Academic literature on the topic 'Kritisk retorikanalys'

Syfte: Undersökningar visar på ett gap mellan personer som anser sig vara positivt inställda till organdonation och de som faktiskt anmäler sig till donationsregistret. Pågrund av detta är det relevant att undersöka hur organisationen Mer organdonation arbetar för att få fler positiva att också ta tiden till att anmäla sig till donationsregistret. Studiens frågeställning är följande: Vilka kommunikativa strategier använder sig Merorgandonation av? Material och metod: Materialet som ligger för grund till analysen består främst av tre affischer från kampanjen #VadVäntarDuPå, samt MOD:s hemsida. De teoretiska perspektiv som kommer anläggas på studien är främst kampanjstrategier. Vid analysen av materialet kommer kritisk retorikanalys att användas. Huvudresultat: Den kritiska retorikanalysen visade på att den främsta strategin som används är den då personliga berättelser används för att ge budskapet styrka. Det är ett resultat som är i linje med de resultat tidigare forskning visat på.

Climate issues are engaging both the Swedes and the Swedish media, and more people are making an effort to live more climate friendly. The meat, aviation and clothing industry has, during the last few years, gained increased criticism due to the negative environmental impact. According to the World Wildlife Fund's climate barometer the demand for these products is decreasing. The following study will examine how three companies, from industries criticized for their negative environmental impact, rhetorically use environmental communication in their marketing communication. This through three selected commercials from Tui, Scan and H&M. The aim of the study is to help acquire knowledge for the importance of environmental communication in corporate market communication.   This study has been made through critical rhetoric analysis, inspired by Mral, Gelang and  Bröms analysis model. The result shows that the study objects in different ways avoids the main target of critique and instead presents other parts from their organization which to the contrary, does good. We argue that avoiding the main subject, and instead answering different non-related subjects can lead to a problematic and deceptive discourse. The study objects are influential within their industry and the problematic discourse that is held can bear evidence of marketing communication as a whole, where environmental argumentation is more common than ever.

Climate change is something that people are growing more concerned about. In conjunction with this, sustainability is becoming more important for Swedish consumers who shop online. Studies have also shown that it has become more common to shop second hand. A company that seeks to capitalize on this is Sellpy. The company describes itself as Sweden's largest e-commerce for second hand items. The purpose of this essay was to conduct a critical rhetoric analysis to investigate how the rhetoric works in Sellpy's communication on the web page “Vårt ansvar”. In addition the study aimed to investigate if there were underlying meanings in Sellpy's communication. To accomplish the purpose of the study the theoretical framework includes rhetorical theories, more particularly the rhetorical situation and the rhetorical disposition. The theoretical framework also includes the terms greenwashing and corporate social responsibility. These terms are used as tools to strengthen our reasoning and to helps us interpret why Sellpy's communication looks the way it does. The method used in this study is critical rhetoric analysis and includes the aspects disposition and situation. It aims to gather a deeper understanding of why a message is formatted as it is. The result showed that the text on the page "Vårt ansvar" largely follows the five parts included in the rhetorical disposition. The results also indicate that the rhetoric in Sellpy's communication is used to convince the audience that Sellpy is a reliable company with a good sustainability agenda that continuously strives for improvement through its sustainability work. Finally our results show that there is a primary underlying meaning in Sellpy's communication, namely that Sellpy wants to capitalize. In addition to this we interpret that there are also two secondary underlying meanings: the audience is good and does the environment and society a favour if they use Sellpy’s service and Sellpy is a reliable company that does good.

Hållbarhet och miljökommunikation har allt mer kommit att bli en viktig del av marknadsföring, profilering och varumärkesbygge hos företag. Det blir en paradox då företag ska kommunicera hållbarhet och samtidigt vara lönsamma i dagens konsumtionssamhälle. För en tid sedan släppte Uppdrag Granskning ett reportage där det framkom att klädjätten H&M rutinmässigt bränt nyproducerade kläder. Uppsatsen syftar till att undersöka hur budskap i form av text och visuell kommunikation används för att övertyga och påverka i Hennes & Mauritz externa miljökommunikation på företagets webbplats. Frågeställningarna som ställts är följande;  1. Vilka retoriska budskap är framträdande?  2. Hur framträder dessa?  3. Vilka visuella argument tillämpas?  4. Hur profilerar företaget sig som hållbara i miljöfrågor?  För att besvara uppsatsens frågeställning har en kvalitativ kritisk retorikanalys- samt den visuella retorikanalysen tillämpats på mitt material.  Texterna använder motsatsförhållanden. Konsumtion och produktion är två motsatser som måste mötas och förenas i argumentationen. Hur mode och kläder påverkar vårt klimat och vår miljö negativt går att lösa, genom att återvinna och inte kasta kläder på soptippen. Sändaren, alltså H&M har tidigt definierat problemet åt dess mottagare, det vill säga konsumenten och på så sätt utesluts produktionen ur argumentationen. Att återvinna kläder blir alltså det enda (sanna) alternativet för hållbarhetsarbetet. Tesen från ”hållbart mode” etablerar tidigt i texten ”vi vill” som blir ”vi gör” till ”ni kan” sedan ”vi tillsammans” och avslutas med ”du vill” som en sista uppmaning till mottagaren. Rollerna kastas på så vis om. Budskap förstärks genom stilfigurer som är ett medel för att förklara, förtydliga och framhäva. Stilfigurer kan också användas för att få publiken att se på företeelsen ur en bestämd vinkel. Som användningen av metaforen ”ge sina kläder nytt liv” och kontrasteras av begreppet ”soptippen”, som representerar ett större problem förpassat till ett ting, en synekdoke som anspelar på delen av det hela. Definitionstopiker används då ”hållbart” och ”hållbara källor” utgör nyckelord som utelämnas och anspelar på mottagarens tolkning genom begreppets positiva associationer och argument kan legitimeras utan vidare förklaring. Priset utgör kausaliteten mellan marknad och miljö och är talande för de motsättningar som modebranschen möter idag. Budskapet som implicit läggs fram är den att pris och hållbarhet kan förenas. H&M erbjuder det bästa av två världar.  Den visuella analysen av bilden påvisar samt upplyser och fungerar som komplement till texten. Modellerna bär upp jeans, det mest resurskrävande plagget med stolthet som en positiv effekt av att göra rätt, att återvinna och återanvända. Den visuella analysen av filmens framställning bygger på den doxa som är rådande i samhället. Budskapet berör våra känslor om ansvar och frihet.  Företaget profilerar sig genom ethos-argumentation för att legitimera sig som ett medvetet företag gentemot sina intressenter. Genom att kategorisera konkurrenterna och själv ta avstånd från kategoriseringen ”modebranschen” - pekar företaget på sin storlek som fördel. Sändaren vill framstå som förnuftig och kunnig i frågan, välvillig genom att upplysa och bidra, samt dygdig då moral står i fokus och uppfyller därigenom kriteriet för en god talare. Att de flesta argument bygger på sändarens ethos kan vara ett resultat av ett anseende som gått förlorat.
Sustainability and environmental communication have increasingly become an important part of marketing, profiling and brand building at companies. It becomes a paradox when companies communicate sustainability while being profitable in today's consumer society. Recently, ”Uppdrag Granskning” released a documentary showing that the clothing giant H&M routinely burned newly manufactured clothes. The aim is to investigate how messages in the form of text and visual communication are used to convince and influence in Hennes & Mauritz's external environmental communication on the company's website. The questions raised are as follows:  1. What rhetorical messages are prominent?  2. What are these?  3. What visual arguments are applied?  4. How does the company profile itself as sustainable in environmental matters?  In order to answer the essay's question, a qualitative critical rhetorical analysis and the visual rhetorical analysis have been applied to my material.  The texts uses opposite conditions. Consumption and production are two opposites that must be met and combined in the argumentation. How fashion and clothing affect our climate and our environment negatively can be solved by recycling and not throw clothes into the garbage. The  sender, H&M, has thus defined the problem early, when excluding production from the argument. Recycling of clothing becomes the only (true) option for sustainability. The text "Hållbart Mode" thesis establish early in the text "we want" that becomes "we do" to "you can" then "we together" and end with "you want" as a last call to the receiver. The roles are reversed and replaced. Messages are enhanced by style characters that are a way to explain, clarify and highlight. Style figures can also be used to make the audience look at the phenomenon from a certain angle. The use of the metaphors "give your clothes new life" contrasts with the term "dumpster", which represents a bigger problem then the thing in itself, when the figure synekdoke are used. "Definitionstopiker" are used when "sustainable" and "sustainable sources" constitute keywords that are omitted and reflect on the recipient's interpretation through the concept's positive associations and arguments can be legitimized without further explanation. The price represents causality between the market and the environment, shows the contradictions that the fashion industry faces today. The implicit message is that price and sustainability can be combined. H&M offers the best of both worlds.  The visual analysis of the image serves as a complement to the text. The models wear jeans, the most resourceful garment with pride. As a positive effect of doing right, to recycle and reuse. The visual analysis of the film is based on the doxa prevailing in society. The message speaks to our feelings of responsibility and freedom.  The company profiles through ethos argumentation to legitimize itself as a conscious company towards its interests. By categorizing the competitors and even distancing themselves from the categorization "fashion industry" - the company points to its size as an advantage. The sender wants to appear rational and knowledgeable in the matter, benevolent by enlightening and contributing, as well as virtuous as moral is in focus, thereby fulfilling the criterion of a good speaker. The fact that most arguments are based on the sender's ethos may be the result of a reputation lost.

Cecilia Mörner var examinator för den här uppsatsen medan Per Vesterlund var examinator för kursen och den som attesterade kursens betyg (och därför står som examinator på titelsidan men inte i metadata).

Studiens syfte är att studera hur Sveriges statsminister Stefan Löfvens tal till nationen den 22 mars 2020 fungerar som effektiv kommunikation under coronapandemin i Sverige. Dessutom kommer studien att undersöka hur bevismedlen ethos, logos och pathos används för att övertala. Analysmetoden som används är en kritisk retorikanalys som studerar talets språk och talar om hur det valda materialet förhåller sig i det avsedda sammanhanget. Forskning kring tal till nationen är ett outforskat område. I stället har majoriteten av forskningen fokuserat allmänt på hur retorik används i tal.Resultatet av vår studie visar på att Stefan Löfvens tal till nationen till stor del var mottagaranpassat och passande till den retoriska situationen. Dessutom använder Löfven sig av en blandning av ethos, logos och pathos i talet för att övertala publiken att lyssna på hans budskap. Då han gjorde detta lyckades han leverera ett starkt retoriskt tal, tack vare att han använde passande retoriska verktyg utifrån talets kontext och retoriska situation.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur trovärdighet i reklam skapas genom vilka val som görs när det kommer till narratologiska och filmtekniska komponenter. Genom en kritisk retorikanalys med stöd av narratologi och filmteknisk teori, granskas reklamfilmen ​Gunde Svan och sjungande grenar som drivmedelsbolaget Preem gav ut hösten 2019. I analysen framkommer det att Preem bygger sin trovärdighet i frågan på ethos- och pathosargumentation, där Gunde Svan och de sjungande grenarna spelar en stark roll i det narratologiska, med hjälp av filmtekniska aspekter som iscensättning, ljud och ljus.Sökord: Grön marknadsföring, Greenwashing, Kritisk retorikanalys, Trovärdighet i reklam, Burkes pentad, Filmtekniska komponenter.
This paper aims to investigate how credibility in advertising is created through what choices are made when it comes to narratological and film-technical components. Through a critical rhetorical analysis supported by narratology and cinematic theory, the commercial ​Gunde Svan och sjungande grenar, ​issued by the fuel company Preem in the fall 2019 is examined. The analysis reveals that Preem builds its credibility on the issue on ethos and pathos reasoning, where Gunde Svan and the branches play strong roles in the narratological, with the help of film-technical aspects such as staging, sound and light.Keywords: Green marketing, Greenwashing, Critical rhetorical analysis, Credibility in advertising, Burke’s Pentad, Film style