Relevant bibliographies by topics / Kristendom Religion

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books

Academic literature on the topic 'Kristendom Religion'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kristendom Religion.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kristendom Religion"

1

Stender, Poul Joachim. "Kristendom & sex - Den sexfjendtlige kristendom." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 61 (March 9, 2018): 141–52. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i61.104064.

Full text
Abstract:
For centuries Christianity has emerged as the most sex adverse religion on earth. However, it was not Jesus who made the world chaste. Indeed it was the world that made Jesus chaste. When reading the Bible it is obvious that the scriptures are anything but hostile towards sex. Eroticism is one of God’s great gifts to humankind. There is a connection between spirituality and sexuality. Both are part of a force that allows man to reach out – to reach beyond himself to make connections to and with others. Today sexuality is accepted as being created by God and Christianity is no longer hostile towards sexuality. Nonetheless, conservative Christians still lock up sexuality within the boundaries of lifelong heterosexual marriage, and liberal Christians do not discuss sexuality very often.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Mauritsen, Anne Lundahl. "Irreligiøsitet, kristendom og levet kulturreligion." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 73 (May 21, 2021): 1–16. http://dx.doi.org/10.7146/rt.vi73.127096.

Full text
Abstract:
Forskning i irreligiøsitet (non-religion, sekularisering, ateisme etc.) vinder stadigt frem. Begrebet ‘det skandinaviske paradoks’ betegner det tilsyneladende modstridende faktum, at skandinaver forbliver medlemmer af deres nationale kirker, men i stadigt højere grad selv-identificerer som irreligiøse. Jeg introducerer til den hidtidige forskning begået i relation til henholdsvis irreligion og kulturreligion og argumenterer for, at vi mangler mere empiri for at kvalificere vores forståelse af disse fænomener. Jeg præsenterer derefter data fra en samling af 30 kvalitative interviews gennemført i Danmark som del af et forskningsprojekt, der delvist udbedrer manglen på data. Baseret på eksplorative analyser er det mit ønske at åbne for en debat omkring, hvordan vi opfatter og konceptualiserer irreligion, kristendom og kulturreligion i en moderne dansk kontekst. Jeg foreslår at vi, i stedet for at karakterisere individer ved hjælp af adskilte, fastforhandlede kategorier (som eksempelvis religiøs kontra irreligiøs), arbejder ud fra en forståelse af sådanne kategorier som mere dynamiske og kontekst-afhængige snarere end statiske og gensidigt udelukkende. Moderne tilgange til religion og irreligion har stadigt mere fokus på, hvordan (ir)religiøse identiteter, overbevisninger og praksisser er skiftende og situerede. Inspireret af disse tilgange argumenterer jeg for, at informanterne bevæger sig mellem forskellige identiteter afhængigt af, hvorvidt de eksempelvis udtrykker en individuel, irreligiøs identitet eller deltager i en kollektiv, kristen identitet og videre, at det er kombinationen af og muligheden for at oscillere mellem disse identiteter, vi kan betegne som kulturreligion og mere specifikt kulturkristendom i Danmark.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Mauritsen, Anne Lundahl. "Irreligiøsitet, kristendom og levet kulturreligion." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 73 (May 21, 2021): 5–21. http://dx.doi.org/10.7146/rt.vi73.127161.

Full text
Abstract:
Forskning i irreligiøsitet (non-religion, sekularisering, ateisme etc.) vinder stadigt frem. Begrebet ‘det skandinaviske paradoks’ betegner det tilsyneladende modstridende faktum, at skandinaver forbliver medlemmer af deres nationale kirker, men i stadigt højere grad selv-identificerer som irreligiøse. Jeg introducerer til den hidtidige forskning begået i relation til henholdsvis irreligion og kulturreligion og argumenterer for, at vi mangler mere empiri for at kvalificere vores forståelse af disse fænomener. Jeg præsenterer derefter data fra en samling af 30 kvalitative interviews gennemført i Danmark som del af et forskningsprojekt, der delvist udbedrer manglen på data. Baseret på eksplorative analyser er det mit ønske at åbne for en debat omkring, hvordan vi opfatter og konceptualiserer irreligion, kristendom og kulturreligion i en moderne dansk kontekst. Jeg foreslår at vi, i stedet for at karakterisere individer ved hjælp af adskilte, fastforhandlede kategorier (som eksempelvis religiøs kontra irreligiøs), arbejder ud fra en forståelse af sådanne kategorier som mere dynamiske og kontekst-afhængige snarere end statiske og gensidigt udelukkende. Moderne tilgange til religion og irreligion har stadigt mere fokus på, hvordan (ir)religiøse identiteter, overbevisninger og praksisser er skiftende og situerede. Inspireret af disse tilgange argumenterer jeg for, at informanterne bevæger sig mellem forskellige identiteter afhængigt af, hvorvidt de eksempelvis udtrykker en individuel, irreligiøs identitet eller deltager i en kollektiv, kristen identitet og videre, at det er kombinationen af og muligheden for at oscillere mellem disse identiteter, vi kan betegne som kulturreligion og mere specifikt kulturkristendom i Danmark.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lüchau, Peter. "Kristendom og tolerance i Danmark." Dansk Sociologi 15, no. 4 (February 3, 2006): 41–54. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v15i4.271.

Full text
Abstract:
Peter Lüchau: Christianity and tolerance in Denmark During the past two decades, Danish politicians have formed a consensus that refugees/immigrants are synonymous with Muslims. Some politicians have used this consensus to argue that Denmark is a Christian nation excluding the possibility of Muslims becoming Danes because of their religion. If these political claims have taken root in the general public, there should be a negative correlation between being Christian and tolerance towards immigrants. This article analyses the Danish data from the European Value Survey from 1999 with particular reference to several measures for Christianity and ethnic tolerance. There is a negative correlation between individual Christian faith and tolerance towards immigrants at the national level. When subjected to a multivariate analysis, however, this correlation disappears, because people with a lower level of education tend to be materialists, tend to be rightwing, and tend to hold a Christian faith. The lack of correlation between Christian faith and tolerance towards immigrants in a religiously homogenous country with a strong state sponsored national church is best explained by the special characteristics of the Nordic “civic religious“ model that neutralises the ability of any one group to seize national and religious symbols in the minds of the general public.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Thomas, Andrew John. "Synlig og usynlig religion: Umarkerte bilder i kapitler om religion." Prismet 71, no. 2 (June 2, 2020): 161–82. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8004.

Full text
Abstract:
Finnes det systematiske forskjeller mellom hvordan religion illustreres i norske lærebøker i religionsfagene? Denne artikkelen analyserer hvordan bilder uten religionsspesifikke markører fordeles blant kapitler om individuelle religioner i tilgjengelige lærebøker i dag. Bildene som velges ut, viser seg å ofte brukes til å forklare, delvis forsvare, religiøse ideer. Frekvensen av slike bilder er høyest i kapitler om buddhisme, dernest kristendom, og ellers tilnærmet fraværende. Ser vi på selve bildene, kan vi oppdage konkrete teknikker som justerer leserens avstand til den illustrerte ideen. Denne ulikheten støtter tidligere forskning som viser systematiske forskjeller i hvordan ulike religioner framstilles som henholdsvis eksotiske og filosofiske, og som har konsekvenser for hvordan individuelle religioner konstrueres og skal behandles i klasserommet. Nøkkelord: Religion, lærebøker, illustrasjoner, bilder, religionsforskjeller, religionsdefinisjoner
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lang, Bernhard. "Agerbrugeren, den intellektuelle og individet. Præsentation og fortolkning af religiøs evolution efter Robert Bellah. Med en annoteret bibliografi over de historiske stadier, Bellah-style." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 60 (December 1, 2013): 32. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i60.20409.

Full text
Abstract:
ENGLISH ABSTRACT: Robert Bellah’s theory of religion and cultural evolution is illus-trated with three important phases: early horticulture, the invention of intellctual re-ligion in ancient Israel, and modern individualism. Bellah’s model is expanded with early horticulture as an independent phase.DANSK RESUMÉ: Inden for rammerne af Robert Bellahs evolutionære skema gives en oversigt over tre vigtige faser i religionshistorien: tidligt agerbrug, aksetidens intellektuelle religion, illustreret med eksempler fra israelitisk religion og tidlig kristendom samt moderne, individualistisk religion. Tidligt agerbrug bør betragtes som en selvstændig fase, mellem jæger-samler-kultur og arkaiske statslige kulturer.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lyby, Thorkild C. "Odin og Hvide Krist: Om Sune Aukens bog Sagas spejl. Mytologi, historie og kristendom hos N. F. S. Grundtvig, København, 2005." Grundtvig-Studier 56, no. 1 (January 1, 2005): 144–59. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v56i1.16474.

Full text
Abstract:
Odin og Hvide Krist: Om Sune Aukens bog Sagas spejl. Mytologi, historie og kristendom hos N. F. S. Grundtvig, København, 2005[Odin and the White Christ: On Sune Auken ’s book Sagas spejl. Mytologi, historie og kristendom hos N. F. S. Grundtvig, Copenhagen, 2005]By Thorkild C. LybyThe article gives a short account of Sune Auken’s published doctoral thesis, Sagas spejl. Mytologi, historie og kristendom hos N. F. S. Grundtvig [Saga’s mirror. Mythology, history and Christianity in N. F. S. Grundtvig] in which he investigates Gr’s preoccupation with Norse mythology and its relationship to history and Christianity. In Auken’s view Norse mythology during the years 1806-10 became something like an actual religion for Gr, a basis for an entire concept of life. As he could not give up traditional Christianity, he was forced to try to harmonise it with Christianity. In this attempt he failed, which was the main reason of his mental breakdown in 1810. After 1815 he did not work theoretically with the myths, but in his poetry they still played an important role. Not until 1832 was a sort of harmony established between his theoretical and his poetic relationship to the myths.Furthermore, the article gives a short account of the public examination on 3 June 2005, when Auken defended his thesis. The contributions of the different opponents at this occasion are mentioned.Finally, the author elaborates his own contribution as the third opponent. Two points are discussed: (a) What did Gr mean by the expression “the image of God”? (b) Is Auken’s view of Norse mythology as an alternative religion justified? Would it not be better to characterize it as “quasi-religious” than to label it “a religion”?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Lundager Jensen, Hans J. "Igennem urenhed til himlen: Den tanato-kosmologiske transformation fra israelitisk religion til kristendom." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 69 (March 5, 2019): 7–29. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i69.112739.

Full text
Abstract:
ENGLISH ABSTRACT: In the Hebrew Bible, there is no wish for a heavenly existence among human beings; God and his angels on the one hand and human beings on the other, normally maintain a safe distance from each other. Divine beings are potentially deadly for humans, and dead humans are the strongest source of impurity that threatens to encroach upon holy places. With the ‘ontological’ transformation in antique Judaism and early Christianity that opened up the possibility of an eternal life in heaven, followed a reversal of the value of death-impurity in a manner that resembles Indian Tantrism; no longer something to avoid, the way to heaven passed through dead bodies. DANSK RESUMÉ: I Det Gamle Testamente er der ingen forventning eller ønske om et liv i himlen efter døden. Gud og guddommelige væsener på den ene side og mennesker på den anden bevarer normalt en rimelig afstand til hinanden. Guddommelige væsener er potentielt dræbende, og døde mennesker er den stærkeste form for urenhed der truer med at invadere hellige steder. Med den ‘ontologiske’ transformation der fandt sted i antik Jødedom og som åbnede for muligheden for et liv i himlen efter døden, fulgte en omvending af synet på døde menneskers kroppe, der på nogle punkter minder om den indiske tantrisme. Døde kroppe skulle ikke længere undgås, men opsøges på vejen til himlen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Aejmelaeus, Lars, Karl-Erich Grözinger, Tryggve Kronholm, Karl-Gustav Sandelin, Svante Lundgren, Theodor Katz, Siv Illman, et al. "Book reviews." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 13, no. 2 (September 1, 1992): 168–98. http://dx.doi.org/10.30752/nj.69478.

Full text
Abstract:
Paulus und das Judentum. Antropologische Erwägungen (Timo Laato, 1991 diss.) is reviewed by Lars Aejmelaeus.Moses Hess on religion. Judaism and the Bible (Svante Lundgren, 1992) is reviewed by Karl-Erich Grözinger.Abraham ibn Ezra y su tiempo / Abraham ibn Ezra and his age (ed. Fernando Diaz Esteban, 1990) is reviewed by Tryggve Kronholm.Kommentar till påskhaggadan (Nils Martola, 1988) is reviewed by Tryggve Kronholm.Pilatusbilledet i den antike jødedom og kristendom (Niels Willert, 1989) is reviewed by Karl-Gustav Sandelin.Die unterlegene Religion. Das Judentum im Urteil deutscher Alttestamentler. Kritik theologischer Geschichtsschreibung (Ulrich Kusche, 1991) is reviewed by Svante Lundgren.Judentum im deutschen Sprachraum (ed. Karl E. Grözinger, 1991) is reviewed by Svante Lundgren.Jiddische Sprachgeschichte (Bettina Simon, 1988) is reviewed by Theodor Katz.Kinesiske jøder (Jens Christian Larsen, 1991) is reviewed by Theodor Katz.Människan och hennes bildkonst (Martin Buber, 1991) is reviewed by Siv Illman.Kuolleen meren kirjakääröt. Qumranin tekstit suomeksi (ed. Raija Sollamo, 1991) is reviewed by Antti Laato.Fortolkning som formidling. Om den bibliske eksegeses funktion (eds. Lone Fatum & Eduard Nielsen, 1992) is reviewed by Roger Syrén.Alkukirkko ja juutalaisuus (eds. Anne-Marit Enroth-Voitila, Matti Myllykoski, 1991) is reviewed by Nils Martola.Short notice by Nils Martola.Motståndet. Arton brev om död och liv (Per Ahlmark & Georg Klein, 1991) is reviewed by Karl-Johan Illman.Judarna i det svenska samhället. Identitet, integration, etniska relationer (ed. Kerstin Nyström, 1991) is reviewed by Karl-Johan Illman.Divided passions. Jewish intellectuals and the experience of modernity (Paul Mendes-Flohr, 1991) is reviewed by Karl-Johan Illman.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Kastfelt, Niels. "Kristendom i grænseland." Dansk Teologisk Tidsskrift 76, no. 3 (May 21, 2018): 2–20. http://dx.doi.org/10.7146/dtt.v76i3.105817.

Full text
Abstract:
This article discusses general historiographical perspectives emerging from a religious encounter between Danish missionaries and the Bachama people in northern Nigeria in the twentieth century. The general points relate to the role of Christian missionaries in the making of modern Christianity. It is argued that missionaries should be seen as the spearheads of modern Christianity through their experience of religious pluralism and relativism in religious encounters outside Europe. The paper uses the concept of the border to characterise a particular “borderland Christianity” emerging from missionary situations. By way of conclusion it is argued that the borderland experience of missionaries was made part of Western Christianity and constitutes a potentially important but neglected part of the historical development of Christianity in the modern world.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kristendom Religion"

1

Strömberg, Anette. "New Age & Kristendom : en jämförelse." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-637.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sjöstedt, Samuel. "Religion och Magi : Religio et Superstitio." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325931.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wallenbert, Tomas. "Kungamaktens motiv för att införa kristendom i forntida Norden." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4065.

Full text
Abstract:

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en bild av problematiken som uppstår när en ny religion eller rörelse gör sitt intåg i ett land eller område samt vem eller vilka som har någon vinst med en förändring. Syftet är också att ge en bild av de olika metoder som användes till att övertyga människorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den fråga som jag ställer framför allt är hur kristendomen kunde överleva och hur samhällena var styrda på 800- till 1100-talets Sverige.

Det centrala i min framställning om de kungliga motiven är att i samtliga motiv ligger en önskan att stärka en svag kungamakt. Kungamakten använde kristendomen till att stärka sin maktposition. Denna stärkta kungamakt ligger i tiden för övergången från ättesamhälle till stats- och klassamhälle. Kristendomen, i den form den kom till Sverige, kunde ej fungera i ett släktsamhälle, utan var avpassad till det statssamhälle som fanns ute i Europa. Resultatet blev att kristendomen gav ett klass- och statssamhälle med en stärkt kungamakt.

Det är lika välbekant som beklagligt att de texter som står till buds för den som vill studera Sveriges kristnande är få, ojämna och ofta mycket sena. Också vid användningen av detta material krävs en gruppering av stoffet med hänsyn till de olika dokumentens litterära art och en kritisk prövning av deras tendens och beroende av intressenterna i den process som de olika texterna informerar om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Andersson, Lina, and Rim Merhi. "Den svenska skolan: Sekulär eller präglad av kristendom?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40866.

Full text
Abstract:
Detta arbete är en forskningsöversikt som redogör för forskning om hur kristendom påverkar främst den svenska skolan och dess elever. Forskningen är analyserad utifrån frågeställningarna Hur påverkar kristendom skolans värdegrund och elevens identitetsskapande? samt Hur förhåller sig elever, med eller utan religiösa och kulturella föreställningar eller bakgrunder, till ett samhälle med en majoritetsreligion och -kultur? Forskningen vi använt oss av har vi sökt fram främst via sökmotorerna Ebsco, Eric och Swepub. Utifrån källorna vi använt oss av kunde vi se att skolan, dess läroplaner och elevernas identitetsskapande påverkas av kristendom i stor mån. Vi såg även att Sveriges kulturella kristendom och sekularism var två drag som ibland gick hand i hand medan de ibland sågs som motsatser. Något återkommande i flertalet av artiklarna och avhandlingarna vi läst är att muslimer och islam framställs som problematiska i många scenarion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sundgren, Madelene. "Kristendomen och dess tre stora inriktningar : Christianity and its three major religious communities." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43798.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Davidsson, Hanna. "Vems religion? : En analys av hur islam och kristendom representeras i läroböcker." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35117.

Full text
Abstract:
Klassrummen består idag av elever från olika kulturer och med olika religiösa bakgrunder. Eftersom alla elever har olika relationer till religion är det också svårt, för de lärare som undervisar i religionskunskap, att ge en rättvis bild av någons religion. Vid de tillfällena är det viktigt att vara tydlig med att religion både är något individuellt men också något kollektivt, samtidigt som det inte bör ges en stereotypiserande beskrivning av en religion eller dess utövare. Vid stereotypisering är det dessutom vanligt att sambanden mellan kultur och religion inte framgår och det finns alltid en ökad risk för diskriminering.   Flera forskare hävdar att religion bör förklaras genom olika kärnor eller dimensioner, istället för genom den traditionella sekvenseringen uppkomst, historia, texter, människosyn, och så vidare. Religionsvetaren Ninian Smart ansåg att religion kan definieras utifrån sju olika dimensioner och i denna uppsats undersöks det vilka representationer som görs av den praktisk och rituella dimensionen i kristendom- och islamkapitlen i två läroböcker. Representation är ett begrepp som enligt Stuart Hall beskriver hur något återges och med hjälp av detta begrepp undersöks det även vilka representationer som görs av genus. Resultatet visar att det är en västerländsk representation som görs av praktisk och rituell dimension och där generaliseringar är vanliga. Det är således en typ av islam som står som norm och framförallt det protestantiska inom kristendom. Eleverna förutsätts också ha större förkunskaper om kristendom än vad de förutsätts ha om islam och det är svårt att genom böckerna få en fördjupad förståelse för varför personer praktiserar religion på ett visst sätt. Angående genus är detta något som inte nämns i kristendomskapitlen medan islam har egna avsnitt som diskuterar genus. Detta görs dock aldrig med hänsyn till det socialt konstruerade könet och inte heller ur ett kulturellt perspektiv.
Classrooms of today often consist of students from different cultures with different religious backgrounds. Since all students relate differently to religion it is difficult for teachers to give a fair description of the different religions they teach. It is important for the teachers to carefully point out that religion can be both individual and collective and not to give a stereotypical picture of any religion or its performers. The risk with a stereotyped version of a religion is discrimination since it is also common not to separate culture from religion.   A number of researchers claim that religion should be explained through different focus points or dimensions instead of a more traditional presentation consisting emergence, history, texts, view of man and so on. Theology professor Ninian Smart believes that religion can be defined based on seven different dimensions, therefore this paper aims at investigating what representations are made of the practical and ritual dimension in the chapters on Islam and Christianity in two different text books. Representation is a concept, which according to Stuart Hall, describes how something is being featured and based on his definition this paper will also investigates how gender is represented in the same chapters. The result shows that a western representation is present in the practical and ritual dimensions and generalizations are common. This means that it is mainly one version of Islam that is presented together with the evangelical part of Christianity. The students are also expected to have more pre-knowledge on Christianity than on Islam and it is difficult to through these books get hold of a deeper understanding of why people practice their religion in a certain way. Gender is totally absent in the chapters on Christianity while Islam has specific sections that only focus on this perspective. Although gender is present in the Islamic sections the term is never discussed based on gender-based social structures and not through a cultural perspective.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Olofsson, Jenny. "Kristendom och Darwinism : evig konflikt eller möjlig samexistens." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3601.

Full text
Abstract:

När Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft – den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.

Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar. Eftersom det finns en viss förkunskap hos oss alla har den hermeneutiska metoden använts. Genom att läsa annan litteratur har stegvis ny kunskap kommit fram och byggts på, för att slutligen få en insikt i ämnet och därifrån kunna dra slutsatsen.

De bådas samexistens är fullt möjlig. Vetenskapen kan inte förklara allt och fram till den dag då de kan bevisa att Gud, eller den skapande kraften inte finns så finns det plats för båda. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vill en darwinist tro på Gud så är det fullt möjligt. Likaså gäller om en kristen vill acceptera de naturvetenskapliga förklaringarna till människans härstamning. Vetenskapen förklarar det vi har i vår empiriska upplevelsevärld och kristendomen förklarar det bortom - det transcendenta.


Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Häller, Fredrik. "Kristendomens ställning i religionsundervisningen : En undersökning av idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-160967.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats är att undersöka idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010. Jag undersöker vilka idéer som har framförs, både för kristendomens likställning gentemot andra världsreligioner, och för dess särställning gentemot andra världsreligioner. Frågeställningarna är: ”Vilka idéer utmärker dagens debatt om hur stort inflytande kristendomen bör ha i den svenska religionsundervisningen?” samt ”Vilka likheter och skillnader i idéer går att urskilja mellan debattens olika parter?”. Åsikter som har framförts under år 2010 har analyseras.  Jag har inkluderat allt material som jag har funnit kring debatten under detta år. Debatten har framför allt förts på Svenska Dagbladets (SvD) Brännpunkt, vilken är den delen i tidningen där personer utanför tidningens redaktion kan skriva debattartiklar. Av denna anledning har jag valt att undersöka flertalet debattartiklar från Brännpunkt i denna uppsats. Jag har även undersökt artiklar från Aftonbladet, Dagen (en kristen tidning) samt Kristdemokraternas hemsida. Debattartikeln i Aftonbladet är skriven på Debatt, vilken – precis som i SvD – är delen där för tidningen utomstående debattörer kan skriva debattartiklar. Slutligen har jag även undersökt en debatt mellan Christer Sturmark (ordförande i Humanisterna) och Jan Björklund, som sändes i Sveriges Television. För att svara på frågeställningarna har jag utvecklat två dimensioner som jag analyserar materialet utifrån. Dessa dimensioner är: Argument som hävdar att kristendomen bör inneha en särställning i religionsundervisningen jämfört med andra världsreligioner, samt Argument som hävdar att kristendomen bör likställas med andra världsreligioner. Resultatet visar att idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 rör sig inom ramen för kategorierna: Kristendomens historiska inflytande i Sverige (kategori 1); Elevens rätt till kunskap (kategori 2); och Gudstro (kategori 3). Det framkommer såväl likheter som skillnader i idéer bland aktörerna. Inom kategori 1 framkommer främst idéer kring kristendomens inflytande – eller frånvaro av inflytande - inom flera olika områden, som ”kultur”, ”värderingar”,” bildning”, ”samhällsliv”, ”familjeliv”, ”livsförståelse”, ”vetenskap” och ”etik”. Inom kategori 2 är idéer kring rättigheter, allmänbildning, identitet och ansvar centrala. Inom kategori 3 berör alla argument, utom möjligtvis ett, antal kristna individer i Sverige. Inga argument, utom möjligtvis ett, berör Guds existens. Det är alltså i huvudsak inom ramen för dessa idéer som argumenten i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010 har rört sig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nathalie, Liljeqvist. "Kunskap om andras religion? : En kvalitativ läromedelsanalys om samtida perspektiv på svensk religionskunskapsundervining." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29354.

Full text
Abstract:
This paper is based on a qualitative textbook analysis aiming to investigate what image four selected textbooks, designed for religious education course 1 in Swedish upper secondary school, gives about the Swedish citizen in relation to religion and Christianity, focused on Protestant and Orthodox orientations. And further discuss if it is recognizable and associated with the social context Swedish students live in today. This by examining how the textbooks describe religion, the contemporary religiosity in Sweden and the construction of Christian Protestants in relation to Orthodox Christians . The material was analyzed in relation to previous research, and this papers theoretical basis based on new published literature distributing with contemporary perspectives on the religious landscape - private religiosity in a globalized society and young people’s ability to create meaning, the postsecular Swedes and understanding of religion and Christianity in the postsecular classroom.   The contemporary religious understanding and production of the religious human, and in this case exactly Christian Protestants and Orthodox, do not seem to be associated with the social context that Swedish students live in today. The lack of education of contemporary religiosity perspective, and the maintaining of social power structures demands for a critical discussion about the didactic challenges in Swedish religious education.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Svensson, Jan. "Religion ett ämne i förändring." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-959.

Full text
Abstract:

En studie om religionsämnets utveckling under 1900-talet genom läroplanerna och en religionsdidaktisk debatt om ämnets vikt och svårigheter. Vidare en empirisk undersökning om vad lärare och elever tycker om ämnet i grundskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kristendom Religion"

1

Walan, Bror. Judaskyssen: En undersökning om kristendom på undantag och religionsfrihetens begränsning i Sverige på 1980-talet. Hedemora: Independentförlaget, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Auken, Sune. Sagas spejl: Mytologi, historie og kristendom hos N.F.S. Grundtvig. [Copenhagen?]: Gyldendal, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

The turn to transcendence: The role of religion in the twenty-first century. Washington, D.C: Catholic University of America Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Monotheism: Divinity and unity reconsidered. London: SCM Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Christianity and world religions: Disputed questions in the theology of religions. Malden, MA: Wiley-Blackwell, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Secularization and cultural criticism: Religion, nation, and modernity. Chicago: University of Chicago Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

1969-, Palmer David A., ed. The religious question in modern China. Chicago: The University of Chicago Press, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

God's universe: Owen Gingerich. Cambridge, Mass: The Belknap Press of Harvard University Press, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Henry, Martens Paul, Porter Matthew 1969-, and Werntz Myles, eds. Nonviolence: A brief history : the Warsaw lectures. Waco, Tex: Baylor University Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

The nature of doctrine: Religion and theology in a postliberal age. 2nd ed. Louisville, Ky: Westminster John Knox Press, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kristendom Religion' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography