Relevant bibliographies by topics / Kritisk pedagogik

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Kritisk pedagogik'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 22 February 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kritisk pedagogik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kritisk pedagogik"

1

Marklund, Frida. "Främmandegöring i samtida antropocen - om konstens metoder i skolan." Pedagogisk forskning i Sverige 27, no. 3 (November 1, 2022): 140–59. http://dx.doi.org/10.15626/pfs27.03.08.

Full text
Abstract:
Inom forskning som undersöker utbildning för hållbar utveckling efterfrågas kritiska perspektiv, liksom ett problematiserande av utbildningens grundantaganden och utgångspunkter. Utifrån detta syftar artikeln till att teoretiskt undersöka hur främmandegöring, ett konstnärligt grepp för att fördröja varseblivelsen, kan användas som metod för att erbjuda möjlighet till problematisering och kritisk granskning i undervisning. De frågor artikeln söker svar på är: På vilket vis kan främmandegöring förstås som en pedagogisk metod? Hur kan främmandegöring användas som ett kritiskt perspektiv i utbildning? Artikeln utgår från bildämnet och dess konstnärliga metoder. Ett skolprojekt från en empiriskt grundad forskningsstudie i grundskolan används som exempel för att pröva begreppets relevans och bäring i utbildningssammanhang. Det framkommer att främmandegöring kan användas som metod både i möten av verk och som alternativa undervisningsformer. Främmandegöring kan även vara ett verktyg för att kritiskt granska olika fenomen, men det kräver en medveten och genomtänkt iscensättning av undervisningen från lärarens sida.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lojdová, Kateřina. "The End of Academic Freedom in the Era of Neoliberalism?" Pedagogická orientace 26, no. 4 (December 31, 2016): 605–30. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2016-4-605.

Full text
Abstract:
Tento článek diskutuje možné konsekvence neoliberalismu pro současné university. Zaměřuje se v perspektivě kritické pedagogiky na možné konflikty neoliberalismu s akademickou svobodou jakožto hlavní součástí akademického ducha na univerzitách. Článek je rozdělen do dvou částí. První část přibližuje kritickou pedagogiku, její kořeny a současnou podobu, včetně limitů, které tento koncept má. Druhá část se již v kriticko-pedagogickém pohledu věnuje neoliberální proměně výzkumu a výuky na univerzitách na příkladu pedagogických fakult. Závěr nastiňuje možnosti kritické pedagogiky k pěstování akademického ducha na univerzitách. Shledává je například ve výzkumu nezávislém na grantových schématech, avšak relevantních pro odbornou komunitu, v citlivém managementu univerzit a v kurikulu pregraduální přípravy učitelů akcentujícím spíše svobodného učitele nežli kompetenční orientaci vzdělávání diktovanou shora. Článek tak ústí do smířlivé vize udržitelného akademického života, která balancuje na pomezí mezi ekonomickou dimenzí univerzit na straně jedné a akademickou svobodou nezávislou na trhu práce na straně druhé.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Baharuddin. "ARAH PENDIDIKAN MASA DEPAN: PERLUNYA REORIENTASI POSISI PENDIDIK DAN PESERTA DIDIK." Visipena Journal 9, no. 2 (December 31, 2018): 274–86. http://dx.doi.org/10.46244/visipena.v9i2.459.

Full text
Abstract:
Education is essentially an empowerment process that is freeing individuals from the confines of a centralized power structure, which is able to build a power structure that only benefits a small group of people who afflict the masses. Therefore, the desire to continue to maintain pedagogics in the narrow paradigm must be reviewed, and as soon as possible a change in orientation towards critical pedagogical or pedagogic empowerment. Critical pedagogic is an engineering thinking that seeks to perfect the pedagogics that we have known as pedagogic in a narrow paradigm, namely pedagogics which tend to see the problem of education solely as technical problems in the classroom. Though education is not merely learning, but education is also closely related to all aspects of human life in society. Education is the process of hominization and the process of humanization of a person in family life, a cultured society now and in the future. Therefore, even this paradigm shift certainly has implications for the need to reposition educators and students in the process of education and learning. Abstrak Pendidikan pada hakekatnya merupakan suatu proses pemberdayaan yaitu membebaskan individu dari kungkungan suatu struktur kekuasaan yang terpusat, yang mampu membangun struktur kekuasaan yang hanya menguntungkan sekelompok kecil masyarakat yang menyengsarakan rakyat banyak. Oleh karena itu, keinginan untuk terus mempertahankan pedagogik dalam paradigma sempit harus dikaji ulang, dan sesegeramungkin dilakukan perubahan orientasi ke arah pedagogik kritis atau pedagogik pemberdayaan. Pedagogik kritis merupakan rekayasa pemikiran yang berupaya menyempurnakan pedagogik yang selama ini kita kenal sebagai pedagogik dalam paradigma sempit, yaitu pedagogic yang cenderung melihat persoalan pendidikan semata-mata sebagai masalah-masalah teknik di dalam kelas. Padahal pendidikan bukanlah semata-mata pembelajaran, namun pendidikan sangat berkaitan pula dengan seluruh aspek kehidupan manusia di dalam masyarakat. Pendidikan adalah proses hominisasi dan proses humanisasi seseorang dalam kehidupan keluarga, masyarakat yang berbudaya kini dan masadepan. Oleh karena itu, perubahan paradigma ini pun tentu berimplikasi pada perlunya reposisi pendidik dan peserta didik dalam proses pendidikan dan pembelajaran. Kata Kunci: Pedagogik, Pemberdayaan, Reorientasi, Peserta Didik, Pendidik
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Fitramadhana, Rizqyansyah. "Pemikiran Pedagogi Kritis Henry Giroux." Jurnal Pemikiran Sosiologi 9, no. 1 (October 13, 2022): 84. http://dx.doi.org/10.22146/jps.v9i1.72188.

Full text
Abstract:
Berbeda dengan mayoritas penelitian pendidikan sebelumnya yang berfokus di ranah tematik, artikel ini berusaha mengetengahkan kajian pemikiran ke permukaan. Pemikiran pedagogi kritis Henry Giroux akan menjadi pusat perhatian dalam studi kali ini. Secara ringkas, artikel ini mempunyai tiga tujuan utama. Pertama, menjelaskan latar belakang perkembangan teoretis pedagogi kritis Henry Giroux. Kedua, memperlihatkan kritik Henry Giroux terhadap pendidikan a la neoliberal. Ketiga, menampilkan alternatif serta visi pendidikan yang dipikirkan oleh Henry Giroux. Agar dapat mencapai tujuan tersebut, artikel ini menggunakan pendekatan hermeneutik kritis untuk menyingkap intisari manuskrip-manuskrip kuncinya. Bersamaan dengan itu maka metode yang digunakan adalah studi pustaka. Karya tulis Henry Giroux yang sesuai dengan pembahasan akan dibaca, ditampilkan, dan dianalisis secara mendalam. Dengan menggunakan piranti metode tersebut, penelitian ini berpendapat bahwa (a) pemikiran pedagogi kritis Giroux sangat dipengaruhi oleh kritiknya terhadap teori korespondensi dan reproduksi, (b) penolakan kerasnya kepada cara pandang sempit neoliberal yang merasuk ke dunia pendidikan membuatnya menawarkan visi baru bernama pendidikan sebagai ruang publik politik, dan (c) Giroux memperlakukan sekolah sebagai tempat produksi agensi demokratis yang mampu menciptakan tatanan normatif demokrasi radikal dan keadilan sosial.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Rengganis, Ira, Teguh Ibrahim, Mela Darmayanti, and Winda Marlina Juwita. "MENGGUGAT FENOMENA EKSPLOITASI IKAN HIU DENGAN PENDEKATAN LITERASI KRITIS DI SEKOLAH DASAR." EduHumaniora | Jurnal Pendidikan Dasar Kampus Cibiru 11, no. 1 (January 31, 2019): 75. http://dx.doi.org/10.17509/eh.v11i1.14179.

Full text
Abstract:
Abstract: The purpose of this study is to provide an understanding of how critical literacy-based learning practices can be implemented in elementary schools by raising the issue of exploitation of nature. The practice of critical literacy-based learning in this study uses an educational model with problems whose philosophical basis derives from the critical pedagogic of Paulo Freire. The concept of education seeks to deal with humans on problematic phenomena that disturb the balance of life to be addressed critically. The phenomenon that will be sued is "massive exploitation of shark fins by humans". The research method used is qualitative with an auto-ethnographic narrative approach which aims to chronologically describe the experiences of researchers when implementing critical literacy-based learning in elementary schools. The results showed that critical literacy learning using education with problems can be implemented through three stages, namely 1) pre-reading (problematization), 2) reading stage (critical discourse discussions), and 3) post-reading stage (social action) transformative). The implication of critical literacy based learning is the rise of critical awareness of students characterized by several indicators, namely: 1) students are able to name and decipher the core of the problem of exploitation of nature and its causal relationship with greedy and vile human nature; 2) students are able to create illustrated images that represent ideal situations that should occur; 3) students are able to write critical arguments that represent suggestions, criticisms, and hopes for fishermen to be able to maintain marine ecosystems by not exploiting sharks. This research has the significance of enriching pedagogical literacy science, especially critical literacy-based learning in elementary schools.Keywords: Critical Pedagogic, Critical Literacy, Nature Exploitation, Illustration Figure. Abstrak: Tujuan dari penelitian ini adalah memberikan pemahaman tentang bagaimana praktik pembelajaran berbasis literasi kritis dapat diimplemantisakan di sekolah dasar dengan mengangkat isu eksploitasi alam. Praktik pembelajaran berbasis literasi kritis pada penelitian ini menggunakan model pendidikan hadap masalah yang dasar filosofisnya berasal dari pedagogik kritis Paulo Freire. Konsep pendidikan ini mengupayakan penghadapan manusia pada fenomena problematik yang menganggu keseimbangan kehidupan untuk disikapi secara kritis. Fenomena yang akan digugat adalah “eksploitasi sirip ikan hiu secara masif oleh manusia”. Metode penelitian yang digunakan adalah kualitatif dengan pendekatan naratif type auto-etnografi yang bertujuan untuk menceritakan secara kronologis pengalaman peneliti ketika mengimplementasikan pembelajaran berbasis literasi kritis di sekolah dasar. Hasil penelitian menunjukkan bahwa pembelajaran literasi kritis dengan menggunakan pendidikan hadap masalah dapat diimplementasikan melalui tiga tahap yaitu 1) tahap pra-baca (problematisasi), 2) tahap membaca (diskusi-analisis wacana kritis), dan 3) tahap pasca-baca (tindakan sosial transformatif). Implikasi dari pembelajaran berbasis literasi kritis adalah bangkitnya kesadaran kritis siswa yang ditandai oleh beberapa indikator yaitu : 1) siswa mampu menamai dan mengurai inti dari problematika eksploitasi alam dan hubungan kausalitasnya dengan sifat manusia yang serakah dan keji ; 2) siswa mampu mengkreasikan gambar ilustrasi yang merepresentasikan situasi ideal yang seharusnya terjadi; 3) siswa mampu menulis karangan argumentasi kritis yang merepresentasikan saran, kritik, dan harapan pada para nelayan agar mampu menjaga ekosistem laut dengan tidak melakukan eksploitasi ikan hiu. Penelitian ini memiliki signifikansi memperkaya keilmuan pedagogik mulitiliterasi khususnya pembelajaran berbasis literasi kritis di sekolah dasar. Kata Kunci : Pedagogik Kritis, Literasi Kritis, Eksploitasi Alam, Gambar Ilustrasi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dale, Erling Lars. "Kritisk pedagogikk ved PFI." Norsk pedagogisk tidsskrift 93, no. 06 (January 11, 2010): 472–87. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2009-06-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Beck, Christian W. "Jakten på kritisk pedagogikk." Norsk pedagogisk tidsskrift 97, no. 04-05 (October 24, 2013): 304–14. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-2987-2013-04-05-06.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Marwah Sholihah and Nurrohmatul Amaliyah. "PERAN GURU DALAM MENERAPKAN METODE DISKUSI KELOMPOK UNTUK MENINGKATKAN KETERAMPILAN BERPIKIR KRITIS SISWA KELAS V SEKOLAH DASAR." Jurnal Cakrawala Pendas 8, no. 3 (July 30, 2022): 898–905. http://dx.doi.org/10.31949/jcp.v8i3.2826.

Full text
Abstract:
Kompetensi pedagogik merupakan salah satu kompetensi yang harus dimiliki guru. Kompetensi berkaitan dengan kemampuan guru dalam mengemas pembelajaran agar menunjang ketercapaian tujuan pembelajaran. Penelitian ini bertujuan untuk dapat mengetahui kemampuan pedagogik guru dalam menerapkan metode diskusi kelompok dalam pembelajaran PPKn. Penelitian ini untuk mengidentifikasi suatu kemampuan pedagogic guru dalam melakukan pembelajaran. Pada penelitian ini menggunakan pendekan metode kualitatif deskripsi. Metode pengumpulan data pada penelitian ini menggunakan observasi, wawancara dan dokumentasi terhadap guru kelas di sekolah dasar. Pengambilan data melalui guru kelas pada kelas 5 di SDN DUKUH 09 PAGI. Hasil penelitian menunjukkan bahwa guru dapat mengajak siswa untuk berpikir kritis, mengemukan sebuah pendapat, menanamkan mental keberanian dalam berpendapat dengan menggunakan metode diskusi kelompok sehingga siswa tidak menjadi pasif ketika mengikuti pembelajaran dikelas. Penggunaan metode diskusi kelompok dalam pembelajaran menunjang keterampilan berpikir kritis siswa dan guru harus mempersiapkan secara seksama agar metode diskusi kelompok dapat diterapkan dengan baik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

ZA, Tabrani. "ISU-ISU KRITIS DALAM PENDIDIKAN ISLAM PERSPEKTIF PEDAGOGIK KRITIS." Jurnal Ilmiah Islam Futura 13, no. 2 (February 1, 2014): 250. http://dx.doi.org/10.22373/jiif.v13i2.75.

Full text
Abstract:
Conceptualization and theorization of Islamic education has been less attention to aspects of his involvement in the process of social transformation. In addition, Islamic Education also seems to have developed to the maximum language of language of critique and possibility. Literature related to Islamic education from the past until now tend to be dominated by a normative approach, with little practical in many aspects and ignore the discursive historical-empirical level. Until now, even the idea of the concept of Islamic education promoted by thinkers of contemporary Islamic education has not touched the real issues related to humanitarian issues. There is no attempt to draw normative concepts, ideal and abstract, to the empirical-sociological level. When the concept of Islamic education is faced with the problems of empirical-sociological and just wrestle on normative issues, the Islamic education could be stuck in the ideology of positivism that tend to deny the importance of criticism of social reality. Therefore, Islamic education needs to balance-normative aspects of religious and historical.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Humaeroh, Siti, Sofian Abdulatif, Winarti Winarti, and Husen Windayana. "Pedagogik Kritis dalam Membangun Pendidikan Humanis." Aulad: Journal on Early Childhood 4, no. 3 (December 30, 2021): 174–82. http://dx.doi.org/10.31004/aulad.v4i3.194.

Full text
Abstract:
Pendidikan kini semakin kehilangan makna sebagai wahana untuk pendewasaan seluruh penghuni yang ada di dalamnya. Pendidikan semakin membuat rekonstruksi humanisme, dalam prosesnya siswa diperlakukan seperti di dalam penjara, karena tidak ada perbedaan antara sekolah dengan penjara jika ruang-ruang kelas masih harus tertutup sehingga menyebabkan siswa kehilangan optik cakrawala. Siswa hanya cenderung diam di bangku dan tidak bergerak sedikit pun ketika proses pembelajaran sedang berlangsung. Tujuan dibuatnya artikel ini adalah keresahan penulis akan pendidikan yang tidak menjadikan manusia sebagai manusia, tidak menjadikan peserta didik sebagai subjek dalam pendidikan, dan tidak menjadikan sebuah dialog sebagai suatu peran sebagai komponen yang sangat diperlukan dari proses belajar maupun mencari tahu. Padahal sesungguhnya sifat pendidikan itu bersifat membimbing dan harus menuju sebuah arah perubahan. Melalui metode studi literatur, penulis mencari referensi dari berbagai sumber seperti buku, artikel ilmiah, jurnal, tesis, dll. Pendidikan yang bersifat humanistis ini juga menurut Paule Freire yang mencetuskan konsep pendidikan hadapan masalah guru dan siswa sama-sama belajar tanpa adanya unsur paksaan yang menjadikan siswanya bebas dalam artian merdeka dalam berpikir, mengambil keputusan, dan mampu bertanggung jawab atas apa yang telah dipilihnya sehingga siswa diperlakukan layaknya sebagai manusia yang hakikatnya terus berpikir. Dengan demikian berdasarkan hasil kajian literatur yang telah dilakukan dapat disimpulkan bahwa pendidikan humanis ini dapat membuat peserta didik senantiasa berpikir kritis dalam memecahkan suatu permasalahan dan memiliki kemerdekaan dalam proses pembelajaran
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kritisk pedagogik"

1

Franksson, Madelen. "Inkluderingsidealen : -En kritisk granskning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90423.

Full text
Abstract:
Abstrakt Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Qorri, Serjon. "Den fjärrstyrda läraren: mellan omdöme och beställning : En kritisk fallstudie om kursutvärderingar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22240.

Full text
Abstract:
Föreliggande uppsats har det övergripande syftet att kritiskt diskutera och problematisera användningen av kursutvärderingar på en gymnasieskola. Den kritiska diskussionen har avgränsats till kursutvärderingarnas validitet samt en kritisk diskussion om, och i så fall hur, kursutvärderingar kan användas för att konstruera lärarsubjekt och undervisning. Ontologiskt och epistemologiskt är studien knuten till ”den språkliga vändningen” samt pragmatismen.  En förklarande fallstudie har använts som metod och intervjuer samt textanalys har fungerat som tekniker för att samla in data. Fallstudiens informanter visar på en uppfattning om att gymnasieskolans kursutvärderingssystem kantas av validitetsbrister och en uppfattning om att gymnasieskolans kursutvärdering används i syfte att konstruera både lärarsubjekt och undervisning.  Den kritiska diskussionen handlar om en manualiserad och förbeställd undervisning istället för en undervisning som karaktäriseras av professionella bedömningar. Kursutvärderingarna har konstruerats för att åstadkomma symmetriska bedömningar och jämförelser som kan uppvisas tydligt med hjälp av siffervärden och statistik, men som enligt lärarna i studien inte kan betraktas som en giltig bedömning av undervisningskvalitet eller lärarskicklighet.  Gymnasieskolans användning av kursutvärderingarna utmanar lärarnas professionalitet till förmån för konkurrens och individualism vilket skapat lärare som nödgats navigera mellan egna omdömen och den förbeställda undervisningen som skolans kursutvärderingssystem underblåser.

Bedömande lärare: Maria Bäcke

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lutz, Kristian. "Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet - En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn." Licentiate thesis, Malmö högskola, Barn-unga-samhälle (BUS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7630.

Full text
Abstract:
Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet, är en avhandling som behandlar relationen mellan begrepp som utveckling, avvikelse och särskilt stöd i förskolan. Begreppet normalitet problematiseras i ett samhälleligt perspektiv och kopplas till olika aktörers utrymme att formulera "sanningar" rörande avvikelser. Undersökningen, som avhandlingen baseras på, är en fallstudie där vi får följa bedömningar av en begränsad grupp barn inom förskolan kategoriserade under begreppet "barn i behov av särskilt stöd". Studien belyser de olika aktörer som är inblandade i praktiken, samt maktförhållanden och tolkningsföreträde som finns mellan olika professioner. Bedömare (exempelvis psykiatriker och psykologer) utanför förskolans organisation påverkar bedömningspraktiken. Diagnoser och andra kategoriseringar där problemen knyts till barnet får därför en stor betydelse. Pedagogernas bedömningar av barnen präglas i större utsträckning av en relationell syn på barns avvikelser och är företrädesvis kopplad till specifika beteendemönster i barnens vardag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustafsson, Simon. "En kritisk diskursanalys av läroplanens djursyn." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30208.

Full text
Abstract:
Denna studie avser en kritiskt diskursiv dokumentanalys av Läroplanen för Förskolan Lpfö98/16 med syfte att förstå och tydliggöra vilken djursyn som präglar dokumentet och således förskolan som verksamhet. Med samma ansats analyseras delar av två ytterligare dokument, från FN respektive Livsmedelsverket, för att jämföra dokumentens olika perspektiv och sätta studiens resultat i en tydligare kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån poststrukturella perspektiv med fokus på Foucaults och Faircloughs teorier kring diskurser, vilka leder in till Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som analysmetod för studien. Analysen bryter ner dokumentens formuleringar som direkt eller indirekt gäller djur, för att belysa inkludering och/eller exkludering av dessa som grupp och hur de i läroplanens kontext ska förstås i det dagliga arbetet med förskolebarnen. Studiens resultat påvisar att djur inom läroplanens diskurs förstås på olika sätt inom olika diskursiva teman, och av dessa teman belyser studien etiska, miljö- och hälsomässiga. Gemensamt för alla diskursens analyserade teman är en övergripande antropocentrisk djursyn där djuret förstås som underlägsen människan. Uppsatsens diskussionskapitel diskuterar uppsatsens resultat i relation till förskoleverksamhetens praktiska arbete och knyter an till den nationella och internationella forskning som nämns i uppsatsens andra kapitel, gällande etablerande av tydliga värden gentemot djur och hur dessa kan bidra till en fördelaktig undervisning och hållbar framtid. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning som ger möjligheter att föra vidare frågor kring relationen människa-djur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Persson, Karolina. "Wasted : Ett arbete om metoder, spillmaterial och kritisk design samt dess relevans ibildundervisning." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6006.

Full text
Abstract:
Forskare och företag jobbar allt mer med att ta fram hållbara material och metoder för att skapaprodukter utan att belasta miljön mer än nödvändigt. Den här undersökningen har sinutgångspunkt i ett design kritiskt perspektiv; jag ifrågasätter normer inom designvärlden och hurman som lärare i ämnet bild samt i form kurserna på gymnasiet kan arbeta med kritisk designsom ämnesinnehåll. Att arbeta med kritisk design betyder att man som formgivare villkonfrontera sin betraktare eller konsument snarare än att skapa något för att tillfredsställa denna.I undersökningen har jag kontaktat företag för att få tag på spillmaterial att bearbeta i endesignprocess.I studien ställs frågor till verksamma formgivare om hur de arbetar med att hantera material ochhållbar utveckling.Att introducera begreppet hållbar utveckling för eleverna redan i skolan anser jag kan ge demförutsättningar att på sikt skapa ett mer hållbart samhälle.Min lärarfilosofi går hand i hand med John Deweys teori om att arbeta praktiskt leder till kunskapoch det har även präglat min studie. I ett försök att hitta nya metoder och idéer i endesignprocess har jag även intervjuat ett barn för att ta del av hur hen ser på de material jagundersöker och dess möjligheter att bli någonting nytt.Studiens empiri består av intervjuer, materiellt prövande samt dokumentation av mindesignprocess. Genom att exemplifiera hur spillmaterial kan användas i undervisning bidrarstudien till kunskap om hur de kan vara utgångspunkt när frågor om hållbar utvecklingdiskuteras. Undersökningens gestaltande del visades på Konstfacks Vårutställning år 2017 medförhoppning om att inspirera och bidra till kunskap om hur man kan arbeta med hållbarhet ochkritisk design i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Irina, Röjås. "Animaliska livsmedel i skolundervisningen : Lärares resonemang kring kostrelaterad undervisning i Idrottoch hälsa, Biologi och Hem-och konsumentkunskap." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114332.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berntsson, Josefin. "Barnboken i förskolan : En kritisk granskning av barnbokens popularitet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24852.

Full text
Abstract:
Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hedenström, Hamadeh Nicole, and Amanda Jansson. "Kooperativt lärande och elever med ADHD : En kritisk systematisk litteraturstudie om möjligheter och problem." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413743.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka eventuella möjligheter och problem kooperativt lärande har för elever med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Vilka möjligheter belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?” samt ”Vilka problem belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?”. För att behandla frågeställningen valdes systematisk litteraturstudie som metod. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatism och åsyftar bland annat till att all forskning av värde erkänns och bidrar till kunskap. Detta innebär att flera vetenskapliga traditioner av värde kan analyseras i denna studie. Således var samtliga forskningsartiklar, inom studiens område, möjliga att bidra med kunskap till studiens syfte. Artiklarna analyserades med analyskategorierna; område, metod, hur kooperativt lärande beskrivs och resultat. Analysen visar att kooperativt lärande kan bidra till ökad kunskap och sociala förmågor hos alla elever, inklusive elever med ADHD. Undervisningsmetoden kan skapa struktur och tydlighet för elever med ADHD. Den kan dessutom bidra till ett mer inkluderat klassrumsklimat samt individualiserad undervisning. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om vilka problem undervisningsmetoden har för elever med ADHD. Några problem som redovisas är att elever med ADHD kan ha svårigheter gällande koncentration och sociala förmågor vid kooperativt lärande. Dessutom visar undervisningsmetoden att den kan vara tidskrävande för att elever med ADHD ska gynnas. Även läraren har en avgörande roll för undervisningsmetodens utfall. Sammantaget tyder de analyserade artiklarna på att möjligheterna med att använda kooperativt lärande tycks överväga problemen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sandgren, Anna-Karin. "Specialläraren som förändringsagent : En aktionsforskningsstudie om utvecklingsarbete kopplat till teorin om praktikarkitekturer och kritisk pragmatism." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433400.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att beskriva och fördjupa kunskapen om hur speciallärarens roll somskolutvecklare, förändringsagent (Bladini, 1990, s.254), bedrivs och uppfattas av mig somblivande speciallärare. Genom att i ett aktionsforskningsprojekt studera min egen roll som speciallärare i rollen som förändringsagent ville jag anta ett inifrånperspektiv och försöka få syn påvad som kännetecknar förändringspraktiken och vilka arrangemang som håller ihop den. Det finns flera exempel på studier där praktiknära forskning använts i skolutvecklingsprojekt som ett sätt att förankra vetenskapliga metoder i skolans verksamhet. I föreliggande studie har aktionsforskning använts, men utan att en forskare varit inkopplad. Istället är det jag själv som blivande speciallärare som har drivit aktionsforskningsprojektet, som därmed kan kopplas till den tradition av praktiknära forskning som utvecklats i Storbritannien och kallas “teachers as researchers”. Under tio veckor har jag som speciallärare drivit ett aktionsforskningsprojekt tillsammans med undervisande lärare i NO och svenska. Projektets mål var att arbeta mer språkutvecklande i en klass i årskurs 7 och genom att diskutera undervisningspraktiken anpassades arbetssätt för den aktuella elevgruppen i syfte att stärka elevernas språk. Aktionsforskningsprojektet syftade också till att granska organisationen på skolan kritiskt för att få syn på vad som påverkar speciallärarens möjligheter att bedriva skolutveckling. Den data jag använt i analysen baseras på de fältanteckningar jag gjort i samband med samtal med undervisande lärare samt klassrumsobservationer under studiens gång. I analysarbetet har jag använt teorin om praktikarkitekturer för att få syn på vad som kännetecknar förändringspraktiken och vilka arrangemang den vilar på. För en fördjupad diskussion om hur skolans organisation påverkar möjligheten för speciallärare att driva skolutvecklingsprojekt har jag använt kritiskpragmatism. I analysarbetet blev det tydligt att som speciallärare anta rollen som förändringsagent var något som inte hade någon tradition på skolan i studien. I de traditioner som togs med till förändringspraktiken fanns tecken på att skolans organisation har drag av det Skrtic (1991, s.170) kallar för professionell byråkrati och som i korthet innebär att olika professioner i en organisation arbetar med sin egen specialitet istället för att olika professioner samarbetar och därmed utvecklar verksamheten. Specialpedagogiken blir en parallell verksamhet vilket innebär att de elever som är i behov av särskilt stöd hamnar utanför den ordinarie verksamheten. Aktionsforskningsprojekt där speciallärare arbetar tillsammans med undervisande lärare mot ett gemensamt mål kan vara ettsätt att öka inkluderingen genom att fler elever kan utvecklas inom ramen för den ordinarie undervisningen. Studiens syfte var att beskriva och fördjupa kunskapen om förändringspraktiken där specialläraren i rollen som förändringsagent (Bladini, 1990, s.254) leder skolutveckling. Resultatet visade att förändringspraktik var något som tidigare inte funnits på skolan, men eftersom de arrangemang som håller ihop den är gemensamma för skolans andra praktiker kunde den skapas genom att medvetet föra in en ny diskurs i samtalen med undervisande lärare. Samarbetet mellan olika professioner och en strävan efter ett gemensamt uppsatt mål kan liknasvid Skrtics (1991, s.170) resonemang om den adhokratiska byråkratin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Morell, Rikard. "Kompetensbegreppet i kommunal verksamhet : En kritisk diskursanalys." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1565.

Full text
Abstract:

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough’s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis. By illustrate which discourses that exist around the concept, it was my supposition to make visible the usage of the concept. The analysis of the studied material has resulted in four discourse’s being identified around competence: a political salaried discourse, a neoliberal discourse, a pragmatic discourse and a sociocultural discourse. Consistently competence is viewed as an important part of the activities efficiency, quality and development.


Stora pensionsavgångar och hård konkurrens om arbetskraften medför att kommuner måste vara mer attraktiva som arbetsgivare. Ett sätt för kommunerna att tillgodose sina personalbehov är att dels öka satsningen på rekrytering, dels att utbilda redan anställda. Diskussioner om kompetensförsörjning är därför angelägna inom kommunal verksamhet. Syftet med studien var att undersöka hur begreppet kompetens används inom en kommunal förvaltning. Metoden som använts är Norman Fairclough’s kritiska diskursanalys, en metod som möjliggör en flerdimensionell analys av undersökningsmaterialet.

Genom att åskådliggöra vilka diskurser som finns kring begreppet var det min förhoppning att synliggöra begreppets användande. Analysen av undersökningsmaterialet har resulterat i att fyra diskurser har identifierats kring kompetens: politisk tjänstemannadiskurs, neoliberal diskurs, pragmatisk diskurs och en sociokulturell diskurs. Genomgående ses kompetens som en viktig del för verksamhetens effektivitet, kvalitet och utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kritisk pedagogik"

1

Monsters van kinderen, draken van ouders. 5th ed. Amsterdam: Meulenhoff, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Christine, Leland, and Harste Jerome C, eds. Creating critical classrooms: K-8 reading and writing with an edge. New York: L. Erlbaum Associates, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nachdenken in Widersprüchen: Gernot Koneffkes Kritik bürgerlicher Pädagogik. Wetzlar: Büchse der Pandora, 2007.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

1946-, Freedman Lauren, ed. Developing critical awareness at the middle level: Using texts as tools for critique and pleasure. Newark, Del: International Reading Association, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Siegel, Harvey. Rationality redeemed?: Further dialogues on an educational ideal. New York: Routledge, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

author, Church Mark 1970, and Morrison Karin 1951 author, eds. Making Thinking Visible: How to Promote Engagement, Understanding, and Independence for All Learners. San Francisco, CA: Jossey-Bass, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Becoming a critically reflective teacher. San Francisco: Jossey-Bass, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

(Editor), Edmund V. O'Sullivan, Amish Morrell (Editor), and Mary Ann O'Connor (Editor), eds. Expanding the Boundaries of Transformative Learning: Essays on Theory and Praxis. Palgrave Macmillan, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

(Editor), Edmund V. O'Sullivan, Amish Morrell (Editor), and Mary Ann O'Connor (Editor), eds. Expanding the Boundaries of Transformative Learning: Essays on Theory and Praxis. Palgrave Macmillan, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Expanding the boundaries of transformative learning: Essays on theory and praxis. New York, N.Y: Palgrave, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kritisk pedagogik"

1

Morris, Marla. "Joe L. Kincheloe: Marxist Kritik and the Tender-Hearted." In Practicing Critical Pedagogy, 131–39. Cham: Springer International Publishing, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-25847-8_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Kasturi, Sumana, and Sreelata Chebrol. "From Praxis to Theory." In Creativity as Progressive Pedagogy, 1–22. IGI Global, 2022. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-7998-8287-9.ch001.

Full text
Abstract:
Research has shown that social capital plays a significant role in achieving success. For children from disadvantaged communities in India—such as the urban poor—financial and cultural constraints severely limit their ability to complete their schooling, forcing them to enter the job market as unskilled workers. This chapter presents an educational intervention called Project Disha in an urban slum by Kriti Social Initiatives, a non-profit organization in India. Project Disha is a scholarship and mentoring program that aims to teach life skills and fill the social capital gap for these disadvantaged students. Due to the pandemic, the program switched to an online mode, an already challenging situation made more so due to the extremely limited technology available to the children. With limited internet connectivity, frequent power cuts, and access only to inexpensive smartphones, Project Disha now relies on a team of volunteer mentors and creative pedagogical strategies to keep students connected, engaged, and learning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Oppedal, Kjell. "4. Hvordan kan det pedagogisk kritiske ivaretas i skolens arbeid med verdier og holdninger?" In Verdier, holdninger og kompetanseutvikling i et utdanningsperspektiv. Fagbokforlaget, 2023. http://dx.doi.org/10.55669/oa211004.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kritisk pedagogik' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography