1 (January 1, 2015): 4–6. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v2024i1.143996.

Full text
Abstract:
Velkommen til dette temanummer om kriser.Selv om det formentlig er en overdrivelse at tale om, at vi lever i et krisesamfund, hvor kriser er the new normal, så er kriser – forstået som situationer, hvor organisationers og hele samfunds normale modus operandi udfordres – blevet hyppigere. Der har været en finanskrise og en coronakrise. Vi lever midt i en sikkerhedspolitisk krise i Europa, klimakrisen vil være der de næste mange år, der er en mistrivselskrise, vi ikke har set før, og få personers koranafbrændinger kan skabe uforudsigelige konsekvenser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Tamber, Eva. "«Same – same, but different»." Magma 19, no. 4 (April 1, 2016): 75–80. http://dx.doi.org/10.23865/magma.v19.982.

Full text
Abstract:
Denne artikkelen handler om mine erfaringer fra humanitær kriseledelse, hva som kjennetegner slik ledelse, og hva dette betyr for lederutvikling i humanitær sektor. Den handler også om hva jeg skulle ønske jeg visste mer om før jeg dro på mitt første oppdrag, og hvilke kompetanser som er viktige for å øke ledelseskapasitet i humanitære kriser. Humanitær kriseledelse har fellestrekk med både endringsledelse og annen kriseledelse. Samtidig er omgivelsene ved en humanitær krise oftest svært uforutsigbare, og det er vanskelig å få oversikt. Derfor er det viktig å være forberedt på å ta mange og raske avgjørelser. Som leder i humanitære kriser forventes det imidlertid at du skal være fullt operativ fra du setter bena på bakken («hit the field running»). Ingen slike kriser er like, og det finnes ikke én måte å håndtere dem på. Viktige stikkord for å lykkes er kunnskap og forståelse både om landet og kulturen du skal jobbe i, og om den lederkulturen du selv kommer fra, samt bevissthet om hvor viktig lederen er som rollemodell, og de sterke følelsesmessige inntrykkene en vil få.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Rasmussen, Ole V., Peter Alving, Jonas Højgaard Frydenlund, and Klaus B. Bærentsen. "Globale kriser: Psykologien i en ny tidsalder?" Psyke & Logos 41, no. 2 (December 1, 2020): 5–16. http://dx.doi.org/10.7146/pl.v41i2.127493.

Full text
Abstract:
Dette nummer af Psyke & Logos handler om globale kriser – først og fremmest klimakrisen og dens betydning for menneskers liv og mentale helbred. Det handler også om et relateret tema: vores fælles forståelse og behandling af naturen omkring os, ikke mindst vores egen natur – og i den forbindelse vores krop og sind. En krop og et sind, som ifølge diverse samfundskritikere også er i krise, hvilket bl.a. kommer til udtryk i den stigende forekomst af psykiske og kropslige forstyrrelser (f.eks. Honneth, 2003; Rosa, 2019). Bør vi da ikke spørge os selv, hvilken rolle og hvilket ansvar psykologien har i disse tider? Og hvordan skal vi i grunden forstå disse tider, hvor diverse kriser er definerende for vores nutidige og fremtidige livsform?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kjærgaard Rasmussen, Rasmus. "Krisekommunikation som model for virksomhedsretorik?" Rhetorica Scandinavica 22, no. 77 (September 23, 2022): 46–67. http://dx.doi.org/10.52610/rhs.v22i77.49.

Full text
Abstract:
Denne artikel argumenterer for, at aktuelle krisekommunikationsteorier savner et retorisk perspektiv på kriser. De anlægger et organisations-centrisk perspektiv og betragter kriser som apriorisk givne fænomener, hvilket gør dem ude af stand til at belyse, hvordan organisationskommunikation i sig selv konstruerer kriser. Artiklen foreslår at genindskrive retorik i krisekommunikationsfeltet ved hjælp af stasislære og framingteori. Hermed understøttes et syn på både organisationer og kriser som kommunikatvt konstituerede. Ved at introducere CCO-teori (”communication as constitiutive of organizations”) præsenterer artiklen en analytisk ramme, der anskuer kriser som retoriske framingprocesser. Denne gentænkning af krisekommunikationsteori kan samtidig yde et bidrag til en generel teori om virksomhedsretorik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lotz, Martin. "SKAPAR KRISER." Scandinavian Psychoanalytic Review 15, no. 2 (January 1992): 150–52. http://dx.doi.org/10.1080/01062301.1992.10592280.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jonsson, Marijane Luistro, Louise Åberg, Walter Osika, Eva Bojner Horwitz, and Stefan Einhorn. "Temaledare: Inre och yttre hållbarhet i kristider." Socialmedicinsk tidskrift 100, no. 3 (August 30, 2023): 429–32. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i3.22045.

Full text
Abstract:
Intresset för forskning, utbildning och utveckling inom social hållbarhet, inte minst under kriser, fortsätter att öka. Covid-19 pandemin, kriget i Ukraina, klimatförändringarna, den minskade biologiska mångfalden och potentiella hot såsom politisk polarisering och AI påverkar området social hållbarhet. För tio år sedan etablerades ”Centrum för social hållbarhet” (CSS) på Karolinska Institutet och olika forskare med sina perspektiv på ”Socialt hållbar utveckling – fokus på empati, compassion och altruism” bidrog till ett temanummer av Socialmedicinsk tidskrift 2013. För fem år sedan gav vi också ut temanumret ”Social hållbarhet” i Socialmedicinsk tidskrift 2018, och konstaterar att området är minst lika aktuellt idag. Vi har bjudit in forskargrupper som är intresserade av social hållbarhet, och tillsammans har vi skapat ett nytt temanummer där flera bidrag handlar om yttre och inre hållbarhet i relation till kriser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kriser"

1

Lindgren, Mikael, and Max Rosengren. "Kriser och förtroende." Thesis, Stockholm University, School of Business, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6200.

Full text
Abstract:

I dagens kommunikationssamhälle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag går säkert för en kris vilket gör att det måste vara förberett. Krishantering är ett organiserat sätt för att företaget ska kunna fungera så normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprätta en beredskap och minimera de risker som är förenade med verksamheten. Kriskommunikationen är en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen. Det finns olika kriser som ett företag kan drabbas av men generellt kan sägas att en kris uppstår när ett företag inte har kontroll över en situation som kan drabba dess tillgångar och värden. Vi har valt att i vår uppsats fokusera på förtroendekriser och hur företag förebygger samt hanterar dessa. Vilken kris som helst kan utvecklas till en förtroendekris genom bristfällig hantering ifrån företagets sida. Förtroendet för företaget kan exempelvis hotas genom att det inte agerar efter de uttalade värderingarna. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur ett företags agerande under en kris kan bidra till att bevara och eventuellt öka dess förtroende. Vi har undersökt detta genom att göra en fallstudie på IKEA och en kris som företaget drabbades av år 2005. Denna fallstudie har jämförts med några av IKEA: s tidigare kända kriser, vår referensram samt svar från utomstående kommunikationsexperter. Några av de viktigaste resultaten vi har kommit fram till för kunna bevara förtroendet i samband med en kris är att etablera en beredskap; att ha en snabb, ärlig och öppen kommunikation under krisen samt att gå ut med ett enat budskap. För att öka förtroendet anser vi att företaget genom aktiv handling måste visa på att det har bidragit till något bättre. Nyckelord Crisis Management, förtroende, förtroendekris, kommunikation, kris, krishantering, kriskommunikation, trovärdighet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Håkansson, Helena, and Susanne Rappinger. "Konstiga kriser : Hur hanterar kulturorganisationer oönskade händelser?" Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-748.

Full text
Abstract:

Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.

I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm. Sabotage till följd av provokation och rån och stöld av värdefulla verk representerar oönskade händelser i uppsatsen. Analys har genomförts med hjälp av teori inom krishantering och det har framkommit att mycket kring krishantering ser likadant ut oberoende av vilken bransch det handlar om, trots att problem kring händelserna skiljer sig åt.

Slutsatser från analysen är bland annat att det finns brister i förberedelser som till exempel definiering av möjliga hot, utbildning av personal inom krishantering och rutiner kring intern kommunikation. Medvetenheten om krishantering är av största vikt då kulturbranschen inte är förskonad från oönskade händelser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Andrésson, Charlotta. "Utrikesbevakning : – påverkar media agerandet i internationella kriser?" Thesis, Uppsala University, Media and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8374.

Full text
Abstract:

Abstract

Title: Foreign news coverage. Does the media influence the action in international crises? (Utrikesbevakning. Påverkar media agerandet i internationella kriser?)

Number of pages: 39

Author: Charlotta Andrésson

Tutor: Professor Lowe Hedman

Course: Media and Communication Studies C

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.

Date of submission: 2007-01-03, autumn term of 2006

Purpose/Aim

The purpose of the essay is partly to examine if foreign news coverage influence the political agenda setting and the incentives of the public’s willingness to give charity for humanitarian crises. It is also to answer if the media are responsible for the possible consequences of the news coverage. My main questions at issue are:

1. Does the foreign news coverage influence the political agenda setting and the incentives of the public’s willingness to give charity for humanitarian crises?

2. Is media responsible for the possible consequences of their foreign news coverage?

I also ask a question at issue in a research of Swedish foreign news coverage in my essay to get a clearer picture of the foreign news coverage:

3. How does Swedish foreign news coverage relate to prior research?

Method:

The second chapter of the essay is a literature research of news selection and news values. The third chapter of the essay is a research of media’s influence on the world politics and humanitarian aid. These two chapters are literature studies based on prior research, theories and debates. The fourth chapter is an empirical study of a news programme on a Swedish TV-channel during a five months period between 2004 and 2005. My interest in the empirical study was to examine how the material was divided geographically and as regards contents. The fifth and sixth chapter of the essay consists of an analysis and a discussion.

Main results:

As my main result I concluded that the media influence the political agenda setting and the the incentives of the public’s willingness to give charity for humanitarian crises. The media throw light upon which crises that should be given priority to. The theories for news selection and news value agrees with the result of my research of Swedish foreign news coverage. I also concluded that the media alone was not responsible for the possible consequences for their foreign news coverage but that they are the premier channel of information about the world for most people.

Keywords: Foreign news, news selection and news value, CNN-effect, Media and political agenda setting, Media influence of humanitarian aid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Josephsen, Anna, and Michael Nilsson. "Glömda Kriser : En studie av hur ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser som allmänheten tappat intresse för." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-30934.

Full text
Abstract:
Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som “glömda kriser”. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna. Begreppet glömda kriser bygger till stor del på idén om att en kris eller en risk kan lida av ett otydligt tids- eller rumsperspektiv, som därmed urholkar dess nyhetsvärde. Begreppet kan dessutom utvidgas till att omfatta miljömässiga risker och kriser, eftersom även dessa till viss del har låg kännedom hos allmänheten. För att de glömda kriserna ska få den uppmärksamhet de förtjänar, måste de marknadsföras och kommuniceras. Syftet med denna studie är att undersöka begreppet glömda kriser närmare. Detta kommer göras genom att studera hur två ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser gentemot en bred målgrupp. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på teorier om det globala risksamhället och hur människor uppfattar specifika situationer som risker eller kriser. Vidare läggs en grund inom marknadskommunikation där en diskussion förs om möjligheten att betrakta glömda kriser som produkter i mer kommersiell bemärkelse. För att skapa en analysmall för studien redogörs också för teorier inom semiotik och retorik i marknadsföring. För att studera hur två organisationer marknadsför glömda kriser har sex olika kampanjfilmer valts som analysobjekt. Organisationerna bakom dessa är Läkare Utan Gränser och Naturskydds-föreningen. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Detta för att kunna analysera det valda materialet på djupet och inte enbart utifrån det manifesta innehållet. Vidare har den kvalitativa ansatsen valts på grund av att fältet kommunikation av glömda kriser ännu är relativt outforskat. Uppsatsen strävar därmed efter att skapa en första förståelse för området, som en grund för fortsatta studier. Analysresultaten pekar på många intressanta aspekter. Bland annat lyfts tids- och rumsperspektivet både i förminskande och utvidgande form genom en användning av den retoriska figuren synekdoke. Även interrogatio, exclamatio, antites etc. återfinns i tydliga exempel. Semiotiska tecken finns alltid i audiovisuell kommunikation, dessvärre antyder analysen en relativt låg medveten användning av dessa i marknadsföringsmaterialet. Vidare syns en klar ambition i allt material från båda organisationerna att utbilda sin målgrupp och öka förståelsen för de glömda kriserna i fråga. Detta överensstämmer med önskemålet om utförligare information om kriserna, som uttrycks i rapporten från Läkare Utan Gränser. Studien avslutas med flera relevanta slutsatser som öppnar upp för framtida forskningsuppslag.
In the fall of 2012, the report Kriserna Svenskarna Glömt (“The crises forgotten by the Swedes”), was issued by the organization Läkare Utan Gränser - the Swedish department of Médicins Sans Frontières. This report stressed the fact that there are several humanitarian crises in the world, that the Swedish public is unaware of - the “neglected crises”. A possible reason for the lack of awareness among members of the public is, according to the report, presumed to be low media coverage about the crises. The term “neglected crises” is based on the concept that a crisis or a risk can be said to suffer from an unclear position in time and space. This results in a low news value. The term can also be expanded to include environmental risks and crises since these also to some extent suffer from a lack of public awareness. In order to bring the neglected crises the attention they deserve, they must be marketed. The purpose of this study is to further investigate the neglected crises. This will be done through a study of two non-profit organizations and their marketing of humanitarian and environmental risks towards the general public. The theoretical framework of this essay is based on theories of global risk society as well as theories of how people perceive situations as risks or crises. Furthermore, theories of marketing are discussed in order to facilitate an understanding of how it is possible to view risks as products, in a more traditional, commercial sense. Theories of semiotics and rhetoric in marketing are presented to create an outline for the analysis. Six campaign movies from the organizations Läkare Utan Gränser and Naturskyddsföreningen constitute the material for analysis. Since the scientific field of communication of neglected crises is yet rather unexplored, a qualitative methodological approach has been chosen. To perform an in-depth analysis of the material, a qualitative content analysis based on a rhetorical and semiotic perspective is used. Based on the prerequisites of the field of the neglected crises the study aims to create a foundation for further research in this area. The content analysis resulted in several interesting findings. Through the use of the rhetorical figures such as synecdoche, the distance between the viewer and the crises is both expanded and reduced when it comes to the time- and space aspects. Other rhetorical figures are also found in the material, such as rhetorical questions, contrasts and exclamations. As far as semiotics is concerned, signs are an imperative part of audiovisual communication. However, in the material studied, the use of semiotic signs appears to be coincidental rather than intentional. Finally, in all the campaign movies, the study revealed a clear ambition to educate its target audience about the neglected crises on a deeper level. This corresponds to the requests made in the report from Läkare Utan Gränser, stating that more detailed information about the forgotten crises is required in order to raise awareness among the public.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Berg, Emma, and Isabella Fagerberg. "Tillvägagångssätt som skolledare utvecklar och använder vid kriser." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3707.

Full text
Abstract:

Ledarskapet i dagens arbetsliv innefattar många roller och uppgifter. En av dem är att ta tillvara på humankapitalet på bästa sätt. Detta kan handla om faktorer som motivation, arbetstillfredsställelse och möjlighet till vidareutveckling men också om uppgifter som hamnar utanför vardagens och organisationens vanliga liv; att handskas med kriser. Syftet med studien var att undersöka vilka tillvägagångssätt skolledare utvecklar och använder vid kriser. Teorier och forskning på området kris, krishantering och ledarskap beskriver vikten av kunskap, erfarenhet, kommunikation, handlingskraft samt möjligheterna till olika samarbets- och samverkanspartners. Genom 8 kvalitativa intervjuer inhämtades empiri. Skolledarna bekräftade och poängterade, vikten av tillvägagångssätt, men var samtidigt medvetna och ödmjuka inför de olika svårigheter och problem som kan förhindra en lyckad krisberedskap och krishantering. Undersökningen har lett till iakttagelser som bottnar i att krishantering är komplext. Det finns inga facit och en krissituation är inte den andra lik men kunskap är strategiskt och med en större förståelse för vad som händer med människan vid kriser står man som ledare bättre rustad för hur man ska hantera det som följer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björnström, Kristofer. "Skiftande korrelationer, kriser och aktiemarknadsavkastning : Hur ser sambandet ut?" Thesis, Linköping University, Department of Management and Engineering, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-52499.

Full text
Abstract:

Bakgrund: Korrelation beskriver hur två tillgångar samvarierar med avseende på storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan aktiemarknader haft en uppåtgående trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, där kapital lättare kunnat flyttas mellan marknader. Detta är oroväckande eftersom investerare behöver låga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har även visat sig, där enskilda länder som Sverige år 1992 upplevde en bankkris och därmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser också att, utifrån ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och aktieavkastning.

Metod: Uppsatsens metodansats är tvådelad, där fokus ligger på kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frågeställningar. Vissa frågor undersöks även kvalitativt för att få en bredd i studien och tydligare slutsatser.

Slutsatser: Studien kommer fram till att nedåtgående avvikande korrelation i vissa fall medför avtagande avkastning, men inga försök görs till att kvantifiera denna avtagande avkastning. Studien kommer även fram till att landskriser har en tydlig påverkan på korrelation gentemot världsindex, genom att den tillfälligt blir nedåtgående. Påverkan är tydligast för länder med en annars stabil trend, vilket kännetecknar de utvecklade marknaderna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Steger, Mathias, and Ulrika Christiansson. "Redo för kris? : En studie av hur Gävleborgs län hanterar kriser." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11258.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sunnanängs, Johan, and Rothmaier Malcolm Svensson. "Bonusar och finanskrisen : kan ett bonusstopp minska risken för finansiella kriser?" Thesis, Uppsala University, Department of Economics, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-113344.

Full text
Abstract:

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer. Detta har varit en av orsakerna till subprimekrisen. Ett bonusstopp minskar därför risken för liknande finansiella kriser men kan däremot inte helt eliminera risken för finanskriser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Karlsson, Robin. "Multiorganisatorisk samverkan under kriser. : När obekanta aktörer möts med skilda förutsättningar." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-19297.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lundqvist, Katarina, and Anna Karin Lundgren. "Från det lilla till det stora - Hur skola kan hantera kriser." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31696.

Full text
Abstract:
I detta arbete har vi velat undersöka hur pedagoger arbetar och tänker kring krishantering i skola. Finns det krisgrupper och hur uttalat är det på skolorna? Vi har tagit reda på vem som har ansvaret när en krissituation inträffar och hur arbetet är organiserat.Vi har också undersökt vilka olika uttrycksformer det finns att ta hjälp av i bearbetningsfasen. Vårt mål med detta arbete är att öka kunskapen om krisarbetet i skolor. Vi har intervjuat 3 st pedagoger och rektorn på en skola för att försöka få svar på våra frågor. Vi har valt att oss av en kvalitativ metod, eftersom vårt syfte riktar in sig på hur endast en skola fungerar vid en krissituation. Vi anser att vi fick ut mycket användbart material från intervjuerna. Den lästa litteraturen har gett oss kunskap, lett oss fram till vår problemformulering samt gett oss stöd i vårt arbete med resultat och analys av empirin. Resultatet vi fick fram var att det fanns också en stor kunskap inom området och den utvalda skolan var väl förberedd med krisplaner i krissituationer av olika omfattning. En del av resultatet blev att den krislåda som krisgruppen har satt ihop används vid både stora och små händelser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kriser"

1

1948-, Haettner Aurelius Eva, Tunving Lars Helge 1926-, Svedjedal Johan, and Birger Sjöberg-sällskapet, eds. Skapande och kriser. [Lund]: Birger Sjöberg-sällskapet, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ekman, Stig. Den militra underrttelsetjnsten: Fem kriser under det kalla kriget. Stockholm: Carlsson, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Ekman, Stig. Den militaria underrattelsetjansten: Fem kriser under det kalla kriget. Stockholm: Carlsson, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lundmark, Jan. Kriser i svenska börsbolag 1965-1985. Stockholm: Contra, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Arenas, Julio G. Flygtninges psykiske kriser: Introduktion til eksilpsykologi. 2nd ed. [s.l.]: Dansk psykologisk forlag, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Stenbäck, Pär. Kriser och katastrofer: Politik och humanitärt arbete. [Helsingfors]: Schildts, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Ecklund, Gunhild J. Vern mot kriser?: Norsk finanstilsyn gjennom 100 år. Bergen: Fagbokforlaget, 2000.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Kinch, Henriette. Tynd og perfekt: En dokumentarroman om anoreksi. Hellerup: Documentas, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Arentzen, Jens. Tre skuespil. Gråsten: Drama, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Östman, Lars. Lysande ögonblick och finansiella kriser: Dramaten under ett sekel. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI), 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kriser"

1

Kölbel, Andrea, and Melanie Erckrath. "Resilienz: Zur Einordnung eines allgegenwärtigen Begriffs." In Resilienz, 11–24. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-66057-7_1.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas gesellschaftliche Bewusstsein für Gefährdungen und Krisen ist angesichts großer sozialer Herausforderungen im beginnenden 21. Jahrhundert zunehmend geschärft. Trotz aller Bemühungen Gefährdungen vorzubeugen, wird deutlich, dass Prävention und Vorsorge Krisen und ihre Folgen nicht ausschließen oder umfänglich abwenden können. Neben Begriffen wie Risiko und Krise hat vor allem der Resilienzbegriff in diesem Zusammenhang im wissenschaftlichen wie öffentlichen Diskurs enorm an Bedeutung gewonnen. In dem Beitrag werden verschiedene konzeptionelle Zugänge und Anwendungen des Resilienzbegriffs vorgestellt und mögliche Strategien zur Stärkung von Resilienz diskutiert.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sander, Elmar. "Von Florence Nightingale zu »Flatten the Curve«: Infografiken als epistemische Vermittler in epidemischen Zeiten." In Medical Humanities, 55–70. Bielefeld, Germany: transcript Verlag, 2024. http://dx.doi.org/10.14361/9783839471975-005.

Full text
Abstract:
Elmar Sander beschäftigt sich in diesem Beitrag mit dem diagrammatisch geprägten Gesicht der Covid-19-Pandemie. Dabei lassen sich interessante Parallelen zu frühen Meilensteinen moderner Datenvisualisierung im Kontext epistemischer Vermittlung in epidemischen Zeiten nachzeichnen. Zugleich zeigt sich: Die Covid-19-Pandemie ist wohl die erste globale Krise in der Geschichte der Menschheit, deren Rezeption derart durch den Einsatz von Datenvisualisierungen geprägt ist - aber im Angesicht zunehmend komplexer werdender systemischer Herausforderungen und Krisen womöglich nicht die letzte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Tackner, Nico, Markus Hadler, and Dieter Reicher. "Bestand während der Anfangsphase der Corona-Krise ein „nationaler Schulterschluss“ in Österreich?" In Die österreichische Gesellschaft während der Corona-Pandemie, 269–92. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34491-7_10.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungIn der medialen und politischen Kommunikation der Corona-Krise ist der sogenannte „Schulterschluss“ neben anderen Begriffen zur Betonung des nationalen Zusammenhaltes omnipräsent. Angesichts der Wahlumfragen zur Zeit des Lockdowns schien sich ein solcher, zumindest in der Unterstützung für die Regierungsparteien, abzuzeichnen. Um empirisch zu prüfen, inwieweit sich ein derartiges Wir-Gefühl in dieser Zeit tatsächlich ausbildete, wollen wir hier nachvollziehen, wie sich die nationale Verbundenheit und der Nationalstolz in Österreich zu dieser Zeit ausprägten. Zur Klärung dieser Fragen werden Daten aus dem Austria Corona Panel Project mit verschiedenen anderen Survey-Programmen verglichen, um das Bild aus dem ersten Lockdown historisch und international zu kontextualisieren. Aus diesen Vergleichen lässt sich ableiten, dass die Corona-Krise auf die bereits hohe Verbundenheit mit Österreich bzw. den Nationalstolz kaum Einfluss hatte, im Unterschied zu verschiedenen politischen Krisen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Graf, Jakob. "Ausblick: Die politische Ökonomie der »Überflüssigen« als sozialökologische Alternative?" In Die politische Ökonomie der „Überflüssigen“, 465–72. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-43536-3_7.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungImmer stärker rücken ökologische Krisen ins öffentliche Bewusstsein. Mittlerweise sorgen sich auch Vertreter*innen der Kapitalinteressen um große ökonomische Einbußen, die der Klimawandel für sie bedeuten könnte. Während die einen unsichere Verwertungsbedingungen des Kapitals beklagen, sehen sich diejenigen, deren alltägliche Reproduktion vom bedarfsökonomischen Sektors abhängt, grundlegenden Überlebensfragen ausgesetzt. Abschließend stellt sich dieses Kapitel die Frage, welche Schlussfolgerungen das Konzept der politischen Ökonomie der »Überflüssigen« gesellschaftspolitisch zulässt. Dient das Konzept des bedarfsökonomischen Sektors nur als empirische Analysekategorie oder möglicherweise auch als normativer Fluchtpunkt? Stellt die politische Ökonomie der »Überflüssigen« sogar eine gesellschaftliche Alternative in Zeiten der globalen sozialökologischen Krise dar?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Moosbrugger, Robert, and Dimitri Prandner. "Ein pessimistischer Blick nach vorn? Die Erwartungen der Österreicher*innen an die Entwicklung der Lebensumstände nach Corona." In Die österreichische Gesellschaft während der Corona-Pandemie, 293–321. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34491-7_11.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer Beitrag widmet sich der Frage, wie sich die Lebensumstände auf persönlicher und gesellschaftlicher Ebene in den nächsten Jahren entwickeln werden. Konkret wird diskutiert, in welchen Bereichen von einer Verschlechterung ausgegangen wird und in welchen nicht? Welchen Einfluss hat dabei die wahrgenommene Gefahr durch Corona? Welche Determinanten für das Ausmaß von Zukunftspessimismus lassen sich darüber hinaus finden? Als empirische Grundlage werden Daten aus dem Austrian Corona Panel Project 2020 (ACPP) herangezogen. Die Corona-Krise führte zu einem Anstieg an Zukunftspessimismus. Je weiter der Bezugspunkt von den persönlichen Lebensumständen entfernt ist, desto pessimistischer fallen Erwartungen hinsichtlich deren Entwicklung in den nächsten Jahren aus. Es zeigen sich Unterschiede nach soziodemografischen Merkmalen und der wahrgenommenen gesundheitlichen, vor allem aber wirtschaftlichen Gefahr durch Corona. Zukunftserwartungen geben auch Auskunft über das wahrgenommene Potenzial einer Gesellschaft, Krisen zu bewältigen. Auch in der Krise scheint zu gelten: Wenn es gelingt, eine als gerecht wahrgenommen Verteilung von gesellschaftlichen Gütern zu gewährleisten und Vertrauen in Institutionen besteht, dann schlagen sich die aktuellen krisenbedingten Disruptionen weniger in pessimistischen Zukunftserwartungen nieder.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Messerle, Robert, Jonas Schreyögg, and Ferdinand M. Gerlach. "Patientenorientierte Notfallsteuerung." In Krankenhaus-Report 2021, 43–67. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-62708-2_3.

Full text
Abstract:
Zusammenfassung Zusammenfassung Der Referentenentwurf zur Notfallversorgung wurde kurz vor einer der größten Krisen der Bundesrepublik veröffentlicht. Strukturelle Probleme des deutschen Gesundheitswesens wurden in der Krise besonders sichtbar und mussten quasi über Nacht zumindest provisorisch gelöst werden. Schon zuvor legten steigende Fallzahlen und eine weitgehend fehlende Steuerung die Probleme der Notfallversorgung offen. Eine grundlegende Strukturreform zur längerfristigen Behebung der verschiedenen Defizite erscheint einmal mehr notwendig, wurde aber vom Gesetzgeber zunächst vertagt. Der Sachverständigenrat stellte dazu bereits 2018 umfassende Empfehlungen vor, welche hier vorgestellt und punktuell ergänzt werden. Das Leitbild sind sektorenübergreifend koordinierte, klar abgestufte Versorgungspfade. In Integrierten Leitstellen (ILS) beurteilen erfahrene Fachkräfte rund um die Uhr die Behandlungsdringlichkeit der Anrufer und lenken die Versorgung in bedarfsgerechte und effiziente Strukturen. Ebenfalls rund um die Uhr erreichbare Integrierte Notfallzentren (INZ) stellen an qualitativ besonders geeigneten Kliniken den ersten Anlaufpunkt dar. Die weitere Behandlung erfolgt aus einer Hand, ambulant oder stationär.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Elschen, Rainer. "Krisen im System oder Krise des Systems." In Der Werdegang der Krise, 335–64. Wiesbaden: Gabler, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-8547-7_15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Zimmermann, Yves Clément. "Ergebnisse." In Tourismus in der Krise: COVID-19 als Auslöser für neue Geschäftsmodelle und Digitalisierung, 155–231. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-42362-9_5.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDas Ergebniskapitel gliedert sich in die Themenbereiche Krisenmanagement und Geschäftsmodellinnovation. Untersucht werden die Wahrnehmung der Krise, die Auswirkungen der Krise sowie die ergriffenen Maßnahmen zur Krisenbewältigung in zwei Beobachtungszeiträumen und inwieweit BMI Teil der gewählten Maßnahmen ist. Dabei wird zum einen die Rolle der Krise als Auslöser untersucht. Zum anderen wird die Bedeutung der Digitalisierung im Gesamtkontext betrachtet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Eder, Anja, and Franz Höllinger. "Die Frage der Einkommensgerechtigkeit in Zeiten der Corona-Krise." In Die österreichische Gesellschaft während der Corona-Pandemie, 157–82. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-34491-7_6.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDie Corona-Krise hat deutlich gemacht, welche Berufe für die Aufrechterhaltung der Grundfunktionen in der österreichischen Gesellschaft von besonderer Bedeutung sind. Die sogenannten Systemerhaltenden im Sozial-, Gesundheits- und Pflegebereich sowie im Handel ernteten im ersten Lockdown viel Anerkennung vonseiten der Politik; im Zuge dessen wurden auch Stimmen laut, die für eine entsprechende finanzielle Honorierung des Einsatzes dieser Berufsgruppen eintraten. Der vorliegende Beitrag geht anhand des Vergleichs von Umfragedaten aus dem Jahr 2009 und Daten, die während der Corona-Krise erhoben wurden, der Frage nach, welche Einkommenshöhen die österreichische Bevölkerung für verschiedene Berufsgruppen als gerecht empfindet. Die Ergebnisse zeigen, dass sich die Befragten zu beiden Erhebungszeitpunkten für eine massive Reduktion der Einkommen von Eliteberufen (Manager*innen und Politiker*innen) aussprechen, während die Einkommen von statusniedrigen Berufen im Einzelhandel und in der Industrie, ihrer Ansicht nach, erhöht werden sollten. Während der Corona-Krise tritt diese Tendenz verstärkt zu Tage. Der Berufsgruppe der Allgemeinmediziner*innen wird hingegen zu beiden Zeitpunkten, insbesondere während der Corona-Krise, ein relativ hohes Einkommen zugestanden. Gleichzeitig ist in der Krise auch die Befürwortung eines bedingungslosen Grundeinkommens etwas höher, wobei die Bevölkerung in dieser Frage nach wie vor gespalten ist und sich zunehmend polarisierte.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Schütte, Patricia M., Malte Schönefeld, Yannic Schulte, Cordula Dittmer, Daniel F. Lorenz, Jana-Andrea Frommer, and Frank Fiedrich. "Kontextuelle Einbettung und Hintergründe des Buches." In Krisenmanagement am Beispiel der Flüchtlingslage 2015/2016, 1–39. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2022. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-37141-8_1.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungKatastrophen, Krisen, Unglücksfälle – sie stehen für kritische Ereignisse und Phasen, die binnen kurzer Zeit das gesellschaftliche Geschehen beherrschen und vor große Herausforderungen stellen. Neben den sofortigen Auswirkungen zeichnen sie sich oft durch nachhaltige Konsequenzen aus, die auch Jahre nach dem eigentlichen Ereignis noch abge- und verarbeitet werden müssen. Manchmal werden diese Wiederaufbau- und Nachbereitungsphasen bereits von weiteren Krisen und Katastrophen überschattet, obwohl deren Abschluss längst noch nicht in Sicht ist.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kriser"

1

Prytz, Erik, and Björn Lidestam. "Projekt Säker Patientvård Under Transport (SPURT)." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.640.

Full text
Abstract:
Ambulanspersonal, och annan prehospital vårdpersonal, arbetar i en krävande och farlig miljö, och löper risk för både traumatiska skador (t.ex. trafikolyckor) och långsiktiga hälsoeffekter. Organisationsförändringar i den svenska sjukvården har lett till centralisering av resurser till färre och mer specialiserade, men därför också mer avlägsna, sjukhus. Det innebär ökade transportavstånd och att fler medicinska ingrepp måste utföras under transporten. Sjukvårdssystemet är särskilt beroende av vård under transport i större kriser och katastrofer. I dessa överstiger vårdbehovet per definition de tillgängliga medicinska resurserna. En del av hanteringen av sådana kriser går ut på att fördela patienter mellan sjukhus och andra vårdinrättningar på ett sådant sätt att inget enskilt sjukhus får ett ohanterligt inflöde av patienter. I sådana situationer kan det förekomma att även svårt skadade patienter får en längre transportsträcka än vad som är önskvärt, eftersom de måste fördelas till sjukhus som är mer avlägsna skadehändelsen. Projektet SPURT kommer etablera en forskningsplattform som kan användas för att nå en fördjupad kunskap om arbetsmiljö, säkerhet och arbetskvalitet för ambulanspersonal och annan personal som utför vård under transport. Den centrala komponenten i plattformen kommer att vara en internationellt unik ambulanssimulator med rörelseplattform som inkluderar både den främre förarmiljön och den bakre vårdmiljön i en ambulans. Rörelseplattformen som kommer användas är Sim III. Sim III har ett linjärt rörelsesystem som medger rörelse i fyra frihetsgrader, och erbjuder både linjär- och lutningsrörelse. Genom att koppla samman slädens förflyttning med fordonets sidoposition, skapar simulatorns rörelsealgoritm realistiska sidorörelser. Utöver de yttre rörelsesystemen har Sim III även ett separat skakbord som rör kabinen relativt projektionsytan. Plattformen kan även vridas 90 grader så att linjärrörelsen kan utnyttjas för acceleration och inbromsning i stället för krafter i sidled. Målet med forskningsplattformen är att kunna bedriva forskning för att öka säkerheten för ambulanspersonal, särskilt med avseende på risker i trafik, etablera riktlinjer gällande vilka vårdmoment som kan utföras under färd med bibehållen säkerhet för både utförare och patient, minska den fysiska och mentala arbetsbelastningen för ambulanspersonal, samt förbättra säkerhetskultur och möjligheter till träning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Johansson, Björn, and Peter Berggren. "Komplexa händelseutvecklingar - Att vända strömmen." In Framtidens Skadeplats 2023. Linköping University Electronic Press, 2023. http://dx.doi.org/10.3384/ecp194.617.

Full text
Abstract:
Till viss del kommer framtidens kriser, och därmed skadeplatser, karakteriseras av den långsamma förändring som pågår i och med de klimatförändringar som pågår. Hur dessa kommer att se ut, vilka samhällsaktörer som påverkas och medverkar och vilka som drabbas kommer att ske genom komplexa orsakssamband. Ett sätt att visualisera och skapa förståelse för denna typ av händelser är att använda megaspel, storskaliga sociala spel där deltagarna agerar utifrån givna roller och på så sätt kan utforska olika perspektiv och händelseutvecklingar. Megaspel låter brädspel, simulering och rollspel mötas i ett format där stora mängder deltagare involveras, ofta mellan 30 och 500 personer. Megaspel kan använda som lärspel, här för att skapa en bättre förståelse för hur energisystemet påverkar förutsättningarna för en hållbar framtid och hur olika aktörer påverkar varandra, direkt och indirekt. Spelet omfattar produktion, distribution, och konsumtion av energi tillsammans med politik, näringsliv och medborgare som ska försöka skapa en hållbar utveckling i förhållande till Agenda 2030-målen. Spelarna hanterar tre faser: teamfas (aktörsintern planeringstid), orderfas (förhandling med andra aktörsgrupper) och uppsamlingsfas (då rundan sammanfattas). En runda motsvarar fem år, således kan en uppsnabbad tidsutvecklig visa på konsekvenser av handlingsval som annars kan ta årtionden innan de blir reella. Deltagarnas intressen och målsättningar omsätts i spelhandlingar, vilka testas mot en simulering av klimatpåverkan som återkopplas till deltagarna. Interaktion som uppstår mellan deltagarna analyseras och långsiktiga effekter utvärderas, som till exempel attityder och föreställningar om energisystemet i förhållande till samhälle, miljö och klimat. En konkret upplevelse av komplexiteten i systemet tillsammans med att deltagarna får en ökad förståelse för hur de påverkar varandra bidrar till en insikt om vad som behöver göras för att energisystemet drastiskt ska kunna minska sitt koldioxidutsläpp. En iakttagelse från de första genomförda spelen är att megaspelsformatet bidrar till en ökad förståelse för de beroenden som finns mellan olika aktörer. Vidare kan megaspelet fungera som ett krisövningsformat för att inte bara hantera konsekvenser av klimatförändringar såsom naturkatastrofer, utan även bidra till att förstå och hantera orsakerna till dessa. Projektet finansieras av Energimyndigheten och är ett samarbete mellan Linköpings universitet, Högskolan i Skövde och Jönköpings Universitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Förschler, K. "Krisen-, Klärungs- und Vermittlungsdienst (KKV)." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst – jetzt erst recht! 68. Wissenschaftlicher Kongress des Bundesverbandes der Ärztinnen und Ärzte des Öffentlichen Gesundheitsdienstes (BVÖGD) und des Bundesverbandes der Zahnärzte des Öffentlichen Gesundheitsdienstes (BZÖG) in Zusammenarbeit mit der Gesellschaft für Hygiene, Umweltmedizin und Präventivmedizin (GHUP). Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1639272.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Christensen, Lars Rune, Hasib Ahsan, and Eshrat Akand. "Krishi Kontho." In NordiCHI'18: Nordic Conference on Human-Computer Interaction. New York, NY, USA: ACM, 2018. http://dx.doi.org/10.1145/3240167.3240225.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Gerlinger, T. "Die Europäische Union in der Corona-Krise." In Das Soziale in Medizin und Gesellschaft – Aktuelle Megatrends fordern uns heraus 56. Jahrestagung der Deutschen Gesellschaft für Sozialmedizin und Prävention (DGSMP). Georg Thieme Verlag KG, 2021. http://dx.doi.org/10.1055/s-0041-1732279.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Helbig, B., M. Janisch, U. Schuler, and SC Heller. "SOPs für strukturierte Notrufabfragen bei Krisen in der SAPV." In 12. Kongress der Deutschen Gesellschaft für Palliativmedizin. Georg Thieme Verlag KG, 2018. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1669231.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Baingana, Brian, Emiliano Dall'Anese, Gonzalo Mateos, and Georgios B. Giannakis. "Robust kriged Kalman filtering." In 2015 49th Asilomar Conference on Signals, Systems and Computers. IEEE, 2015. http://dx.doi.org/10.1109/acssc.2015.7421400.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Stoliarchuk, Hanna. "LEXIKALISCH-SEMANTISCHE MERKMALE VON NEOLOGISMEN WÄHREND DER CORONAVIRUS-KRISE." In GRUNDLAGEN DER MODERNEN WISSENSCHAFTLICHEN FORSCHUNG. European Scientific Platform, 2024. http://dx.doi.org/10.36074/logos-24.05.2024.061.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Prabavathi, R., P. Subha, V. Brindha Devi., C. Rekha., Abhishek Verma, and S. Rohith. "Krishi Nanban: AI Driven Precision Agriculture." In 2022 International Conference on Data Science, Agents & Artificial Intelligence (ICDSAAI). IEEE, 2022. http://dx.doi.org/10.1109/icdsaai55433.2022.10028970.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Freese, R., and M. Schol-Tadic. "Krisen- und Beratungsdienst in Hessen – Vorstellung des Vitos-Projektes und der Modellregionen." In Der Öffentliche Gesundheitsdienst – Rückenwind für Gesundheit! 73. Wissenschaftlicher Kongress | BVÖGD e.V., BZÖG e.V., DGÖG e.V. Georg Thieme Verlag, 2024. http://dx.doi.org/10.1055/s-0044-1781976.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Kriser"

1

Michelsen, Gunnar. Rådet för nordisk samarbeid om funksjonshinder – Årsrapport 2022. Edited by Marie Sjölind. Nordic Welfare Centre, 2023. http://dx.doi.org/10.52746/jrpe5367.

Full text
Abstract:
Funksjonshindersrådets årsrapport redegjør for hvordan Nordisk ministerråds handlingsplan for funksjonshinderssamarbeidet 2018–2022 har blitt realisert. Rapporten beskriver også hvordan Nordisk ministerråd har samarbeidet med Funksjonshindersrådet om utviklingen av et nytt samarbeidsprogram om funksjonshindersspørsmål i Norden 2023–2027. Mennesker med nedsatt funksjonsevne er særlig sårbare når kriser og konflikter oppstår. Spørsmålet har blitt diskutert av rådet ved flere anledninger. På sitt høstmøte vedtok rådet en resolusjon der det blant annet etterlyses dialog med gruppene som blir berørt av kriser, begrensninger og samfunnsendringer. Personer med urfolksbakgrunn med nedsatt funksjonsevne er ekstra utsatt for klimaendringer og miljøproblemer. Dette var temaet for den nordiske fagseminaret ved FNs årlige behandling av implementering av konvensjonen om rettighetene til personer med nedsatt funksjonsevne (CRPD) i New York i juni. Kunst og kultur skal være tilgjengelig for alle, og alle skal ha rett til å utvikle sitt eget kunstneriske potensial. På oppdrag fra Nordisk ministerråd for kultur arrangerte Nordens velferdssenter Kunst og kultur for alle – Konferanse om kultur og funksjonshemninger i Norden. Funksjonshindersrådet møttes to ganger i løpet av 2022, i Oslo om våren og i Stockholm om høsten. Les mer i Funksjonshindersrådets årsrapport for 2022. Rådet for nordisk samarbeid om funksjonshinder er et rådgivende organ for alle politikk- og virksomhetsområder i Nordisk ministerråd når det gjelder spørsmål som angår funksjonshinder spørsmål. Rådet består av representanter for myndighetene og ledere av paraplyorganisasjoner fra Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, samt Grønland, Færøyene og Åland.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Struck, Olaf. Europäische Arbeitsmärkte : Krisenbewältigung. Otto-Friedrich-Universität, 2022. http://dx.doi.org/10.20378/irb-40643.

Full text
Abstract:
Die Arbeitsmärkte Europas befinden sich in der Krise. Diese Aussage gilt seit Langem, und sie gilt für alle Länder, auch wenn Ausmaß, Ursache und Ausprägung der Krise deutlich variieren. Dabei zeigen sich erhebliche Ungleichgewichte: dort der arme Süden, mit teilweise sehr hohen Arbeitslosenzahlen, insbesondere auch unter Jugendlichen; hier der reiche Norden mit vergleichsweise geringeren Beschäftigungsproblemen, wobei sich die Jugendarbeitslosigkeit selbst in diesem Teil Europas in den allermeisten Ländern verdoppelt hat. Lediglich Deutschland gelang es im Verlauf der Krise, die Arbeitslosenzahlen zu senken. Warum ist dies gelungen und zu welchem Preis? Sind Elemente des deutschen Weges auf andere Länder übertragbar? Krisen bestehen, wenn vorhandene Ressourcen für die Erreichung von Zielen oder Programmen, wie etwa eine Bestandssicherung eines sozialen Systems, nicht ausreichen bzw. als nicht hinreichend erlebt werden. Krisen stellen also bestehende Handlungsressourcen, seien es ökonomische, soziale oder kulturelle Ressourcen, oder institutionelle Normen sowie Aspirationen infrage. Damit bieten sie Anlass, über Ziele und Mittel neu nachzudenken, und möglicherweise werden Lern- und Reformprozesse eingeleitet. Dies gilt auch für die als globale Wirtschaftskrise erlebten Wandlungen nach 2008. Sie bietet gutes Anschauungsmaterial, um erfolgreiche und weniger erfolgreiche Bewältigungsmuster zu untersuchen. Im Folgenden wird im ersten Schritt die Entwicklung der Flexibilisierung von Beschäftigung nachvollzogen, da die auf flexiblere Arbeitsmärkte gerichteten Reformen als alleiniger Garant für den Erhalt und den Ausbau von Beschäftigung gelten. Betrachtet wird zunächst Deutschland, danach geht es um die Entwicklungen in anderen europäischen Ländern. Gezeigt wird im zweiten Schritt, dass Deutschland durch seine Maßnahmen der Öffnung und Flexibilisierung von Arbeitsmärkten noch vor der Krise seine Sozialkassen entlasten konnte, dann aber während der Krise auf klassische betriebsinterne und schließende Maßnahmen zurückgegriffen hat. Mit Blick auf Deutschland zu folgern, dass Nationen in der Krise insbesondere durch Maßnahmen der weiteren Flexibilisierung von Arbeit ihre Situation mittelfristig verbessern könnten, ist nicht möglich. Eine solche Interpretation, wie sie etwa von der EU-Kommission, der Europäische Zentralbank oder dem Internationalen Währungsfond vertreten wird, zielt an den tatsächlichen Reformnotwendigkeiten, die in Deutschland und anderen Ländern Europas bestehen und die im dritten Abschnitt vorgestellt werden, vorbei.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mangrio, Elisabeth, Kyra Nieuwenhuijsen, Rahel Wahel Sebhatu, Michael Strange, and Slobodan Zdravkovic. Rapport #2 PHED-kommissionen för framtiden för hälso-och sjukvård efter Covid-19 : allmän hälso- och sjukvård för en gemensam framtid. Baserad på offentliga seminarier som hållits mars - juni 2021. Malmö universitet, 2022. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178773282.

Full text
Abstract:
Den här rapporten ger en sammanfattning av de seminarier som organiserades under våren 2021 av PHEDKommissionen för framtiden för hälso- och sjukvården efter covid-19, som bjöd in till vittnesmål från hälso- och sjukvårdspersonal, tjänstemän, tankesmedjor, forskare, civilsamhället och andra intresserade parter baserat på de erfarenheter de fått och lärt sig av under pandemin. De vittnesmål som framfördes kom från många olika geografska platser och många olika nivåer, vilket gjorde dem relevanta både för Sverige och globalt. De fastställer fera centrala rekommendationer för att skydda och förbättra folkhälsan. Dessa rekommendationer både kompletterar och i hög grad utökar de rekommendationer som togs fram i den första rapporten, som var mer fokuserad på Sverige (”Ojämlikhet i samhället gör oss sårbara för pandemier”) och baserad på vittnesmål från hösten 2020, och som kan nås via: https://phed.uni.mau.se/. Den stora mängd erfarenheter som sammanfattas här går långt utöver pandemiperioden och tillhandahåller idéer och praktisk vägledning för att skydda och stärka människors hälsa så att den blir mer motståndskraftig inför framtida kriser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Dudenbostel, Tobias, Katharina Warta, Michael Dinges, and Matthias Weber. Resilienz des österreichischen FTI-Systems. Krisenabsorption und Krisenvorbereitung am Beispiel von Pandemie und Klimawandel. RFTE, June 2023. http://dx.doi.org/10.22163/fteval.2023.594.

Full text
Abstract:
Wie ist das österreichische Forschungs-, Technologie- und Innovationssystem (FTI-System) durch die Krise gekommen und welche Lehren können daraus für die Bewältigung zukünftiger Krisen gewonnen werden? Wie kann man in diesem Zusammenhang Resilienz beobachten und/oder messen? Diese Fragestellungen standen im Zentrum der vorliegenden Studie, die vom österreichischen Rat für Forschung und Technologieentwicklung beauftragt wurde. Methodisch stützt sich die Studie auf Interviews mit Expert*innen aus dem FTI-System, Workshops mit dem Rat, relevanten Stakeholdern und FTI-Akteuren sowie auf eine Recherche der einschlägigen Literatur und weiterer Quellen. Die Studie betrachtet die drei Resilienzdimensionen Absorption, Adaption und Transformation. Dahinter verbergen sich konzeptionelle Vorstellungen hinsichtlich der Abfederung externer Schocks, der Anpassung eines Systems an Krisenereignisse sowie nach der Fähigkeit eines Systems, sich aufgrund von Krisen oder der Antizipation von Krisen grundlegend und zukunftsgerichtet zu ändern. Die Dimension der Transformation bzw. des bounce forward wird dabei nicht als inkrementelle Veränderungen in einem System verstanden, sondern als Beitrag zu einem systemischen Wandel. Die wichtigste Empfehlung der Studie ist es, das Thema Resilienz zukunftsgerichtet zu verstehen und die Vorbereitung auf mit hoher Wahrscheinlichkeit erwartbare Krisenszenarien (Klimakrise, Biodiversitätskrise, etc.) zu intensivieren, z.B. durch mehr vorausschauende Aktivitäten in diesem Bereich sowie in Anlehnung an die europäischen Instrumente eine stärkere strukturelle und thematische Ausrichtung des Systems auf mögliche Krisen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Canto, Patricia, ed. Euskal Autonomia Erkidegoko Lehiakortasunari buruzko 2020ko Txostena. Erresilientzia pandemiaren aurretik, bitartean eta ondoren. Universidad de Deusto, 2020. http://dx.doi.org/10.18543/nior6012.

Full text
Abstract:
COVID-19aren pandemiak eta haren kontra borroka egiteko hartu diren neurriek gizarte eta ekonomia krisia eragin dute. Krisi berezia gainera, irismen globalekoa, larria eta gizarte eta ekonomia eragin ugarikoa. Euskal Autonomia Erkidegoak (EAEk) azken hamarkadetan beste krisi batzuk ere bizi izan ditu eta ekonomia eta gizarte erresilientea eraikitzen joan da urratsez urrats. Lehiakortasunari buruzko 2020ko Txostenhonetan, erresilientzia hori izango dugu aztergai, pandemiaren aurretik, bitartean eta ondoren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Andersson Granberg, Tobias, Krisjanis Steins, and Martin Waldemarsson. Kvantitativa modeller för ett robust och resilient transportsystem. Linköping University Electronic Press, April 2023. http://dx.doi.org/10.3384/9789180751711.

Full text
Abstract:
Både mindre störningar och större händelser som katastrofer och kriser har en påverkan på transportsystemet. Dels kan de ge upphov till förändrade möjligheter att tillgodose efterfrågan, till exempel om infrastruktur blir skadad, dels kan det ge förändringar i efterfrågan, vilket t.ex. var tydligt under Covid-19 pandemin, eller ge upphov till nya behov, t.ex. av nödtransporter. Hanteringen av dessa störningar, ur ett transportsystemperspektiv, kan ske via förebyggande och förberedande åtgärder, vilka bidrar till en ökad robusthet och resiliens. Det kan vara att stärka och skydda infrastruktur eller att ha resurser i beredskap, som operativt kan verka avhjälpande och återställande. Åtgärderna kräver ofta komplexa beslut kring prioritering och resurshantering - områden där kvantitativa modeller har goda möjligheter att användas som grund för beslutsstöd. Syftet med denna studie var att undersöka möjligheten att använda kvantitativa modeller för att öka robustheten och resiliensen hos det svenska transportsystemet vid större störningar. Via en litteraturstudie och intervjuer med systemexperter från räddningsområdet, transportsektorn samt akademin, identifierades fem olika områden där kvantitativa modeller bedöms kunna ge värdefulla bidrag. Dessa är 1. Efterfrågemodellering, 2. Risk- och sårbarhetsanalys, 3. Evakueringsplanering, 4. Resurslokalisering och 5. Prioritering och resurshantering. Inom samtliga finns utrymme för att via forskning och utveckling ta fram beslutsstödsverktyg som kan bidra vid planering, förebyggande arbete, och operativ resursstyrning. Även inom andra områden, till exempel kommunikation, samverkan och organisering, finns det behov av forskning, då gärna med inslag av andra discipliner såsom human factors och digitalisering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Dreyer, Nicolas. Russland und der Nahe und Mittlere Osten : Russlands Nahostpolitik 2001-2003 im Zeichen des Anti-Terror-Kampfes und des Irak-Krieges. Otto-Friedrich-Universität, 2024. http://dx.doi.org/10.20378/irb-92758v.

Full text
Abstract:
Die Terroranschläge des 11. September 2001, die Irak-Krise 2002-2003 und der folgende Irakkrieg 2003 stellten die russische Außen- und Nahostpolitik vor neue Möglichkeiten und Herausforderungen, die damit auch die erste Amtszeit des russischen Präsidenten Vladimir Putin prägten (2000-2004). Motiviert vom Ziel der Wiederherstellung wirtschaftlicher und innerer politischer Stabilität und Einheit erfuhr sich die ehemalige Supermacht ohne wirksame Mittel, das Geschehen im Nahen Osten maßgeblich und im Sinne eigener Interessen zu beeinflussen. Der Wunsch nach stärkerer Zusammenarbeit mit dem Westen stand dabei im Konflikt mit dem Ziel der Multipolarität und bestimmten regionalen Prioriäten, die dargestellt werden. Dieser ursprünglich 2003 verfasste Aufsatz zeigt im Rückblick, wie Russland in den internationalen Krisen dieser Zeit bereits die Grundlagen für die Abwendung von der durch Putins Amtsvorgänger Boris Jelzin praktizierten zehnjährigen Westorientierung legte. Damit begab sich das Land schrittweise auf den Weg der außenpolitischen Selbstbehauptung und geopolitischen Neuorientierung Richtung Asien.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bogner, Alexander. Nach Corona. Reflexionen für zukünftige Krisen. Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, December 2023. http://dx.doi.org/10.1553/978oeaw95696.

Full text
Abstract:
Welche Lehren lassen sich aus der Corona-Pandemie für den Umgang mit zukünftigen Krisen ziehen? Dieser Band bietet konkrete Antworten. Er bündelt die Ergebnisse des Corona-Aufarbeitungsprozesses, der von der österreichischen Bundesregierung im Frühjahr 2023 angestoßen wurde. Im Mittelpunkt von fünf sozialwissenschaftlichen Analysen stehen politisch hochkontroverse Themen wie die Impfpflicht und die Schulschließungen. Die Rolle der Medien, das Problem der Wissenschaftsskepsis und die Organisation wissenschaftlicher Politikberatung in Krisenzeiten sind weitere Themenschwerpunkte. Empfehlungen für zukünftige Krisen wurden auch von Bürgerinnen und Bürgern im Rahmen österreichweiter Dialogveranstaltungen formuliert. Die reichhaltige Dokumentation dieses Dialogprozesses rundet den Band ab.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Järnland, Erik, Fredrik Garcia, and Elin Wihlborg. Kommunernas lägesbildsrapportering under Covid-19 pandemin: Ett medel för regional samverkan eller statlig styrning? Linköping University Electronic Press, January 2024. http://dx.doi.org/10.3384/dino-2023.1.

Full text
Abstract:
Den globala Corona-pandemin vände upp och ner på mycket i världen och vi lärde oss att leva tillsammans på nya sätt. Hanteringen av covid-19 viruset och den påföljande pandemin var en gemensam global angelägenhet. Men alla de åtgärder som gjorts i vardagen för att bromsa spridningen och minska konsekvenserna var en lokal och regional angelägenhet. I Sverige och Norden har de lokala och regionala demokratiska sammanslutningarna stort självbestämmande och självstyre. I en kris krävs det att de självstyrande enheterna koordineras och samverkar på bra sätt. Därför är det angeläget att analysera hur sådan koordinering och samverkan gått till för att lära oss till kommande kriser. I den här rapporten beskrivs hur samordningen av kommuners pandemihantering skett genom att studera de lagstadgade styrmedlen – lägesbilder. Lägesbilder är ett sätt att beskriva vad som sker kontinuerligt och genom att dela och jämföra dessa är avsikten att skapa möjligheter till bättre styrning och samordning av krishanteringen. Rapporten är huvudsakligen empirisk och materialet samlades främst in under hösten 2022. Förste författaren Erik Järnland var under den perioden praktikant i forskargruppen och har sedan följt upp och skrivit samman rapporten under hösten 2023 då han arbetade som forskningsassistent. Dessa beskrivningar, som tyvärr tyder på att krishanteringen inte blev så samordnad och att lägesbilderna inte hade den avsedda effekten, kommer fortsatt att analyseras i vetenskapliga artiklar. Vi vill här rikta ett stort tack till alla dem som bidragit till att ta fram material och delta i intervjuer kring lägesbilderna. Främst vill vi tack de noggranna och hjälpsamma personer som håller i kommunala och regionala diarium och arkiv. Därtill uppskattar vi att de som arbetar strategiskt med krishantering har ställt upp för intervjuer och uppföljande samtal. Vi hoppas att våra sammanställningar här kan komma till nytta för er och era kollegor. Den här rapporten utgör en del av det mångvetenskapliga forskningsprojektet POLYGOV, https://www.polygov.org/. POLYGOV finansieras av Norges Forskningsråd och leds av Are Vegard Haug vid Oslo Met universitet. Projektet syftar till att kartlägga och jämföra krishantering och lokal demokrati i de nordiska länderna under Coronapandemin. I projektet medverkar forskare från nio universitet i Norge, Danmark (inkl Grönland), Sverige, Finland, Island och Färöarna. Forskargruppen vid Avdelningen för statsvetenskap på Linköpings universitet har ansvarat för de svenska delstudierna inom projektet och denna rapport är en del av det. Linköping i december 2023, Elin Wihlborg Professor och forskningsledare
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bujard, Martin, Inga Laß, Sabine Diabaté, Harun Sulak, and Norbert F. Schneider. Eltern während der Corona-Krise: Zur Improvisation gezwungen. Federal Institute for Population Research, 2020. http://dx.doi.org/10.12765/bro-2020-01.

Full text
Abstract:
Die Studie gibt einen Überblick über die Größenordnungen der von der Schließung von Kindertagesstätten (Kitas) und Schulen betroffenen Elterngruppen sowie der Veränderungen auf dem Arbeitsmarkt in den Monaten des Lockdowns. Im Anschluss werden vier Themenbereiche, die während der Krise an Relevanz gewannen, näher betrachtet: Eltern in systemrelevanten Berufen, Homeoffice als Lösung, Arbeitsteilung zwischen Frau und Mann sowie psychologische Folgen der Krise für Eltern.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kriser' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography