Relevant bibliographies by topics / Kritisk pedagogik / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kritisk pedagogik.

Dissertations / Theses on the topic 'Kritisk pedagogik'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 22 February 2023

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kritisk pedagogik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Franksson, Madelen. "Inkluderingsidealen : -En kritisk granskning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90423.

Full text
Abstract:
Abstrakt Den här studien innefattar en kritisk granskning av inkluderingsidealen med syftet att granska hur inkluderingsidealen påverkar undervisningen och vilka konsekvenser det får för barn i behov av särskilt stöd. Inom svensk skola finns en vision om att inkludering ska råda och utbildningen ska utformas utifrån inkluderande premisser. Inkludering framställs som något positivt och eftersträvansvärt inom en stor del av den vetenskapliga diskursen inom specialpedagogik. Konceptet en skola för alla står för elevers värde och lika rätt att delta i samhörighet och gemenskap utifrån inkluderande premisser. Konceptet en skola för alla innefattar en rad demokratiska och humanistiska ideal som till exempel jämlikhet, frihet, förmåga att välja, rationalitet och förnuft och så vidare. Studien bygger därav på humanism som teoretisk utgångspunkt utifrån allas lika värde där människosyn, samhällssyn och kunskapssyn är centrala begrepp. Specialpedagogiska perspektiv synliggörs där det kompensatoriska, det kritiska- samt dilemmaperspektivet framläggs. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod genom insamling och analys av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare, två rektorer och en chef. Studiens resultat visar att en skola för alla är till för alla elever utifrån att alla är likvärdiga i samklang med humanistisk människosyn. Skolans syfte står i motsats till varandra där varje barn ska värderas och bedömas men alla ska ha samma värde. Utifrån analysen framkommer att dilemman tillstöts och konsekvenser av inkludering blir synbara då alla ska nå samma mål oavsett förutsättningar och olika värderingar kolliderar med varandra kring vems behov som har företräde någon annans vilket påverkar undervisningen, elever och lärare negativt. Genom intervjuer blir det uppenbart att inkludering är ett omtvistat begrepp. Resultatet visar att lärare är ganska tveksamma till inkludering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Qorri, Serjon. "Den fjärrstyrda läraren: mellan omdöme och beställning : En kritisk fallstudie om kursutvärderingar." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22240.

Full text
Abstract:
Föreliggande uppsats har det övergripande syftet att kritiskt diskutera och problematisera användningen av kursutvärderingar på en gymnasieskola. Den kritiska diskussionen har avgränsats till kursutvärderingarnas validitet samt en kritisk diskussion om, och i så fall hur, kursutvärderingar kan användas för att konstruera lärarsubjekt och undervisning. Ontologiskt och epistemologiskt är studien knuten till ”den språkliga vändningen” samt pragmatismen.  En förklarande fallstudie har använts som metod och intervjuer samt textanalys har fungerat som tekniker för att samla in data. Fallstudiens informanter visar på en uppfattning om att gymnasieskolans kursutvärderingssystem kantas av validitetsbrister och en uppfattning om att gymnasieskolans kursutvärdering används i syfte att konstruera både lärarsubjekt och undervisning.  Den kritiska diskussionen handlar om en manualiserad och förbeställd undervisning istället för en undervisning som karaktäriseras av professionella bedömningar. Kursutvärderingarna har konstruerats för att åstadkomma symmetriska bedömningar och jämförelser som kan uppvisas tydligt med hjälp av siffervärden och statistik, men som enligt lärarna i studien inte kan betraktas som en giltig bedömning av undervisningskvalitet eller lärarskicklighet.  Gymnasieskolans användning av kursutvärderingarna utmanar lärarnas professionalitet till förmån för konkurrens och individualism vilket skapat lärare som nödgats navigera mellan egna omdömen och den förbeställda undervisningen som skolans kursutvärderingssystem underblåser.

Bedömande lärare: Maria Bäcke

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Lutz, Kristian. "Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet - En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn." Licentiate thesis, Malmö högskola, Barn-unga-samhälle (BUS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-7630.

Full text
Abstract:
Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet, är en avhandling som behandlar relationen mellan begrepp som utveckling, avvikelse och särskilt stöd i förskolan. Begreppet normalitet problematiseras i ett samhälleligt perspektiv och kopplas till olika aktörers utrymme att formulera "sanningar" rörande avvikelser. Undersökningen, som avhandlingen baseras på, är en fallstudie där vi får följa bedömningar av en begränsad grupp barn inom förskolan kategoriserade under begreppet "barn i behov av särskilt stöd". Studien belyser de olika aktörer som är inblandade i praktiken, samt maktförhållanden och tolkningsföreträde som finns mellan olika professioner. Bedömare (exempelvis psykiatriker och psykologer) utanför förskolans organisation påverkar bedömningspraktiken. Diagnoser och andra kategoriseringar där problemen knyts till barnet får därför en stor betydelse. Pedagogernas bedömningar av barnen präglas i större utsträckning av en relationell syn på barns avvikelser och är företrädesvis kopplad till specifika beteendemönster i barnens vardag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Gustafsson, Simon. "En kritisk diskursanalys av läroplanens djursyn." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30208.

Full text
Abstract:
Denna studie avser en kritiskt diskursiv dokumentanalys av Läroplanen för Förskolan Lpfö98/16 med syfte att förstå och tydliggöra vilken djursyn som präglar dokumentet och således förskolan som verksamhet. Med samma ansats analyseras delar av två ytterligare dokument, från FN respektive Livsmedelsverket, för att jämföra dokumentens olika perspektiv och sätta studiens resultat i en tydligare kontext. Det teoretiska ramverket utgår ifrån poststrukturella perspektiv med fokus på Foucaults och Faircloughs teorier kring diskurser, vilka leder in till Faircloughs modell av kritisk diskursanalys som analysmetod för studien. Analysen bryter ner dokumentens formuleringar som direkt eller indirekt gäller djur, för att belysa inkludering och/eller exkludering av dessa som grupp och hur de i läroplanens kontext ska förstås i det dagliga arbetet med förskolebarnen. Studiens resultat påvisar att djur inom läroplanens diskurs förstås på olika sätt inom olika diskursiva teman, och av dessa teman belyser studien etiska, miljö- och hälsomässiga. Gemensamt för alla diskursens analyserade teman är en övergripande antropocentrisk djursyn där djuret förstås som underlägsen människan. Uppsatsens diskussionskapitel diskuterar uppsatsens resultat i relation till förskoleverksamhetens praktiska arbete och knyter an till den nationella och internationella forskning som nämns i uppsatsens andra kapitel, gällande etablerande av tydliga värden gentemot djur och hur dessa kan bidra till en fördelaktig undervisning och hållbar framtid. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning som ger möjligheter att föra vidare frågor kring relationen människa-djur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Persson, Karolina. "Wasted : Ett arbete om metoder, spillmaterial och kritisk design samt dess relevans ibildundervisning." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6006.

Full text
Abstract:
Forskare och företag jobbar allt mer med att ta fram hållbara material och metoder för att skapaprodukter utan att belasta miljön mer än nödvändigt. Den här undersökningen har sinutgångspunkt i ett design kritiskt perspektiv; jag ifrågasätter normer inom designvärlden och hurman som lärare i ämnet bild samt i form kurserna på gymnasiet kan arbeta med kritisk designsom ämnesinnehåll. Att arbeta med kritisk design betyder att man som formgivare villkonfrontera sin betraktare eller konsument snarare än att skapa något för att tillfredsställa denna.I undersökningen har jag kontaktat företag för att få tag på spillmaterial att bearbeta i endesignprocess.I studien ställs frågor till verksamma formgivare om hur de arbetar med att hantera material ochhållbar utveckling.Att introducera begreppet hållbar utveckling för eleverna redan i skolan anser jag kan ge demförutsättningar att på sikt skapa ett mer hållbart samhälle.Min lärarfilosofi går hand i hand med John Deweys teori om att arbeta praktiskt leder till kunskapoch det har även präglat min studie. I ett försök att hitta nya metoder och idéer i endesignprocess har jag även intervjuat ett barn för att ta del av hur hen ser på de material jagundersöker och dess möjligheter att bli någonting nytt.Studiens empiri består av intervjuer, materiellt prövande samt dokumentation av mindesignprocess. Genom att exemplifiera hur spillmaterial kan användas i undervisning bidrarstudien till kunskap om hur de kan vara utgångspunkt när frågor om hållbar utvecklingdiskuteras. Undersökningens gestaltande del visades på Konstfacks Vårutställning år 2017 medförhoppning om att inspirera och bidra till kunskap om hur man kan arbeta med hållbarhet ochkritisk design i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Irina, Röjås. "Animaliska livsmedel i skolundervisningen : Lärares resonemang kring kostrelaterad undervisning i Idrottoch hälsa, Biologi och Hem-och konsumentkunskap." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114332.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i Idrott och hälsa, Biologi och Hem och konsumentkunskap resonerar kring animaliska livsmedel i anknytning till sin undervisning, samt hur lärarnas läromedel förhåller sig till animaliska livsmedel. Empirin bygger på halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem grundskolelärare; två lärare undervisar i Idrott och hälsa, en lärare undervisar i Biologi och två lärare undervisar i Hem- och konsumentkunskap. Jag har även genomfört en läromedelsanalys med utgångspunkt från en kritisk diskursanalys. Intervju- och textmaterialet analyseras utifrån en kritisk teori och en kritisk djurteori. Analysen av studiens resultat understryker en prioritering av animaliska livsmedel i läromedlen varpå den vegetabiliska kosten konstrueras som ett icke fullvärdigt alternativ. Specifika begrepp och språkliga uttryck i läromedlen beskriver andra djur som objekt, vilseleder köttet ursprung och normaliserar brukandet, dödandet och ätandet av andra djur. I intervjuerna framkommer resonemang som förstärker förtryck av andra djur. Det finns dock uttalanden från intervjuerna som indikerar en motsatts inställning, men att exploateringen av andra djur som en norm ändå genomsyrar språket. Lärarnas resonemang saknar en problematisering av ätandet och dödandet av djur. Där emot poängterar ett flertal av lärarna en koppling mellan animaliekonsumtion och en negativ påverkan på hälsan och miljön. Vidare framställs en vegetabilisk kost, liksom i läromedlen, ibland som icke fullvärdig. Resonemangen från läromedlen och intervjuerna genomsyras av sociala konstruktioner som konstruerar och upprätthåller animaliekonsumtionen och produktionen som en norm. Samtidigt visar resonemangen att det finns möjligheter för en skolundervisning som berör andra djur som en förtryckt grupp samt animaliers negativa påverkan på miljön och hälsan. Det har även synliggjorts en konflikt i både läromedlen och intervjuerna mellan ett normativt och utmanande förhållningssätt till animaliekonsumtionen och produktionen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Berntsson, Josefin. "Barnboken i förskolan : En kritisk granskning av barnbokens popularitet i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24852.

Full text
Abstract:
Det här är en studie som genom ett normkritiskt perspektiv tittar på barnbokens plats som material i förskolan. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för varför barnboken är ett så populärt pedagogiskt hjälpmedel i förskolan och vilka antaganden som ligger till grund för detta. Undersökningen utfördes genom intervjuer med sju pedagoger och fokus för intervjufrågorna var antaganden kring barnböcker och deras användning samt antaganden kring andra sagoberättarformer. Resultatet visade att barnboksanvändandet blivit en norm för förskolor och att detta kan ha att göra med varför de flesta pedagoger jag intervjuade var skeptiska till andra former, då främst tekniska så som film, dator och iPad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hedenström, Hamadeh Nicole, and Amanda Jansson. "Kooperativt lärande och elever med ADHD : En kritisk systematisk litteraturstudie om möjligheter och problem." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413743.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att undersöka eventuella möjligheter och problem kooperativt lärande har för elever med Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Två frågeställningar är centrala i studien: ”Vilka möjligheter belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?” samt ”Vilka problem belyser forskningen om kooperativt lärande för elever med ADHD i grundskolan?”. För att behandla frågeställningen valdes systematisk litteraturstudie som metod. Studiens teoretiska utgångspunkt är pragmatism och åsyftar bland annat till att all forskning av värde erkänns och bidrar till kunskap. Detta innebär att flera vetenskapliga traditioner av värde kan analyseras i denna studie. Således var samtliga forskningsartiklar, inom studiens område, möjliga att bidra med kunskap till studiens syfte. Artiklarna analyserades med analyskategorierna; område, metod, hur kooperativt lärande beskrivs och resultat. Analysen visar att kooperativt lärande kan bidra till ökad kunskap och sociala förmågor hos alla elever, inklusive elever med ADHD. Undervisningsmetoden kan skapa struktur och tydlighet för elever med ADHD. Den kan dessutom bidra till ett mer inkluderat klassrumsklimat samt individualiserad undervisning. Studiens resultat bidrar till en medvetenhet om vilka problem undervisningsmetoden har för elever med ADHD. Några problem som redovisas är att elever med ADHD kan ha svårigheter gällande koncentration och sociala förmågor vid kooperativt lärande. Dessutom visar undervisningsmetoden att den kan vara tidskrävande för att elever med ADHD ska gynnas. Även läraren har en avgörande roll för undervisningsmetodens utfall. Sammantaget tyder de analyserade artiklarna på att möjligheterna med att använda kooperativt lärande tycks överväga problemen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sandgren, Anna-Karin. "Specialläraren som förändringsagent : En aktionsforskningsstudie om utvecklingsarbete kopplat till teorin om praktikarkitekturer och kritisk pragmatism." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433400.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att beskriva och fördjupa kunskapen om hur speciallärarens roll somskolutvecklare, förändringsagent (Bladini, 1990, s.254), bedrivs och uppfattas av mig somblivande speciallärare. Genom att i ett aktionsforskningsprojekt studera min egen roll som speciallärare i rollen som förändringsagent ville jag anta ett inifrånperspektiv och försöka få syn påvad som kännetecknar förändringspraktiken och vilka arrangemang som håller ihop den. Det finns flera exempel på studier där praktiknära forskning använts i skolutvecklingsprojekt som ett sätt att förankra vetenskapliga metoder i skolans verksamhet. I föreliggande studie har aktionsforskning använts, men utan att en forskare varit inkopplad. Istället är det jag själv som blivande speciallärare som har drivit aktionsforskningsprojektet, som därmed kan kopplas till den tradition av praktiknära forskning som utvecklats i Storbritannien och kallas “teachers as researchers”. Under tio veckor har jag som speciallärare drivit ett aktionsforskningsprojekt tillsammans med undervisande lärare i NO och svenska. Projektets mål var att arbeta mer språkutvecklande i en klass i årskurs 7 och genom att diskutera undervisningspraktiken anpassades arbetssätt för den aktuella elevgruppen i syfte att stärka elevernas språk. Aktionsforskningsprojektet syftade också till att granska organisationen på skolan kritiskt för att få syn på vad som påverkar speciallärarens möjligheter att bedriva skolutveckling. Den data jag använt i analysen baseras på de fältanteckningar jag gjort i samband med samtal med undervisande lärare samt klassrumsobservationer under studiens gång. I analysarbetet har jag använt teorin om praktikarkitekturer för att få syn på vad som kännetecknar förändringspraktiken och vilka arrangemang den vilar på. För en fördjupad diskussion om hur skolans organisation påverkar möjligheten för speciallärare att driva skolutvecklingsprojekt har jag använt kritiskpragmatism. I analysarbetet blev det tydligt att som speciallärare anta rollen som förändringsagent var något som inte hade någon tradition på skolan i studien. I de traditioner som togs med till förändringspraktiken fanns tecken på att skolans organisation har drag av det Skrtic (1991, s.170) kallar för professionell byråkrati och som i korthet innebär att olika professioner i en organisation arbetar med sin egen specialitet istället för att olika professioner samarbetar och därmed utvecklar verksamheten. Specialpedagogiken blir en parallell verksamhet vilket innebär att de elever som är i behov av särskilt stöd hamnar utanför den ordinarie verksamheten. Aktionsforskningsprojekt där speciallärare arbetar tillsammans med undervisande lärare mot ett gemensamt mål kan vara ettsätt att öka inkluderingen genom att fler elever kan utvecklas inom ramen för den ordinarie undervisningen. Studiens syfte var att beskriva och fördjupa kunskapen om förändringspraktiken där specialläraren i rollen som förändringsagent (Bladini, 1990, s.254) leder skolutveckling. Resultatet visade att förändringspraktik var något som tidigare inte funnits på skolan, men eftersom de arrangemang som håller ihop den är gemensamma för skolans andra praktiker kunde den skapas genom att medvetet föra in en ny diskurs i samtalen med undervisande lärare. Samarbetet mellan olika professioner och en strävan efter ett gemensamt uppsatt mål kan liknasvid Skrtics (1991, s.170) resonemang om den adhokratiska byråkratin.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Morell, Rikard. "Kompetensbegreppet i kommunal verksamhet : En kritisk diskursanalys." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1565.

Full text
Abstract:

Large retirement numbers and fierce competition of available labour, results in municipalities have to be more attractive as an employer. One way for the municipalities to fulfil their staffing requirement is partly to increase their recruitment efforts, and partly to educate their existing employees. Discussions about the supply of competence are therefore pressing within municipal activity. The aim of the study was to investigate how the concept of competence is used within a municipal administration. The method that has been used is Norman Fairclough’s critical discourse analysis, a method that allows multi dimensional analysis. By illustrate which discourses that exist around the concept, it was my supposition to make visible the usage of the concept. The analysis of the studied material has resulted in four discourse’s being identified around competence: a political salaried discourse, a neoliberal discourse, a pragmatic discourse and a sociocultural discourse. Consistently competence is viewed as an important part of the activities efficiency, quality and development.


Stora pensionsavgångar och hård konkurrens om arbetskraften medför att kommuner måste vara mer attraktiva som arbetsgivare. Ett sätt för kommunerna att tillgodose sina personalbehov är att dels öka satsningen på rekrytering, dels att utbilda redan anställda. Diskussioner om kompetensförsörjning är därför angelägna inom kommunal verksamhet. Syftet med studien var att undersöka hur begreppet kompetens används inom en kommunal förvaltning. Metoden som använts är Norman Fairclough’s kritiska diskursanalys, en metod som möjliggör en flerdimensionell analys av undersökningsmaterialet.

Genom att åskådliggöra vilka diskurser som finns kring begreppet var det min förhoppning att synliggöra begreppets användande. Analysen av undersökningsmaterialet har resulterat i att fyra diskurser har identifierats kring kompetens: politisk tjänstemannadiskurs, neoliberal diskurs, pragmatisk diskurs och en sociokulturell diskurs. Genomgående ses kompetens som en viktig del för verksamhetens effektivitet, kvalitet och utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Tillenius, Linnea, and Rebecca Morelli. "En delad planet - polariseringen av klimatdebatten : En kritisk diskursanalys." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-168055.

Full text
Abstract:
I denna uppsats är syftet att analysera en polariserad debatt och undersöka om det går att se tecken på kunskapsresistens, förnekelsen av fakta. Studien bygger på kritisk diskursanalys och analyserar delar av klimatdebatten. Materialet utgörs av en samling artiklar skrivna av kritiker som motsätter sig det som idag anses vara den etablerade forskningen kring klimatet, och fokus ligger på att granska hur detta går att koppla samman med kunskapsresistens. Analysen av materialet visar att det går att finna tendenser på kunskapsresistens bland materialet hämtat ur klimatdebatten och diskuterar hur detta kan komma till uttryck i olika sammanhang inom debatten.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Björkholm, Eva. "På tal om skolämnet teknik : Ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv på grundskolans teknikämne." Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7869.

Full text
Abstract:

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att teknikämnet är vagt formulerat i kursplanen och lämnar utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Lärarna uttrycker osäkerhet när det gäller tillämpningen av kursplanen, de saknar relevanta begrepp och beskriver teknikämnet i första hand som ett praktiskt ämne. Formandet av eleverna till kritiska medborgare är nedtonat i kursplanen och uppmärksammas inte heller i de två andra diskurserna, vilket verkar upprätthållande på rådande maktstrukturer. Både i lärardiskursen och i kursplanen ges uttryck för en syn om flickors och pojkars olikheter när det gäller teknik, vilket verkar i en bevarande riktning vad gäller traditionella könsrollsmönster och förhärskande maktförhållanden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Setréus, Jesper. ""Den som skriker högst blir hörd" : En kritisk analys av gymnasieelevers politiska dialog." Thesis, Södertörns högskola, Pedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32092.

Full text
Abstract:
The focus of this essay is the civic engagement of Swedish upper secondary school students. In light of recent studies showing Swedish youth to be less politically engaged in comparison to other countries, and young adults as underrepresented in representative politics, a divide can be seen between the political world of the adult and the political world of youth. This essay aims to collect political experiences of young people, through the use of focus group discussions, in order to better understand the political interest of students as well as the schools work with civic engagement from a student point of view. By observing the political discussions of students through a theoretical lens of critical pedagogy as expressed by Peter McLaren and Paulo Freire, the purpose of the essay is to increase understanding of young peoples political praxis and of how they engage in politics at school. The main results of the essay indicate that students political focus is not primarily on issues of class and that the students express an individualized form of political activism. Furthermore the results indicate that students are able to participate in school decision making and that they are allowed to be political in a school setting but that political discussion is far from common in their school work.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Berg, Axelsson Hanna. "Enspråkig monokulturell norm eller vithetsnorm? : En studie av interkulturell pedagogik i relation till kritisk ras- och vithetsforskning." Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska som andraspråk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30561.

Full text
Abstract:
Fokus i denna uppsats är relationen mellan tre forskningsfält: svensk kritisk ras- och rasismforskning, den interkulturella pedagogiken respektive forskning på ras i utbildning och SLA. Syftet med uppsatsen är att utforska konstruktiva förbindelser mellan dessa forskningsfält och inom dem centrala begrepp, vilket görs genom en diffraktiv läsning av ett urval av svensk kritisk ras- och rasismforskning, två verk om interkulturell pedagogik samt ett urval av svensk och internationell forskning på ras i andraspråksutbildning. Frågeställningarna kretsar bland annat kring hur vi kan försåt relationen mellan begrepp som monokulturell norm, enspråkig norm, etnicitet, ras och rasism. Karen Barads teori kring agentisk realism utgör det teoretiska ramverk uppsatsen utgår från. Även den diffraktiva metoden och metodologiska frågeställningar utgår från detta perspektiv. Resultatet visar att normerande forskning på interkulturell pedagogik rymmer en färgblindhet och former av begripliggörande av rasism som tenderar att dölja och naturalisera det fenomen den interkulturella pedagogiken ämnar utmana, det vill säga den strukturella rasismen/skillnadsskapandet. Resultatet lyfter språkets potentiella roll som central aspekt i en rasifierad, hierarkisk samhällsformation och förhållandet mellan å enda sidan språk och å andra sidan vithetsnorm och hegemonisk vithet problematiseras. Analysen påvisar monokulturell norm och enspråkig norm som osynliggörande av egentlig vithetsnorm respektive potentiell vithetsnorm. Även en blindhet för vithetsprivilegier och ett osynliggörande av erfarenheter av rasism problematiseras i relation till det undersökta urvalet av litteratur på interkulturell pedagogik. Denna läsning av den interkulturella pedagogiken kan, för att tala med Sara Ahmed, utifrån sin inkluderande strävan betraktas som en möjlighet för det vita (pedagog-/forskar-) subjektet att skriva in sig själv i historien om den mångkulturella skolan som ett antirasistiskt subjekt inom ramen för en hegemonisk vithet. Resultatet ligger i linje med tidigare både internationell och svensk forskning som pekar mot relevansen av ras och vithet som analyskategorier i relation till utbildning och SLA. Implikationerna för SVA-fältet och SVA-forskning är bland annat vikten av en kritisk vaksamhet kring frågor om epistemiskt berättigande och vem som studerar vem i en kontext karaktäriserad av post-kolonialism och hegemonisk vithet. Även det fruktbara i ras och rasifiering som analytiska kategorier i intersektionella analyser av utbildning påtalas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Ohvanainen, Törnkvist Julia-Desirée. "Hur framställs autistiska personer i kurslitteratur för blivande socialpedagoger? : En kritisk diskursanalys." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101857.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur autistiska personer framställs i kurslitteratur för blivande socialpedagoger vid Linnéuniversitetet i Växjö. Studiens metodologiska utgångspunkt var Faircloughs kritiska diskursanalys (CDA) och studiens teoretiska utgångspunkt var socialkonstruktionism. Resultatet baserades på bearbetning och kritiska analyser av fyra böcker som används som kurslitteratur i utbildningen Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård vid Linnéuniversitetet i Växjö. Resultatet visade att autistiska personer kategoriseras baserat på funktionsförmåga och begåvning genom användning av olika autismtermer. Kurslitteraturen skiljer även på autistiska personer och icke-autistiska personer genom att beskriva autistiska personer som ”annorlunda” med ”särskilda” behov, medan icke- autistiska personer beskrivs som ”vanliga” och ”normala”. Resultatet visade även att autistiska personer ofta beskrivs ha stora hjälpbehov och nedsatt språkförmåga, samt framställs som våldsamma till den grad att det kan tolkas som ett autistiskt karaktärsdrag. Autistiska personer beskrivs även ha stora kommunikativa och sociala svårigheter. Vidare visade resultatet att den medicinska diskursen är ledande i kurslitteraturen. Slutsatserna som kan dras är att kurslitteraturen framställer autistiska personer på ett sådant sätt som inte överensstämmer med rådande riktlinjer om tillämpning av autismtermer och funktionsbegrepp samt att kurslitteraturen fokuserar mer på det medicinska perspektivet än det socialpedagogiska. De framställningar som framträder i kurslitteraturen baseras på normativa föreställningar och positionerar autistiska personer på ett mindre fördelaktigt sätt som bidrar till att reproducera potentiellt skadliga stereotyper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Vestman, Sigge. "Genuskonstruktion inom musihisitorisk kurslitteratur : En kritisk diskursanalys av musikhistoriska läromedel inom högre utbildning." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-3971.

Full text
Abstract:
Kvinnliga kompositörer och musikers plats i musikhistorien har varit och är en komplicerad fråga. Inte bara antalet kvinnor, men även sättet som kvinnor beskrivs kan bidra till oönskade effekter inom lärarutbildningen och den svenska skolan. Denna studies syfte är att undersöka i vilken omfattning och hur kvinnliga och manliga kompositörer och musiker porträtteras i kurslitteratur i musikhistoria som används inom svenska musikhögskolor. Detta genomförs med hjälp av kritisk diskursanalys med perspektiv på intersektionalitet och genus. Resultatet visar att kvinnor och män får väldigt skilda porträtteringar, där männen i högre grad tilldelas respektingivande benämningar och skrivs fram med högre agens. Kvinnor beskrivs genom deras relationer till andra, sin könstillhörighet och som passiva. Denna studies resultat bekräftar tidigare studier om hur ojämna könsmönster och jämställdhetsproblem kan fortsätta reproduceras inom utbildningar på musikhögskolor och hur detta i förlängning kan påverka framtida lärare i sitt yrkesliv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Eddestål, Mathilda. "Vad säger hembrevet? : En kritisk diskursanalys av tre förskolors hembrev." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34563.

Full text
Abstract:
Förskolan ska enligt Läroplanen för förskolan ha en samverkan med hemmet likväl som förskolan har ett jämlikhetsuppdrag. Med utgångspunkt att den skriftliga kommunikationen har möjlighet att nå samtliga vårdnadshavare studerar denna studie hembrev. Syftet med studien är att undersöka de ideologiska konsekvenserna som produceras genom hembrevet och hur dessa förhåller sig till det nationella uppdraget. De insamlade hembreven analyseras utefter Faircloughs tredimensionella modell som undersöker vilka diskurser som finns i texten för att sen analyseras i förhållande till den sociala praktiken. Även den interkulturella teorin används i diskussionen av hembrevets betydelse för samverkan. Resultatet visar flera exempel på hur förskolan producerar flera diskurser; den traditionella kompensatoriska hållningen dominerar, vilket innebär ett samarbete för en monokulturell grupp av rättsvaktare. Resultatet visar också exempel på komplementär hållning som innebär samarbete för en mångkulturell grupp av vårdnadshavare. Resultatet visar att det nationella uppdraget inte genomsyrar det insamlade materialet. Studien visar även att det enbart är de språk som pedagogerna representerar som avgör vilka vårdnadshavare som har möjlighet att få hembrev. En slutsats av studien är att förskolan behöver problematisera samverkan med anledning av interkulturalitetens betydelse för samtliga vårdnadshavares möjlighet till samverkan.
According to the curriculum, the preschool should have a cooperation with the legal guardians in the same way the preschool has an equality assignment. With the starting point that written communication has the potential to reach all legal guardians, this study is focusing on school letters. The purpose of this study is to investigate the ideological consequences that is produced through the letters and how these relates to the overall national assignment. The collected letters are analyzed through Fairclough’s three-dimensional model, which investigates the discourses of the text and later their relation to the social practice. The social practice also includes the intercultural theory in the analysis of the school letters importance for cooperation. The result shows multiple examples of how the preschool produces multiple discourses; the traditional compensational position is dominating, which imply a cooperation for a monocultural group of legal guardians. The result also shows a complementary view which imply cooperation for a multicultural group of legal guardians. The study also show that it is solely the languages the educators represents that determine which legal guardian has the possibility to receive school letters. A conclusion is that the educators in preschools should take the equality assignment into consideration with the cooperation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Edquist, Erik, and Martin Höglund. "Ideologiska innebörder av hållbar utveckling i skolan : En kritisk ideologianalys av gymnasieskolans auktoritativa texter." Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-8870.

Full text
Abstract:

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling. För att möjliggöra en sådan undersökning har vi definierat begreppet hållbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn på ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhåller sig till hållbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hållbar utveckling och kommit fram till att det är möjligt att skapa enhållbar utveckling främst inom ramen för den ekologistiska ideologin. Hållbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsättning mellan synen på tillväxt och ekologisk hänsyn. Det blir därför även problematiskt att betrakta ekomodernismen som hållbar. Slutligen har vi analyserat och diskuterat styrdokumentens ideologiska innehåll i förhållande till ideologierna. Undersökningen bygger på en kvalitativ analys av auktoritativa texter och de analytiska verktygen utgår från kritisk ideologianalys. Den senare har en tydlig utgångspunkt i de ovan presenterade ideologierna. Det empiriska material som undersöks är utvalda delar av gymnasieskolans centrala auktoritativa texter (styrdokument), det vill säga, Lpf 94 och ämnesbeskrivningarnai kärnämnena. Den huvudsakliga slutsats vi drar är att det ideologiska innehåll som framträder i styrdokumenten i hög grad överensstämmer med ekologismen. Bland annat betonar styrdokumenten sociala aspekter och demokrati och saknar nästan helt den marknadsorientering som präglar ekonomism och ekomodernism. Styrdokumentens likhet med den hållbara ideologin ekologism och dess integrerade syn på de ekologiska, sociala och ekonomiska aspekterna av hållbar utveckling; gör att vi också bedömer att styrdokumenten kan bidra till att skapa ett förhållningssätt som möjliggör en hållbar utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Törnsten, Daniel. "Kollektivt lärande i förskolans arbetslag : Bekräftande och kritisk reflektion i projektplanering och utvärdering." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156512.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur kollektivt lärande sker under förskolepersonalens arbetslagsreflektion. Studien tog ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där lärande antas ske i kommunikation mellan medlemmar i arbetslaget. Tre arbetslag spelades in under deras utvärderingar av verksamheten samt under praktiknära reflektioner över projektarbetet med barnen. Resultatet visade att personalen gjorde två olika kategorier av reflektioner. Den första kategorin av reflektioner var bekräftande reflektioner över såväl konkreta som abstrakta förutsättningar och processer. De bekräftande reflektionerna innehöll beskrivningar av vad som fungerade bra och reflektioner över varför och fungerade på så vis mer koordinerande än kritiskt ifrågasättande och lärandet kunde anses vara reproduktivt. Dessa reflektioner var vanligast i utvärderingssamtalen. Den andra kategorin av reflektioner var kritiska reflektioner med beskrivningar av problem eller en upplevd dissonans mellan målsättningar och verklighet. Detta ledde till skapande av nya gemensamma förhållningssätt och nya pedagogiska artefakter. Eftersom reflektionerna var kritiska kunde lärandet förmodas vara utvecklingsinriktat. Men eftersom reflektionerna främst riktades mot eget handlande på en konkret nivå och inte mer abstrakta förutsättningar och premisser ledde inte lärandet till nya meningshorisonter. Dessa kritiska reflektioner förekom främst i de praktiknära reflektionerna över projektarbetet med barnen, trots den konkreta nivån på reflektionerna kunde det kollektiva lärandet antas vara störst under denna form av arbetslagsreflektion Dessutom undersöktes samarbetsklimatet med hjälp av enkätfrågor från socialpsykologisk forskning. Enkätsvaren visade att samarbetsklimatet var gott.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Svartling, Catrine, and Christel Åkesson. "Bedömning för att forma och styra? : En kritisk analys av formativ bedömning." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14486.

Full text
Abstract:
Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet.
The purpose of this study is to describe and discuss the function of assessment in primary school. The methodological and the theoretical foundation take its point of departure in theories formulated by Michel Foucault. The empirical data is collected through two focus group interviews and the material is analyzed through the concepts of governmentality and power formations. The results show that teachers use multiple control techniques which are governed by a hidden exercise of power, with the primary aim to shape and control the subject.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Gipper, Greta, and Cecilia Fahlén. "Den beroende kvinnan och den manliga tryggheten : En kritisk diskursanalys av genus i de böcker Före bornholmsmodellen använder sig av i åldern 4-6 år." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-191199.

Full text
Abstract:
The preschool curriculum (Lpfö 18) states that preschools as an educational institution are required towork towards preventing gender patterns which could limit children's social development. This is whatthis study is based on by examining how gender is presented in the children’s books used by FöreBornholmsmodellen. Importantly this study also includes an analysis of what discourses are reproducedand what impact these may have on the recipient. To do this, this study uses Fairclough’s threedimensional model which is designed to accommodate the discourse analysis. The literary analysiswhich this study uses shows that the examined children's literature contains more stereotypes thantranscending gender features, but that there are also a few glimpses of light where the possibility for agender transcending children's literature is possible. This study also shows the importance of givingpreschool teachers the right material which they can use to work in a norm-critical way, since theprevious research shows that this can be difficult.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Suleiman, Nadia. "Konsten att uppfylla 950 mål : En kritisk diskursanalys av Skolverkets råd för det systematiska kvalitetsarbetet." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149774.

Full text
Abstract:
Ökad kvalitet har blivit ett ledord i strävan efter skolutveckling. För att höja skolväsendets kvalitet utgav Skolverket "Allmänna råd med kommentarer, Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet". Skolverket menar att skolor måste sträva efter en högre måluppfyllelse för att uppnå kvalitet, en måluppfyllelse som utgår ifrån 950 nationella mål sammanlagt. Samtidigt visar aktuella undersökningar att den omfattande målstyrningen har resulterat i ett försvagande av lärarprofessionen vilket har haft negativa konsekvenser i skolverksamhetens kvalitet och elevresultat. Mot bakgrund av detta var studiens syfte att problematisera kvalitetsdiskursen och kritiskt analysera det systematiska kvalitetsarbetet i skolväsendet som är en viktig del i målstyrningens genomförande. Detta gjordes utifrån kvalitetsarbetets styr-dokument med utgångspunkt i vad argumenten för kvalitetsarbetet var, hur kvalitet definierades och vad dokumentation har för betydelse för kvalitetsarbetet. Då syftet med studien var att problematisera och kritiskt granska målstyrningen analyserades studiens frågeställningar med en kritisk diskursanalys. Resultatet visade att argumenten för att bedriva det systematiska kvalitetsarbetet huvudsakligen var för att skolor skulle uppfylla de nationella målen. Måluppfyllelse menar Skolverket bidrar till en likvärdig skola för samtliga elever. Kvalitet definierades även utifrån hur väl skolverksamheten uppnår måluppfyllelse, desto högre måluppfyllelse desto bättre kvalitet. Dokumentationens betydelse för kvalitetsarbetet var att det säkerställer att skolverksamheten arbetar utifrån de nationella målen och strävar efter måluppfyllelse. Följaktligen var studiens tre frågeställningar interrelaterade med utgångspunkt i måluppfyllelse. Målstyrningen, som det systematiska kvalitetsarbetet är en del av, blir följaktligen ett medel för staten att styra och kontrollera skolväsendet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Boman, Petter, and Frank Pedersen. "Skolutveckling, Problemlösning eller Muntration? : En innehållsanalys av några texter om fortbildning." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1415.

Full text
Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.

Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog.

Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Plate, Blomberg Jennie. "Om detta må ni läsa — : Hur konstrueras." Thesis, Örebro University, Department of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-335.

Full text
Abstract:

SAMMANFATTNING

Sedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.

I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen — ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng. Förintelsen granskas utifrån det material lärarna använder i kursen, som sätts i relation till förintelseforskning, didaktik och konstruktion av undervisningens innehåll.

Med hjälp av en teoretisk förankring i kritisk diskursanalys och under användning av den kritiska diskursanalysens textanalytiska undersökningsmetod undersöks främst hur ”Förintelsen” konstrueras i förintelsekursernas textmaterial. Detta syfte konkretiseras i undersökningsfrågor som handlar om vilka aktörer och objekt som fokuseras respektive marginaliseras och vilka motiv till aktörernas handlingar texterna erbjuder. Frågorna undersöks främst med referens till texternas sanningsanspråk och den deliberation som möjliggörs respektive omöjliggörs.

Undersökningens resultat är framför allt att texterna innehåller en relativt tydlig konstruktion av ”Förintelsen” som en händelse som främst berör ”judar” och som motiveras av antisemitismen. Andra beskrivningar av offren förekommer endast undantagsvis och är således marginaliserade. Förövarna förblir även de relativt ogripbara, med andra ord beskrivs de som grupp eller som ideologi ("nazister" respektive "nazismen") som i sin tur främst definieras genom sin antisemitism. Detta innebär att deliberativa samtal om motiv, förklaringsmodeller och handlingsvägar i nuet försvåras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Strömberg, Kajsa, and Josefine Wirsén. "Vi och dom på normkritikensvillkor? : - En kritisk diskursanalys av normkritisk barnlitteratur i förskolan för barn mellan 3–6 år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443030.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Strömberg, Kajsa, and Josefine Wirsén. "Vi och dom på normkritikens villkor? : - En kritisk diskursanalys av normkritisk barnlitteratur i förskolan för barn mellan 3–6 år." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443030.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att analysera normkritisk barnlitteratur för barn mellan tre till sex år, från tre normkritiska bokförlag: Vombat förlag, Sagolikt bokförlag och Olika förlag. I två delstudier analyserades litteraturen utifrån två olika perspektiv, i delstudie ett utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv och i delstudie två ur ett genusperspektiv. Den utvalda barnlitteraturen för studien var: När var egentligen i morse (2015), Maskerad (2009), Tyranno (2008), Kalle blir kär! (2019), Kalle med klänning (2008), Kalle som lucia (2009), Bra bestämt! (2016), Kivi och Monsterhund (2012), Här kommer UppfinnarJohanna! (2017) och Prinsessan Victoria (2014). Genom barnlitteraturen ville vi synliggöra hur etnisk mångfald och genus konstrueras och vilka normer och värderingar som blev framträdande, samt ur ett didaktiskt perspektiv analysera vilka konsekvenser litteraturen får för barns identitetskonstruktioner och lärande. Genom en kritisk diskursanalys analyserade vi hur texterna och bilderna i barnlitteraturen har konstruerats, vilka didaktiska konsekvenser litteraturen medför samt vilka ideologiproduktioner som framträdde. Materialet har bearbetats både enskilt och intersubjektivt, samt att våra analyser är baserade på våra egna tolkningar och generaliseringar. Studiens resultat utifrån ett etniskt mångfaldsperspektiv visade att det råder en vithetsnorm i barnlitteraturen samt att personer med annan etnicitet än den västerländska marginaliserades. Dessutom framkom det att karaktärer med annan hudfärg än vit framställdes på ett stereotypiskt sätt. Studiens resultat utifrån ett genusperspektiv visade att kvinnor var underrepresenterade som huvudkaraktärer och att litteraturen reproducerade och upprätthöll stereotypiska könsföreställningar. De här resultaten blev särskilt intressanta och anmärkningsvärda med tanke på att litteraturen var utgiven av bokförlag som specifikt profilerat sig som normkritiska och inkluderande. Resultatet blev därför uppseendeväckande eftersom de normkritiska förlagen genom sin litteratur reproducerade och upprätthöll de etablerade normerna, samt att de konstruerade nya normer som blev normerande i sig.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Näslund, Thomas. "Jakten på ramfaktorteorin : en kritisk studie av svensk skolutveckling i ett trettioårsperspektiv; om skolans förändrade styrning och villkor för ämnen som musik." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-28.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Eriksson, Ann Catrine, and Greta Quesada. "Webbaserade kurser : traditionell förmedlingsundervisning i ny förpackning? En undersökning av den pedagogiska diskursen i webbaserad användarundervisning." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18805.

Full text
Abstract:
This Master’s thesis examines library courses, a relatively new form of user education. Our focus is on the pedagogical point-of-views reflected in the text in these library courses. The primary purpose of the study is to analyze the pedagogical discourse displayed in the library courses to determine if the perspective is behavioural, cognitive, constructive or socio cultural. We are investigating if the pedagogical discourse differs from course to course, and if so, how are they different? In addition we aim to find out how the pedagogical discourse in the library courses relates to university websites and governmental and legal texts, at the discursive and social practice level. As a methodological point of departure we use critical discourse, and more specifically, Norman Fairclough’s analytical model. Our conclusion is that the pedagogical discourse is behavioural, cognitive, and constructive. The socio cultural pedagogy is absent. The pedagogical discourse on the discursive and social practice level is cognitive and constructive as was the discourse in two of the library courses. The majority of the library courses had a behavioural pedagogic discourse, which was not found at the discursive or social practice level. We also found that on the discursive and social practice level the socio cultural pedagogic discourse was present. We believe that the library courses make the librarians as educators visible to the public, which could be positive for the pedagogical role of the librarian. From this point of view we find it unfortunate that the majority of the courses contains a behavioural pedagogical discourse, which according to us, mediates an obsolete pedagogical discourse.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Rundqvist, Monica. "Kritisk mediekompetens i praktiken : En kvalitativ studie av åtta medielärares ämneskonstruktion utifrån begreppen protect, promote och empower." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2482.

Full text
Abstract:

This paper describes how teachers of media view and construct their subjects. Eight teachers have been interviewed about their views and opinions about the media environment, their goals for media education as well as their opinions about the different course plans used in media education. The term Media Literacy works as a theoretical starting point for the study, since Media Literacy is the goal for most media education. The teachers’ answers have been analyzed by using three different approaches to media education: protection, promotion and empowerment. These three approaches cannot be entirely separated from each other because they constantly interact. The results of the study show that the interviewed teachers use an empowering approach in their own goals for media education, but the protection approach dominates their reasons for educating pupils about media. However, each teacher had their own way to construct their subjects. Another conclusion drawn from the study is that more interaction between teachers and media education research would be a good way to improve the quality and development of the media education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Grannas, Hanna, and Emma Grannas. "Genuskonstruktioner i en högläsningsbok : En studie om genus i en högläsningsbok för lågstadiet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-441061.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att få syn på hur de olika könen framställs i den populära högläsningsboken Musse och Helium (Brinck, 2018). Studien utgick från dessa frågeställningar: Hur framställs den manliga respektive kvinnliga huvudkaraktären ur text i boken Musse och Helium?, Hur framställs de manliga respektive de kvinnliga karaktärerna i illustrationerna i boken Musse och Helium?, samt Vilka normer om kön konstrueras?.   Vi tittade på hur karaktärerna framställdes i text och bild och vilka egenskaper och attribut de hade. För att utföra analysen så valde vi den kritiska diskursanalysen som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Analysmetoden hade tre nivåer som vi utgick från i analysen. Vi använde utdrag ur boken som fångade karaktärernas egenskaper och jämförde dessa med Nikolajevas motsatsschema. Resultatet visade att boken är könsstereotyp, både vad gäller karaktärernas attribut och egenskaper. Resultatet visade även att den manliga huvudkaraktären har fler kvinnliga egenskaper än manliga, vilket kan indikera att genusordningen är omvänd eftersom den manliga karaktären glider över mot det kvinnliga och inte tvärtom som brukar vara fallet.       Nyckelord: Genus, Könsnormer, Diskursanalys, Barnlitteratur.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Mounir, Nicole. "Somliga Syns Sällan : En postkolonial analys av bildlärares bildbruk." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5742.

Full text
Abstract:
Mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund och i syfte att främja en inkluderande bildundervisning behandlar denna uppsats bildlärares bildbruk ur ett postkolonialt perspektiv. För att ta reda på huruvida bilder som inkluderas i den samtida bildundervisningen reproducerar koloniala synsätt undersöks vilka bilder dagens bildlärare använder sig av i sin undervisning samt hur rasifierade människor framställs i dessa bilder. I undersökningen appliceras kritisk diskursanalys och visuell metodik på bildmaterial insamlat av sju yrkesverksamma bildlärare för att synliggöra koloniala och imperialistiska maktstrukturer. Då undersökningen vilar på en socialkonstruktionistisk grund analyseras även de sociala konsekvenser som bildmaterialets framträdande diskurser kan generera i skolan som institution. Resultatet av analysen visar att de bildlärare som bidragit till studien främst använder sig av bilder skapade av vita västerlänningar där också vita människor figurerar. Analysen visar även att den visuella representationen av rasifierade människor är begränsad och att den i vissa fall verkar emot den svenska skolans värdegrund genom att reproducera koloniala diskurser. Undersökningen ligger även till grund för ett gestaltande arbete som består av en ABC-bok där varje bokstav representerar olika sätt som det koloniala och imperialistiska arvet tar sig uttryck i en modern svensk kontext. Gestaltningen är inte bara en kommentar på resultatet av undersökningen utan även ett medel för att förflytta den postkoloniala diskursen från en akademisk till en mer allmän kontext.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Rydström, Camilla. "Klassrumsbesök - en kollegial lärandemetod : En studie som undersöker förekomsten av klassrumsbesök och lärares uppfattningar om metoden." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389786.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att undersöka hur ofta den kollegiala metoden klassrumsbesök används för kompetensutveckling och vilka faktorer som lärare anser påverkar deras möjlighet att använda sig av metoden, samt om de anser att den bidrar till deras professionella utveckling. Studien är en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är dels data från TIMSS 2015 lärarenkät årskurs 4 och data från en webbaserad enkät i vilken respondenterna har fått besvara både öppna och slutna frågor. Resultaten från det insamlade empiriska materialet ställdes sedan mot redovisad forskning, litteratur och ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att 22 av 28 lärare som deltog i studiens webbenkät sällan eller aldrig besöker någon annans klassrum för att lära sig, till skillnad från 4 lärare som svarade att de ibland använder sig av metoden. TIMSS materialet visar dock att 43,2 % av 266 lärare ibland använder klassrumsbesök för att auskultera, vilket är en större andel än det som framkom i webbundersökningen. Utifrån det här resultatet kan man dra slutsatsen att det inte är så vanligt förekommande att lärare använder klassrumsbesök för att auskultera, vilket studiens webbenkät och TIMSS materialet tillsammans understödjer. Resultatet från webbenkäten visar även att fler än hälften av studiens lärare mycket sällan eller aldrig använder metoden klassrumsbesök för kritisk granskning och återkoppling, men på grund av det låga antalet respondenter i webbenkäten så kan inga generella slutsatser dras. Av studiens resultat framgår att lärare har ett antal ramfaktorer att förhålla sig till och att faktorer såsom tid, ekonomi och kultur påverkar möjligheten attnvända sig av klassrumsbesök. Den känslomässiga aspekten, som i studien kopplas till den kulturella ramfaktorn, uppfattades som en styrande faktor där lärare uttryckte en oro över att ”trampa varandra på tårna”. Resultatet i studien visar även att de lärare i studien som använder sig av metoden klassrumsbesök upplever att den bidrar till deras professionella utveckling och de flesta lärarna skulle vilja använda metoden klassrumsbesök oftare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Höglund, Fredrik. "Den svårfångade matematiken : En kritisk analys av den svenska skolmatematiken under åren 1990–2006." Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-250717.

Full text
Abstract:
I denna uppsats observeras hur politiker, forskare och experter kraftfullt och enstämmigt ger uttryck för hur viktigt kunskaper i matematik är för såväl den enskilde som för samhället. Samtidigt konstateras hur det i artiklar och rapporter går att läsa hur resultaten sjunker och om hur matematikundervisningen inte bibringar eleverna det kunnande som samhällslivet tycks kräva. Slutsatsen som ofta visar sig dras är att någonting behöver förändras och att felet ligger i själva undervisningsmetoden. Vad som i studien hävdas är att dessa två observationer – å ena sidan den essentiella matematiken och å andra sidan det problemkantade ämnet – står i motsättning till varandra och att kritiken rimligen borde medföra ett ifrågasättande av matematikens starka ställning. Detta verkar dock inte ske, utan studien visar tvärtom på hur kritiken snarare bidrar till att förstärka matematikens redan starka ställning och ge ämnet än mer positiv uppmärksamhet. Forskningsfrågan som ställs är hur denna motsättning upprätthålls. Studien behandlar i huvudsak perioden 1990–2006, men dess resultat kastar förhoppningsvis ljus över även de efterföljande årens skoldebatt. Ett centralt perspektiv i studien är att bilden av matematik – så som den vardagligen uppfattas – är en bild som skolan står bakom och genom sin undervisning får oss alla att ta för given och tro på. Med detta perspektivval möjliggörs en analys där denna bild av matematiken görs till en del av själva studieobjektet utan att, så att säga, stå i vägen och fördunkla.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Greus, Lovisa. "En normativ dröm om en lokal hjälte : En kritisk diskursanalys av "UNICEF Annual Report 2013"." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26061.

Full text
Abstract:
We live in a world where the resources are not equally divided and that is why charity work is needed. The United Nations Children’s Fund, UNICEF, is a global organization that works for children’s human rights around the world. But perhaps even charity work, which´s often glorified in the society, need to be looked at from different directions. Research about intercultural education, globalization and charity shows that even good deeds can end up reproducing the problem that was supposed to be solved in the first place. There is no research about UNICEF´s work from this perspective and since UNICEF is a global organization that focuses on children and education and has an important role in society, they are an interesting object for research. That is why this study has examined “UNICEF Annual Report 2013” based on the problem to draw attention to minorities exposure and discrimination, without reproducing the majorities global hegemony. The questions that drove this study were which knowledge that was spread about the children and UNICEF in UNICEF´s report, what agency this knowledge enabled and which voices that were heard in the report. “UNICEF Annual Report 2013” was examined based on Faircloughs (1992) critical discourse analysis and three-dimensional method and the text, discursive practice and social practice of the report were analyzed. As a theoretical framework postcolonial theory and especially Gayatri Spivak where used due to their focus on global inequalities and the idea that there is still an ongoing colonialism of human thoughts and intellects around the world, where the European epistemology has been spread as a universal truth (Andreotti, 2011; Spivak, 2004). In “UNICEF Annual Report 2013” three different discourses where located: “Childrendiscourse”, “Educationdiscourse” and “Charitydiscourse”. The result of the critical discourse analysis showed that children are portrayed as innocent victims that only get an ability to change their life through the education that charity organizations like UNICEF provide. The knowledge about the child that gets an agency and voice through education can be criticized from a postcolonial perspective. The picture of the educated child indicates that UNICEF are able to see the children that can´t be seen and hear the voices that can´t be heard, which may lead to a contra productive dream about a local hero created by a European epistemology. Research about the ability to draw attention to minorities exposure and discrimination, without reproducing the majorities global hegemonies indicates that there is no easy solution to this dilemma. As postcolonial theory and intercultural education promotes, everyone needs to approach this problem and question the position that they speak from, otherwise they may end up reproducing the majorities global hegemony and the dilemma that they wanted to solve in the first place.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
35

Nygårds, Anna, and Sofie Paulsson. "Självständiga flickor och emotionella pojkar : En kvantitativ och kvalitativ text- och bildanalys av läseböcker i svenskämnet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448891.

Full text
Abstract:
I tidigare forskning presenteras det faktum att det barn läser påverkar deras identitetsskapande. Den visar även att manliga och kvinnliga karaktärer tillskrivs olika egenskaper beroende på deras kön i litteraturen (Chin & Lee, 2019; Davies & Evans, 2000; Eilard, 2008; Lynch, 2016; Tsao, 2008; Worland, 2008). I denna studie granskas genuskonstruktioner i några aktuella läseböcker som används i svensk skola idag. Studiens teoretiska utgångspunkter är kritisk litteracitet och genusteori. Kritisk litteracitet används som ett tillvägagångssätt för att kritiskt granska de valda läseböckerna och genusteorin och dess begrepp används för att kunna synliggöra hur genus konstrueras i läseböckerna (Coffey, 2008; Dahl, 2016; Dolk, 2011; Evertsson, 2010; Hirdman, 2001; Skolverket, 2014, 2016). Två nivåindelande läseböcker från olika förlag granskas kritiskt med hjälp av studiens analysmodell som består av omarbetade analysfrågor från Jämställd skolas mall för läromedelsgranskning och Nikolajevas (2017) motsatsschema. Med hjälp av analysmodellen kan stereotypa och normbrytande porträtteringar av böckernas karaktärer synliggöras från ett genusperspektiv. De analyserade läseböckerna är Nyckeln till skatten (Wänblad, 2012, 2017) och Robin wow, en deckarklubb! (Gesén, 2020) och de är avsedda för årskurs tre.    Resultatet av analysen visar att samtliga läseböcker förmedlar både stereotypa och normbrytande beskrivningar av genus. Resultatet visar även att Robin wow, en deckarklubb! innehåller normbrytande beskrivningar av genus i större utsträckning jämfört med Nyckeln till skatten. Dessutom visar resultatet att de olika nivåerna skiljer sig mer i den sistnämnda läseboken angående hur karaktärerna beskrivs sett ur ett genusperspektiv. Den skillnaden som finns mellan de två nivåerna av Robin wow, en deckarklubb! är att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler normbrytande egenskaper i den svårare versionen. De skillnader som finns mellan de två nivåerna av Nyckeln till skatten är dels att huvudkaraktärerna tillskrivs fler normbrytande och stereotypa egenskaper i den svårare nivån och dels att de manliga bikaraktärerna tillskrivs fler stereotypa egenskaper i den svårare nivån.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
36

Hedberg, Hedda, and Julia Follin. "Vikten av barns agerande i skapandet av en hållbar framtid : En observationsstudie om barns möjligheter att utveckla kritisk handlingskompetens genom en pluralistisk undervisning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401589.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
37

Michanek, Mårten. "Alla elever borde vara feminister : Elevers och lärares tankar om möjligheter och utmaningar med feministisk undervisning." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139816.

Full text
Abstract:
Alla borde vara feminister av Chimamanda Ngozi Adichie delades ut till Sveriges gymnasietvåor läsåret 2015/2016 med en medföljande lärarhandledning. I den här uppsatsen berättar elever och lärare om sina erfarenheter av boken och undervisning utifrån den. Halvstrukturerande intervjuer, en enkät och en fokusgrupp har använts för att samla in materialet som sedan analyserats tematiskt utifrån Freires kritiska pedagogik, Spivaks postkoloniala perspektiv och Kumashiros teorier om lärande genom kris. Både elever och lärare vittnar om ämnets och undervisningens angelägenhet och förändrande potential, men också om riskerna med att undervisningen reproducerar svenskhet som det jämställda och vice versa. Ett par slutsatser är att ett historiskt perspektiv kan bidra till att få normer och strukturer att framstå som föränderliga, och ett postkolonialt perspektiv kan behövas för att sexism inte oproblematiserat ska tillskrivas den etniske Andre, något som flera andraspråkselever vittnar om. Vidare diskuteras det didaktiska värdet med en intersektionell analys och att låta eleverna själva formulera problemen som undervisningen tar sin utgångspunkt i.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
38

Ljungberg, Caroline. "Det oföljsamma barnet : En kritisk diskursanalys av pedagogers tal om emotionella avvikelser hos barn i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-45247.

Full text
Abstract:
Nya examensmål har nyligen utformats för samtliga förskollärarutbildningar i Sverige. Dessa trädde i kraft den första januari i år, 2021, efter att regeringen konstaterat att skolan måste möta barn i neuropsykiatriska svårigheter, som exempelvis ADHD, på ett bättre sätt genom utökad kompetens på området. Sådana socioemotionella svårigheter har visat sig ge upphov till stigmatisering och diskriminering av barn i olika skolkontexter. I läroplanen för förskolan finns riktlinjer som säger att förskolan löpande ska arbeta med åtgärder mot diskriminering. Bland sådana åtgärder har inkludering blivit ett väl etablerat, men omdebatterat begrepp. Kritik har riktats mot gränsdragningen mellan det normala och det avvikande hos barn i förskolan och det finns kunskapsluckor i litteraturen kring konstruktionen av det emotionellt avvikande i förskolan. Studien har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med kritisk diskursanalys som ansats. Syftet med studien var att beskriva och problematisera förskollärares tal om hur strategier, för inkludering av emotionellt avvikande barn, formuleras inom förskolan som diskursiv praktik. Kodningsscheman och markeringar i talet, enligt Goodwins (1994) beskrivning av hur den professionella blicken skapas, har legat till grund för utförandet av analysen. I de mest framträdande resultaten skiljer sig diskursen om det emotionellt avvikande barnet från diskursen om det inkluderade barnet. Ur ett normativt perspektiv blir det fysiska avståndet från barngruppen och leksituationer något avvikande. Ur ett inkluderande perspektiv blir barnets behov av lugn och ro istället viktigt att uppfylla. Även diskursen om interaktionen mellan pedagog och barn som ett slags maskineri utgör ett av fynden i studien. Diagnosen framställs i studien som något eftersträvansvärt för att få tillgång till en extra resurs i verksamheten. Samtidigt tyder resultatet på en ökad medvetenhet om relationella och miljömässiga faktorers påverkan på barns emotionella uttryck, jämfört med tidigare studier. Resultaten kan bidra till fortsatt forskning kring kategorisering av barn i förskolan och således till arbetet mot ökad barnhälsa.
New degree objectives have recently been formulated for all preschool teacher education programs in Sweden. These were applied on the first of January this year, 2021, after the government stated that schools must meet children with neuropsychiatric difficulties, such as ADHD, better through increased competence on the subject. Such socio-emotional difficulties have led to stigmatization and discrimination of children in various school contexts. The curriculum for the preschool contains guidelines that state that the preschool must continuously work with measures against discrimination. Among such measures, inclusion has become a well-established, but controversial concept. The determination of what counts as normal and deviant behaviour in pre- school children has been criticized from a social constructionist perspective and there are gaps in the literature on the construction of the emotionally deviant child in preschool. The study was based on a social constructionist perspective using critical discourse analysis as a theoretical framework. The purpose of the study was to describe and problematize preschool teachers' speech about how strategies, for the inclusion of emotionally deviant children, are formulated within preschool as a discursive practice. According to Goodwin's (1994) description of how the professional vision is created, Coding schemes and markings in the speech have been central for performing the analysis. In the most prominent results, the discourse on the emotionally deviant child differs from the discourse on the included child. From a normative perspective, the physical distance from children and play situations, is described as deviant. From an inclusive perspective, the child's need for peace and quiet becomes important to fulfill. The discourse on the interaction between educator and child as a kind of machinery is also one of the main findings. The diagnosis is presented in the study as something desirable to gain access to an extra resource. At the same time, the results indicate an increased awareness of the influence of relational and environmental factors on children's emotional expression, compared with previous studies These findings can contribute to continued research on the categorization of children in preschool and thus to work towards increased child health.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
39

Nilpe, Nina, and Johanna Jakobsson. "Är digitalisering välkommet i förskolan? : En kvalitativ studie om hur digital kompetens framställs i förskolan." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44002.

Full text
Abstract:
Forskning visar att förskollärare samt rektorer känner en osäkerhet kring att tillämpa digitalaverktyg i förskolan, det är bristen i deras digitala kompetens som hindrar dem att utveckladigitaliseringen i förskolan. Syftet med denna studie är att utveckla förståelse för samtsynliggöra hur förskollärare och rektorer talar om digital kompetens. Våra forskningsfrågorlyder: Hur uttrycker sig förskollärare och rektorer kring digital kompetens i förskolan? Hurtillämpar rektorerna sitt ansvar när det kommer till digitalisering i förskolan? Då studienundersöker hur förskollärare och rektorer resonerar kring digitalisering har vi valt att användaoss av socialkonstruktionismen som teoretisk utgångspunkt. Metoden har utgått ifrån kritiskdiskursanalys där språkliga konstruktioner har utsatts för kritisk analys. De teman som harframställts utifrån resultatet är: Förskollärarens engagemang för digitalisering, Digitalkompetens ur rektors perspektiv och Ansvaret i verksamheten. Vår slutsats är att den digitalakompetensen är betydelsefull för både förskollärare och rektorer när det kommer tillimplementeringen av digitalisering i förskolan. Det framkom även att rektorerna tillämpar sittansvar på flera olika sätt när det kommer till digitalisering i förskolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
40

Folkman, Sara. "Forskande, kompetent och nyfiken - om en dold läroplan i förskolan : Reggio Emiliapedagogiken som normerande makt och styrning." Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63554.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att undersöka om det finns en normerande och styrande funktion i den Reggio Emiliainspirerade förskoleverksamheten som den implementeras i Sverige. Genom intervjuer med fyra pedagogistor undersöks hur bilden av barnet och dess lärande tar sig uttryck på de olika förskoleenheterna, framförallt när det gäller de för Reggio Emiliafilosofin väsentliga begreppen att följa barnens intresse, pedagogisk dokumentation, miljön som den tredje pedagogen och det kompetenta barnet. Resultaten visar att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken genom projektarbeten och pedagogisk dokumentation leder in barnens kunskapande i givna ramar och omdirigerar vissa av barnens egna viktiga frågor. Resultaten visar också att den pedagogiska miljön har en starkt styrande funktion där bara vissa aspekter av lärandet uppmuntras och att den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken värjer sig för begrepp som omsorg, anknytning och behov. Istället konstitueras en normerande bild av det önskvärda barnet som en naturvetenskaplig forskare. Den för Reggio Emiliafilosofin så eftersträvade dialogen med andra discipliner och pedagogiska perspektiv har i den  Reggio Emiliainspirerade pedagogiken transformerats till ett pedagogiskt koncept som omgärdas av förbud och där oliktänkande pedagoger och föräldrar för att höra hemma i verksamheten måste omvändas och inordnas i "det nya tänkandet". På det viset har den Reggio Emiliainspirerade pedagogiken en normerande och disciplinerande funktion också för barnens föräldrar och förskoleenhetens pedagoger.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
41

Bylow, Helene. "Utbildningsmetoder i hjärt-lungräddning och upplevelser i mötet med hjärt-lungräddningens praktik." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-14632.

Full text
Abstract:
The purpose statement is which the most effective educational method is for cardiopulmonary resuscitation; instructor-led versus film-based and what happens in the gap between education and an event of cardiac arrest in society. The aim was to investigate knowledge of which educational method contributes to the intended skills, ability to act and willingness to start a life-saving action. The aim was also to increase understanding by identifying tension fields of experiences in the cardiopulmonary resuscitation practice. The study is highlighted by a learning theory influenced by pragmatism and philosopher Dewey, as well as a holistic hermeneutical perspective through the philosopher Gadamer. A combined design with quantitative and qualitative method has been used. Data collection has been done through surveys, quality measurements on cardiopulmonary resuscitation and interviews. A critical hermeneutic according to Ricoeur has supported interpretation of data. The quantitative result shows no significant difference in total points of theoretical knowledge, ability to act or willingness to start cardiopulmonary resuscitation between the education methods. A significant difference (p<0.05) has been demonstrated for practical knowledge, where the film-based education showed higher total score than the instructor-led education over time. The result of the qualitative interpretation has identified five overall tension fields in both experiencing and lacking experience, 1) knowledge of, skills in and understanding of, 2) learning, 3) ability to act, 4) responsibility and humanity, 5) and willingness to start a life-saving effort in cardiopulmonary resuscitation practice. The result contributes to increased knowledge of cardiovascular rescue practice, valuable for future education and further research.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
42

Bengtzon, Cathina. "Musikämnet som en hälsofrämjande arena i skolan : En kritisk diskursanalys av utrymmet för främjande socio-emotionella egenskaper inom ramen för den kommande kursplanen." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-107382.

Full text
Abstract:
This thesis is based on a curiosity and interest in how music can affect our mental health. Through a critical discourse analytical perspective, it is investigated how music education (based on the syllabus that will come into force in 2022) can contribute to promoting mental health in young people. The study is based on SEC and how it, in relation to music, can have significance and function for people's personal development. Such as which of the activities that can be conducted in music education can develop SEC and thus promote health. The study was conducted through qualitative text analysis of the material. The results show that the future curricula have good conditions for processing the characteristics of SEC and thus have good opportunities to be a contributing factor in promoting young people's mental health. However, the results also show that these possibilities are not an axiom, as the discursive practice is crucial for the outcome of the social practice where the education and the students are involved.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
43

Bjarke, Fanny. ""Varför handlar det inte om oss?" : En intersektionell diskursanalys av skönlitteratur i läroböcker i kursen Svenska som andraspråk 3." Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14035.

Full text
Abstract:
Bakgrund: Skolverket ställer i kursplanen i Svenska som andraspråk 3 tydliga krav på att skönlitteraturen i kursen ska vara skriven av både kvinnor och män och komma från olika kulturer och tider. Eftersom majoriteten av lärarna i Svenska som andraspråk enligt Skolverket inte är behöriga i ämnet, alternativt inte har läst litteraturvetenskap, ställer detta höga krav på att läroböckerna erbjuder skönlitteratur med en stor diversitet för att nå upp till kraven i kursplanen. Syfte: Uppsatsens syfte har varit att undersöka om de skönlitterära utdrag samt de skönlitterära texter som förekommer i sin helhet i aktuella läroböcker i Svenska som andraspråk 3 motsvarar kraven på skönlitteratur i kursplanen. Metod: Den metod som använts i uppsatsen är kritisk närläsning, där materialet har kvantifierats samt kodats i olika variabler för att kunna analyseras. Resultat: Resultatet visade att läroböcker i Svenska som andraspråk 3 reproducerar en manlig och västerländsk diskurs och hegemoni med få inslag av kvinnliga författare och ännu färre inslag av författare från länder som inte tillhör västvärlden. Det såg inte likadant ut i alla fyra analyserade läroböcker, men i tre av fyra var kvinnor kraftigt underrepresenterade och i samtliga läroböcker var en övervägande majoritet av författarna från västvärlden. Invandrarförfattare var enbart representerade i två av läroböckerna, och författare från nationella minoritetsgrupper enbart i en. De läroböcker som hade ett större fokus på litteraturhistoria hade en lägre skönlitterär diversitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
44

frenander, Sabina. "Hur svenska lärosäten presenterar sig genom digital information : en kritisk diskursanalys av universitet och högskolors hemsidor." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-185740.

Full text
Abstract:
I en alltmer digital värld som ständigt utvecklas är det av central betydelse för arbetsplatser att presentera sig i form av digital information. De rätta värdena kan nämligen attrahera de så kallade rätta medarbetarna samtidigt som det kan leda till nöjdhet i arbetslivet och organisatoriskt engagemang. Digitaliseringen kan dock leda till en reproduktion av maktstrukturer och normupprätthållande praktiker trots att forskning visar att mångfald kan vara en tillgång. Denna studie hade därmed som syfte att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur svenska universitet och högskolor presenterade sig som arbetsplatser och arbetsgivare genom information på hemsidor. Genom ett normkritiskt förhållningssätt analyserades återkommande beskrivningar utifrån fem värden baserat på forskning i employer value proposition; interest value, social value, economic value, development value, samt application value. Resultatet visade att det går det att urskilja två strömningar som både har en konkurrerande och en komplimenterande potential
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
45

Carlsson, Sofia. ""God" utbildning i förskolan : En kritisk diskursanalys av hur förskolans syften framträder i Läroplanen för förskolan 2018." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-37487.

Full text
Abstract:
The aim of this study is to illustrate the conceptions of the purpose of preschool education that is discursively constructed in the new Läroplanen för förskolan (2018) (the Preschool Curriculum). The study also included examining which discursive battles that are visible in the material and further, which discourse is in a hegemonic position. The theoretical basis is Biestas (2011) three educational functions: qualification, socialization and subjectification. Methodological inspiration is retrieved from Faircloughs (1992) critical discourse analysis where the concepts of intertextuality, interdiscursivity and modality have been used to analyze how discourses emerged and how they are presented. The material included in the analysis was Läroplanen för förskolan (2018) which has been analyzed in relation to: Starting strong III (OECD 2013), Uppdrag om en översyn av läroplanen för förskolan (Regeringen 2017), Förskolans kvalitet och måluppfyllelse (Skolinspektionen 2018) and Läroplanen för förskolan (2016). The analysis led to identification of four discourses; the Edu(Care) discourse, the future-oriented discourse, the democratic discourse and the cultivation discourse. All discourses articulates the desired purpose of the preschool education in different ways. The result shows that, among other things, the hegemonic discourse is that of Edu(Care), where emphasis is primarily on learning. Otherwise, discourses are mostly forward-looking and aim at what is to be achieved in the future. Even children's curiosity and creativity is presented as the basis of an expected development of the child.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
46

Brink, Jacob, and Erik Hesselgren. "Vad ska behandlas och hur ska det behandlas? : En kvalitativ intervjustudie om lärares definitioner av begreppet nya religiösa rörelser och de didaktiska val lärare gör vid planering och undervisning inom ämnet nya religiösa rörelser." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-44043.

Full text
Abstract:
Denna fallstudie undersöker vad lärare i svenska grundskolans högre årskurser väljer att undervisa om inom temat nya religiösa rörelser och hur de motiverar detta urval. Studien undersöker även vilka undervisningsmetoder lärare i grundskolan berättar att de använder sig av vid undervisning inom detta tema samt hur de definierar begreppet nya religiösa rörelser. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex respondenter. De sex respondenter som deltog i studien var samtliga aktiva religionslärare med minst fyra års beprövad erfarenhet. Studiens empiri analyserades i två steg, första steget med hjälp av Klafkis teori kritisk-konstruktiv didaktik och det andra steget var en hermeneutisk analys där tendenser och problem lyftes fram. Fallstudien identifierade ett par tendenser där samtliga respondenter finner det problematiskt att definiera nya religiösa rörelser och ingen enhetlig definition kan fastställas. En generell kunskapsbrist hos respondenterna framkom och studien visade att majoriteten baserade sitt urval på läromedel. Urvalet lärarna gjorde liknar varandra då majoriteten behandlade tro, uttryck och kännetecken hos religionerna. Vilka rörelser lärarna valde att undervisa om skilde sig åt men den mest förkommande var satanism. Slutligen pekade studien på att undervisningsmetoderna skilde sig åt men att samtliga lärare på olika sätt arbetade med metoder som är förenliga med skolans demokratiska uppdrag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
47

Olsson, Maria. "Vad säger läromedlet – egentligen? En studie i det som ligger under ytan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35638.

Full text
Abstract:
Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
48

Hagalid, Sandvärn Mikaela. "Genus- och bildkritiskt perspektiv på svenskundervisningens läromedel på mellanstadiet. : - En studie av tre läromedel för årskurs 4 – 6 inom kommunal grundskoleverksamhet i en mindre norrländsk kommun." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85350.

Full text
Abstract:
Denna läromedelsstudie genomfördes under vårterminen 2021. Studiens syfte var att synliggöra genusmaktstrukturer i bilder i läromedel för svenskämnet på mellanstadiet, årskurs 4–6, som användes i kommunala grundskolor inom en mindre norrländsk kommun. Bakgrunden till studien låg i tidigare forskning om läromedel, bilders inverkan på elevers identitetsutveckling samt studiens förhållande till styrdokumenten för grundskolan. Då studien syftade till att synliggöra genusmaktstrukturer var Hardings (1987) och Hirdmans (2001) genusteorier relevanta för studiens teoretiska utgångspunkt. Även teorier om könskonstruktion, könskodning och genusordning kopplades till studien. De metoder som användes för datainsamlingen var främst en läromedelsinventering som resulterade i ett urval av läromedel och därefter urval av enskilda bilder. Totalt analyserades 28 bilder ur sju böcker inom tre olika läromedel. Analysmetoderna som ingick i studien var fördelningsanalys, för att få ut representationsfördelning av genus i läromedlen, ikonografiska bildanalyser för att kristallisera ut könskonstruktioner och könsmönster i bilderna i läromedlen samt kritisk diskursanalys för att formulera de diskursiva handlingsmönster som framträdde i det empiriska materialet samt formulera vilka genusmaktstrukturer som bilderna i läromedlen präglades av. Resultatet av studien blev att två huvudsakliga genusmaktstrukturer, Männen har övertaget (pojkar/män överrepresenteras jämfört med kvinnor och andra kön/svårdefinierade kön/könsneutrala) och Färgen säger allt, eller? (tydligt könskodade färger) framträdde. Lika så framträdde även två huvudsakliga motkrafter, Tvärtomsymptomen (könskodade utseenden och egenskaper kastas om) och Dolda delar, neutrala uttryck och dubbelanvändning (könsneutralisering genom ett antal strategier). Utifrån studiens resultat går det att dra slutsatser att då en del av skolans värdegrundsuppdrag är att verka för jämställdhet kan daglig användning läromedel ge många möjligheter att undervisa om jämställdhet. Läromedel med bilder kan vara givande för elevernas identitetsutveckling att synliggöra, förklara, diskutera och gestalta genusmaktstrukturer som finns runt eleverna och visa hur dessa strukturer skapas och återskapas och diskutera på vilka sätt de kan begränsa livsval och livsvillkor för olika människor. En faktor för att kunna lyckas med jämställdhetsuppdraget i skolans värdegrund är att synliggöra vilka genusmaktstrukturer som lärare, rektorer och skolledare behöver vara uppmärksamma på.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
49

Funke, Mats. "Yrkesförarutbildningens, vara eller icke vara! : Kritiskt granskad kritik." Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1013.

Full text
Abstract:

Kritik, ett känsloladdat ord, leder till utveckling om det speglas ur positiv synvinkel.

Ej konkretiserad kritik mot transportutbildningen från branschen gav mig inspiration att försöka ta reda på substansen i kritiken, för elevens och övriga berörda parters överlevnad.

Min metod, kvalitativ intervju, ger mig möjlighet att närma mig kärnan på ett tvärvetenskapligt sätt, vilket i sin tur ger ett trovärdigare resultat. Jag har valt att ställa tunga representanter inom Skolverket, Branschen, Åkerier och Arbetsförmedlingen till svars, för att komma så nära som möjligt.

Mitt huvudsyfte var att ta reda på; hur åkeribranschens kritik av yrkesförarutbildningen ser ut i relation till utbildningens styrdokument? Delsyftet var att se på; hur individer med yrkesförarutbildning tas om hand i statliga system?

Delar av resultatet visar att skolans styrdokument feltolkas gravt av branschföreträdare, verksam personal i skolan och åkeriägare, vilket leder till misstro kring elevens kunnande, som i längden försämrar individens självförtroende. Vidare har branschen höga förväntningar på nyckelfärdiga förare, trots att de kommer från en yrkesförberedande utbildning. Förmedlare av arbetskraft agerar allt oftare kontrollmyndighet före arbetsförmedlare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
50

Hultkrantz-Bremler, Birgitta. "Läsförståelse eller litterära föreställningsvärldar : Litteraturpedagogisk diskurs inom gymnasieämnet engelska." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3476.

Full text
Abstract:

Reading and analyzing literature has a long tradition of being an essential part of the teaching of English in Sweden. As the offers of entertainment have increased in popular culture with the introduction of computer games, internet and other media, interest in reading novels has decreased. Literature is still a compulsory part of English teaching and the question is how teachers of today use literature and what kind of literary instruction they use.

The aim of this study is to explore and discuss the literary instruction discourse in pedagogical texts, lessons, created by and for English teachers of Swedish Upper Secondary Schools. The lessons have been collected from the site lektion.se, where teachers are able to share knowledge and lessons. The study uses an analytical method based on Norman Fairclough´s Critical Discourse Analysis in order to analyze the lessons. In the analysis aspects of language, intertextuality and assumptions are discussed. As a theoretical base, Louise M. Rosenblatt´s and Judith Langer´s ideas of reader centered literary instruction is used as well as Design Theory.

The result of the study shows that the overall discourse is text orientated and, with few exceptions, there is little room for students to contribute to a creative, personal experience of literature. Furthermore, it is shown that literary texts are often used as an exercise of reading comprehension and specific literary reading is scarce. The study postulates that more effort should be put into involving the students in the reading, and less effort on literary terminology.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the bibliographies on the topic 'Kritisk pedagogik' for other source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography