Dissertations / Theses: 'Kriskommunikation sociala medier'

1

Sahlin, Felix. "#Kriskommunikation : En kvalitativ studie om nationell och regional kriskommunikation till unga på sociala medier." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51965.

Full text

Abstract:

The study analyzes national and regional crisis communication to youth in the beginning of the Coronavirus pandemic. As early research has shown difficulties in reaching the target group youth, and in a constantly changing society, adaption is necessary in the communication towards the target group. About 83 percent of all internet users in Sweden use social media and among youth this number is even higher (Internetstiftelsen, 2019). The study uses theories in crisis communication and social media as well as early research about government’s crisis communication with children and youth online. It contains a qualitative text analysis where a semiotic and rhetoric method has been used to analyze a total of twelve Instagram posts from Krisinformation.se and Region Stockholm. The purpose of the study is to find out what messages are communicated and how these messages are adapted to youth as a target group – which includes children, youth and young adults. The result shows that both Krisinformation.se and Region Stockholm has communicated messages that, in different ways, has encouraged the receiver to follow the counsel given, to hinder the spread of the Covid-19 virus or in any way help those that have been affected by the Coronavirus pandemic. The analysis further shows that Krisinformation.se has crisis communication with messages and content that is better adapted to youth compared to Region Stockholm. It is mainly based on the preference that youth themselves have expressed – to prioritize form and graphic before content (Henningson, 2010:61). As for the rest both organizations have followed a lot of the advice given in the theories and therefore have, in many different ways, a successful crisis communication on social media. The problem is not an absence of presence on social media, but rather the use of them, in order to reach the target group youth – where their needs need to be in focus.
Studien undersöker nationell och regional kriskommunikation till unga på sociala medier i början av coronapandemin. Då tidigare forskning har visat svårigheter att nå fram till målgruppen unga, och i ett ständigt förändrande samhälle, krävs det anpassning i kommunikationen och efter målgruppen. Ungefär 83 procent av alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier och bland unga är siffran högre (Internetstiftelsen, 2019). Studien använder sig av teorier inom kriskommunikation och sociala medier samt tidigare forskning som undersöker myndigheters kriskommunikation med barn och unga på nätet. Den innehåller en kvalitativ textanalys där en semiotisk och retorisk metod har använts för att analysera totalt tolv inlägg från Instagramkonton tillhörande Krisinformation.se och Region Stockholm. Studiens syfte är att ta reda på vilka budskap som kommuniceras samt hur budskapen riktas och anpassas till målgruppen unga; det vill säga barn, ungdomar och unga vuxna. Resultatet visar att både Krisinformation.se och Region Stockholm har kommunicerat budskap som på olika sätt har uppmanat mottagaren att följa de allmänna råden, hindra smittspridningen av covid-19 eller på något sätt hjälpa de som blivit påverkade av coronapandemin. Vidare visar analysen att Krisinformation.se har kriskommunikation med budskap och innehåll som är bättre anpassade till unga, jämfört med Region Stockholm. Det baseras främst på ungas egna önskemål att prioritera form och grafik före innehåll (Henningson, 2010:61). I övrigt följer båda organisationerna många av de råd som ges i teorin och har därmed, på flera sätt, en framgångsrik kriskommunikation på sociala medier. Problemet är inte en avsaknad av närvaro på sociala medier, snarare användningen av dem, för att kunna nå fram till målgruppen unga – där ungas behov behöver stå i fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Dahlstedt, Elin, and Cecilia Gustavsson. "Sociala medier vid kris – en fråga om lyhördhet : En kvalitativ textanalys av kriskommunikation i sociala medier." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-49039.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

David, Edvinsson, Lingefjärd Jacob, and Lundmark Isac. "Kriskommunikation i praktiken : En fallstudie i hur Kommunal Östs medlemmar uppfattat Kommunals kriskommunikation." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47234.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Eriksson, Mats, and Sara Andersson. "Kriskommunikation i förändring : En kvalitativ studie av kommunala kommunikationschefers inställning till sociala medier i kriskommunikation." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-43280.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Osseyran, Anna Caroline, and Filip Wallin. "Sociala medier som kommunikationskanal : Vad krävs för en lyckad kriskommunikation?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340610.

Full text

Abstract:

På senare år har det skett en förändring av medielandskapet. De traditionella medierna har fått konkurrens i form av de sociala medierna som snabbt har växt fram och börjat ta plats. Detta har även ställt nya krav på hur företag framställer och hanterar sin kriskommunikation i samband med kris. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som idag är av betydelse för svenska företag i kriskommunikation genom sociala medier. För att undersöka detta har vi genomfört en empirisk studie. Studien grundar sig dels i en teoretisk modell inom kriskommunikation samt ett antal påverkansfaktorer på kriskommunikation i sociala medier. Datainsamlingen har skett genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med experter inom krishantering och kriskommunikation. I studien framkom ett antal centrala faktorer som företag idag bör beakta vid kriskommunikation genom sociala medier. Dessa faktorer är ägarskap av egna kanaler och budskap, tidspress på kriskommunikation, en låg trovärdighet samt ett hätskt medielandskap. Genom att ha kännedom av faktorerna kan företag lyckas bättre med sin kriskommunikation genom sociala medier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Wiaderny, Sandra. "Kriskommunikation i sociala medier : Parken Zoo före, under och efter kris." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87703.

Full text

Abstract:

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att interagera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som sociala medier innebär ett hot för organisationer. I sociala medier kan ett rykte eller missnöje uppstå väldigt snabbt och bli en sanning som orsakar stor skada för ett företag och ett varumärke. Syftet är att belysa och problematisera hur företag använder sociala medier i sin kriskommunikation. Syftet bröts ner i tre frågeställningar: Hur använder Parken Zoo Facebook i sin kriskommunikation? Hur utvecklas kriskommunikationen i de olika faserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen? Vilken roll spelar Facebook i dessa faser? De teoretiska ramverken som har använts i uppsatsen är krisens olika faser och relationsskapande. Hur dessa ramverk kan integreras med sociala medier som Facebook är en viktig del för att förstå hur Parken Zoo använder Facebook för att kommunicera före, under och efter en kris. Den empiriska undersökningen består av en fallstudie av ett företags användning av sociala medier i sin kriskommunikation genom en kvalitativ innehållsanalys i form av argumentationsanalys och en kvalitativ intervju. Argumentationsanalysen och den kvalitativa intervjuns resultat visar att de olika krisfaserna förebyggande-, förberedelse-, akut-, återhämtnings- och lärofasen i och med de sociala mediernas intåg kastar om ordningen och gränserna suddas ut. Då sociala medier har ändrat processen för en kris där krisen inte längre följer en linjär process utan gör att företagen måste arbeta proaktivt genom alla faser då Facebook bjuder in till debatt som kan eskalera om företag inte arbetar proaktivt, med kunskap och information. Gränserna mellan de olika faserna kastas om, suddas ut och ställer högre krav på företag att alltid vara tillgängliga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Almstrand, Jacob. "Kriskommunikation och Åsiktspolarisering : En studie kring SAS kriskommunikation." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40071.

Full text

Abstract:

I februari 2020 utmanade SAS den nationalistiska uppfattningen om vad som verkligen var skandinaviskt genom en reklamfilm. Den här filmen möttes av kritik där flera av kritikerna kritiserade utifrån ett nationalistiskt perspektiv. Detta ledde till att SAS påbörjade en kriskommunikationsprocess där man från deras kommunikation kan utläsa främst tre strategier från Benoits Image repair theory. SAS nekade till anklagelserna, de försökte att sänka trovärdigheten hos kritikerna och de ändrade om sin kampanj. Likt tidigare forskning är slutsatsen i den här studien att SAS agerat otydligt i sin kommunikation vilket grundar sig i att de använt sig av för olika strategier som säger emot varandra. Denna situation kan liknas vid en dialog mellan SAS och respondenter. Vad den här dialogen slutar i är två sidor som vill förmedla en bild om vad som är skandinaviskt, en diskussion som delat många i Skandinavien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Mathisen, Peter, and Pontus Blomgren. "Simone - den sociala stormen? : En studie av offentliga verksamheters kriskommunikation i sociala medier." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35930.

Full text

Abstract:

Denna studie syftar till att undersöka hur svenska myndigheter arbetade med kriskommunikationen i sociala medier i samband med stormen Simone, samt vilka lärdomar de har med sig in i arbetet med den och vad de lärt sig av stormen. Metoden som användes för studien var kvalitativa djupintervjuer. Intervjuerna har genomförts med personer som arbetade med tre svenska myndigheters kriskommunikation i sociala medier under stormen Simone. De huvudsakliga resultaten för studien visar att myndigheterna i samband med stormen var improviserande och flexibla i sitt arbete med sociala medier, samt att sociala medier främst användes som en informationskanal och ett komplement till övriga kommunikationskanaler. En viktig lärdom myndigheterna tar med sig från stormen är att utveckla en krishanteringskultur som i högre grad innefattar sociala medier.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Sjöström, Rebecka. "Strategi i en föränderlig verklighet : Sociala mediers inflytande på strategisk kriskommunikation." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-52753.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris. Till detta hör en fungerande och uppdaterad omvärldsbevakning. I en tid präglad av sociala medier, där alla människor kan producera och publicera nyheter, måste man som organisation arbeta proaktivt och hålla koll på vad det skrivs om i media och idag har man fler kommunikationskanaler att hålla reda på än någonsin. Syfte: Jag vill med avstamp i tidigare forskning och litteratur undersöka hur verksamma inom kommunikationsområdet uppfattar sociala medier och hur denna nya kommunikationskanal kan och bör användas i organisationers strategiska kriskommunikation. Hur bemöter man eller bemöter man inte möjligheten till direktkommunikation med sina intressenter/kunder? Metod: Studien bygger på en explorativ ansats där den, genom semistrukturerade intervjuer, insamlade empirin har kategoriserats i teman som sedan legat till grund för analysen och resonemanget i uppsatsen. Med hjälp av en tematiskt disponerad intervjuguide har 5 respondenter intervjuats. Slutsats: En organisation måste vara förberedd och uppdaterad och ha möjlighet att kommunicera med alla berörda parter. Implementering av sociala medier i organisationens kommunikation bör vara en självklarhet. Men det är en implementering som bör föregås utav en omfattande analys. Uppsatsen avslutas med en lista med förslag på åtgärder för att kartlägga om och i så fall hur man som organisation bör bemöta de sociala medierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Malm, Johan. "Känslor och krisresponser : Hur kriskommunikation på sociala medier påverkas av intressenternas känslor." Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-220660.

Full text

Abstract:

Nya teknologiska förutsättningar har resulterat i att intressenterna kan föra en dialog med organisationer jämfört med den tidigare monologen från organisationen. I och med detta sker kommunikation på andra vilkor och under en kris blir därför organisationen tvunget att bemöta enskilda individers reaktioner och känslor. Detta kan innebära att de måste anpassa sin kriskommunikation till omgivningens känsloyttringar. Uppsatsen tar avstamp i Attributionsteorin och Situationsbaserad Teori för Kriskommunikation (STK) för att sedan beskriva olika kommunikationsstrategier under en kris och hur intressenters känslor yttrar sig under en kris. Undersökningen bygger på Findus Facebooksida, där användarkommentarer och svar från Findus har samlats in och sedan klassificeras utifrån de känslotyper och de responsstrategier de uttrycker. Syftet är att se om det finns något samband mellan den uttryckta känslan i en kommentar och företagets respons.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Andersson, Annica. "Kriskommunikation i sociala medier : En fallstudie av skogsbranden i Pålgård sommaren 2018." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för data- och systemvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37975.

Full text

Abstract:

Nowadays many people get together in social networks, which is also a place where you seek information about current events. It’s possible to ask questions and communicate in real time which can be useful in case of crisis. Content in social network is generated by users which also could make it a place for spreading of rumors. The purpose of this work was to investigate the use of social networks and its importance and limitations during the different phases of a crisis. The research was a case study where The use of social networks during the wildfires in Pålgård in the summer of 2018 was investigated. Data collection was performed by interviews, documentary research of social networks and background information. The interviewees’ respondents have been appointed through exploratory selection. Four respondents represent different actors who collaborated during the forest fire in Pålgård 2018. One of the respondents administers a Facebook group that was frequently used during the event. The last respondent is a private person who is also the station manager’s siblings. This respondent initially helped the sibling to coordinate volunteer efforts in the abovementioned Facebook group. Social media has a great potential when it comes to reaching out to many in a short time. Regarding the forest fire in Pålgård, Facebook has primarily been used to share information, coordinate efforts, offer help and questions. Even traditional media uses their Facebook channels to share their news. In order to avoid speculation and misunderstanding, which can lead to rumor spread, it is of great importance that there is accurate and reliable information available to the public, and that their questions are answered. This is something social media can be used for.
Sociala medier är idag en mötesplats för många människor, och även en plats där information söks om aktuella händelser. Det är möjligt att ställa frågor och kommunicera i realtid vilket kan vara värdefullt vid en krissituation. Men innehåll i sociala medier är också användargenererat vilket kan göra det till en plats för ryktesspridning. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka sociala mediers användning, betydelse och begränsningar för kommunikation och informationsdelning under en kris olika faser. Forskningen har bedrivits i form av en fallstudie där sociala mediers användning vid skogsbranden i Pålgård 2018 belysts. Datainsamling har skett genom intervjuer, dokumentär forskning av sociala medier och bakgrundsinformation. Intervjuernas respondenter har utsetts genom explorativt val. Fyra respondenter representerar olika aktörer som samverkade under skogsbranden i Pålgård 2018. En respondent administrerar en Facebookgrupp som användes flitigt under händelsen. Den sista respondenten är en privatperson som också är stationschefens syskon. Denna respondent hjälpte i början sitt syskon att samordna frivilliginsatser i ovannämnda Facebookgrupp. Sociala medier har en stor potential när det gäller att nå ut till många på kort tid. Beträffande skogsbranden vid Pålgård har framförallt Facebook använts till att dela med sig av information, samordna insatser, erbjuda hjälp samt ställa och besvara frågor. Även traditionell media använder sina Facebookkanaler till att dela sina nyheter. För att undvika spekulationer och missförstånd vilket i förlängningen kan leda till ryktesspridning är det av stor vikt att det finns korrekt och pålitlig information tillgänglig för allmänheten, och att frågor blir besvarade. Detta är något sociala medier med fördel kan användas till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Berglind, Robert, and Marcus Ullström. "Sony i kris : En undersökning av Sonys kriskommunikation i blogg och sociala medier." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26592.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har varit att få en bättre förståelse för hur ett företags kriskommunikation kan se ut i förhållande till dagens kommunikationsteknologi. Med dagens kommunikationsteknologi menas i denna uppsats sociala medier och bloggar. För att uppnå syftet har en fallstudie gjorts för att undersöka ett företags kriskommunikation i sociala medier och bloggar. Fallstudien har gjorts på teknikföretaget Sony och deras kris från 2011 när deras nätverk hackades. Nätverket används av Sonys kunder för att spela tv-spel online samt för att köpa digitala varor och tjänster via Sonys tv-spelskonsoler. I samband med hackningen stals kunders personliga information samt misstänktes det att även kreditkortsinformation kan ha stulits. Sony anklagades för att ha undanhållit viktig information från deras kunder om vilken typ av personlig information var i riskzonen, samt att deras nätverk inte var tillräckligt säkert mot dataintrång. Fyra frågor ställdes för att uppnå syftet: 1. Vilket innehåll hade Sonys kommunikation i deras sociala mediekanaler och bloggar under krisen? 2. Vilka retoriska strategier (ethos, logos, pathos) använde sig Sony utav för att förmedla innehållet? 3. Hur förändrades Sonys kommunikationsstrategi under tiden för krisen? 4. Hur stämmer Sonys kommunikations innehåll under krisen överens med SCCT (Situational Crisis Communication Theory), samt allmän forskning inom kriskommunikation? Det teoretiska ramverket för uppsatsen har delats in i två kategorier: teori och allmän forskning. Teorin har utgåtts från modeller för tvåvägskommunikation mellan organisationer och dess intressenter, Per Echeverris beskrivning av bemötandesanalys, samt SCCT som går ut på att placera organisationer och deras kriser i kategorier för att bättre kunna applicera en eller flera passande responsstrategier. Med allmän forskning menas i det här sammanhanget ett samlat ramverk av forskning inom kriskommunikation som har gjorts i samband med sociala medier och bloggars påverkan främst på kriskommunikation och även kommunikation generellt sett. Metoderna som användes för uppsatsen har varit en kvantitativ innehållsanalys av Sonys innehåll i deras officiella blogg, Facebook- och Twitter-kanal under tidsramen 2011-04-20 – 2011-07-31, då krisen hade inträffat och Sony kommunicerade utåt till deras kunder genom dessa medier. Dessutom gjordes en kvalitativ innehållsanalys av utvalda delar från den kvantitativa innehållsanalysen, genom en retorisk analys för att studera innehållet närmare. Resultaten från båda analyserna visade att Sonys kommunikationsstrategi kunde kategoriseras in i två olika grupper enligt SCCT; först tog Sony avstånd från det inträffade och senare antog företaget en fullständigt ursäktande hållning gentemot kunderna. Sony försökte inledningsvis porträttera sig själva som offret under krisen och fick rätta till desinformation och deras tvåvägskommunikation var mer asymmetrisk, men fick senare ta en mer tillmötesgående responsstrategi och be kunderna om ursäkt med hjälp av kompensationer och säkerhetsförbättringar. Tvåvägskommunikationen var senare mer symmetrisk. Resultatet visade även att Sonys användande av deras blogg var ypperligt under krisen, samtidigt som deras närvaro på Twitter var till större del väl anpassat till mediet med korta och frekventa uppdateringar om krisen till kunderna. Facebook användes inte lika effektivt av Sony, och användes endast till att sprida inläggen från bloggen. I slutsats har undersökningen av Sonys kris gett en bättre förståelse för hur ett företag bör hantera sin kriskommunikation inom sociala medier och bloggar när det gäller vad man ska göra och bör undvika.
The purpose of this essay has been to get a better understanding of how a company can utilize today’s communication technology in their crisis communication. Today’s communication technology refers to blogs and social media. To accomplish this purpose a company’s external communication during a crisis has been studied. The crisis studied was Sony’s crisis in 2011 when their network got hacked. The network is used by consumers to play videogames online and purchase digital products and services using their videogame consoles. The hackers acquired the customers’ personal information and it was rumored at the time that information about credit cards had been stolen as well. Sony was accused of withholding important information from customers about what personal information was in danger, and the network’s security was questioned. Four questions were asked to help the essay in reaching its purpose. 1. What information did Sony’s communication in their social media and blogs contain during the crisis? 2. What rhetorical strategies (ethos, logos, pathos) did Sony use to convey the information? 3. How did Sony’s communication strategy change during the events of the crisis? 4. How does Sony’s communication during the crisis compare with SCCT (Situational Crisis Communication Theory) and research in general regarding crisis communication? The essay’s theoretical framework has been divided into two categories: theory and research in general. The theories used to interpret the results have been James E. Grunig’s models of two-way communication between organizations and their stakeholders, Per Echeverri’s description of response analysis, as well as W. Timothy Coombs SCCT which aims to define a crisis as a crisis situation in order to find a proper response strategy. Research in general in this context refers to a collective framework of research regarding crisis communication in conjunction with social media and blogs influence on primarily crisis communication but also communication in general. The methods used for the essay have been a quantitative content analysis of Sony’s content in their information on their blog, Facebook page and Twitter feed between 2011-04-20 and 2011-07-31 which was the time Sony communicated externally regarding the crisis. In addition, a qualitative content analysis was conducted on parts of the data from the quantitative analysis through a rhetorical analysis. The results from the analyses showed that different response strategies could be identified, according to SCCT; at first, Sony distanced itself from the crisis but later had to use a full apology-strategy to address the situation. Sony initially tried to portrait themselves as victims and had to correct disinformation. Their two-way communication was at this time more asymmetrical. Later they used a more accommodating response strategy and apologized to their customers and compensated them in addition to improving the security to prevent a similar attack. Sony’s two-way communication was now more symmetrical. The results also showed that Sony’s use of their blog was exceptional and their Twitter usage was optimized for that medium with short and frequent updates regarding the crisis. Sony’s Facebook page was not used as effectively and was mostly used to spread the same information from the blog. In conclusion: the examination of Sony’s crisis has given a better understanding of how a company should manage its crisis communication within social media and blogs, for better and worse.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Ahlberg, Victoria, and Sofia Andersson. "Kriskommunikation på sociala medier : Småföretag i Sverige inom modeinriktad detaljhandel under Covid-19." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för handel och företagande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19740.

Full text

Abstract:

Småföretag är just nu en av de branscher som kämpar mest med sin överlevnad i den pågående krisen. Med hjälp av sociala medier som kan vara de mest effektiva plattformarna i en kris kan småföretag sprida information och skapa ett mer personligt förhållande med sina kunder (Alves et al., 2020). Under en kris är det otroligt viktigt att kommunikationen sker löpande då nya kunder behövs till butiken för att den skall överleva under kommande period. Pandemin har bidragit till att många småföretag förväntas läggas ner, men det är för tidigt att se några tydliga effekter av detta (Fairlie, 2020). Medvetenheten om vikten av kriskommunikation skapar mer gemenskap och delaktighet hos medarbetarna i organisationen (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Kriskommunikation har blivit mer viktigt än någonsin och även en nödvändighet för småföretag, och därför anser författarna att en studie om småföretags tillvägagångssätt i hur de arbetar med kriskommunikation på sina sociala medier ligger rätt i tiden med tanke på pandemin.Syftet med studien är att undersöka hur småföretag arbetar med kriskommunikation på sociala medier. Författarna har valt att undersöka respondenter som arbetar i modeinriktade småföretag för att få fram tydliga faktorer som Covid-19 bidragit med. Den teoretiska referensramen grundar sig i Covid-19 och sociala medier. Tidigare forskning kring småföretag och kriskommunikation påvisar ett kunskapsgap, vilket studien till viss del skall fylla. Studien genomförs med intervjuer genom den kvalitativa undersökningsmetoden. För insamlad empiri har det utförts semistrukturerade intervjuer med fem butikschefer. Respondenterna valdes ut genom tre kriterier, att de måste vara ett småföretag, vara påverkade av Covid-19 och slutligen använda sig av sociala medier. Genom en analys har ett resultat kommit fram, med hjälp av insamlad data och den teoretiska referensramen. Studiens resultat visar att alla intervjuade småföretag är påverkade av krisen, men att de inte besitter tillräckligt med kompetens för arbetet med kriskommunikation på sociala medier, vilket tidigare forskning betonar som avgörande.
Small businesses are currently one of the industries struggling most with their survival in the current crisis. With the help of social media that can be the most effective platforms in a crisis, small businesses can spread information and create a more personal relationship with their customers (Alves et al., 2020). During a crisis, it is incredibly important that communication takes place on an ongoing basis as new customers are needed for the store to survive in the coming period. The pandemic has contributed to the fact that many small businesses are expected to close, but it is too early to see any clear effects of this (Fairlie, 2020). Awareness of the importance of crisis communication creates more community and participation among employees in the organization (Heide et al., 2012; Reynolds et al., 2007). Crisis communication has become more important than ever and a necessity for small businesses, and therefore the authors believe that a study of small business approaches in how they work with crisis communication on their social media is timely given the pandemic.The purpose of the study is to investigate how small businesses work with crisis communication on social media. The authors have chosen to examine respondents who work in fashion-oriented small companies to obtain clear factors that Covid-19 has contributed. The theoretical frame of reference is based on Covid-19 and social media. Previous research on small businesses and crisis communication shows a knowledge gap, which the study must some extent fill. The study is conducted with interviews through the qualitative survey method. For collected empirical data, semi-structured interviews have been conducted with five store managers. The respondents were selected by three criteria, that they must be a small business, be influenced by Covid-19 and finally use social media. Through an analysis, a result has emerged, with the help of collected data and the theoretical frame of reference. The results of the study show that all interviewed small businesses are affected by the crisis, but that they do not possess sufficient competence for the work with crisis communication on social media, which previous research emphasizes as crucial.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Modin, Elinor. "Fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer med kriskommunikation på sociala medier : En fallstudie av Karlstads kommun." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-37010.

Full text

Abstract:

Att som organisation använda den högeffektiva spridningen av information som sociala medier kanbidra med vid krissituationer har sina fördelar och nackdelar. Hur organisationer ska hanterapublicering av krisinformation är en avvägning mellan att hjälpa drabbade intressenter eller attskydda organisationens anseende hos intressenter. Kommunikationsverktyg som sociala medier ärinte en envägskommunikation vilket gör det möjligt för intressenter att fritt uttrycka sitt missnöjeöver situationer.Syftet med denna fallstudie är att utifrån en organisatoriskt perspektiv beskriva den avvägningmellan fördelar och nackdelar kriskommunikation på sociala medier innebär samt om det finnsspecifika framgångsfaktorer för att lyckas kriskommunicera med drabbade och intressenter under enpågående kris. Detta besvaras med hjälp av intervjuer, dokumentstudier och litteraturstudier.Studiens resulterade i redovisning av fördelar, nackdelar och framgångsfaktorer för en lyckadanvändning av sociala medier vid kriskommunikation. Slutsatsen framtogs med hjälp av resultatetsom stärkte insamlad innehåll i litteraturgenomgången. De fördelar som upptäcktes var deneffektiva spridningsmöjligheten sociala medier bidrar till, möjligheten till dialog och uppdaterakrisinformation kontinuerligt och den avlastning det innebär för organisationer att använda socialamedier vid krisförmedling. De nackdelar som kunde skönjas var den ryktesspridning somorganisationer kan falla offer för, resursåtgången sociala medier kan kräva under pågående kris ochatt möta intressenters missnöje på sociala medier. De framgångsfaktorer för lyckad användning avsociala medier vid kriskommunikation var att upprätthålla en god relation med intressenter,organisationens förmedlingen av krisinformation samt intressenters tillit och organisationenstrovärdighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Bengtsson, Amanda. "Sociala medier som kriskommunikationsverktyg : En fallstudie om frivilliga organisationers engagemang och kriskommunikation på sociala medier i samband med överfallen mot kvinnor i Östersund." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28596.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Maloparic, Doris, and Deborah Milli Amanuel. "Kriskommunikation under företagskriser : En kvalitativ studie om kriskommunikation under företagskriser och konsumenters gensvar på kommunikationen." Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-42247.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna studie är att söka djupare förståelse kring hur företag agerar vid företagskriser, vilka strategier de tar till sig. Vidare syftar studien till att bidra till djupare förståelse kring hur kriskommunikation tas emot av konsumenter på sociala medier. Metod: En kvalitativ fallstudie har tillämpats på fyra företag som har genomgått en publik företagskris. Den samlade empirin grundar sig på sekundärdata som har framställts genom en E-forskningsmetod. För att undersöka konsumentresponsen har 100 slumpmässiga kommentarer valts från respektive kommentarsfält för att sedan presenteras i ett ordmoln där de mest kommenterade orden illustreras. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar teorierna: Corporate Apologia, Image Repair Theory och Situational Crisis Communication Theory. Slutsats: Studiens slutsats ger indikationer på att företag ber om ursäkt för händelsen och kommunicerar ut alla beslut som tas rörande den. Det går att antyda att konsumenter reagerar varierande på kriskommunikation där företag enbart ber om ursäkt för den händelsen. Det går även att antyda att konsumenterna till största del har en generellt positiv bild av kriskommunikation där företag kommunicerar ut en handlingsplan, i samband med att företaget tidigare har bett om ursäkt för händelsen.
Purpose: The purpose of the study is to examine how companies use external communication, through different communication strategies during a corporate crisis. Furthermore how customers respond to the company's crisis communication. Methodology: A qualitative case study was applied to four companies that have undergone a corporate crisis. The empirical data is based on secondary data that have been collected through an E-science methodology. To examine the customer response on the crisis communication, 100 random comments were selected from each comment section. The response is presented in a wordcloud where the most frequently used words are illustrated in the cloud. Theoretical framework: The theoretical framework includes the theories: Corporate Apologia, Image Repair Theory and Situational Crisis Communication Theory. Conclusion: The conclusion provides indications that companies apologize for the incident and communicate all decisions made regarding it. It can be suggested that consumers react differently to crisis communication where companies only apologize for that event. It can also be suggested that consumers for the most part have a generally positive image of crisis communication where companies communicate an action plan, in addition to that the company previously has apologized for the incident.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Norling, Emma. "Kommuners användande av Facebook och Twitter i kriskommunikation." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-37329.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to create an understanding for crisis communication in four different municipalities. The main question is how these municipalities have been working with crisis communication on the social media, Facebook and Twitter, during 2012-2017. The study is of the qualitative type and the method is based on interviews with communication managers and senior communication managers. In combination with interviews, a rhetorical analyze has been done of the municipalities’ crisis announcement, on Facebook and Twitter. The earlier research and theory which this study is based on, is related areas in crisis communication. Focus is also set on definitions of crisis and the results shows that Facebook has been the central part of the crisis communications to these specific municipalities compared to Twitter. In the analysis it also shows that none of the municipalities has been involved in big crisis during this period.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hansson, Jennifer, and Emma Axelsson. ""Ingen kris är den andra lik" : En kvalitativ och kvantitativ studie om Länsstyrelsens kriskommunikation." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-21174.

Full text

Abstract:

Vårt syfte är att undersöka hur representanter från länsstyrelserna i Sverige beskriver sitt arbete och samverkan med strategisk kriskommunikation samt hur de beskriver kommunikationen i digitala kanaler i det arbetet. Länsstyrelsen är en svensk nationell myndighet som kan bli berörd av en mängd olika kriser. Deras roll i samhället är att vara väl förberedda när en kris inträffar och agera spindeln i nätet för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner tillsammans med andra krishanterande myndigheter genom att informera, samverka och fördela resurser. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för kommunikation och möjliggör en direktkontakt och interaktion mellan aktörer och allmänheten – vilket kan ha ändrat förutsättningarna för kriskommunikationen. Det empiriska materialet är insamlat genom en mix av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det kvantitativa materialet har samlats in genom 17 enkätundersökningar, genomförda via telefon. Det kvalitativa materialet har också samlats in via telefon, då enkätundersökningen avslutades med ett antal öppna frågor där respondenterna ombads ge mer djup i sina svar. Vårt urval avsåg en anställd från varje länsstyrelse som arbetar med kriskommunikation eller krishantering. Av 21 möjliga länsstyrelser deltog 17. Länsstyrelserna bejakar vikten av att proaktivt arbeta med krishantering. Genom övningar, scenarioträningar och samverkansövningar ser de till att alltid försöka bli bättre och utvecklas. Länsstyrelsen anser att de är bättre på att sprida information än att föra en dialog med allmänheten. En majoritet av länsstyrelserna använder sig av sociala medier både i det ordinarie arbetet och i kris. De beskrev kommunikationen till allmänheten i sociala medier som ganska enkelriktad, vilket kan bero på vikten av att informationen ska gå fort när en kris uppstår. Allmänheten vänder sig generellt sett sig inte till Länsstyrelsen för informationsfrågor vid en kris, utan snarare till kommuner och elbolag. En av deras viktigaste roll är således att se till de instanser som i första hand möter allmänheten har rätt information. Länsstyrelsernas samverkan innefattade en mängd olika konstellationer, både med varandra och andra myndigheter. De arbetar mycket med att ta lärdom av varandra genom tidigare erfarenheter av kriser. Många beskrev arbetet med sociala medier som resurskrävande och som en risk för ryktesspridning, men lyfte dock fram att sociala medier ger tillfälle att nå en större grupp människor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hultin, Cecilia, Jeanette Jansson, and Jessica Karlsson. "Medborgardialog på Facebook : En fallstudie om kriskommunikation." Thesis, Högskolan i Gävle, Media- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-27131.

Full text

Abstract:

Krishantering idag har vidgats i och med sociala mediers uppkomst som medför både möjligheter och hot. Möjligheterna som finns är att det är lättare än någonsin att interagera med en stor målgrupp och skapa sömlösa relationer. Å andra sidan skapar det snabb spridning av information vilket kan vara ett hot för en organisation. Kommer falska påståenden ut om ett företag så kan det skapa missnöje men det kan också snabbt bli en sanning som orsakar skada för företaget/varumärket eller organisationen. Syftet med denna studie är att få en bättre inblick i hur kommunerna använder sig av kriskommunikation med dagens kommunikationsteknologi vid en pågående kris. Kris studien undersöker vattenläckor. Kommunikationsteknologin kommer i denna studie avgränsas till sociala medier, mer specifikt Facebook. De tre kommuner som har undersökts är Gävle, Lidingö och Motala kommun. De teoretiska utgångspunkter studien använder sig av är kriskommunikation och strategisk kommunikation. Metoderna som har använts för studien är två kvalitativa, varav en innehållsanalys och intervjuer. Intervjuerna gjordes med de tre kommunikationscheferna i kommunerna för att få en bättre insikt i kommunernas sätt att arbeta med kriskommunikation. Studiens undersökning kom fram till att kommunerna vill utveckla och använda sig mer av Facebook som en kommunikationskanal vid krissituationer för att nå invånarna i kommunen.
Crisis management today has expanded as to social media’s origination, bringing both opportunities and threats. The opportunities available are that it is easier than ever to interact with a large audience and to create seamless relations. However, threats can arise as it creates a rapid dissemination of information which can harm an organization. Moreover false statements being spread out about a company may cause dissatisfaction, additionally rumours can very fast become the truth that cause damage to the company/brand or the organisation. The purpose of this case study is to get a better insight into how three municipalities use their crisis communication with today's communication technology at hand. Communication technology will be defined in this study as social media, and more specifically Facebook. The three municipalities that have been investigated are Gävle, Lidingö and Motala municipality. The theoretical issues this paper is focusing on are crisis communication and strategic communication. Research within other areas is taken into account, as it is relevant for this study and its purpose. The empirical examination consists of a case study of how the three municipalities use their crisis communication. The methods used in this study are a quantitative content analysis of the three municipalities’ Facebook submissions regarding water leaks and a qualitative interview with the person being responsible for each municipality’s communication. The study found that the municipalities want to develop and use more of Facebook as a communication channel in crisis situations to reach residents of the municipality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Stenberg, John, and Markus Strömberg. "Det är dags att få ordning på torpet : En kvalitativ fallstudie om retorik och kriskommunikation på Transportstyrelsen." Thesis, Karlstads universitet, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66692.

Full text

Abstract:

The study is based on the IT scandal at the Transport Agency, which began in 2015. The agency decided to outsource parts of its operations to the international IT company IBM, which in turn used several subcontractors based in other European countries. The Transport Agency's register contains information about virtually all Swedish citizens, and these data may now be available at foreign intelligence services. The scandal became widely known in 2017 and had consequences at the highest political level. In addition, the former Director-General was convicted of negligence with confidentiality. When the IT leak became known to the public, trust in the authority was seriously affected. The Transport Agency then made several attempts to minimize the damage that occurred. The purpose of this study is to investigate how the Transport Agency used rhetoric to rebuild confidence in the authority in connection with the IT scandal. Within the study there are three questions. 1. How did the Transport Agency work with rhetoric to rebuild the trust of the organization's stakeholders in the IT scandal? 2. How did the Transport Agency act on social media and how does the actions differ depending on the channel used? 3. How well has the Transport Agency's actions been consistent with what Coombs (2014) theories say about crisis communication? The first question relates to the purpose and addresses the rhetorical resources used in the rebuilding of trust in the authority. Research recommends social media as an effective tool to alleviate the consequences of a crisis, the study's ambition was to investigate how this opportunity was used by the Transport Agency. Timothy Coombs is the largest authority in crisis communication research, therefore the study chose to investigate how well the Transport Agency's actions are consistent with his theories. The theoretical framework is divided into rhetoric, crisis communication and social media. The rhetoric section rests largely on Brigitte Mral's research, while Timothy Coomb's research forms the basis for the theoretical framework within the crisis communication section. Research on social media in crisis communication is a relatively new focus. In this section, the study has been assisted by several researchers who argue both the pros and cons of using these media in times of crisis. The study has used a rhetorical text analysis to investigate the material consisting of four newspaper articles, a press conference and a longer text produced by the Transport Agency. The 4 methodological approach consists of Karlberg and Mrals (1998) model for rhetorical text analysis that includes six steps, context, disposition, convincing argument, argumentation analysis, style and formulation of analytical results. The study presents a result that the Transport Agency, in many cases represented by Director General Jonas Bjelfvenstam, has acted on both the rhetoric research and the crisis communication research guidelines. The most remarkable result of the study is that the Transport Agency has not used its social media to alleviate the effects of the crisis. Something that is contrary to the research recommendations. The study is at the same time pointing out that the results presented consist of interpretations and may be influenced by our own pre- understanding. For future research, it is recommended to continue research in rhetoric to create an even broader knowledge base in the area, but also to study how social media have impacted on other organizations crisis management.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Jemth, Daniel, and Ebba Silversnö. "Kriskommunikation i det digitala samhället." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-19986.

Full text

Abstract:

Detta kandidatarbete syftar till att påpeka några av de möjligheter som digitaliseringen bidrar till, genom att bland annat lyfta smartphones och sociala medier som en potentiell kanal för utökad kriskommunikation. I en krissituation är kommunikation av yttersta vikt. I Sverige har den traditionella kriskommunikationen länge kretsat kring ljudsignalen Hesa Fredrik och VMA (viktigt meddelande till allmänheten) i statligt ägda tv- och radiokanaler. På senare tid har stora delar av samhället kommit att digitaliseras, vilket även medför att förutsättningarna och möjligheterna för kriskommunikation utvecklas och förändras. Detta har visualiserats i en film med hjälp av designfiktion och diegetiska prototyper för att spekulera och testa vilka digitala lösningar som hade kunnat vara möjliga i en nära framtid. Vi har utgått från Bleeckers (2009) definition och beskrivning av designfiktion och som ett stöd i skapandet av detta användes metoder såsom Three Layered Model of design fiction av Lindley & Coulton (2014), scenarier som beskrivs av Nardi (1992) och framtida personas enligt Fergnani (2019). För filmens slutgiltiga resultat spelade framför allt de diegetiska prototyperna en betydande roll, men också den verklighetsbaserade grunden samt narrativet för att kunna sammanföra verkligheten med den spekulativa framtiden. I filmen visas dock endast ett fåtal av de oändliga möjligheter som digitaliseringen medför, men kan förhoppningsvis ses som inspiration till vidare utforskning av nya digitala lösningar för kriskommunikation.
This Bachelor Thesis aims to highlight some of the opportunities that the digitisation contributes to, by among other things, lifting smartphones and social media as a potential channel for increased crisis communication. In a crisis situation, communication is of utmost importance. In Sweden, the traditional crisis communication system has long revolved around the audio signal “Hesa Fredrik” and “VMA” (important announcement to the public) in state-owned television and radio stations. Recently, big parts of the society have been digitised which means that the conditions and opportunities for crisis communication both develop and change. This has been visualised in a film by using design fiction and diegetic prototypes as a way to help speculate and test which digital solutions may be possible in a near future. We have used the definition and explanation of design fiction as mentioned by Bleecker (2009), and methods such as the Three Layered Model of design fiction by Lindley & Coulton (2014), scenarios as described by Nardi (1992) and future personas according to Fergnani (2019) were supportive in the making of the film. For the final result of the film, the diegetic prototypes played a significant role, as well as the foundation based on reality and the narrative in order to connect the reality with the speculative future. Only a few of the endless opportunities that the digitisation brings is shown in the film, but may hopefully inspire further exploration of new, digital solutions for crisis communication.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Hedin, Amanda, and Jennifer Persson. "Kommunikation - en trygghet : En kvantitativ och kvalitativ studie av organisationen Ungdomar för trygghets kommunikativa arbete med högstadieelever i Karlstads kommun." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-31381.

Full text

Abstract:

Denna uppsats är skriven om organisationen Ungdomar för trygghet, en organisation som är en del av räddningstjänsten i Karlstad kommun. Ungdomar för trygghet arbetar med att skapa en tryggare tillvaro och att vara förebilder till ungdomar i Karlstads kommun. Denna uppsats undersöker hur organisationen genom kommunikation försöker skapa en relation, vara förebilder för- och undvika personliga kriser hos elever på de högstadieskolor som de besöker två gånger i veckan. De skolor som undersöks i denna studie är Vålbergsskolan, Frödingskolan, Rudsskolan och Hultsbergsskolan i Karlstad. Syftet med studien är att undersöka vad Ungdomar för trygghet vill uppnå med sitt kommunikativa arbete både i skolorna och via sociala medier samt att undersöka om de får ut det de vill till de skolor som studien är avgränsad till. Studien är både en kvalitativ och en kvantitativ studie som inleddes med fokusgruppsintervjuer med ungdomarna som arbetar på organisationen, där syfte var att ta reda på vad organisationen vill uppnå med sitt kommunikativa arbete. Utifrån de svar som framgick i intervjuerna sammanställdes en enkät som gavs ut till eleverna på de fyra högstadieskolorna för att på så sätt ta reda på om Ungdomar för trygghet lyckas nå ut med det som organisationen önskar. Den kvantitativa delen av studien undersöker hur god medvetenhet eleverna har till Ungdomar för trygghet och elevernas allmänna åsikter kring sin relation till dem. Vidare undersöker den kvantitativa delen av studien också vad eleverna tycker om organisationens arbete med sociala medier och om informationen via de sociala medierna når ut till eleverna. Teoretiska utgångspunkter som denna uppsats kommer att beröra är kriskommunikation, organisationslärande, sociala medier, kommunikativa synsätt, interpersonell kommunikation och bemötande. I teoriavsnittet presenteras de teoretiska utgångspunkterna som är mest relevanta i Ungdomar för trygghets arbete. I resultatdelen redovisas de resultat som framkommit när studien sammanställts. Några exempel på de resultat som framkom i studien är att av alla svarande på den kvantitativa enkäten så låg de allmänna åsikterna om relationerna med Ungdomar för trygghet ett medel på fyra på en femgradig skala. Åtta av tio svarande har någon gång haft kontakt med Ungdomar för trygghet på sin skola. Cirka 83 procent uppger att de skulle våga ta kontakt med ungdomar för trygghet. De allmänna åsikter kring Ungdomar för trygghets arbete, både i skolorna och via de sociala medierna stödjer det som organisationen vill åstadkomma med sitt arbete. Undersökningen jämför också skillnader mellan de olika skolorna där Hultsbergsskolan ger Ungdomar för trygghet högst betyg och Rudsskolan ger dem ett lägre betyg. Alla resultat ligger relativt högt på skalan mellan ett och fem, vilket visar att de når ut med det som de vill med sitt arbete. Studien kommer att gå in djupare på och analysera de resultat som studien har gett. I studiens analys- och diskussionsdel kopplas de teorier som redovisats i teoridelen ihop med de resultat som studien visat samt med de frågeställningar som finns i studien.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bergner, Cecilia, and Malin Ericson. "Välkommen in i hetluften : En kvalitativ studie av Utrikesdepartementets kriskommunikation genom UDbloggen." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15731.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur Utrikesdepartementet förhåller sig till UDbloggen i samband med kriskommunikation. Teori: Teorier som används i studien utgår från tre övergripande teoretiska områden: strategisk kommunikation, kriskommunikation samt sociala medier, med tyngdpunkt på företagsbloggen. Metod och material: Sex stycken kvalitativa samtalsintervjuer har genomförts med medarbetare från tre enheter på Utrikesdepartementet i Stockholm, samt vid den svenska ambassaden i Kairo. Detta för att dessa ingår i ett samarbete då det kommer till krishantering och kriskommunikation. En övergripande kvalitativ innehållsanalys har också genomförts av 20 utvalda blogginlägg från UDbloggen. Huvudresultat: Studiens resultat visar att UD anser att en kris präglas av informationsbrist hos allmänheten och att kommunikation spelar en stor roll i dess krisarbete. Därför var man positiv till UDbloggen och dess förmåga att snabbt nå ut med information för att fylla det informationsbehov som uppstår vid en kris. Däremot har UD inte kommit lika långt i planeringen av kriskommunikationen då det inte finns någon kommunikationsplan med mål, definierade målgrupper eller någon budskapsstrategi. Ett strategiskt tankesätt kunde däremot urskiljas då studiens respondenter har en gemensam bild om dessa olika delar, vilket också bekräftades genom innehållsanalysen. Men detta innebär inte att denna bild ser ut på samma sätt inom hela departementet. Innehållet på UDbloggen är anpassat efter målgruppen och både öppenhet, snabbhet och tydlighet var distinkta drag i bloggen. UD såg också interaktion som viktig vid krissituationer, ändå finns en skild mening mellan PIK (press, information- och kommunikationsenheten) och studiens övriga respondenter kring bloggens för- och nackdelar. Dels kring att bloggens interaktiva karaktärsdrag kräver mycket resurser, vilket PIK anser bör vara prioriterat, medan det finns en osäkerhet bland övriga kring var resurserna ska läggas vid en kris.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Pörhölä, Susanna. "Kommunernas användning av sociala medier : En kvalitativ intervjustudie om fyra kommuner och deras användning av sociala medier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89837.

Full text

Abstract:

The aim of this study was to investigate how selected municipalities’ use social media, with a focus on how they are working to increase the dialogue between municipalities’ and residents. To answer the purpose of the study three questions has been formulated: how do the communicators use social media in their daily work? What opportunities and challenges are the municipalities’ experiencing with Facebook? How do they work with Facebook to increase dialogue with citizens? The theories that has been used in this study is Cutlip’s and Grunig’s public relations theories, Shannon and weavers communication model, Cutlip’s and Heath’s theory of issue management and Jenkins theory of convergence culture. The method that has been used in this study is qualitative semi-structured interviews and the analysis is done with a thematic text analysis. The material of this study contained interviews of four communicator officers that are responsible for social media in the municipalities’. The results of the semi-structured interviews showed that the communicator officers used social media to quickly, easily and cheaply connect many citizens in comparison with the traditional media. The biggest opportunity with Facebook for municipalities’ was to improve issue management by spreading the information faster and have an improved dialog with the citizens. The biggest challenge was to think more strategically how to enhance the use of Facebook. The communicator officers try to invite citizens to dialogue by presenting information that citizens want comment and debate about. Municipalities’ also will have meetings with PR agencies to improve the dialog with the citizens in Facebook.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Kilström, Isabell. "#COVID19 : En kvalitativ studie om Världshälsoorganisationens kriskommunikation på TikTok och Instagram." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36046.

Full text

Abstract:

Den här studien grundar sig i en kvalitativ textanalys ur ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Syftet med denna undersökning var att se om det finns några skillnader i budskapen i kriskommunikationen som rör Covid-19 på World Health Organizations Instagram- och TikTokkonto samt att se om det finns några retoriska argument i dessa inlägg. Uppsatsen vill även ta reda på hur WHO förstärker budskapen som kommuniceras. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie är kriskommunikation och krisretorik. I den tidigare forskningen som denna uppsats utgått ifrån beskrivs framgångsrik kriskommunikation ur ett retoriskt perspektiv. Ett av framgångskoncepten ur en retorisk synvinkel var att bygga sin kriskommunikation med hjälp av pathos. I resultatet för denna undersökning framkom det att budskapen skiljer sig men inte avsevärt mycket mellan plattformarna men att på Instagram byggs kommunikationen mera på logos och på TikTok mera på pathos. Resultatet visade även att WHO på Instagram använder sig av piktogram och bilder för att förstärka budskapet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Johansson, Frida. "Agera innan du reagerar : En fallstudie av myndigheters, företags och idéburna organisationers proaktiva kriskommunikationsarbete i sociala medier." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-67918.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to compare social media's role in the proactive crisis communication planning in two administrations, two companies and two non-profit organizations. A qualitative comparative study method has been used and people familiar with social media and crisis communications work from each business has been interviewed. The interviews have been transcribed and analyzed to discover the opinions and reasoning about how businesses work with proactive crisis communication and the role they give social media. The interviews were analyzed based on selected theories and previous research in strategic crisis communications, where issues management and crisis communication plans have a significant role. Also research on the pros and cons of social media and crisis communications channels have been used. The results showed that all areas of crisis communication plans are designed in a reactive way for how to act when a crisis has already occurred. However all operations conducts external environment monitoring intelligence and say that they are trying to be proactive in crisis situations by building relationships and addressing the highlighted problems. All activities except LKAB stated that they work a lot with social media to build relationships and address problems. Businesses also see social medias speed and ability to reach many people as a great advantage. However, they also point out that the speed can be a risk when rumors and misinformation can spread quickly. It appears that businesses are seeing more benefits of social media than disadvantages. They also indicate that there is an advantage to using traditional media as a crisis communications channel when they have an immense impact that social media can´t match. All but LKAB are positive about the use of social media and intend to use them in combination with other channels in crisis situations, which means that social media is given a major role in relation to other channels. Their work with external environment monitoring and addressing the issues they highlighted suggests that they try to be proactive. However, it is worth pointing out that all defined crises as external events and their reactive crisis communications plans nonetheless suggests that they did not put a clear emphasis on actively work to proactively prevent crises to arise.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Gal, David, and Mattias Johansson. "Traditionella medier och den digitala agendan : Konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43787.

Full text

Abstract:

Titel Traditionella medier och den digitala agendan, konsten att kontrollera allmänhetens gestaltning av en organisationskris i sociala medier Syfte Syftet med den här uppsatsen är undersöka hur allmänheten gestaltar en organisationskris i sociala medier genom den typ av inlägg som görs. Metod Via en kvantitativ ansats har vi samlat in och analyserat de statusuppdateringar som allmänheten gör via sina egna Facebookflöden. Vi har sedan sammanställt detta i SPSS för att ge oss en blick över det insamlade materialet och möjlighet att få fram statistik på de inlägg som görs. Vi har samlat inlägg om den ubåtsjakt som försvarsmakten gjorde i oktober 2014 samt den skandal som drabbade SCA där de ovarsamt har hanterat företagets ekonomiska resurser. Resultat I det insamlade materialet kan vi se att det är media som via de artiklar man publicerar sätter agendan för den bild av organistionernas kriser som kommer spridas i sociala medier. En majoritet av de inlägg som görs är artiklar som allmänheten delar vidare via sina egna sociala medier. Vi kan också se att det är organisationen som får ta en stor del av smällen i de inlägg som görs. Allmänheten skuldbelägger organisationen för det inträffade i nästan hälften av de insamlade inläggen. I de övriga skuldbelägger man antingen en tredje part eller en enskild individ beroende på vilken typ av kris det handlar om och hur bakgrunden till det inträffade ser ut. De inlägg som görs om det inträffade är främst negativt vinklade och endast ett fåtal inlägg har en positiv vinkel i förhållande till det inträffade. De inlägg som görs får även en näst intill obefintlig spridning i form av likes, kommentarer och delningar. Majoriteten får under 10 likes, kommentarer eller delningar. Det finns alltså inget som tyder på att någon typ av inlägg i det insamlade materialet blir virala.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Essén, Alexandra, and Isa Ekblad. "Kriskommunikation på sociala medier under pandemier som Covid-19 : En kvalitativ innehållsanalys baserad på semistrukturerade intervjuer av yrkesverksamma kommunikatörer." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51883.

Full text

Abstract:

Under år 2020 drabbades världen av en pandemi, ett omfattande virus vid namn Covid-19 som har påverkat både organisationer och individer runt om i världen negativt, vilket har krävt att värdet av en lyckad kriskommunikation varit stor för organisationer. På grund av detta är det viktigt att organisationen har kunskap i hur de ska anpassa sin kriskommunikation i sociala medier efter den typen av kris som Covid-19-pandemin är. Därför fokuserar denna uppsats på kriskommunikation i sociala medier för yrkesgruppen kommunikatörer under en pandemi som Covid-19. Syftet är att undersöka och identifiera faktorer som är viktiga för yrkesgruppen kommunikatörer när de ska kriskommunicera på sociala medier, samt undersöka och identifiera sociala mediers viktigaste egenskaper att använda som verktyg under en pandemi som Covid-19. Uppsatsen grundas av empiriskt material i form av intervjuer och metoden som används är en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer, med avsikt att studera den kunskap och de erfarenheter som respondenterna besitter. Uppsatsen underbyggs även av forskning inom användandet av sociala medier under en pandemi och kommunikatörens roll under en pandemi som tillsammans bygger en förförståelse för ämnet. Uppsatsen resulterar i sex viktiga egenskaper hos sociala medier som kan nyttjas i en kris som Covid-19-pandemin och fem teoretiska och praktiska faktorer som är viktiga för kommunikatören att utgå från i kriskommunikationen under en pandemi. De sex viktiga egenskaperna hos sociala medier är spridning, mätbarhet, ägandeskap, omvärldsbevakning, källa till information och dialog. De fem faktorer som uppsatsen resulterat i är situationen, resurser, saklig och faktabaserad information, snabb kommunikationsprocess och interaktion. Faktorerna kan generera i en lyckad kriskommunikation under Covid-19 och liknande kriser.
In 2020, the world was hit by a pandemic, a widespread virus called Covid-19 that has negatively affected both organizations and individuals around the world, which has shown that successful crisis communication is important for organizations. Because of this, it is important that the organization has knowledge of how to adapt its crisis communication in social media to the type of crisis that Covid-19 is. Therefore, this essay focuses on crisis communication in social media for the professional group of communicators during a pandemic like Covid-19. The purpose is to investigate and identify factors that are important for the professional group of communicators when they are to communicate in crisis on social media, as well as to investigate and identify the most important characteristics of social media to use during a pandemic such as Covid-19. The essay is based on empirical material in the form of interviews and the method used is a qualitative methodological approach with semi-structured interviews, with the intention of studying the knowledge and experiences that the respondents possess. The thesis is also supported by research in the use of social media during a pandemic and the role of the communicator during a pandemic that together builds a pre-understanding of the subject. The essay results in six important features of social media that can be used in a crisis such as Covid-19 and five theoretical and practical factors that are important for the communicator to start from in crisis communication during a pandemic. The six important characteristics of social media are dissemination, measurability, ownership, external monitoring, source of information and dialogue. The five factors that the essay resulted in are the situation, resources, factual and fact-based information, fast communication process and interaction. The factors can generate a successful crisis communication during Covid-19 and similar crises.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Sundström, Emma, and Victoria Lönnkvist. ""Vi säger ju att vi har bett om ursäkt hur många gånger som helst" : En kvantitativ innehållsanalys av organisationer risk- och krishantering på sociala medier." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70794.

Full text

Abstract:

The purpose of the essay is to find out how crisis communication takes shape on different social media. The essay deals with both organizations' risk and crisis management on Facebook and Instagram. A risk is defined in the essay as anything that could possibly lead to a crisis that could adversely affect an organization. A crisis is defined here as an unpredictable event that threatens key expectations of stakeholders. To answer the purpose, the essay authors have used the following main and sub-questions; How does the selected organizations' management of Facebook and Instagram look from a crisis communication perspective? What are the differences or similarities in risk and crisis management on Facebook and Instagram? How do organizations use Coombs different crisis management strategies on Facebook and Instagram? In what way, if so, does the tonality differ on the different platforms? The theoretical framework begins with a chapter that summarizes previous research and leads to the research gap. One theory that has been used in the study is Situational Crisis CommunicationTheory, where Timothy Coomb's seven strategies on crisis management are used throughout the essay. Other theories that have also been used are Social Mediated Crisis Communication, medialization and media logic. The method that has been used is quantitative content analysis where ten different organizations' feeds on both Facebook and Instagram have been analyzed. The units that were examined were classified as risk or crisis messages that were published during the period 2017-01-01 until 2018-11-20. The result shows that the organizations' management of Facebook and Instagram before, during and after a crisis looks different depending on the platform. There are similarities but also many interesting differences. One thing that differentiates the platforms is that it is more forgiving on Facebook and it is more common for the organizations to try to blame someone else on Instagram. The organizations also tend to be less personal on Instagram than on Facebook. The result also shows that Coomb's crisis management strategies are used in all found units and that the tone on Facebook tends to be more positive than it is on Instagram. An interesting discovery was that despite Instagram's visual logic, the platform was not used for that purpose when an organization goes through a crisis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Åkerman, Linda. "Kommunikation i Norrköpings kommun - En fallstudie av krisen under Bråvalla Festival 2014." Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138998.

Full text

Abstract:

Idag lever vi i ett digitalt samhälle där det tidvis uppdagas kriser av olika slag. På grund av att medborgare jämt och ständigt kan bevaka, sprida och dela information med varandra, har allt fler kommuner valt att arbeta med sociala medier vid kris. Denna studie syftar därför till att kartlägga hur en svensk kommun arbetar med Facebook i sitt kriskommunikationsarbete. Studien visar att en kommuns syfte med att i kristider finnas på Facebook kan vara att snabbt nå ut till intressenter med krisinformation. En kommun måste inte nödvändigtvis kommunicera med en specifikt uttalad målgrupp via kanalen utan kan istället där försöka nå så många intressenter som möjligt. Före en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg som är av varnande och uppmanande karaktär. En kommun kan också arbeta aktivt med att förebygga kriser. Under en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg av instruerande karaktär för att lugna intressenter. En kommun kan under en kris också försöka förhindra ryktesspridning genom att själv se till att vara aktiv och ständigt gå ut med trovärdig information. Efter en kris kan en kommun publicera Facebookinlägg för att ge så kallad övrig information till intressenter. En kommun kan också dra flera lärdomar av en avklarad kris. Ett exempel på en sådan är att sociala medier öppnar upp för så snabb kriskommunikation att de interna riktlinjerna inte alltid räcker till. Avslutningsvis finner studien flera fördelar och nackdelar med att som kommun arbeta med kriskommunikation på Facebook.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Gradin, Johanna, and Anja Joos. "Tiga är silver - Tala är guld : En kvalitativ studie om hur företag arbetar med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-13721.

Full text

Abstract:

Sociala medier innebär både stora hot och möjligheter. Möjligheterna är större än någonsin för organisationer att integrera med sina intressenter och utifrån det bygga starka relationer. Samtidigt innebär den snabba spridning av information som kanalerna innebär ett hot för organisationer. Att rykten eller kritik uppstår och växer sig starka i sociala medier är en stor fara och utmaning för organisationer världen över. Ryktesspridning och konflikter kan motverkas genom att organisationen kommunicerar öppet och trovärdigt. I studien studeras hur företag arbetar med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier. Syftet med studien är att beskriva hur utvalda svenska företag arbetar med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier för att stärka sina kundrelationer. Studien besvarar följande frågeställningar: • Hur beskriver de utvalda företagen sitt arbete med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier? • Hur ser innehållet ut i företagens arbete med frågor, kritik och feedback genom dialog i sociala medier? Frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ metod. Studien inleddes med att vi genomförda kvalitativa samtalsintervjuer med representanter för de utvalda svenska företagen Com Hem, TeliaSonera, Trygg-Hansa och Ving. I intervjuerna fick respondenterna möjlighet att beskriva företagets arbete med frågor, kritik och feedback. Därefter studerades innehållet i företagens kommunikation i sociala medier genom att vi genomförde kvalitativa innehållsanalyser i Twitter, Facebook och bloggosfären. Studiens resultat visar att sociala medier har blivit en etablerad kanal för företagens arbete med frågor, kritik och feedback. Företagen arbetar kontinuerligt med att besvara frågor, kritik och feedback, vilket ligger i linje med hur konflikter och osäkerhet hos intressenter bör hanteras. Det förekommer både likheter och skillnader mellan företagens arbete. Genomgående är arbetet inte är ett utryck av spontana infall utan grundar sig i en strategi. Företagen anpassar sig till omständigheterna i sociala medier och använder sig av personliga budskap. Överlag visar företagen på en förståelse för sociala mediers förutsättningar och utnyttjar möjligheterna till dialog. Hur aktiva företagen är i arbetet med frågor, kritik och feedback skiljer sig till viss del dem emellan. Det finns även skillnader i hur arbetet ser ut mellan de olika sociala medierna. Tonen i dialogen som företagen deltar i på Facebook och Twitter är mestadels positiv. I bloggosfären är företagens arbete framförallt inriktat på att kommunicera med missnöjda kunder. Ett problem med arbetet i sociala medier är att det är svårt att utvärdera om det faktiskt påverkar relationen företag och kunder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Pettersson, Malin, and Amanda White. "Inte bara en kommentar : En studie om krishantering på sociala medier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35636.

Full text

Abstract:

Abstract Title: It’s not just a comment – a study about Crisis Management on Social Media Author: Malin Pettersson 910624 and Amanda White 920310 Year: Spring 2014 Level: Bachelor degree Department: School of Business and Economics Supervisor: Carina Holmgren Examiner: Frederic Bill Purpose: The purpose of this paper is to develop and test a theoretical model for Crisis Management on social media. Method: The overall literature that was found consisted of traditional Crisis Management and the communication that goes with it, and it was mainly written for traditional channels such as newspapers. The theories could not concretely describe how organizations should handle crisis in Social Media. Therefore, this study focuses on if and how organizations can use the traditional theories when working with crisis management in social media. Through a qualitative method the study has examined and tested the model on three crises, and subsequently improved the model based on the empirical material and the analysis that was made. Conclusion: The conclusion found that organizations need to adjust their crisis management after following guidelines for it to work on social media: - Strategies should be limited to only one, and be either a rebuilding strategy or a bolstering strategy. - The focus should be on emotional communication, and regarding the rational aspects the focus should be on actual actions and plans for the future. - Clear guidelines for what type of questions and critics that should be answered should be set. Due to time restrictions questions and critics that communicate direct attacks and/or has playful undertones should be filtered out. - Spokespersons can be many, which amplifies the need of clear guidelines and a coherent choice of strategy. Further, the messages should all be signed the same regardless of its creator. A good choice is therefore to sign it with the organizations name. - Social media demands constant presence as the organizations must answer comments quickly, preferably within the hour of their publication. They must also quickly share information to make sure they are first with defining the crisis events. Furthermore, organizations should be active on all the social media channels where they have an account to avoid creating a forum for only speculations, rumors and discussions between stakeholders. - Authorities should not stand alone in the spotlight, and they should not act alone on the organizations social media channels. Keywords: Crisis Management, Crisis Communication, Crisis Response, Response stage, Social Media, Preventable Crisis, Findus, Max, Parken Zoo.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Degaardt, Eric, and Dennis Demirtok. "Hos rörmokaren finns de sämsta rören : En kvalitativ fallstudie om sociala mediers betydelse för reklam- och kommunikationsbyråer vid kriskommunikation." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-27117.

Full text

Abstract:

Problem: Companies are becoming more active in social media. They usechannels such as Facebook, to communicate and interact with theirenvironment. In connection with this, companies must also be prepared todeal with crises in social media. Previous research shows no clear guidelineson how companies can work in social media to prevent crises. Purpose: The purpose of this qualitative study is to examine how companiesin the communications industry can work with Facebook to prevent crises.We hope that our study can provide new perspectives and guidance on howcompanies can work with emergency communication for prevention. Methodology: We used a qualitative research to arrive at our results. Thismeant we got an insight into the complex world that companies are workingin. We interviewed six companies working in the communications industry.The material has been analyzed and reviewed in accordance with acceptedpractices. Conclusions: By analyzing the empirical material, we found out manyinteresting results. The results show that the companies we investigated arenot working to prevent crises in social media to any great extent. They ratheruses social media for marketing and commercial purposes. Companies needto develop strategies that can prevent crises from occurring

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Brundin, Fredrika. "Kritiska röster från Facebookgrupper : Hur människor i diskussionsgrupper där man talar kritiskt om Sveriges coronahantering uppfattat svenska myndigheters agerande och kommunikation under pandemin." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-453172.

Full text

Abstract:

Crisis communication as a scientific field is mainly focused on organizations and profit driven companies. There is a lack of research about crisis communication for governments. There are few studies to draw conclusions from. The studies which have been made are done in 1986 after the chernobyl crisis, and after the tsunami crisis in Thailand year 2004. The world has changed since then and the way people communicate has changed as well. Social media is now the main way for people to communicate. Social media also allows people to access endless information at any time. The world has turned into an information society. In the year of 2020 Swedish authorities were facing a big crisis. The corona pandemic entered Sweden and ever since Swedish authorities have been dealing with crisis communication. The main goal is to provide the citizens of Sweden reliable information regarding the corona virus before anyone else does. The authorities themselves do not use social media to communicate. The citizens of Sweden do though. Social media is flooded by disinformation which can reach the Swedish citizens and cause the citizens to question the legitimacy of the authorities. The purpose of the present study is to investigate how Swedish government’s communication strategies have been received by users of discussion groups on Facebook. The study draws upon primary data collected from ten interviews conducted with members of selected Facebook groups that shows a critical view towards Swedish authorities. The results were analyzed using theories such as framing theory, legitimacy theory and the SMCC- framework. The results indicate that the users have a growing distrust towards Swedish authorities

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Holmberg, Kristin. "I händelse av kris. Så arbetar Halland, Jönköping och Kronobergs länsstyrelser med kriskommunikation. En kvalitativ jämförelse av Länsstyrelserna i Halland, Jönköping och Kronobergs kriskommunikationsplaner och strategier." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18187.

Full text

Abstract:

The purpose of the essay was to examine the way the SwedishCounty Administrative Board works with crises communicationbefore, during and after a disaster. A qualitative comparisonbetween the County Administrative Board in the Swedish regionsHalland, Jönköping and Kronoberg has been made in order to seeinequalities and simmulariteies in their strategies and policies forcommunication. In order to fulfill the purpose two main questionswere asked: How does the County Administrative Board in Halland,Kronoberg and Jönköping work with crises communicationbefore, during and after a disaster? In what way does the three County Administrative Boardsco-operate with other organizations before, during and aftera disaster regarding crises communication?The theoretical base of the essay was classical and postmodernstrategic communication. I interviewed communicators at theboards and took part of their communication plans and strategies toseek answers to my questions. The result showed that they all workvery similar in a mixture of both theories but there seems to be acommon wish to work in a more postmodern direction.
Program: Magisterutbildning i strategisk information och kommunikation

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Israelsson, Karolina, and Madelene Häggroth. "Kommunikation med sviniga förutsättningar : En studie om myndigheters kriskommunikationsarbete om svininfluensan på webben." Thesis, Mid Sweden University, Department of Information Technology and Media, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11162.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Fellman, Fanny, and Moa Grönroos. ""SJ AB har kommenterat ditt inlägg" : En kvantitativ och kvalitativ studie om SJ AB:s kommunikation i sociala medier." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24222.

Full text

Abstract:

Title: “SJ AB har kommenterat ditt inlägg”: En kvantiativ och kvalitativ studie om SJ AB:s kommunikation i sociala medier Writers: Fanny Fellman and Moa Grönroos Class, semester, year: Bachelor thesis, 15 HP, winter semester 2014 Number of words in the thesis: 13 566 Problem definition and purpose: Our purpose is to investigate how SJ communicate in social media in crisis. SJ AB is a Swedish train company with traffic across Sweden who may be affected by a variety of crises. Social media use has today grown and now uses just not the Internet for pleasure, but also to ask questions and get feedback. Social media leads us into a new communication scenery, which also applies to organizations to be present. Internet thus play a major role in the battle for the main communication arenas and may even have been one of the most important media to communicate through during a crisis - Internet helps to organize crises, whether you're talking about handling or solutions of crises. In that SJ has many followers in their social media, it puts them in a tight seat and forces them to act. Methods and material: The empirical data is collected through quantitative and qualitative methods. The quantitative and qualitative material has been collected through fifty posts from SJ's stakeholders in the organization's official pages on Facebook and Twitter. Our selection was due to the social networking SJ had the most activity and the selection of posts were posts that dealt with some form of crisis. Main results: What SJ is at the forefront with is to communicate with their stakeholders within short time. In the majority of posts you could see communication from the organization within an hour race. This suggests that SJ AB concentrates on answering its stakeholders quickly. What pervade their presence on both Facebook and Twitter is that they always, in any form, offers a solution and / or explanation of the situation. In contrast to vary the quality of the solution depending on the social medium terms and the type of crisis terms, and it results in SJ AB's attitude perceived as engaging but also passively. In many of the cases where they explain and offer a solution to the crisis shows they are also a good transparency by showing an openness to the interested about what happened and why. In the majority of the analyzed posts, SJ is confirming rather than taking distance to the crises and problems that stakeholders highlight of their consciousness. On the other hand, sometimes it occurs revulsion if it is felt justified, but then it’s explained closely. SJ strives to have an informal language when communicating via social media, and it's something that generally is consistently communicating on Facebook while on Twitter vary to a greater extent. In the communication via social media so not perceived stakeholder and SJ AB as unequal. The organization adapts to the stakeholder and try to engage in stakeholder's level, speaking not too formal but for dialogue as if it were in real life. Through dedication and simple language achieves SJ AB and stakeholder together with an understanding of the current crisis, and in this way they can together contribute to the crisis dissolves. Keywords: social media, crisis communications, crisis management, SJ AB, strategic communication, relationship building

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Mauvais, Alexandre, and Ebba Samuelsson. "Tyvärr, det blir ingen festival i år : En analys av festivalarrangörers kriskommunikation och dess respons på Facebook under covid-19 pandemin." Thesis, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-51876.

Full text

Abstract:

Studien undersöker fall av kriskommunikation på sociala medier och dess respons under covid-19 pandemin. Syftet är att få djupare förståelse för kriskommunikation på sociala medier under en pandemi. Fallen som analyseras är musikfestivalsarrangörer som ställt in sina event på grund av pandemin och använt sig av Facebook för att informera sina kunder om krisen. Responsen som analyseras är kommentarerna till arrangörernas Facebookinlägg om inställt event. Studiens ramverk bygger på Timothy Coombs Situational Crisis Communication Theory (SCCT). Både en kvalitativ och kvantitativ metod har använts. Den kvalitativa analysen grundar sig i retoriken och undersöker arrangörernas användning av retorikens olika appeller samt hur de ställer sig till krisen i deras Facebookinlägg. Den kvantitativa analysen undersöker hur informationen har bemötts av deras kunder. Både teorin SCCT och retoriken används för att kartlägga arrangörernas val av krisstrategier. Arrangörerna som undersökts är: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) och Tomorrowland (TL). De frågor som besvaras i studien är: 1. Vilken respons får arrangörerna på Facebook? 2. Hur kommunicerar arrangörerna om krisen på Facebook? och 3. På vilket sätt skiljer sig kommunikationen? Resultatet av den kvalitativa studien visar hur arrangörernas kriskommunikation skiljer sig i deras typ av svar och hur de ställer sig till krisen. UMF:s kommunikation uppvisar det Coombs (2015, s.146) klassificerar som en förminskande och förnekande ställning medan RF och TL uppvisar mer en återuppbyggande och stärkande ställning. Informationsrika meddelanden om vilka åtgärder som arrangörerna vidtagit som svar på krisen, särskilt om ekonomisk ersättning, tillsammans med användningen av känslosamma appeller vid återupprepade tillfällen, har bemötts av övervägande positiv respons. Även tidpunkten då festivalerna gått ut med information om de inställda eventen visade sig vara av betydelse för responsen. Resultat från den kvantitativa analysen visar att reaktionerna på RF:s och TL:s inlägg har varit betydligt mer positiva än UMF:s.
The purpose of this case study is to gain a deeper understanding of crisis communication on social media during a pandemic. It is achieved by analyzing organizational crisis communication on social media and the response to it during the covid-19 pandemic. A special focus is placed on music festivals which had to cancel their events as a direct effect of the pandemic, and which communicated their crisis measures on their official Facebook sites. Timothy Coombs’ Situational Crisis Communication Theory (SCCT) provides the study’s theoretical framework. The methodological framework consists of a qualitative as well as a quantitative approach, more precisely a rhetorical and a quantitative analysis. The rhetorical analysis is used to examine the music festivals’ Facebook posts, while the quantitative analysis examines stakeholder’s response to these posts. Both theory and method are used to map out the music festival organizers’ choice of crisis response strategies. Three organizers are being analyzed throughout the course of the study: Ultra Music Festival (UMF), Roskilde Festival (RF) and Tomorrowland (TL). The study aims to answer the following questions: 1. What kind of response do the organizers get on their Facebook posts? 2. How do the organizers communicate about the crisis on Facebook? 3. In what way does the communication differ from one organization to the other? Results show that the three organizers have used different crisis response strategies and confront the crisis in different ways. UMF’s communication shows what Coombs (2015, s.146) defines as diminishing and denying crisis response strategies, while RF’s and TL’s communication manifests more rebuilding and bolstering crisis response strategies. The rhetorical analysis shows that RF and TL used persuasive audience appeals, such as pathos and ethos, to a much greater extent than UMF. The wide use of these appeals together with detailed informative messages about the measures taken by the organizer’s in response to the crisis, especially economic ones regarding reimbursements and ticket-validity, played a significant role in the public's reaction to the messages. The aspect of time in which the organizer’s posted their crisis messages in relation to the development of the covid-19 pandemic has affected the public’s response as well. The quantitative analysis reveals that publics reactions were more positive to the posts made by RF and TL than to the one made by UMF.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Gustavsson, Johanna, and Andrea Sjögren. "“We have got this wrong” : En kvalitativ fallstudie av H&M:s kriskommunikation på deras sociala medier i fallet om ”coolest monkey in the jungle"." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-77561.

Full text

Abstract:

Prior research has pointed out the importance of companies attending social media during company crises. Though limited studies have examined how crisis communication stands on social media platforms during real organisational crises. Done by a qualitative textual analysis conducted through official statements from H&M:s Facebook posts, Twitter posts and Instagram posts for this case, this study aims to explore how the crisis communication for H&M stood during their crisis “coolest monkey in the jungle” in January 2018 to see how H&M used effective crisis communication strategies. The textual analysis is used to study how the empirical material reveal recurrent strategies from Image repair theory together with the rhetorical concept of ethos pathos and logos. Based on prior research for crisis communication mainly made through case studies we use the same design which has been proven successful. Findings suggested how H&M regularly were using recurrent strategies from Image repair theory and the rhetorical concept in their crisis communication in this case. The outcome of this study shows an example for how crisis communication on social media can be and how effective crisis communication strategies can be used on social media.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Nyblom, Emmeli, and Lina Persson. "Resa under en pandemi? : En kvalitativ explorativ studie om SJs kommunikation på Facebook under coronapandemin." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434675.

Full text

Abstract:

The covid-19 pandemic resulted in large changes and restrictions that impacted the Swedish society and the whole world. Both individuals and companies were impacted by this, not least the traveling companies in the public transport. One of these companies was the Swedish travel company SJ. The purpose of this study was to understand the communication that SJ operated on the social media platform Facebook during the covid-19 pandemic, march to november 2020. Because of the new situation and unexplored field of research a qualitative exploratory research design was used. The material studied were SJs Facebook posts and a semi structured expert interview. The data was analysed through a qualitative content analysis inspired by Grounded Theory. This method generated two sets of categories, one set of categories that represented different types of issues that were communicated on their Facebook, another set of categories that represented important grounds for why the communicated turned out the way it did. By analyzing these categories and forming a timeline of the communication, communicational phases were identified. The results of the study have contributed with a new time perspective of organizational communication on Facebook during this pandemic. The study's results could therefore be seen, not only as an explanation of SJs communication on Facebook during the pandemic, but also as a hypothesis of how organizations communication might change throughout a longer societal crisis, like a pandemic.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Ottosson, Emily, and Rasmus Persson. "Från tropisk hetta till arktisk kyla : En kvalitativ studie av Parken Zoos kriskommunikation på Facebook." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsforskning, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-25879.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur Parken Zoo använde sig av Facebook för att kommunicera med sina intressenter under en kris som drabbade organisationen hösten 2012. Med hjälp av en kvalitativ textanalys studerade vi de Facebookinlägg som Parken Zoo hade publicerat under krisen. Därefter genomförde vi en kvalitativ intervju med marknadschefen på Parken Zoo, som var ansvarig för kommunikationen på Facebook under krisen. Med hjälp av ett analysverktyg baserat på situational crisis communication theory och image restoration theory kunde vi avgöra vilka försvarsstrategier Parken Zoo hade använt i Facebookinläggen. Resultatet visade att Parken Zoo omedvetet hade använt många olika försvarsstrategier, men att tre tydliga budskap förmedlades i Facebookinläggen. Resultatet visade också att Parken Zoos syfte var att använda Facebook som ett dialogverktyg, men att de i själva verket använde Facebook för att sprida enkelriktad kommunikation. En slutsats vi kunde dra från studen var att det är viktigt för organisationer att vårda sina kundrelationer genom att bemöta intressenternas frågor och kommentarer på sin Facebooksida under en kris. En annan slutsats var att det är viktigt för organisationer att ha en god krisberedskap och att inkludera Facebook i den.
The purpose of this study was to examine how Parken Zoo used Facebook to communicatate with their stakeholders during a crisis 2012. Using a qualitative textual analysis, we examined Parken Zoo’s Face- book posts during the crisis. Next, we conducted a qualitative interview with the marketing manager at Parken Zoo, who was responsible for the organization’s communication on Facebook during the crisis. Using an analysis tool based on situational crisis communication theory and image restoration theory, we assessed which crisis response strategies Parken Zoo had used in their Facebook posts. The results showed that Parken Zoo subconsciously had used many different crisis response strategies, but that three clear messages were conveyed in the Facebook posts. The results also showed that Parken Zoo’s aim was to use Facebook as a dialogue tool, but in fact they used it for one-way communication. One conclusion from this study was that it is important for organizations to care for their relationship with the stakeholders by responding to their questions and comments on their Facebook page during a crisis. Another conclusion was that it is important for organizations to develop a proactive crisis management portfolio and to include Facebook in it.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Sjögren, Johanna, and Johanna Liedgren. "Hur uttrycker sig en företagskris på Facebook?" Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194643.

Full text

Abstract:

Facebook´s importance has grown significantly regarding crisis communication. A deficiency concerning what types of companies has been investigated earlier and how their crisis communication should be carried out on Facebook, has been identified. The aim of this study is to examine the crisis communication of a smaller company on Facebook and explore how this communication has been received by the company’s recipients. We apply an explorative approach on to a case study in order to answer the aim. The posts of the company and the comments of the Facebook users were coded and analyzed to see whether the crisis communication of the company had resulted in a positive, negative or neutral outcome. Based on this study it can be stated that no association between the communication of the company and the reactions of the Facebook users can be identified. This lack of association is due to more contributory factors than the ones investigated in this paper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Burman, Josefine, and Linnea Hosten. "Behovet alltid större än möjligheterna : En fallstudie av de drabbade kommunernas kriskommunikation i samband med branden i Västmanland." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-101628.

Full text

Abstract:

The tsunami in Thailand in 2004, 9/11 and hurricane Katrina in New Orleans 2005 are all reminders that no organization is immune to crises, which also means that all organizations should be prepared and know how to handle a crisis if one was to occur. A case study has been conducted, on a crisis regarding a fire that occurred on the 31st of July 2014 in Västmanland, Sweden. Through Qualitative interviews empirical data was gathered and then analyzed together with our theories and previous research. The purpose of the study is to analyze how the municipalities affected and the County Administrative Board of Sweden handled and communicated with/to the public during the fire that spread in Västmanland 2014. Our study shows that a risk analysis and analysis of surroundings is crucial in anticipating a crisis event and that it is essential for organizations to undergo training to prepare organization members on how to handle a crisis. Another conclusion is that the need for information is large during a crisis event and grows throughout the entire course of the crisis. The crisis that we studied had a lack of information, but at the same time the public’s need for information is a need that can’t be satisfied during a crisis. And if the organizations concerned do not satisfy the public’s need for information, rumors will start to disseminate to cater to the public’s needs. Rumors have always been a part of crisis communication but has with today’s technologies assumed a digital form which means that they can spread to a wider group of people. The digital and social media constituted of an essential tool for the affected stakeholders crisis communication and the local radio played an important role in managing the crisis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Rudvall, Jennie, and Jessica Westin. "Må era själar ruttna i helvetet!!! : En fallstudie om aktiva publics på Facebook." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-18419.

Full text

Abstract:

Att som organisation existera på sociala medier är inte alltid lätt. Enorma möjligheter finns att interagera med sina publics och intressenter, men vad händer dagen när något går snett? Människor rasar över en händelse och skriver tusentals inlägg på organisationens sida som helt förlorat kontrollen över innehållet. Mordhot haglar i takt med ironiseringar och förtvivlan från människor. En organisation som vet hur det känns är Parken Zoo. 17 oktober 2012 sände tv-programmet Kalla Fakta en granskning av Parken Zoos hantering av djur som fick stora konsekvenser för parken. Enligt Kalla Fakta avlivades utrotningshotade djur utan tecken på sjukdom. Djurparkschefen hävdade att djuren flyttats till andra djurparker eller dött av ålder, något som Kalla Fakta motbevisade genom en lång filmfrekvens av döda djur i en frys. Studiens huvudsakliga syfte är att beskriva de publics som skrev inlägg på Parken Zoos Facebooksida, hur de tog sig i uttryck och varför de skrev inlägg efter Kalla Faktas avslöjande. För att kunna besvara syftet användes innehållsanalys av Facebookinlägg med en kompletterande frågeundersökning till utvalda personer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Strandqvist, Isabelle, and Amanda Blom. "Stanna hemma! : En kvantitativ analys om flygbolagens kriskommunikation isociala medier under COVID-19." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39277.

Full text

Abstract:

This essay examines the aviation companies SAS,Norwegian and Finnair and their crisis communicationon social media before and after the beginning of the COVID-19 crisis. The theories used are Situational Crisis Communication Theory and Corporate Apologiatogether with the general study of crisis communication. The study was done with a quantitative analysis with a coding scheme. The results show us that the aviation companies have a similar approach on social media but with very distinct differences. Everyone used the SCCTs rebuild strategy eventhough the theory recommends the diminish strategy. Every aviation company used Apologias bolstering reaction through accepting responsibility and put themself in positive perspective. Interesting discoveries were that the companies did not act as the SCCT recommends. Norwegian stops publishing content on their social media in the middle of march. Finnair have a primary focus on Twitter where they also have the least amount of followers. The aviation companies drastically changes their communication when the crisis present it self.
I den här rapporten undersöks flygbolagen SAS, Norwegian och Finnairs kriskommunikation på sociala medier under COVID-19 krisens början. Teorierna som används är Situational Crisis Communications Theory och Corporate Apologia tillsammans med den allmänna kriskommunikationsforskningen. Undersökningen gjordes genom en kvantitativ innehållsanalys med kodschema. Resultatet visar på att flygbolagen har en liknande strategi på sociala medier men med tydliga skillnader. Alla använde sig av SCCTs återskapandestrategi medan teorin rekommenderar den förminskande strategin. Alla flygbolag gick också efter Apologias bolsteringsstrategi genom att ta ansvar i krisen men sätta sig själva i gott ljus. Intressanta fynd var att flygbolagen inte agerar enligt SCCTs teori. Norwegian slutar att uppdatera sina sociala medier mitt under tidsperioden. Finnair fokuserar starkast på Twitter där de har minst antal följare. Flygbolagen förändrar sin kommunikation totalt när krisen inträffar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Mäx, Henrik. "Hur börsnoterade företag i Sverige förhåller sig till sociala medieri sin kriskommunikation : en kvantitativ enkätundersökning av företag på Stockholmsbörsen." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-30006.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Tunebjer, Karolina, and Palmertz Sophie. "Sverige klätt i aska : En studie om kriskommunikationen under askmolnskrisen 2010." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10571.

Full text

Abstract:

The purpose of this essay is to investigate how the crisis communication was perceived between SAS, massmedia and citizens during the volcano crisis in 2010. The questions posed are: - How did the communication between SAS, media and citizens function during the crisis? - How did senders, intermediaries and beneficiaries experience the information and communication during the crisis? - How important was the internet communication for SAS, media and citizens during the crisis? The collected material consists of interviews and desktop research of material from Internet. The study shows that the communication between SAS, the media and citizens worked well on the social medias but was weaker in all other mediachannels. SAS was also weak in following up information received by media and travelers, and they therefore they had a different picture of the situation during the crisis. SAS thought that the communication worked fine between the parties involved. Media and citizens felt that SAS gave them poor information and that they could have been better with giving deeper and more information. Internet played an important part in communication during the crisis. Internet and social media has become increasingly important for SAS and without the internet in this crisis, SAS would have had difficulties in maintaining its credibility and reputation for many customers. With the social media, SAS could easier establish a dialogue and help their passengers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Åberg, Kristofer. "Hur företag hanterar och undviker protester : Fallstudier av tidskriften Café, Ikea och McDonalds." Thesis, Jönköping University, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7840.

Full text

Abstract:

Undersökningar visar att det är få företag som är förberedda för en attack frånaktivister. Tillvägagångssätten för att bemöta aktivisterna har också ofta visat sig varabristfälliga. Att se över sin egen verksamhet, med inriktning på företagsetik och specielltföretagets sociala ansvar gentemot sin omvärld, kan öka beredskapen hosorganisationen. Det finns också ett flertal principer, riktlinjer och deklarationer att följaför den som vill känna sig till freds med sin verksamhet. Omtanken om människor, djuroch miljö ökar nämligen, och utan rätt beredskap kan företaget bli rubbat avutomstående, som med bojkotter och andra påtryckningsmedel försöker påverkaföretaget i en viss riktning.

Dessa aktivister är ofta del av en större social rörelse. En förståelse av hur dessafungerar, är organiserade och agerar är av stor betydelse för att kunna bemöta dem pårätt sätt. En bevakning av grupperna bör utföras, liksom bevakning av det egna företagetoch av världen runt omkring. Har man väl blivit utsatt för protester, har det effektivastesättet att lösa problemen visat sig vara att föra en dialog med aktivisterna. Dialogen börleda fram till en vinn-vinn-situation, där företaget måste vara berett på att genomdrivagenuina förändringar, men dialogen innebär också att aktivisterna måste vara villiga tillen kompromiss. Är de inte det, får man med hjälp av goda kunskaper inom kris- ochriskkommunikation, konflikthantering, PR, psykologi och med sina samhälls- ochmedierelationer förbereda sig inför en eventuell attack mot företaget. Man kan ocksåbinda allianser med mer etablerade aktivistgrupper, för att på så sätt öka stödet för detegna företaget.

I uppsatsen har den huvudsakliga metoden varit fallstudier. Dessa har utförts genomdokumentanalys och personliga intervjuer. De studerade företagen har varit tidskriftenCafé, Ikea och McDonalds. Café kritiseras i egenskap av manstidning att förstärkakönsrollerna och motarbeta jämlikheten mellan könen. Ikea har kritiserats förbarnarbete och för att använda trä från regnskogen. McDonalds till slut, är iaktivisternas ögon en symbol för multinationella företag, USA, kapitalet, köttindustrinetc.

Undersökningen visar att de studerade företagen klarat sig relativt bra i dessa frågor.Ikea är det mest oproblematiska av de tre företagen, då det vid kritik riktad mot dem,agerat snabbt och med stort allvar för att ställa saker och ting till rätta. När det gällerCafé och McDonalds, är mycket av kritiken mot dem vag, och de ses ofta enbart somsymboler för något de själva inte tycker att de är. Kritiken ger sällan några förslag tillförändringar, och är i många fall rent propagandistisk. Det är därför inte bara företagensansvar att komma till rätta med problemen, utan också de mer etablerade aktivisternas.De studerade företagen kan därför med fortsatt kritisk granskning av sin egenverksamhet, fortsätta utan större samvetskval.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Rutgersson, Filippa, and Sayna Oveisikian. "Har covid-19 påverkat Sveriges nation branding? : En kvalitativ studie om mottagarens upplevelse av Sveriges sammanlagda krishantering av covid-19 och dess påverkan på Sveriges nation branding." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82792.

Full text

Abstract:

Syfte: Syftet med denna undersökning är att bidra med ökad kunskap om forskningsfälten kriskommunikation och nation branding. Vi intresserar oss för att undersöka mottagarens upplevelse av Sveriges hantering av covid-19 och om det kan komma att förändra människors uppfattningar om Sverige som nation och varumärke. Frågeställningar: För att uppnå studiens syfte kommer vi arbeta utifrån följande frågeställningar: ● Hur uppfattar norrmännen som urvalet består av, att Sveriges krishantering vid covid-19 skötts? ● Vilka mediekanaler har varit viktiga för att forma bilden av Sveriges krishantering? ● Har urvalets bild av krishanteringen förändrat hur de uppfattar Sverige som nation och varumärke? I sådana fall, på vilket sätt? ● Går det att hitta skillnader hos dessa personer som gör att det går att urskilja idealtyper? Vilka egenskaper kännetecknas de i sådana fall av? Teori: De teorier uppsatsen grundar sig i är: nation branding, public diplomacy, kriskommunikation, the situational crisis communication theory, tvåstegshypotesen, det hybrida mediesystemet och receptionsanalys. Metod: Undersökningen är baserad på kvalitativ metod då dess tillvägagångssätt för datainsamling är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi ville nå respondenternas livsvärld för att få en djupare inblick i deras resonemang, erfarenheter och upplevelser kring Sveriges krishantering vid covid-19. Vi var även intresserade att få veta mer om deras generella uppfattningar om Sverige som nation och varumärke, och om den bilden av Sverige har förändrats med anledning av Sveriges krishantering av covid-19. Urval: Undersökningen har avgränsats till att urvalet består av norrmän, som tillhör generation Y och Z. Då vi ville åt utomståendes uppfattningar om Sveriges krishantering av covid-19, valdes norrmän ut utifrån dess tillgänglighet sett till språk och närhet, men även eftersom Norge hanterat denna pandemi annorlunda jämfört med Sverige. Resultat: Undersökningens resultat och analys resulterade i att två idealtyper identifierades i urvalet. Vi kallar dem för Sverige-skeptiker och Sverige-optimister. Sverige-skeptikerna präglas av en kritisk inställning till Sveriges hantering av covid-19 och Sverige-optimisterna är i många fall Sverige-skeptikernas motsats. Sverige- optimisterna präglas av en positiv inställning till Sveriges hantering av covid-19. Gemensamt för de två idealtyperna är att deras uppfattningar om Sverige inte har förändrats med anledning av covid-19, deras tidigare uppfattningar har därmed förstärkts.
Purpose: The aim of this study is to contribute with increased knowledge about the research field crisis communication and nation branding. We are interested in studying the recipients' experience of Sweden ́s management of covid-19 and whether it may change people's perceptions of Sweden as a nation and brand. Research issues: To achieve the purpose of the study, we will work on the basis of the following issues: ● How does the norwegians that the selection consist of, perceive that Sweden ́s crisis management of covid-19 has been handled? ● Which media channels have been important in shaping the image of Sweden's crisis management? ● Has the selections image of crisis management changed how they perceive Sweden as a nation and a brand? If so, in what way? ● Is it possible to find differences in these people that makes it possible to pick out ideal types, which attributes are they characterized by? Theory: The theories that the study will be based on is: nation branding, public diplomacy, crisis communication, the situational crisis communication theory, the two-step hypothesis, the hybrid media system and reception analysis Method: The survey is based on a qualitative method as its data collection approach is qualitative semi- structured interviews. We wanted to reach the respondent ́s reality to get a deeper insight into their reasoning, experiences and events around Sweden's crisis management at covid-19. We were also interested in learning more about their general perceptions of Sweden as a nation and brand, and whether that image of Sweden has changed due to Sweden's crisis management of covid-19. Selection: We have limited the selection to consist of norwegians who belong to generation Y and Z. We wanted to obtain outsiders' perceptions of Sweden ́s crisis management of covid-19, norwegians were selected based on their accessibility in terms of language and closeness, but also because Norway has handled this pandemic differently compared to Sweden. Results: The results and analysis of the survey resulted in two ideal types being identified in the sample. We call them Sweden skeptics and Sweden optimists. The Sweden skeptics are characterized by a critical attitude to Sweden's handling of covid-19 and the Sweden optimists are in many cases the opposite of the Sweden skeptics. The Sweden optimists are characterized by a positive attitude towards Sweden's handling of covid- 19. Common to the two ideal types is that their perceptions of Sweden have not changed due to covid-19, however, their existing perceptions have therefore been strengthened.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Hammerin, Isabelle, and Elin Wedholm. "Den moderna kriskommunikationen : En kvalitativ innehållsanalys av myndigheters kriskommunikation på sociala medier." Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-35107.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kriskommunikation sociala medier'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles