Dissertations / Theses on the topic 'Kristendom Religion'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kristendom Religion.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
Strömberg, Anette. "New Age & Kristendom : en jämförelse." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-637.
Full textSjöstedt, Samuel. "Religion och Magi : Religio et Superstitio." Thesis, Uppsala universitet, Religionshistoria, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325931.
Full textWallenbert, Tomas. "Kungamaktens motiv för att införa kristendom i forntida Norden." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4065.
Full textUppsatsens syfte är att ge läsaren en bild av problematiken som uppstår när en ny religion eller rörelse gör sitt intåg i ett land eller område samt vem eller vilka som har någon vinst med en förändring. Syftet är också att ge en bild av de olika metoder som användes till att övertyga människorna om varför de skulle konvertera till religionen eller rörelsen. Den fråga som jag ställer framför allt är hur kristendomen kunde överleva och hur samhällena var styrda på 800- till 1100-talets Sverige.
Det centrala i min framställning om de kungliga motiven är att i samtliga motiv ligger en önskan att stärka en svag kungamakt. Kungamakten använde kristendomen till att stärka sin maktposition. Denna stärkta kungamakt ligger i tiden för övergången från ättesamhälle till stats- och klassamhälle. Kristendomen, i den form den kom till Sverige, kunde ej fungera i ett släktsamhälle, utan var avpassad till det statssamhälle som fanns ute i Europa. Resultatet blev att kristendomen gav ett klass- och statssamhälle med en stärkt kungamakt.
Det är lika välbekant som beklagligt att de texter som står till buds för den som vill studera Sveriges kristnande är få, ojämna och ofta mycket sena. Också vid användningen av detta material krävs en gruppering av stoffet med hänsyn till de olika dokumentens litterära art och en kritisk prövning av deras tendens och beroende av intressenterna i den process som de olika texterna informerar om.
Andersson, Lina, and Rim Merhi. "Den svenska skolan: Sekulär eller präglad av kristendom?" Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40866.
Full textSundgren, Madelene. "Kristendomen och dess tre stora inriktningar : Christianity and its three major religious communities." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43798.
Full textDavidsson, Hanna. "Vems religion? : En analys av hur islam och kristendom representeras i läroböcker." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35117.
Full textClassrooms of today often consist of students from different cultures with different religious backgrounds. Since all students relate differently to religion it is difficult for teachers to give a fair description of the different religions they teach. It is important for the teachers to carefully point out that religion can be both individual and collective and not to give a stereotypical picture of any religion or its performers. The risk with a stereotyped version of a religion is discrimination since it is also common not to separate culture from religion. A number of researchers claim that religion should be explained through different focus points or dimensions instead of a more traditional presentation consisting emergence, history, texts, view of man and so on. Theology professor Ninian Smart believes that religion can be defined based on seven different dimensions, therefore this paper aims at investigating what representations are made of the practical and ritual dimension in the chapters on Islam and Christianity in two different text books. Representation is a concept, which according to Stuart Hall, describes how something is being featured and based on his definition this paper will also investigates how gender is represented in the same chapters. The result shows that a western representation is present in the practical and ritual dimensions and generalizations are common. This means that it is mainly one version of Islam that is presented together with the evangelical part of Christianity. The students are also expected to have more pre-knowledge on Christianity than on Islam and it is difficult to through these books get hold of a deeper understanding of why people practice their religion in a certain way. Gender is totally absent in the chapters on Christianity while Islam has specific sections that only focus on this perspective. Although gender is present in the Islamic sections the term is never discussed based on gender-based social structures and not through a cultural perspective.
Olofsson, Jenny. "Kristendom och Darwinism : evig konflikt eller möjlig samexistens." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3601.
Full textNär Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstånd. Han hade vänt upp och ned på den tidigare uppfattningen om att människan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den främsta förklaringen till människans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. På samma sätt har Darwinanhängare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lämnar helt enkelt ingen plats åt en skapande kraft – den behövs inte eftersom naturen klarar det själv om den bara får några försök på sig och tillräckligt lång tid.
Finns det då någon möjlighet för dessa två att samexistera? I detta arbete har de båda jämförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar. Eftersom det finns en viss förkunskap hos oss alla har den hermeneutiska metoden använts. Genom att läsa annan litteratur har stegvis ny kunskap kommit fram och byggts på, för att slutligen få en insikt i ämnet och därifrån kunna dra slutsatsen.
De bådas samexistens är fullt möjlig. Vetenskapen kan inte förklara allt och fram till den dag då de kan bevisa att Gud, eller den skapande kraften inte finns så finns det plats för båda. Det ena behöver inte utesluta det andra. Vill en darwinist tro på Gud så är det fullt möjligt. Likaså gäller om en kristen vill acceptera de naturvetenskapliga förklaringarna till människans härstamning. Vetenskapen förklarar det vi har i vår empiriska upplevelsevärld och kristendomen förklarar det bortom - det transcendenta.
Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Nordström.
Häller, Fredrik. "Kristendomens ställning i religionsundervisningen : En undersökning av idéerna i debatten kring Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2010." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-160967.
Full textNathalie, Liljeqvist. "Kunskap om andras religion? : En kvalitativ läromedelsanalys om samtida perspektiv på svensk religionskunskapsundervining." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-29354.
Full textSvensson, Jan. "Religion ett ämne i förändring." Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-959.
Full textEn studie om religionsämnets utveckling under 1900-talet genom läroplanerna och en religionsdidaktisk debatt om ämnets vikt och svårigheter. Vidare en empirisk undersökning om vad lärare och elever tycker om ämnet i grundskolan.
Flodfält, Axel. "Kristendom i läroböcker : En diskurs om läromedel." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43088.
Full textSahlin, Henrik, and Lilja Karl Chef. "Från religion till humanvetenskap : En historisk diskursanalys av Kriminalvårdens styrdokument." Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193435.
Full textSvenberg, Lisa, and Aya Yousif. "Religionsämnets förändring : Från att undervisa i kristendom till att undervisa om religioner." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-58881.
Full textLuthman, Tilda. "Gestaltning av religion i tvåbarnböcker -En komparativ motivstudie." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-76370.
Full textEklund, Magne. ""Den sanna kristendomen" : Religion, etik och bildning hos Carl Lindhagen." Thesis, Jönköping University, HLK, Ämnesforskning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53675.
Full textEkberg, Linus. "Den föränderliga religionsundervisningen : En analys av grundskolans senare års läroplaner från 1962 till 2011 med fokus på hinduismens och kristendomens framställning." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-314099.
Full textFrisk, Malin. "Kvinnan i kristendomen : En analys av tre läromedel utifrån ett genusteoretiskt perspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23645.
Full textStenlund, Ulrika. "Den västerländska kyrkans utmaningar : Kristendom och efterkristendom enligt Stuart Murray." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-12099.
Full textLundell, Samuelsson Anna. "Den osynliga kvinnan : En litteraturstudie av kvinnans position och roll i fornnordisk religion och tidig kristendom." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137745.
Full textLewin, Christina. ""En traditionsfråga mer än en högtidsfråga" : om religion och högtider på fem kristna förskolor." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-31728.
Full textClaesson, Olivia. "Bilder av den andre : En kvalitativ studie om elevers uppfattningar om kristendom, judendom och islam och dess utövare." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30783.
Full textSjöholm, Anna Carin. "Nu är kyrkans officiella roll borta : En intervjustudie om fyra prästers syn på Svenska kyrkans förändring i det sekulariserade Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44018.
Full textAbbevik, Anna. "Religion och Liv? : En studie om hur det kristna livet presenteras i läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Kyrko- och missionsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385222.
Full textLaaksonen, Alexandra. "Ungas engagemang i religion och kristendom : En jämförelse av religiöst engagemang hos unga i Gävle och på Åland." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14028.
Full textFöldhazi, Andrea. "Vi, de andra och de kristna : En kritisk diskursanalys av hur kristendom framställs i svensk press." Thesis, Linköpings universitet, Kultur, samhälle, mediegestaltning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-67425.
Full textFritzon, Sebastian. "Kristendomen i den svenska skolans religionskunskap : En analys av debatten kring utformningen av den nya kursplanen i religionskunskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22515.
Full textStrand, Emma. "Vi vill också vara med : en studie i feministisk teologi." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10137.
Full textNylander, Erika. "Vilka bilder av islam kan elever i år 4-6 möta i läroböcker?" Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7990.
Full textLäroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter. Syftet utmynnade i följande tre frågeställningar:
∑ Vilka likheter respektive olikheter mellan kristendom och islam presenteras i de granskade böckerna?
∑ Hur framställer de granskade böckerna islam- som ett enhetligt system eller som en religion med variation?
∑ Finns det några argumenterande och problematiserande inslag i de granskade böckerna?
Denna studie tar sitt avstamp i den kvalitativa forskningstraditionen. Syftet är inom denna att söka efter bakomliggande mönster och söka förståelse kring dessa. Går det att finna några mönster gällande den förmedlande bilden av islam i de tre granskade böckerna? Hur ser den förmedlade bilden ut i relation till styrdokumentens föreskrifter? Studiens resultat påvisar att det är svårt att uttala sig om några generella mönster i de granskade böckerna. Resultatet pekar dock på att ingen av de granskade böckerna utgår från likheterna mellan kristendomen och islam. Studiens resultat påvisar även att läroböckerna i vissa avseenden ej ligger i linje med styrdokumentens föreskrifter.
Sunnerdahl, Julia. "Hare Kristus och Buddha som Messias? : en kvalitativ innehållsanalys om hur hinduism och buddhism framställs i läroböcker för gymnasiet och årskurs 4-6." Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295430.
Full textSundkvist, Björklind Sven Fredrik. "Kristendomens Gud - allsmäktig och allgod : En komparativ studie om hur fem företrädare i olika skolor inom kristendomen reflekterar över teodicéproblemet och dess natur." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13795.
Full textHolmberg, Alexander. "Tro i bild : En studie av hur religiösa föreställningar kan yttra sig i bilder." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20812.
Full textStrand, Ida. "Med religion som verktyg : En diskursanalys av religiösa referenser inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt under år 1900-1919 i Sverige." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-95223.
Full textNäslund, Bengt. "Religion i fängelse : En studie om möjligheterna kring religiöst utövande i anstalt." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-36198.
Full textRohlin, Daniel. "Läpparnas Bekännelse : Hur sverigedemokraterna använder ett religiöst språk för att utmåla islam som en religion för Den Andre." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21712.
Full textSæther, Knut-Willy. "Spor av Gud : John Polkinghornes forståelse av teologiens forhold til naturvitenskap med særlig henblikk på relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen." Doctoral thesis, Norwegian University of Science and Technology, Department of Archaeology and Religious Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:no:ntnu:diva-710.
Full textForholdet mellom teologi og naturvitenskap har vært gjenstand for debatt i lang tid, og i den forbindelse er det mange emner som er identifiserbare. Ett er forholdet mellom troen på Gud som skaper slik en finner det i kristen tro, og hvordan denne troen utfordres av innsikten en har fått og får gjennom naturvitenskap.
For det første finner en kristen skapertro og forholdet til naturvitenskap som temaområde i en vitenskapelig debatt. Der retter en i særlig grad søkelys mot teologi og naturvitenskap som vitenskaper, og tar opp konkrete utfordringer som melder seg fra henholdsvis teologisk og naturvitenskapelig hold. Det finnes også en popularisert debatt i media, bl.a. som resultat av den første. Denne debatten er ofte preget av fastlåste posisjoner og med et mangfold av mer eller mindre faglige fremstillinger. Et tredje aspekt som henger sammen med de to foregående, er forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap slik det kommer til uttrykk i skolen. Når jeg retter søkelys mot Norge og den norske skolehverdag i både grunnskole og videregående skole, kan det identifiseres forskjellige utfordringer ved dette temaet.
Selv har jeg opplevd forholdet mellom kristen skapertro og aturvitenskap som interessant og utfordrende både som elev og lærer. Gjennom min egen skolegang i både grunnskole og videregående var temaet gjenstand for oppmerksomhet, og det resulterte ofte i diskusjoner både i naturfag og i kristendomsfag. Likeledes har jeg blitt utfordret som lærer i videregående skole (bl.a. religion- og etikkfaget) og innenfor høgskolesystemet. I samtale med andre lærere på grunn-, videregående- og høgskolenivå har det tydelig kommet frem at emnet er aktuelt og utfordrende, særlig med utgangspunkt i naturfagene på den ene side og livssynsfagene på den annen side. Jeg har også opplevd at mange lærere har hatt en egeninteresse av temaet.
En av flere utfordringer for læreren er at mange elever oppfatter fagområdene som to konkurrerende tilnærminger til forståelse av virkeligheten. Det kommer særlig til uttrykk i den tradisjonelle polariseringen mellom Bibelens beretninger og oppfatning at den kunnskap som naturvitenskap bidrar med, er sikker kunnskap, mens kristen skapertro forstås som noe mer usikker, fordi den handler om tro i en bestemt mening. Denne polariseringen er ikke særegen for situasjonen i skolen. En av bidragsyterne i den vitenskapelige debatten sier at mange mennesker oppfatter situasjonen slik: ”Scientists (…) base their beliefs on evidence and rational argument, while religious beliefs appear to be founded on ”faith” only; scientific rationality is thus revealed as not only a very manicured and disciplined form of human reflection, but as also incommensurable with, and vastly superior to, religious faith and theological reflection.”
Jeg har gjennom lesning av litteratur om forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap fattet særlig interesse for en bidragsyter; John Polkinghorne. Han er en av aktørene i det jeg har betegnet som den vitenskapelige debatten. Han er en av flere som hevder at forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap ikke er konkurrerende, men at de står i et innbyrdes slektskap, og i et interaksjonsforhold.
Med det som bakgrunn har særlig ett spørsmål dukket opp gjennom arbeidet med hans bøker. Kan Polkinghornes tilrettelegging bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen slik at de ikke oppfattes som konkurrerende tilnærminger? Svaret på dette er i første omgang positivt. I skolen vil et mål være at læreren i størst mulig grad bidrar til en adekvat fremstilling av forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap. Jeg tenker i den forbindelse ikke på at læreren skal forsvare et bestemt syn slik at det fremstår som et et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen.
Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap. apologetisk bidrag.
Poenget er at læreren bør formidle et syn på forholdet mellom kristen skapertro og naturvitenskap som er sakssvarende i lys av de faktiske hovedstrømninger og nyanser i den vitenskapelige debatten.
På den bakgrunn vil jeg formulere avhandlingens hovedproblemstilling slik: På hvilken måte kan John Polkinghornes forståelse av teologiens forhold til naturvitenskap bidra til å utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen?
Denne problemstillingen reiser naturlig nok en rekke delspørsmål og metodiske utfordringer. Det er i første omgang et behov for å avklare på hvilken måte Polkinghorne tilrettelegger forholdet mellom teologi og naturvitenskap. Sagt med andre ord: en vesentlig del av arbeidet blir å få svar på hvorfor han mener teologi står i et slektskap med naturvitenskap, og hvordan han tenker seg forbindelseslinjene mellom fagområdene. Med det som utgangspunkt vil det være mulig å gi ansatser til hvordan hans tenkning kan utvikle relasjonen mellom kristen skapertro og naturvitenskap i skolen.
Foruten disse ansatsene vil avhandlingen i særlig grad gi et innblikk i flere deltema i den vitenskapelige debatten. Likeledes vil arbeidet bidra til å gjøre Polkinghornes tenkning kjent for de med interesse for interaksjonen mellom teologi og naturvitenskap.
Rönström, Rebecca. "Kristendomens särställning i religionsläroböcker : en komparativ studie av hur kristendomen och dess tre inriktningar framställs i religionsläroböcker anpassade till Lpo 94 och Lgr 11." Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254803.
Full textDeasismont, Lisa. "En kyrka för alla : En etnografisk intervjustudie om Svenska kyrkans arbete med hbtq-frågor och hur föreställningar om religion och sexualitet upplevs av den enskilda individen." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-164855.
Full textElvefeldt, Sara. "FRÅN HORA TILL HELGON : En litteraturstudie om tre forskares tolkningar och analyser av kvinnliga gestalter i urkunderna för judendom, kristendom och islam som normförmedlare." Thesis, Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-23236.
Full textKaldenvik, Angelica, and Rebecca Deltén. "”En röd trämoské med vita knutar, en svensk moské”. En analys av svenska religionsläroböckers framställning av islam och kristendom." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2904.
Full textTiteln på detta arbete är uppfångat från en lärobok i ämnet religion, Religion för grundskolan senare del, PULS skriven av Lennart Göth och Katarina Lycken. Titeln avslöjar till stor del problematiken om vad vi har för avsikt att diskutera och undersöka i denna uppsats. Vår ansats är att se hur ämnet religion skildras i religionsläroböcker på högstadiet. För att få svar på frågan kommer vi använda oss ett flertal underfrågor, bland annat så vill vi veta om religionerna likställda i den svenska skollitteraturen och om olika religioner ges lika utrymme.
Fransson, André. "Like a Prayer : En studie om hur religion skildras i populärkulturen med fokus på Madonna." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33251.
Full textSahlén, Ola. "Why should a contemporary Lutheran church bother with animal suffering? : Reasons for an extended circle of compassion." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5880.
Full textBergman, Elin. "Från Kristendom till Religion : – En studie av förändringar i religionsundervisningen i svenska grundskolans läroplaner 1962-2011 samt de riksdagsdebatter som berör dessa." Thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-192623.
Full textOlsén, Anna. "Religionsundervisning eller religiös undervisning? : En undersökning av kristendomens plats i religionskunskapen utifrån läromedel." Thesis, Kristianstad University, School of Teacher Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6691.
Full textI den här uppsatsen kommer jag att undersöka vilken roll kristendomen innehar i religionskunskapen, jämfört med de andra världsreligionerna. Jag kommer att utgå från hermeneutiken för att tolka olika aspekter i tre olika läroböcker som används i religionskunskapsundervisning idag. Jag kommer först att titta på kristendomens inflytande över läroplanen från tidigt 1800-tal. Efter detta går jag igenom innehållet i de tre läroböckerna innan jag diskuterar resultaten. I en jämförelse där jag tittar på textomfång, urval av information konstaterar jag att kristendomen framställs annorlunda jämfört med de andra religioner. Vissa uttryck liksom urval och komplexitet i framställningen antyder att kristendomen värderas högre än övriga världsreligioner i de utvalda läroböckerna.
In this essay I will investigate what role Christianity plays in religious studies, compared to other world religions. I will use hermeneutics to interpret different aspects of three textbooks, used in religious studies today. I will look at the Christian influence in the curriculum, dating back to the early 1800’s. After this I describe and summarize the textbooks’ main content, before I discuss my results. When comparing the volume and selection of information about Christianity versus other religions, I find that in the textbooks Christianity is portrayed somewhat different. Some expressions, as well as the selections of information and grades of complexity, implies that Christianity is valued higher than the other world religions in the selected textbooks.
Ljungqvist, Josefine. "Kristendom och islam, eller vi och de andra : En analys av två läromedel i religionskunskap för grundsskolans senare år." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6136.
Full textLöfwall, Mikael. "Religionskunskap - Ett ämne i tiden? : En studie av kristendomens roll i ämnet religionskunskap." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper, KV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17752.
Full textLönnqvist, Filip. "Kristnas attityder till sekularisering : En studie av attityder till sekularisering och modern andlighet hos kristna församlingsmedlemmar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18538.
Full textMalmsborg, Pär. "Bibel 2000. Om prästen själv får välja?" Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-690.
Full textGustafsson, Robin, and Jesper Hagel. "Tro och text : En analys av religionsrapporteringen i Dagen och DN." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26155.
Full textRydén, Peter. "Hur tron finner ankarfäste. Pastorers informationssökande i sin andliga tjänst." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18841.
Full textUppsatsnivå: D
Salih, Hesho. "Läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år - ur ett genusperspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31858.
Full text