Dissertations / Theses on the topic 'Kristologia'

Uppsatsens syfte är att undersöka kristologi och dess samband med en postkolonial feministisk teologi. Detta utifrån de två teologerna Mercy Amba Oduyoye och Jaquelyn Grants kristologi. Uppsatsen undersöker hur kolonialism, feminism och teologi har påverkat den kristologiska bilden. Den postkoloniala feministiska kristologin bidrar till att utmana den traditionella kristologin. Uppsatsens frågeställning lyder ”Vilka kristologiska bilder finner jag i en postkolonial feministisk teologi? Hur är relationen mellan kristologin och en postkolonial feministisk teologi? Och är den här kristologin rimlig?” Detta undersöks genom fyra analysfrågor som berör kontext, Jesus manlighet, befrielse och lidande. Den postkoloniala feministiska teologin som presenteras i uppsatsen utgår från Kwok Pui-lans bok ”Postcolonial Imagination and Feminist Theology”.

Denna uppsats undersöker hur den kristologi som kommer till uttryck i Elisabeth Ohlson Wallins fotoutställning Ecce Homo kan förstås i relation till det kristologiska projekt som artikulerats av Marcella Althaus-Reid. Undersökningen sker i två steg där Althaus-Reids kristologi först rekonstrueras utifrån de texter i hennes författarskap som tydligt behandlar ämnet, varefter en serie bildanalyser görs av fem fotografier ur Ecce Homo. Studien visar att både Althaus-Reids texter och Ecce Homo innehåller inte en utan flera olika kristologier. De kristologier som uttrycks i Ecce Homo visar sig på många sätt överensstämma med Althaus- Reids kristologiska strävanden, samtidigt som Ohlson Wallins och Althaus-Reids projekt skiljer sig åt på väsentliga punkter, framförallt vad gäller bredd och metodologiska/tematiska ingångar. Medan Althaus-Reids kristologi förstås som intersektionell och alltså som berörande flera olika maktordningar visar sig Ecce Homo framförallt tematisera icke- heterosexuell erfarenhet i relation till Kristus.

Abstract Purpose: In this essay a limited and specific selection of poems by the Swedish poet Nils Ferlin, has been analyzed in order to find various images of Christ. By using these images of Christ, a possible Christology within the poems by Ferlin, will then be elucidated, a so called Ferlinian Christology. The theoretical perspective used in the analysis is one of high versus low Christology i.e. whether the emphasis is focused on Christ as divine, or Christ as human. Method: The used method is hermeneutic, and the chosen poems have been ascribed autonomy in order to verify their message, rather than the message of the author. The poems have been read and analyzed with a text oriented focus. Result: The result of this study is that a various number of images of Christ can be found within the selected poems by Ferlin. In some poems the image of Christ is described by the views of others; persons in the immediate surroundings of Jesus, or first-hand witnesses to the events of the Gospels. Some images show Christ as an explored tool in the hands of dogmatic structures, where the death of atonement on the Cross is problematized, along with people’s misuse of the death of atonement as a free pass to heaven, instead of taking responsibility of their own sins. Other images of Christ in the poems are more positive; showing Jesus as an inspiration, a beacon and a compass of morality. The most striking image, however, is the one of Christ as someone who places mercy above all. Conclusion: A Ferlinian Christology can be seen primarily as low Christology since it is putting the emphasis on the humanity of Christ, and partly problematizing the divinity of Christ. A Ferlinian Christology emphasize the living Christ and the Christ one finds in the Gospels. The Christ found in the dogmas is not showing the truth. The Christ living and acting in the interest of the weak and marginalized people, is the one who ought to be seen upon with respect and as a beacon of morality and truth. Key words: poetry, Christology, Christ, hermeneutics, Ferlin

Uppsatsen berör i en vidare mening hur teologi kan återfinnas i film och i en smalare mening om det i en stor TV-serie från USA är rimligt att tolka huvudrollsinnehavarna som messiasgestalter. Syftet med att skriva denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för hur religion i allmänhet och kristendom i synnerhet kan utryckas eller återspeglas i olika media och i denna uppsats i en TV-serie. Materialet i uppsatsen är avgränsat till säsong fem av tv-serien Supernatural. Frågeställningen som uppsatsen söker svar på är: är det en rimlig tolkning att se Sam och/eller Dean som messiasgestalter? I uppsatsen har analysens gjorts med hjälp av en narrativ metod som används för att plocka fram de scener som är av vikt för att visa på händelser och karaktärsdrag för att kunna analysera de två huvudkaraktärerna, bröderna Sam och Dean. Teorin i uppsatsen bygger på de två forskarna Tomas Axelsons och Lloyd Baughs arbeten. Efter att ha analyserat scener och de båda huvudkaraktärernas karaktärsdrag kommer uppsatsen fram till att det är möjligt och rimligt att se både Sam och Dean som messiasgestalter. Uppsatsen finner det dock rimligare att se Sam som en messiasgestalt än Dean.

 

Uppsatsen handlar om kristendomens syn på inkarnationen och dess betydelse för ikonen. Det är en studie av ikonens teologiska och historiska bakgrund, kopplad till kristologiska frågor som uppstod redan under den tidiga kristendomen. Synen på inkarnationen, Guds människoblivande i Kristus, är inom kristendomen skiftande även om det finns en gemensam trosbekännelse. Studien behandlar ikonens teologi och inkarnationsfrågan i samband med Gamla testamentets bildförbud och hur detta påverkar delar av den kristna tron. Under en längre period fanns ett stort motstånd gentemot heliga bilder inom kyrkan som till viss del påverkade brytningen mellan ortodox och katolsk kristendom. Kyrkans splittring kopplas här till inkarnationsläran och Bibelns bildförbud. Uppsatsen visar att skillnaderna i tolkningen av inkarnationen ledde till strider inom bildfrågan. Den visar även att en del av åsikterna inom kristologin, läran om Kristus, går att koppla till ett semiotiskt system, där likheterna med tankarna om inkarnationen och treenigheten går att sätta in i en modell för att synliggöra ikonens teologi.

 

After the Restoration of Independence the Catholic Church in Lithuania can freely proclaim the word of God and perform ministry in any sphere. Lithuanian youth ministry lacks research and theoretical substantiation of how the pastoral process could be organized practically and could help a young person to develop Christian identity, which would be the foundation of their everyday life. Christian identity comprises a number of topics and aspects; therefore, this study focuses on the effective proclamation of the person and activity of Jesus Christ to Lithuanian youth. The pastoral-hermeneutic method was used to create the theoretical model of the conveyance of Christological message. The model was created in three stages: 1) youth situation survey which encompassed the review of sociocultural situation of Lithuanian youths and their openness to Christological message, measured using qualitative research; 2) method of biblical contextual analysis of Christology was used to identify what Christological message and which aspects of it can be conveyed for the youth in a particular sociocultural context; 3) the assumptions of the conveyance of Christological message as well as certain steps, ministerial attitudes and activities are offered. Christological message is presented from the point of view of the disciples, how they understood the message of Jesus. The young people are motivated to make a personal choice to follow Jesus Christ in their everyday life, join in the community... [to full text]
Atgavus Lietuvos Nepriklausomybę Katalikų Bažnyčia turi galimybę nevaržomai skelbti Dievo žodį ir visose srityse vykdyti pastoracinę veiklą. Lietuvoje jaunimo pastoracijos srityje stinga tyrimų apie jaunimo sielovadą ir teorinio jos pagrindimo, kaip praktikoje galėtų būti organizuojamas pastoracinis procesas, galintis padėti jaunuoliams ugdytis krikščioniškąjį tapatumą, kuriuo jie remtųsi kasdienybėje. Krikščioniškasis tapatumas apima daug temų ir aspektų, todėl šiame tyrime problema sutelkiama į Jėzaus Kristaus asmens ir įvykio veiksmingą skelbimą Lietuvos jaunimui. Todėl, naudojantis pastoraciniu-hermeneutiniu metodu, sukuriamas kristologinės žinios perteikimo teorinis modelis. Modelis kuriamas trimis etapais: 1) jaunimo situacijos ištyrimas, kuris apima sociokultūrinę Lietuvos jaunimo situacijos apžvalgą ir kokybiniu tyrimu nustatytą jaunimo atvirumą kristologinei žiniai 2) biblinės kontekstinės kristologinės analizės būdu formuluojama, kokia kristologinė žinia ir kokiais aspektais gali būti perteikiama jaunimui, atitinkant nustatytą jaunimo sociokultūrinę situaciją; 3) kristologinės žinios perteikimo prielaidos ir etapai siūlo konkrečius žingsnius, pastoracines nuostatas ir veiklas. Kristologinė žinia pristatoma atsižvelgiant į tai, kaip Jėzaus žinią suvokė jo mokiniai, skatinant jaunuolius asmeniškai rinktis sekti Jėzumi Kristumi savo kasdienybėje, jungiantis į bendruomenę ir prisiimant atsakomybę Bažnyčioje ir pasaulyje. Modelį, sudarytą iš penkių pakopų, galima taikyti... [toliau žr. visą tekstą]

Atgavus Lietuvos Nepriklausomybę Katalikų Bažnyčia turi galimybę nevaržomai skelbti Dievo žodį ir visose srityse vykdyti pastoracinę veiklą. Lietuvoje jaunimo pastoracijos srityje stinga tyrimų apie jaunimo sielovadą ir teorinio jos pagrindimo, kaip praktikoje galėtų būti organizuojamas pastoracinis procesas, galintis padėti jaunuoliams ugdytis krikščioniškąjį tapatumą, kuriuo jie remtųsi kasdienybėje. Krikščioniškasis tapatumas apima daug temų ir aspektų, todėl šiame tyrime problema sutelkiama į Jėzaus Kristaus asmens ir įvykio veiksmingą skelbimą Lietuvos jaunimui. Todėl, naudojantis pastoraciniu-hermeneutiniu metodu, sukuriamas kristologinės žinios perteikimo teorinis modelis. Modelis kuriamas trimis etapais: 1) jaunimo situacijos ištyrimas, kuris apima sociokultūrinę Lietuvos jaunimo situacijos apžvalgą ir kokybiniu tyrimu nustatytą jaunimo atvirumą kristologinei žiniai 2) biblinės kontekstinės kristologinės analizės būdu formuluojama, kokia kristologinė žinia ir kokiais aspektais gali būti perteikiama jaunimui, atitinkant nustatytą jaunimo sociokultūrinę situaciją; 3) kristologinės žinios perteikimo prielaidos ir etapai siūlo konkrečius žingsnius, pastoracines nuostatas ir veiklas. Kristologinė žinia pristatoma atsižvelgiant į tai, kaip Jėzaus žinią suvokė jo mokiniai, skatinant jaunuolius asmeniškai rinktis sekti Jėzumi Kristumi savo kasdienybėje, jungiantis į bendruomenę ir prisiimant atsakomybę Bažnyčioje ir pasaulyje. Modelį, sudarytą iš penkių pakopų, galima taikyti... [toliau žr. visą tekstą]
After the Restoration of Independence the Catholic Church in Lithuania can freely proclaim the word of God and perform ministry in any sphere. Lithuanian youth ministry lacks research and theoretical substantiation of how the pastoral process could be organized practically and could help a young person to develop Christian identity, which would be the foundation of their everyday life. Christian identity comprises a number of topics and aspects; therefore, this study focuses on the effective proclamation of the person and activity of Jesus Christ to Lithuanian youth. The pastoral-hermeneutic method was used to create the theoretical model of the conveyance of Christological message. The model was created in three stages: 1) youth situation survey which encompassed the review of sociocultural situation of Lithuanian youths and their openness to Christological message, measured using qualitative research; 2) method of biblical contextual analysis of Christology was used to identify what Christological message and which aspects of it can be conveyed for the youth in a particular sociocultural context; 3) the assumptions of the conveyance of Christological message as well as certain steps, ministerial attitudes and activities are offered. Christological message is presented from the point of view of the disciples, how they understood the message of Jesus. The young people are motivated to make a personal choice to follow Jesus Christ in their everyday life, join in the community... [to full text]

This essay sheds light on three Pentecostal theologians – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez and Opoku Onyinah by analysing one of their theological publications each. The goal of the essay is to find out how their view of Jesus, Christology, compares to the Fivefold gospel of the Classical Pentecostal Movement, namely: 1) Jesus as Saviour, 2) Jesus as Sanctifier, 3) Jesus as Spirit Baptizer, 4) Jesus as Healer and 5) Jesus as Coming King. By a comparative textual analysis of the works of the three theologians, this essay also examines the three theologians’ Christologies as they relate to another, searching for both similarities and differences.  Another aspect of the essay is to answer whether the differences in Christologies is a result of the theologians’ cultural backgrounds. With Macchia based in the USA, López Rodríguez in Peru and Onyinah in Ghana they represent vastly different kinds of the global Pentecostal Movement, and whether that fact leads to a contextualization of their Christologies is the matter at hand of the second research question. By also looking at surrounding contextual theologies; the doctrine of Spirit Baptism developed in Classical Pentecostalism in USA, Liberation Theology in Latin America and Spiritual Warfare in Africa, this essay examines how each of these theological frameworks relates to the Pentecostal theologian based in that region. The answer to each of these questions in the conclusion of the essay is two-fold as well. Firstly, the analysis finds that all three theologians closely relate to at least three of the five doctrines; Saviour, Spirit Baptizer and Healer, with the caveat that speaking in tongues is not as present. For the other two, the differences are greater towards Classical Pentecostalism. Secondly, the essay concludes that the theologians are influenced by their contextual background in terms of how they present their Christologies.
Uppsatsen analyserar kristologin hos tre pentekostala teologer – Frank D. Macchia, Darío López Rodríguez och Opoku Onyinah – genom att undersöka en teologisk publikation från vardera författare. Syftet är att jämföra deras nutida kristologi med hur den framkom i den klassiska pingströrelsens femfaldiga evangelium; 1) Jesus som frälsare, 2) Jesus som helgelsebringare, 3) Jesus som andedöpare, 4) Jesus som helare och 5) Jesus som kommande kung av Guds rike. Med hjälp av en komparativ innehållslig idéanalys analyseras verken av de tre teologerna, för att se hur deras kristologier relaterar både till varandra och de femfaldiga evangeliet. Ytterligare en aspekt av uppsatsen är att besvara frågan om skillnaderna i deras kristologier beror på författarens kulturella bakgrund eller kontext. Macchia från USA, López Rodríguez från Peru och Onyinah från Ghana representerar vitt skilda delar av den globala pentekostala rörelsen, och om det innebär att en kontextualiserad kristologi framkommer i deras verk är föremål för diskussionen i uppsatsen. Där relateras även författarnas kristologier till omgivande teologiska ramverk i deras respektive världsdelar som exempelvis latinamerikansk befrielseteologi eller betoning av andlig krigföring i Afrika. Resultatet av forskningen i uppsatsen blir därmed tvådelat. För det första relaterar de tre teologerna i stor grad till tre av de fem doktrinerna i det femfaldiga evangeliet; om Jesus som frälsare, andedöpare och helare, med undantaget att tungotalet inte har en lika framträdande plats som hos den klassika pentekostalismen. För det andra dras slutsatsen att samtliga författare är influerade av sin kontextuella bakgrund vid författandet av sina teologiska verk och hur de presenterar sina respektive kristologier.

Uppsatsen redogör för tre svenska teologers tolkningar av den kristna försoningstanken. Gustaf Aulén presenterar tre skilda försoningstankar i sin bok Den kristna försoningstanken, varav han själv företräder en av dessa; det klassiska försoningsmotivet. De övriga två som presenteras i boken är den latinska eller objektiva försoningsteorin samt den subjektiva försoningsläran. Sofia Camnerin är den andra teologen som studeras i denna uppsats. Hon redogör i sin avhandling Försoningens mellanrum, för teologerna Rita Nakashima Brock och Daphne Hampsons tankar kring den kristna försoningstanken. Med dessa teologer som bakgrund lämnar Camnerin sitt eget bidrag till debatten om försoningen. Slutligen redogörs för KG Hammars trilogi Tecken och verklighet, Samtal om Gud och Ecce Homo – efter två tusen år. Dessa utger sig inte för att handla specifikt om den kristna försoningstanken men Hammar presenterar sina tankar kring kristologi, gudsbild, människosyn och försoning. Utifrån denna redogörelse görs ett komparativt studium av de olika försoningsteologiska tankar som gjort sig gällande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka kristusgestaltningskaraktärer i de mest populäraHollywoodfilmerna med flest biobesökare i Sverige under 2018–2019. Uppsatsens besvararfrågor om vilka Jesus egenskaper gestaltas hos protagonisterna i de valda filmerna och på vilkasätt filmernas narrativ relaterar med kristologi. Frågeställningarna besvaras genomkaraktärsanalys av protagonisterna och dess jämförelse med Lloyd Baughs kriterier förkristusgestalt och Tomas Axelson forskning kring ämnet kristusgestaltning. Analysen visar attalla de valda filmerna relaterar till Jesus liv och Kristus egenskaper representeras hos derasprotagonister på olika sätt och beroende på den fiktionella världen och filmens genre. Dettamedför att egenskaper betonas och beskrivs på olika sätt, vilket utskiljer egenskapernasrepresentation båda i kvalitet och kvantitet. Filmerna har valts utifrån dess popularitet i Sverigeoch baseras på Svenska Filminstitutets statisk under 2018–2019. Utifrån statistiken valdesföljande filmer: Lejonkungen (2019), Avengers: Endgame (2019), Star Wars: The Rise ofSkywalker (2019) och Joker (2019).

Uppsatsen är en komparativ studie, där James D. G. Dunns och Thomas R. Schreiners tolkningar av vad som enligt Paulus gör att en människa räknas som rättfärdig samt varför Kristus dog utifrån Gal 2:15-21, 3:10 jämförs och värderas. Viktiga begrepp för tolkningen av dessa verser är rättfärdighet, δικαιοσύνη och laggärnigar, ἔργων νόμου. Dunn anser att rättfärdighet enligt Paulus nås genom att vara i Kristus, ἐν Χριστῷ vilket leder till en förändring av människans väsen till Kristuslikhet. Schreiner tolkar däremot rättfärdighet och rättfärdiggörelse som främst juridiskt, där det centrala är att tillräknas rättfärdighet från Kristus genom hans ställföreträdande syndaoffer. Utifrån de argument av Dunn och Schreiner som jag tar upp i analysen av Gal 2:15-21, 3:10 anser jag att Dunns tolkning av vad som leder till rättfärdighet enligt Paulus är mest rimlig. Om varför Kristus dog anser Dunn att det främst var för att göra förbundet med Gud tillgängligt för hedningarna, medan Schreiner anser att det främst var för att sona för människornas synder. Även på denna punkt anser jag att Dunns argument för sin ståndpunkt är mest rimliga.

Detta är en uppsats som bland annat försöker ge förslag på hur man kan skapa ett jämlikt gudstjänstspråk som inte legitimerar mäns överordning och kvinnors underordning. För i dagens gudstjänst talar man om Gud och Jesus/Kristus med manliga ord som utesluter att Gud också har en kvinnlig sida. Trots att det står i bibeln att Gud skapade mannen och kvinnan till sin avbild. I den här uppsatsen har jag med hjälp av den hermeneutiska metoden försökt besvara frågan; Är jämlikhet något för Svenska Kyrkan?

Jag har valt att skriva uppsatsen ur ett feministteologiskt perspektiv eftersom denna, i likhet med den hermeneutiska metoden, utgår från erfarenheter. Eftersom det är i gudstjänstspråket som Svenska Kyrkans tro kommer till uttryck i tal och handling har jag valt att avgränsa mig till detta område. Uppsatsens främsta utgångspunkt är att det i kristendomen finns en jämlikhetstanke. Denna grundar sig på att Gud är både man och kvinna och att inkarnationens poäng är att Jesus blev människa och inte man. Uppsatsens källor består av relevant litteratur, Internet-publiceringar och intervjuer med tre präster.

Med hjälp av allt detta har jag kommit fram till att jämlikhet kan vara något för Svenska Kyrkan om de är villiga att släppa in kvinnlighet och möjligheten för kvinnor att känna igen sig i Gud och Jesus/Kristus.

Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till "Lundqvist".

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt Jesus beskrivs på film. Mer specifikt är syftet att beskriva hur Jesus gudomliga och mänskliga egenskaper gestaltas i fyra olika filmer. Film är ett växande medium och det är också ett medium för att behandla livsåskådning, både explicit och implicit. Det kristologiska grundproblemet kring Jesus natur aktualiseras på film ibland utifrån en teologisk medvetenhet, men ibland också omedvetet. Syftet med denna studie är alltså att undersöka hur Jesus gudomliga och mänskliga natur gestaltas på film. Genom att gestaltas på film, beskrivs och betonas alltid vissa egenskaper hos Jesus. Ibland framstår Jesus som nästan helt en människa och ibland som en helt gudomlig gestalt. Det förekommer ofta gestaltningar när Jesus är både mänsklig och gudomlig. Det är just detta som denna studie tar upp, hur Jesus gestaltas i de filmer som valts ut. Filmerna har valts utifrån kriterierna att filmen skall handla om Jesus explicit. Ett annat kriterium har varit att filmerna skall vara spridda i tid och genrer. Utifrån dessa kriterier har följande filmer valts ut: Matteusevangeliet (1964), Monty Pythons Life of Brian (1979), Kristi sista frestelse (1988) och The Passion of the Christ (2004). Med en hermeneutisk tolkningsansats och filmvetenskapliga teorier har filmerna analyserats utifrån frågeställningen kring hur Jesus mänskliga och gudomliga egenskaper gestaltats. I analyserna har främst David Bordwell och Tomas Axelsons filmvetenskapliga utgångspunkter använts.

Tanken med denna uppsats är att utifrån ett idéhistoriskt perspektiv försöka belysa fundamentet och framväxten av den kristna koptiska kyrkan i Egypten. Med hänsyn tagen till såväl den sociokulturella och teologiska som politiska historien är mitt syfte att framgent kunna presentera vilka komponenter det är som kan ha bidragit till dess ecclesiala institution vars uttryck manifesteras genom liturgiska riter, symbola samt trosföreställning.

Som uppsats betraktat är den deskriptiv med inslag av argumenterande karaktär. Det innebär att det förekommer komparabla reflektioner i syftet att teologiskt kunna presentera om det ur ett koptiskt inifrånperspektiv finns någon icke-kristen faktor i trosföreställningen vars dignitet i så fall skulle kunna vara den sammanhållande länken för deras syn på den egna tron. På grund av detta är det nödgat att dels göra några historiska nedslag i den fornegyptiska religionen för att utröna vilka element det är som kan ha fått en kristen överbyggnad, och dels om den egyptiska mytologiska samt kosmologiska världen ligger till grund för delar av den koptisk kristna filosofin.

Slutsatsen jag kom fram till är att det fornegyptiska arvet spelar som förväntat en stor roll. Kopterna är stolta över sitt ursprung och lever i en miljö vilken i allra högsta grad fortfarande vittnar om det forntida egyptiska imperiets storhet. Det förefaller också som så att den östra kyrkan, Alexandrinska kyrkan, uppbar en ledande funktion i framväxten av kristendomen. Problematiken som sedermera uppstod handlade om Kristi natur och substans vilket ledde till att koptiska kyrkan ställde sig utanför mötet i Kalcedon 451. Främsta orsaken till detta är i mina ögon den polemiska synen på begreppet ”The Mother of God” – Theotokos visavi Christotokos. Den Koptiska kyrkans största bidrag till kristenheten är kloster och munkväsendet samt tidegärden.

Purpose: In this essay a limited and specific selection of Swedish pastoral letters, has been used in order to describe and analyze various depictions (images) of Christ. Furthermore, the similarities as well as the differences between the depictions, will be noted. The theoretical perspective used in the analysis is one of high versus low Christology i.e. whether the emphasis is focused on Christ as divine, or Christ as human, and the possible tension between the two. Also, the ontological and functional aspect of the images will be elucidated. Method: The used method is hermeneutic. The analysis is text oriented and initially a descriptive analysis is used to describe the various depictions. References will be made to Jesus – God and Man, by Prof. Wolfhart Pannenberg, and the article “Christology” by Prof. Ola Sigurdson. In the analysis that follows a comparative method will be used to form a normative analysis with constructive summaries of each depiction of Christ.   Results and conclusions: The result of this study shows that a various number of depictions of Christ is to be found within the selected pastoral letters. In some the image of Christ is described in a substantial and obvious way, like the Compass or a Fellow human being. In contrast, there are depictions of Jesus as the Brother and the Guide. In others a symbolic image is to be found, like the Star, the Sign or Logos. There are also more traditional dogmatic depictions as the Savior. In all of them an ontological and a functional aspect can be found. The depictions of Christ also have in common that the emphasis is mainly on the humanity of Christ. In many of them a tension between the divinity and the humanity of Christ is obvious. The images are mediating openness and diversity, showing Jesus Christ as an inspiration, a beacon and someone to follow. They are all providing answers to the question of the title of this essay: Who do they say I am?

Syftet med uppsatsen är att genom att bedriva ett litteraturstudium, dels av böcker skrivna av framförallt nutida svenska teologer och dels av artiklar, få en uppfattning om hur vi idag tolkar Kristus' roll och betydelse samt hur vi ser på frälsningens innebörd och räckvidd. I uppsatsen har innebörden av begreppen exklusivism, inklusivism och pluralism förklarats, samt vad dessa begrepp innebär för tolkningen av Kristus' roll och betydelse i förkunnelsen, samt i förlängningen ett försök att uttyda vad synen på Kristus kan innebära för kyrkans framtid.

De i syftet ställda frågorna som jag har sökt svar på är:

1. Vilka skillnader finns med avseende på Kristus betydelse i den kristna tron?
2. Vilken plats och betydelse har Kristus bland dem som företräder ställningstagandet exklusivism, inklusivism respektive pluralism?
3. Hur ser framtidens kyrka ut, sett i exklusivismens, inklusivismens respektive pluralismens perspektiv?

Resultatet av undersökningen visar att det inte finns någon homogen tolkning av Kristus bland den svenska kristenhetens förkunnare, trots att dessa instämmer i samma trosbekännelse, samt att det finns både ett stort missnöje över kyrkan idag och en stor oro inför kyrkans framtid.