Relevant bibliographies by topics / Kristendomen

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Kristendomen'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kristendomen.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kristendomen"

1

Jellesen, Marlene Printz. "Sporets didaktik." Prismet 71, no. 4 (December 3, 2020): 407–20. http://dx.doi.org/10.5617/pri.8368.

Full text
Abstract:
Kristendommens status i grundskolens religionsundervisning er omstridt – både i Danmark og Norge – og denne artikel vil afdække, hvilken rolle kristendommen har spillet og spiller i faget Kristendomskundskab i folkeskolen i Danmark og give et bud på følgende spørgsmål: Hvilken status skal kristendommen have i skolens sekulære fag kristendomskundskab, hvilke virknings- og kulturhistoriske grunde kan der være til at prioritere kristendommen højt i undervisningen, og hvordan kan man som ikke-forkyndende religionslærer pleje refleksiv omgang med den normativitet, kristendommen indeholder. Med disse spørgsmål in mente bevæger artiklen sig ind på en værdipolitisk kampplads, der er knyttet til diskussionen om, hvor mono- eller multikulturel skolens religionsundervisningen bør være, og til hvilken normativitet, der skal være fremherskende.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lysemose, Kasper. "Det næstekærlige fællesskab: Bemærkninger til kristendommens selv-dekonstruktion." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 65 (February 10, 2017): 57. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i65.25032.

Full text
Abstract:
The paper presents the self-deconstruction of Christianity in the guise of two claims: i. The God withdrawn is part in a community of those who are abandoned by God – namely as the ‘with’ of their being-with. ii. Christian love is the reserve in Christianity that exposes us to this very being-with – i.e. to something in Christianity “older” than Christianity itself. Jean-Luc Nancy’s general ontology of being-with and its specific configuration as a ‘deconstruction of Christianity’ is introduced. Subsequently this deconstruction is traced in The Works of Love by Søren Kierke-gaard. Artiklen præsenterer kristendommens selv-dekonstruktion i form af to teser: i. Den tilbagetrukne Gud er med i fællesskabet af dem, der er forladt af Gud – nemlig som ‘medet’ i deres med-væren. ii. Den kristne kærlighed er den reserve i kristendommen, som eksponerer os for netop denne med-væren – dvs. for noget i kristendommen, der er “ældre” end kristendommen selv. Der introduceres til Jean-Luc Nancys generelle med-værens ontologi og dens specifikke udformning som en ‘dekonstruktion af kristendommen’. Herefter efterspores denne dekonstruktion i Kjerlighedens Gjerninger af Søren Kierkegaard.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Kronholm, Tryggve. "Sköld och spjut: judisk apologetik och polemik visavi kristendomen och de kristna i Frankrike och Spanien 1100–1500." Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 11, no. 1-2 (September 1, 1990): 54–72. http://dx.doi.org/10.30752/nj.69450.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hafstad, Kjetil. "Kristendommens Retorik: Den Kristne Diktnings Billedformer and Thomas Kingo: Barok, Enevaelde, Kristendom - By Erik A. Nielsen." Modern Theology 27, no. 4 (September 7, 2011): 725–28. http://dx.doi.org/10.1111/j.1468-0025.2011.01721.x.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Albinus, Lars. "Jean-Luc Nancy og kristendommens selvafvikling." Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, no. 65 (February 10, 2017): 78. http://dx.doi.org/10.7146/rt.v0i65.25033.

Full text
Abstract:
The aim of this article is, on the one hand, to present Jean-Luc Nancy’s thought about the deconstruction of Christianity and, on the other, to suggest its possible significance for the general study of religion. According to Nancy, who belongs to a line of thinkers spanning from Nietzsche through Heidegger to Derrida, Christianity initiated the loss of meaning (sens) which permeates the contemporary (notion of) the world. Yet, at the same time, Christianity opens an alterity in the midst of the world owing to the pre-Christian roots of Christ as a redeemer of this world. In a wider perspective, Nancy locates the emergence of religion in a first distinction (as between light and shade) from which the order of the world evolves. In modernity, however, this distinction, or ‘the divine’ as such, only greets us in passing, reflecting the relations between all things of the world which thus salute one another in mutual exposition, that is, in their ex-istence. Hensigten med denne artikel er på den ene side at præsentere Jean-Luc Nancys tanker omkring kristendommens dekonstruktion og på den anden side at antyde hans mulige betydning for en religionsvidenskabelig faghorisont. For Nancy, der specielt står i arv til tænkere som Nietzsche, Heidegger og Derrida, danner kristendommen baggrund for det betydningstab, der kendetegner en moderne (opfattelse af) verden. På samme tid vidner kristendommen imidlertid om den før-kristne Kristus, der som en forløser af denne verden har åbnet en ‘andethed’ midt i den. I et videre perspektiv ser Nancy al religions tilblivelse i en første spaltning (som mellem lys og skygge), hvorfra verden kan fremstå som orden. I moderniteten optræder denne spaltning, eller det guddommelige som sådan, alene som en forbipasserende ‘frelse’ (salut) eller ‘hilsen’ (salut), der reflekterer den måde, hvorpå alt i verden hilser hinanden i gensidig eksponering, dvs., eks-istens.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jenson, Robert W. "Kristendommen og religionerne." Dansk Teologisk Tidsskrift 72, no. 4 (December 31, 2009): 241–49. http://dx.doi.org/10.7146/dtt.v72i4.106481.

Full text
Abstract:
In the present article, Robert W. Jenson argues against the commonly used simile that all religions are only different paths leading to the top of the same mountain. Instead, it is suggested that religions should be seen as different mountains with many similar paths. From this simile, and from the Church’s founding message, it follows that the conversation between the church and the religions must be one of mission. In the course of the article Jenson discusses the relationship between reason and revelation, explains the relevance of the incarnation, and reflects upon the prospects and difficulties of Christian conversation with Islam.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Mathisen, Åshild. "Drakampen om kristendommen." Kirke og Kultur 123, no. 03 (September 17, 2019): 271–79. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3002-2019-03-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Rasmussen, Tarald. "Sammenfatninger av kristendommen." Norsk Teologisk Tidsskrift 108, no. 02 (June 26, 2007): 73–74. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2979-2007-02-01.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Stender, Poul Joachim. "Kristendom & sex - Den sexfjendtlige kristendom." Slagmark - Tidsskrift for idéhistorie, no. 61 (March 9, 2018): 141–52. http://dx.doi.org/10.7146/sl.v0i61.104064.

Full text
Abstract:
For centuries Christianity has emerged as the most sex adverse religion on earth. However, it was not Jesus who made the world chaste. Indeed it was the world that made Jesus chaste. When reading the Bible it is obvious that the scriptures are anything but hostile towards sex. Eroticism is one of God’s great gifts to humankind. There is a connection between spirituality and sexuality. Both are part of a force that allows man to reach out – to reach beyond himself to make connections to and with others. Today sexuality is accepted as being created by God and Christianity is no longer hostile towards sexuality. Nonetheless, conservative Christians still lock up sexuality within the boundaries of lifelong heterosexual marriage, and liberal Christians do not discuss sexuality very often.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jørgensen, Theodor. "Reflections on Grundtvig and Germany." Grundtvig-Studier 44, no. 1 (January 1, 1993): 91–104. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v44i1.16101.

Full text
Abstract:
Refleksioner over Grundtvig og TysklandAf Theodor JørgensenArtiklen består af to hoveddele. Først behandles Grundtvigs forhold til Tyskland, og på baggrund heraf præsenteres derefter den nye tysksprogede trebinds oversættelse af centrale Grundtvig-tekster.Fremstillingen af Grundtvigs forhold til Tyskland tager udgangspunkt i Grundtvigs kamp mod den tyske imperialisme og hans forsvar for dansk sprog og kultur. Grundtvig fremhæver, at et folks særlige karakter kommer til udtryk i sproget, og derfor ønsker han at rense det danske sprog for tysk indflydelse samt at markere Ejderen som fysisk grænse mellem Danmark og Tyskland.Grundtvig understreger samtidig, at hans 'Had' ikke forfølger tyskerne over Ejderen, og Grundtvig er bevidst om, at det tyske folk i et universalhistorisk perspektiv også har en rolle at spille. I overensstemmelse med sin universalhistoriske anskuelse afviser Grundtvig ikke, at folkeslagene påvirker hinanden, men indoptagelsen af påvirkninger skal ske på et folks egne præmisser. Det er dette forhold, det tyske folk ikke har taget hensyn til. Tyskland er derfor arvtager til den romerske imperialisme, og i modsætning hertil skal det danske folk i overensstemmelse med kærligheden som det særligt danske karaktertræk vise, at selvrespekt og styrke ikke nødvendigvis har sit grundlag i magt. Når Grundtvig derfor hylder tanken om det danske folks udvælgelse til en verdenshistorisk mission, forstås denne mission netop ikke imperialistisk.Grundtvigs hovedtanke er, at kristendommen nødvendigvis altid m. f. national skikkelse, og selv om det danske folk i særlig grad er modtageligt for kristendommen, ønsker Grundtvig at pege på forholdet mellem kristendom og national identitet som et universelt forhold. Den kristne kirke er ikke begrænset til Danmark.Med baggrund i denne fremstilling af Grundtvigs syn på forholdet mellem dansk og tysk drøftes relevansen af den planlagte oversættelse af Grundtvig til tysk. Indvendinger mod en sådan oversættelse bygger på Grundtvigs egen grænsedragning mellem dansk og tysk, Grundtvigs oversættelige danskhed og det forhold, at ønsket om en oversættelse altid bør komme udefra og ikke bør fremstå. som et dansk initiativ. Indvendingerne besvares med, at Danmark som et meget lille sprogomr.de selv m. tage initiativet, og at Danmark ligesom andre folkeslag har en forpligtelse til at meddele sig til andre. Tysk blev valgt fremfor engelsk på grund af det dansk-tyske grænsefællesskab og det deraf følgende historiske forhold mellem Danmark og Tyskland. Opnår de to nationer et bedre kendskab til hinanden, kan dette kendskab tjene til at give en kritisk belysning af de to folks fordomme mod hinanden. Overfor de førnævnte grundtvigske fordomme overfor Tyskland stilles de tyske fordomme, der efter 1945 retter sig mod Grundtvigs understregning af den nationale folkekarakters betydning. De tyske reservationer overfor tanken om en national kristendom og overfor tanken om en nations særlige mission bør tages alvorligt, det er vigtigt ikke at fejlfortolke Grundtvig på dette punkt. Endelig tjener oversættelsen til at sætte Grundtvigs folkehøjskoletanker ind i deres rette kontekst, her i særlig grad den teologiske kontekst. Herved præsenteres den særligt danske, Grundtvig-in280 spirerede forståelse af lutherdommen i en tysk sammenh.ng, en præsentation, der i kraft af Grundtvigs understregning af 'det levende ord' vil tjene til at beskytte Lutherreceptionen mod at tage farve af luthersk ortodoksi. Sluttelig udtales ønsket om, at den tyske Grundtvig-udgave m. blive fulgt op af en engelsk oversættelse.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kristendomen"

1

Pääkkönen, Mikael. "Kristendomen i läromedel : En studie om kristendomen i högstadiets läromedel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-216483.

Full text
Abstract:
Studien undersöker hur kristendomen framställs i läromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien ämnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framställs i de olika läromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp från läromedel skrivna för lpo 94, då det ej har utkommit en större mängd läromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig på de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Vasiljev, Sanja. "Den ortodoxa kristendomen i skolan : En analys av den ortodoxa kristendomen i svenska läromedel." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för historia och samtidsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18929.

Full text
Abstract:
This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school. My goal is to define how orthodox Christianity is presented to the Swedish pupil. The aim is to create a discussion about the ways a religion, generally considered as foreign, is presented in school and what kind of picture of the said religion is thereby created.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sirmanshahi, Aida. "Den persiska vägen till kristendomen : En kvalitativ studie om individers rollbytesprocessen från islam till kristendom." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsstudier (SS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-93707.

Full text
Abstract:
This study aims to understand and describe the role exit for Persian individuals that has left Islam for Christianity. The process of what individuals go through when leaving a religion for another inspired the approach of the study, leading to the subject of leaving Islam for Christi- anity. Due to the thematic breadth of the collected empirical material, two different theoreti- cal concepts and theories will be used. The theoretical approach of this study is Emile Durk- heim’s theory of religious sociology and Helen Rose Fuchs Ebaugh’s (1988) study about the process of exit a role. Emile Durkheim’s (1912) theory regards that religion provides social cohesion and social control to maintain society in social solidarity. While Helen Rose Fuchs Ebaugh (1988) aims to describe the process of roll exiting. Since this study is about understanding and describing the phenomenon in hand, a qualitative method will be used. The study is based on 10 semi-structured interviews that have conduc- ted with individuals with a muslim background that have now became christian, and every individual has an ethnic Persian background. The results presented that the informants did go through a process of a role change, meaning the role change from Islam to Christianity. These individuals left the muslim setting and entered their new social role. However, many of these individuals went through a prerequisite step that could be considered as a complement to Ebaughs study, namely, the possibility of integration.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Olofsson, Anna. "Kristendomen i den Prosaiska Eddans ragnaröksmyt." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1153.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nordgren, Britt. "Religionskunskapen, kristendomen och lärarna : En studie av gymnasielärares förhållningssätt till kristendomen i undervisningen om religioner och livsåskådningar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-201713.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år. Med utgångspunkt i Englunds uttolkning av läroplansteorin görs en indelning i kategorier. Analysverktyget är delar av de didaktiska typologier som utformats i Englunds efterföljd. Resultatet visar att det föreligger stora variationer i såväl önskvärda innehållsval som vad man vill uppnå med undervisningen. Även kunskapssyn varierar. Samtliga lärare utgår dock från den större betydelse man anser att kristendomen har gentemot övriga förekommande religioner i det svenska samhället. Gemensamt är även målet att ändra elevernas inställning till religiöst liv inom alla religioner. En möjlig slutsats är att socialisationsinnehåll och ämneskaraktär präglas av den betydelse kristendomen ges.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hallberg, Erik. "Kristendom och hinduism i läromedel : En kvalitativ analys av hur kristendomen och hinduismen beskrivs utifrån ett genusperspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40195.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Davidsson, Angelika. "Makt och kön i kristendomen och islam." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-527.

Full text
Abstract:

Syftet med uppsatsen har varit att belysa att mäns maktmissbruk över kvinnor inte beror på religion eller nationalitet, utan är ett mer personligt och psykologiskt betingat beteende. Men i vissa fall kan vissa religiösa påbud och vissa kulturella heteronoma värderingar bidra till att underbygga ett sådant maktmissbruk, för den som väljer att se på saken och tolka påbud och värderingar på ett sätt som gynnar dem i dessa avseenden. I vissa fall är männen kanske även mer eller mindre psykiskt sjuka och i behov av professionell hjälp.

Jag har kommit i kontakt med en del obehaglig information när jag letade information till den här uppsatsen. En del av den informationen har jag valt att sålla bort och en del har jag valt att behålla. Eftersom mitt val av ämne är både känsligt och obehagligt har det gjort att jag övervägt att byta ämne ett flertal gånger. Nu när uppsatsen är skriven vet jag fortfarande inte om det var rätt val eller inte.

Mina perspektiv på maktmissbruk har förändrats, sen innan jag började att skriva den här uppsatsen. Insikten om vad härskartekniker innebär tror jag är en värdefull kunskap, även om den inte tar sig så extrema uttryck som jag har belyst i den här uppsatsen, eftersom de kan användas nästan när som helst och var som helst.

Jag har tagit upp ett vanligt sätt att se på historien inom feminism och gynocentrisk feminism, samlat citat ur bibeln och koranen som är tolkningsbara i den här kontexten, refererat böcker som är skrivna i den här kontexten, visat på klassiska härskartekniker och hittat några själv, jag har diskuterat detta och sedan givit exempel på psykologiska anledningar till mäns maktmissbruk över kvinnor. Slutligen har jag som motvikt till allt detta valt att presentera ett otraditionellt sätt att se på balans mellan man och kvinna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sundeen, Johan 1968. "Andelivets agitator : J A Eklund, kristendomen och kulturen /." Lund : Borås : Stockholm : Avdelningen för idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet ; Högskolan i Borås ; Artos & Norma bokförlag [distribution], 2008. http://hdl.handle.net/2320/3470.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Brimberg, Elin, and Mikaela Eriksson. "Kristendomen och hinduismen: "vi" och "dem"? : En kvalitativ läromedelsstudie av hur kristendomen och hinduismen framställs i läroböcker för årskurs 4–6." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448435.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur hinduismen och kristendomen framställs i läroböcker i religionskunskap för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv. För att konkretisera syftet har forskningsfrågorna ”Hur framställs hinduismen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?”, ”Hur framställs kristendomen i läroböcker för årskurs 4–6 utifrån ett ”vi och dem”-perspektiv?” samt ”Vilka likheter och skillnader finns i framställningen av religionerna?” legat till grund för studien. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av en kvalitativ textanalys, bildanalys samt en kvantitativ analys. Vidare har det teoretiska perspektivet ”vi och dem”, som har sin grund i Edward W. Saids teori om orientalism, använts för att besvara forskningsfrågorna och uppfylla studiens syfte. Resultaten av studien visade att hinduismen framställdes som något främmande och hinduer framställdes som ”dem”, medan kristendomen framställdes som något läsaren förväntas identifiera sig med, som del av ett ”vi”. Genom olika perspektiv på religionerna, representation av etniciteter, hudfärger, platser samt religiös mångfald samt genom språkliga ställningstaganden som synliggjordes vilken den tänkta läsaren var. Hinduismen gavs lite utrymme i läroböckerna och beskrevs mycket kortfattat. Detta skapade en distans till religionen, då läsaren (som inte förväntades vara hindu) inte gavs djupare kunskap om religionen. Hinduismen likställdes även ofta med Indien, medan kristendomen framställdes ur ett svenskt perspektiv och fick mer utrymme i böckerna. Resultaten visade även att en religiös mångfald presenterades och det framgick att religiösa inte är en homogen grupp, vilket kan motverka en stereotyp bild av religionerna. Slutsatserna visade att elever genom att läsa läroböckerna kan få en bild av att kristendomen är viktigare än hinduismen. Slutsatserna visade även att kristendomen ges en särskild ställning i religionsundervisningen, vilket kan utmana icke-konfessionaliteten skolan ska upprätthålla.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sundkvist, Björklind Sven Fredrik. "Kristendomens Gud - allsmäktig och allgod : En komparativ studie om hur fem företrädare i olika skolor inom kristendomen reflekterar över teodicéproblemet och dess natur." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13795.

Full text
Abstract:
Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet. Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer. Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kristendomen"

1

Nielsen, Thomas Dalgård. Edward Gibbon og kristendommen. København: Museum Tusculanums Forlag, Københavns Universitet, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Indergaard, Oskar Edin. Kristendommens jødiske røtter. Tingvoll: Kristen bokproduksjon, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schmitz, Jørgen. Kristendommen i den europæiske kultur. Frederiksberg]: Thaning & Appel, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Petersen, Nils Holger. Kristendom i musikken: Sammenhæng og spittelse i den vestlige musikkultur : den europæiske musik belyst i forhold til kristendommen gennem centrale historiske perioder. Viborg: Schønberg, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Hyldahl, Niels. Den ældste kristendoms historie. København: Museum Tusculanums, Københavns Universitet, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Guds plan: Karen Blixen og kristendommen. [København]: Haase & Søns Forlag, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kristendommens modstandere: Senantik antikristen polemik. København: Forlaget ANIS, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Grane, Leif. Kristendommen i historien: Udvalgte artikler 1950-1996. København: Udgivet af Instiut for Kirkehistorie, Københavns Universitet, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pahuus, Mogens. Livet selv: En livsfilosofisk tolkning af kristendommen. Århus: Philosophia, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sørensen, Preben Meulengracht. Før kristendommen: Digtning og livssyn i vikingetiden. [Copenhagen]: Gyldendal, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kristendomen"

1

Lied, Sidsel. "Elever i dialog med kristendommens fortellinger." In Tru på Vestlandet, 339–61. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.104.ch14.

Full text
Abstract:
Spørsmålene som stilles i denne artikkelen, setter søkelys på elevers dialoger med to av kristendommens fortellinger slik dialogene kommer til uttrykk i deres multimediale, skriftlige ytringer. Rammene elevene møtte fortellingene innenfor, var ulike. Tredje- og sjetteklassingenes ytringer ble skrevet innenfor rammen av kristendomsfaget i henholdsvis 1987/88 og 1990/91, mens andreklassingenes ytringer ble skrevet i 2018/19 innenfor rammen av KRLE-faget. Med bakgrunn i de to fagenes ulike mål for undervisningen kunne man forvente å finne personlige trosuttrykk i elevytringer som ble skrevet i kristendomsfaget, mens ytringer skrevet i KRLE ikke ville inneholde slike uttrykk i møte med kristendommens fortellinger. Disse forventningene ble ikke innfridd. Artikkelen drøfter dette funnet i lys av Mikhail Bakhtins teori om ytringers dialogiske karakter, og oppfordrer til videre studier knyttet til disse – og lignende – problemstillinger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kristendomen' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography