Dissertations / Theses on the topic 'Kriser'

I dagens kommunikationssamhälle har kriser som drabbar företag blivit allt mer förekommande. Inget företag idag går säkert för en kris vilket gör att det måste vara förberett. Krishantering är ett organiserat sätt för att företaget ska kunna fungera så normalt som möjligt under en kris. En viktig del i krishanteringen handlar om att upprätta en beredskap och minimera de risker som är förenade med verksamheten. Kriskommunikationen är en del av krishanteringen och handlar om företagets hantering av kommunikationen till interna och externa intressenter för företaget i samband med krisen. Det finns olika kriser som ett företag kan drabbas av men generellt kan sägas att en kris uppstår när ett företag inte har kontroll över en situation som kan drabba dess tillgångar och värden. Vi har valt att i vår uppsats fokusera på förtroendekriser och hur företag förebygger samt hanterar dessa. Vilken kris som helst kan utvecklas till en förtroendekris genom bristfällig hantering ifrån företagets sida. Förtroendet för företaget kan exempelvis hotas genom att det inte agerar efter de uttalade värderingarna. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur ett företags agerande under en kris kan bidra till att bevara och eventuellt öka dess förtroende. Vi har undersökt detta genom att göra en fallstudie på IKEA och en kris som företaget drabbades av år 2005. Denna fallstudie har jämförts med några av IKEA: s tidigare kända kriser, vår referensram samt svar från utomstående kommunikationsexperter. Några av de viktigaste resultaten vi har kommit fram till för kunna bevara förtroendet i samband med en kris är att etablera en beredskap; att ha en snabb, ärlig och öppen kommunikation under krisen samt att gå ut med ett enat budskap. För att öka förtroendet anser vi att företaget genom aktiv handling måste visa på att det har bidragit till något bättre. Nyckelord Crisis Management, förtroende, förtroendekris, kommunikation, kris, krishantering, kriskommunikation, trovärdighet

Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.

I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm. Sabotage till följd av provokation och rån och stöld av värdefulla verk representerar oönskade händelser i uppsatsen. Analys har genomförts med hjälp av teori inom krishantering och det har framkommit att mycket kring krishantering ser likadant ut oberoende av vilken bransch det handlar om, trots att problem kring händelserna skiljer sig åt.

Slutsatser från analysen är bland annat att det finns brister i förberedelser som till exempel definiering av möjliga hot, utbildning av personal inom krishantering och rutiner kring intern kommunikation. Medvetenheten om krishantering är av största vikt då kulturbranschen inte är förskonad från oönskade händelser.

Abstract

Title: Foreign news coverage. Does the media influence the action in international crises? (Utrikesbevakning. Påverkar media agerandet i internationella kriser?)

Number of pages: 39

Author: Charlotta Andrésson

Tutor: Professor Lowe Hedman

Course: Media and Communication Studies C

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University.

Date of submission: 2007-01-03, autumn term of 2006

Purpose/Aim

The purpose of the essay is partly to examine if foreign news coverage influence the political agenda setting and the incentives of the public’s willingness to give charity for humanitarian crises. It is also to answer if the media are responsible for the possible consequences of the news coverage. My main questions at issue are:

1. Does the foreign news coverage influence the political agenda setting and the incentives of the public’s willingness to give charity for humanitarian crises?

2. Is media responsible for the possible consequences of their foreign news coverage?

I also ask a question at issue in a research of Swedish foreign news coverage in my essay to get a clearer picture of the foreign news coverage:

3. How does Swedish foreign news coverage relate to prior research?

Method:

The second chapter of the essay is a literature research of news selection and news values. The third chapter of the essay is a research of media’s influence on the world politics and humanitarian aid. These two chapters are literature studies based on prior research, theories and debates. The fourth chapter is an empirical study of a news programme on a Swedish TV-channel during a five months period between 2004 and 2005. My interest in the empirical study was to examine how the material was divided geographically and as regards contents. The fifth and sixth chapter of the essay consists of an analysis and a discussion.

Main results:

As my main result I concluded that the media influence the political agenda setting and the the incentives of the public’s willingness to give charity for humanitarian crises. The media throw light upon which crises that should be given priority to. The theories for news selection and news value agrees with the result of my research of Swedish foreign news coverage. I also concluded that the media alone was not responsible for the possible consequences for their foreign news coverage but that they are the premier channel of information about the world for most people.

Keywords: Foreign news, news selection and news value, CNN-effect, Media and political agenda setting, Media influence of humanitarian aid.

Ledarskapet i dagens arbetsliv innefattar många roller och uppgifter. En av dem är att ta tillvara på humankapitalet på bästa sätt. Detta kan handla om faktorer som motivation, arbetstillfredsställelse och möjlighet till vidareutveckling men också om uppgifter som hamnar utanför vardagens och organisationens vanliga liv; att handskas med kriser. Syftet med studien var att undersöka vilka tillvägagångssätt skolledare utvecklar och använder vid kriser. Teorier och forskning på området kris, krishantering och ledarskap beskriver vikten av kunskap, erfarenhet, kommunikation, handlingskraft samt möjligheterna till olika samarbets- och samverkanspartners. Genom 8 kvalitativa intervjuer inhämtades empiri. Skolledarna bekräftade och poängterade, vikten av tillvägagångssätt, men var samtidigt medvetna och ödmjuka inför de olika svårigheter och problem som kan förhindra en lyckad krisberedskap och krishantering. Undersökningen har lett till iakttagelser som bottnar i att krishantering är komplext. Det finns inga facit och en krissituation är inte den andra lik men kunskap är strategiskt och med en större förståelse för vad som händer med människan vid kriser står man som ledare bättre rustad för hur man ska hantera det som följer.

Bakgrund: Korrelation beskriver hur två tillgångar samvarierar med avseende på storlek och riktning. Tidigare forskning visar att korrelationer mellan aktiemarknader haft en uppåtgående trend under slutet av 1900-talet i och med den globalisering som skett, där kapital lättare kunnat flyttas mellan marknader. Detta är oroväckande eftersom investerare behöver låga korrelationer för att kunna diversifiera sina innehav. Det motsatta har även visat sig, där enskilda länder som Sverige år 1992 upplevde en bankkris och därmed var ensam med att ha drastiskt fallande avkastning och korrelation.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan aktiemarknaders korrelationsavvikelser och landsspecifika kriser. Studien avser också att, utifrån ett portföljteoretiskt perspektiv, undersöka och analysera relationen mellan korrelationsavvikelser och aktieavkastning.

Metod: Uppsatsens metodansats är tvådelad, där fokus ligger på kvantitativa undersökningar av uppsatsens olika frågeställningar. Vissa frågor undersöks även kvalitativt för att få en bredd i studien och tydligare slutsatser.

Slutsatser: Studien kommer fram till att nedåtgående avvikande korrelation i vissa fall medför avtagande avkastning, men inga försök görs till att kvantifiera denna avtagande avkastning. Studien kommer även fram till att landskriser har en tydlig påverkan på korrelation gentemot världsindex, genom att den tillfälligt blir nedåtgående. Påverkan är tydligast för länder med en annars stabil trend, vilket kännetecknar de utvecklade marknaderna.

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer. Detta har varit en av orsakerna till subprimekrisen. Ett bonusstopp minskar därför risken för liknande finansiella kriser men kan däremot inte helt eliminera risken för finanskriser.

The aim for this thesis is to evaluate whether there is a risk for Sweden to be the subject of a financial crisis. This question is addressed by making a comparative analysis of three different periods in time. These are the prelude to the crisis in the early 90’s, the period before the substantial decrease in the market value of IT-related stock followed by a short recession 2001-2003 and lastly the still on-going economic boom which started about three years ago. The variables and indicators we are focusing on are mainly the same which have been used in earlier studies in this field. We examine the interest risk rate of banks by looking at the variations in market value between assets and liabilities using duration mismatch analysis. We also study the average debt-level among firms, the debt-level of households, currency fluctuations, trade-deficit levels. We analyze our empirical results utilizing crisis theories as well as looking at Sweden’s experiences of financial troubles.

Our most important results shows that Sweden is unlikely to become a subject of a financial crisis. The main reasons for that statement is that the banks are becoming more prudent in their lending policies. The debt-ratio among the public is today lower than the period before the crisis in the 90’s. Second, the risk management among Swedish banks seem to have improved compared to past events. We can see this through witnessing a reduction in credit-loss and a better coverage of risky loans in their portfolios with own capital in accordance with the Basel guidelines in the later period compared to the previous periods. Third: using duration-gap analysis we conclude that the banks nowadays are better at matching their short-term debts with long-term loans. Fourth, Sweden’s trade surplus is a huge contrast compared to the trade deficit the years before the financial crisis of the 90’s which implies that the productivity in the Swedish firms has improved and their debt-levels have been reduced.

Att placera pengar på aktiemarknaden i syfte att få en god avkastning är för många väldigt attraktivt. De lite mer försiktiga väljer andra säkrare alternativ såsom bankkonto och räntepapper. Den stora skillnaden med att placera pengar i aktier än i räntepapper är förstås att det är högre risker i samband med aktieplaceringar. Innan en investerare väljer att positionera sig för aktiemarknaden så är det av stort intresse att kunna värdera om börsen är sunt prissatt. Att placera pengar på en kraftigt övervärderad börs kan få olyckliga följder för den enskildes ekonomi. Det vet alla som agerade på aktiemarknaden under den finansiella IT-bubblan på slutet på 90-talet. Att bubblor tenderar att uppstå har oftast sin förklaring i att aktievärderingarna överstiger det fundamentalt rätta värdet på aktierna. Kort sagt råder för hög optimism bland investerarna. Denna uppsats behandlar olika faktorer som skulle kunna ha samband med en finansiell bubbla. De faktorer som uppsatsen behandlar är:

1. Kreditulåningsandel

2. Aktiebelåningsandel

3. Utdelningsandelen i förhållande till aktieindex

4. Kritiska nivåer på P/e talet

5. Omsättningsvolymen

6. Volatiliteten

Med dessa faktorer vill vi analysera om det finns variabler som kan signalera om samband med ett överhettat tillstånd på New York börsen. Totalt 9 bubblor som existerat mellan åren 1969 och 2007 har vi valt till närmare undersökning. I varje finansiell bubbla studerar vi de sex sista månaderna i en uppgångsfas innan bubblan börjat spricka. Efter en behandling av variablerna har det visat sig vara två av variablerna som hade starka signifikanta samband med en bubbla på New York börsen. Dessa variabler är kreditutlåningsandelen och aktiebelåningsandelen. Det som även kan sägas är att volatiliteten och omsättningsvolymen på börsen inte har något tydligt samband med finansiella bubblor. Av olika problem och anledningar så har variablerna P/E-tal och utdelningsandel i förhållande till aktieindex inte kunnat analyserats. Detta är naturligtvis en stor nackdel för studien.