Academic literature on the topic 'Kritiskt tänkande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kritiskt tänkande.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kritiskt tänkande"

1

Svenning, Olle. "Min förste magister i kritiskt tänkande." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 6 (2016): 91–107. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.6.5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Andersson, Ewa Pilhammar. "Kritiskt tänkande: Mål, medel och innehåll i sjuksköterskeutbildningen." Nordic Journal of Nursing Research 16, no. 3 (September 1996): 13–16. http://dx.doi.org/10.1177/010740839601600304.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wall, Erika. "Levande samtal om den odödliga Henrietta: Biografin som stöd för reflekterande diskussion och lärande." Högre utbildning 11, no. 2 (2021): 46. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2971.

Full text
Abstract:
Här diskuteras om och hur en biografi kan bidra till reflekterande diskussioner och kritiskt tänkande i grundutbildning om etik. Den biografi som fokuseras är ”Den odödliga Henrietta Lacks” av Rebecca Skloot. Bokens användning redovisas och diskuteras med fokus på det litteraturseminarium som ingick i kursen. Slutsatsen, baserad på såväl lärar- som studentperspektiv, är att biografin fungerar väl som grund för reflekterande diskussioner. Genom att skildra komplexa och känslomässigt starka situationer skapar berättelsen om Henrietta Lacks engagemang och bidrar till en mer komplex förståelse av olika perspektiv på etik och moral kopplade till vård och medicinsk forskning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Falk, Erik. "Utmaningen med utmaningsdriven utbildning." Högre utbildning 9, no. 1 (2019): 38. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1060.

Full text
Abstract:
Utbildningsprogram, kurser eller kursmoment där studenter arbetar med utmaningar, ofta formulerade av samarbetsparter utanför akademin – vilka ibland benämns ”challenge-based learning” – kan bidra till relevans och verklighetsanknytning i undervisning samt främja generella förmågor som samarbete, kommunikationsförmåga och kritiskt och analytiskt tänkande. Men utbildningsformen skapar också en rad problem kring undervisningsadministration, examinationsformer och organisation eftersom den bryter mot etablerade arbetssätt och traditioner inom universitetsväsendet. Den här texten beskriver och reflekterar över praktiska och pedagogiska erfarenheter från Södertörns högskola i arbetet med att etablera en lärosätesgemensam utmaningsbaserad kurs tillsammans med Karolinska Institutet och med samverkansparterna Huddinge och Botkyrka kommuner.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bergqvist, Ingrid, and Bo Hinnerson. "Slöjdämnet - förlegad nostalgi eller skolämne i framkant?" Venue 2, no. 1 (June 3, 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13211.

Full text
Abstract:
Hur får vi nya studenter att välja slöjdläraryrket? Bristen på utbildade slöjdlärare leder till sämre kunskaper och begränsningar av elevernas möjligheter att utveckla sin kreativitet, få förståelse för olika kulturer, utveckla sitt kritiska tänkande och de entreprenöriella kompetenserna för ett hållbart samhälle, skriver Ingrid Bergqvist och Bo Hinnerson från Linköpings universitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dodou, Katherina. "Reading and the Profession: On the Literary Education of English School Teachers." Acta Didactica Norge 12, no. 2 (May 29, 2018): 2. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5575.

Full text
Abstract:
AbstractThe article addresses the question of how English departments best can teach literature and literary reading to future upper secondary school teachers of English. It approaches the question in terms of the literary scholar’s contribution to the professional education and practice of school teachers in Sweden. The article combines metacognitive analyses of disciplinary ways of thinking with profession theory to reflect on the literary content knowledge upper secondary school teachers need for their teaching practice. It outlines key differences between the understanding of what reading literature entails in academia and in upper secondary education, respectively, and it points out that current academic practices for teaching literature rely on a narrow understanding of what school teachers need to know about literature and literary reading to exercise their professional judgement concerning literature in the language classroom. Advocating a change in our academic teaching practices, the article proposes that literary debates over reading also be incorporated and that the principles and procedures underpinning professional modes of reading literature be explicitly articulated. This means verbalising underlying theoretical assumptions about the value of literature and of reading it and explicating interpretative conventions and tools, alongside the skills involved in literary reading. Such a teaching practice, the article posits, is not merely key to developing school teachers’ content knowledge regarding literature and reading. It is also a prerequisite for the development of their pedagogical reasoning when it comes to the uses of literature and to the affordances and limitations of literary reading in the school classroom.Keywords: literary reading, teacher education, metacognition, professional practice, disciplinary thinking, content knowledge, upper secondary schoolLäsning och professionen:Om litteraturutbildningen för skollärare i engelskaSammanfattningArtikeln tar sig an frågan om hur akademiska engelskämnen bäst kan undervisa litteratur och litteraturläsning för gymnasielärarstudenter i engelska. Den närmar sig frågan i termer av litteraturvetarens bidrag till gymnasielärares professionsutbildning och -utövande i Sverige. Artikeln kombinerar metakognitiva analyser av ämnesspecifika tankesätt med professionsteori för att resonera kring de ämneskunskaper som framtida gymnasielärare behöver för sin lärargärning. Artikeln belyser viktiga skillnader i förståelsen av vad litteraturläsning innebär inom akademin respektive i gymnasieskolan, och den granskar kritiskt förhärskande akademiska praktiker för litteraturstudier inom ämnet. Den påpekar att rådande praktiker bygger på en snäv syn av de ämneskunskaper gymnasielärare behöver och föreslår ett förnyat fokus på ämneskunskaperna som krävs för att gymnasielärare ska kunna utöva sitt professionella omdöme om den engelskspråkiga litteraturens plats i språkundervisningen. Artikeln förordar att akademiska litteraturstudier också inlemmar litteratur-vetenskapliga samtal om litteraturläsning i utbildningen och explicit formulerar de principer och tillvägagångssätt som ligger till grund för professionella sätt att läsa litteratur. Det innebär att verbalisera teoriers underliggande antaganden om litteraturens och litteraturläsningens värde och även ämnesområdets principer och verktyg för texttolkning samt färdigheterna som krävs för litteraturläsning. En sådan undervisningspraktik skulle bidra till en stadigare grund för gymnasielärares ämneskunskaper. Den är också en förutsättning för att lärarstudenter ska utveckla sitt pedagogiska tänkande vad gäller litteraturens och litteraturläsningens möjligheter och begränsningar i gymnasieskolans engelskundervisning.Nyckelord: litteraturläsning, ämneslärarutbildning, metakognition, professions¬utövning, ämnesspecifika tankesätt, ämneskunskap, gymnasieskola
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lunde, Torodd. "Skolans laborationer och traditionens makt." Venue 4, no. 3 (November 2, 2015): 1–4. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.15421.

Full text
Abstract:
Traditioner har makt över hur vi tänker. När vi nu enligt nya läroplanen Lgr11 ska börja genomföra laborationer i syftet att ge eleverna kunskaper om den naturvetenskapliga forskningsprocessen, finns stor sannolikhet att uppdraget påverkas av den laborationstradition som redan finns. Det visar en fallstudie där samtliga högstadielärare i NO-ämnen inom en kommun deltog. Därför behövs nya laborationer som gynnar det kritiska tänkandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bexell, Magdalena, and Sara Kalm. "Kritiskt tänkande i forskarutbildningen – handledares röster om ett betydelsefullt examensmål." Högre utbildning 7, no. 2 (November 1, 2017). http://dx.doi.org/10.23865/hu.v7.1026.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Söderberg, Maria Wolrath. "Kritisk självreflektion i komplexa frågor: Att hjälpa studenterna att ta makten över sitt tänkande." Högre utbildning 7, no. 2 (December 1, 2017). http://dx.doi.org/10.23865/hu.v7.1024.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Tengberg, Michael, and Marie Wejrum. "Observation och återkoppling med fokus på utvecklad undervisning: Professionsutveckling med hjälp av PLATO." Acta Didactica Norden 15, no. 1 (February 9, 2021). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7985.

Full text
Abstract:
De senaste åren har stor uppmärksamhet riktats mot behovet av praktiknära, eller praktikutvecklande, forskning i skolan. Tillsammans väntas forskare och lärare utarbeta ny kunskap och vetenskapligt underbyggda metoder för höjd kvalitet och ökad måluppfyllelse. Föreliggande artikel rapporterar resultat från en kvalitativ pilotstudie tillsammans med fyra lärare i det så kallade ULF-projektet (Utbildning, Lärande, Forskning), där forskare och lärare på gemensamt initiativ prövar en modell för samarbete om utvecklad undervisningskvalitet. Studien bygger på tidigare storskaliga observationsstudier där särskilda observa­tionsprotokoll utformats för att identifiera kritiska aspekter av undervisningskvalitet. Syftet med studien är att pröva om observationer och videoinspelningar av undervisning följt av återkoppling till lärarna utifrån ett sådant observationsprotokoll (PLATO) kan användas för att stötta lärarnas undervisningsutveckling. Forskningsintresset riktas dels mot observationernas och återkopplingens eventuella påverkan på undervisningen eller på lärarnas tänkande om undervisningen, dels mot förutsättningarna för att underlätta och utvidga samarbetet och göra det mer långsiktigt hållbart. Resultaten antyder att de forskningsbaserade kvalitetsdimensionerna i PLATO syn­liggör relevanta utvecklingsområden som lärarna drar nytta av i planering och analys av sin undervisning. Samtidigt konstateras att ett fungerande forsknings- och utvecklings­samarbete fordrar mer tid i lärarnas schema för planering och reflexion och en lokalt placerad ämneskompetent mottagarresurs som kan driva och förankra utvecklings­arbetet på huvudmannanivå. Implikationer för ett utvecklat och uppskalat samarbete diskuteras i artikeln. Nyckelord: observation, PLATO, praktikutvecklande forskning, undervisning, återkoppling Observation and feedback for improved instruction: Professional development by PLATO Abstract In recent years, increased attention has been devoted to the need for practice-based research in education. Together, teachers and researchers are expected to build new knowledge and arrive at evidence-based methods for improved quality and more efficient learning in schools. This article reports from a pilot study in the Swedish ULF project (Utbildning, Lärande, Forskning [Education, Learning, Research]), where researchers and teachers, on joint initiative and within the context of application, try out a model of collaboration for improved instructional quality. This research builds on previous large-scale studies where observation protocols have been used to identify critical aspects of instructional quality. The study aims to determine whether observations and video recordings of teaching followed by feedback to teachers, based on an observation protocol (PLATO), can be used to support the improvement of language arts instruction. Research interests concern both the effect caused by observation and feedback on teachers’ practice and their thinking about practice, and the potentials and pitfalls for a sustained collaboration. Findings indicate that the research-based quality criteria in PLATO pinpoint areas of development relevant for teachers’ planning and analysis of instruction. At the same time, the collaboration accentuates the need of more time for planning and reflection in teachers’ schedule as well as a local change agent to operate and authorize professional development at school level. Implications for an extended and large-scale collaboration are discussed. Keywords: collaborative research, feedback, instruction, observation, PLATO
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Kritiskt tänkande"

1

Lindgren, Vidberg Sarah Viveca. "Kritiskt tänkande." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4855.

Full text
Abstract:

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden.

Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever.

Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Historien ger en bild av hur ett kritiskt tänkande har fört människans utveckling framåt och det kan tyckas vara en viktig del för att tillägna sig kunskap. Ett historiskt svep från antika Greklands filosofer till Descartes och Frankfurtskolan målar upp en bild av hur ett kritiskt tänkande har vidareutvecklats och påverkat samhället under århundrades lopp.

Ennis Robert H menar att det kritiska tänkandet kan ses som ett verktyg som kan plockas fram då det behövs. Paul Richard hävdar att det finns två olika sorters kritiskt tänkande. Pihlgren Ann pekar ut det sokratiska samtalet och en väg för läraren att gå då denne önskar vidareutveckla det kritiska tänkandet hos sina adepter.

Undersökningen bygger på pedagogiska samtal och kan liknas vid deliberativa samtal. Studiens syfte är vidare att ta reda på hur fyra lärare verksamma vid två olika skolor ser på kritiskt tänkande. Författarna granskar även lärarnas prov och skriftliga anvisningar.

Resultatet visar att lärare i huvudsak och i enlighet med läroplanen anser att kritiskt förhållningssätt är en viktig del av undervisningen.

Ämnesord: Kritisk tänkande, kunskap, historiska synsätt, demokrati, värdegrund och framtiden

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arlebring, Anna, and Caroline Briggman. "Kritiskt tänkande i NO-undervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30518.

Full text
Abstract:
Kritiskt tänkande genomsyrar styrdokumenten i den svenska skolan, men vet lärarna vad kritiskt tänkande egentligen innebär? Syftet med studien är att utforska vilka olika uppfattningar lärare har kring begreppet kritiskt tänkande samt variationer på dessa uppfattningar utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Syftet är även att synliggöra hur lärare inkluderar kritiskt tänkande i sin undervisning. Vår datainsamling består av kvalitativa intervjuer. Sju intervjupersoner valdes ut utifrån ett riktat urval. De intervjuades utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analys där tre hierarkiska beskrivningskategorier framkommit för de uppfattningar som finns hos lärare kring begreppet kritiskt tänkande. Dessa kategorier är analys, syntes och värdering. För att synliggöra hur lärare inkluderar kritiskt tänkande i undervisningen i naturvetenskap har fyra parallella kategorier framkommit. Dessa är kritiskt tänkande genom experiment, kritiskt tänkande genom att kritiskt granska källor, spontant arbete med kritiskt tänkande samt kritiskt tänkande ämnesöverskridande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Wajsman, David. "Kritiskt tänkande : Ett försök till klargörande." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1169.

Full text
Abstract:

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.

De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.

Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Bergin, Eric. "PERSPEKTIV PÅ KRITISKT TÄNKANDE I SKOLUNDERVISNINGEN." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19236.

Full text
Abstract:
Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt. Under vårterminen 2013 genomförde jag fyra lärarintervjuer som berörde elevers syn på demokrati, samt lärarnas syn på kritiskt tänkande. Resultatet visade att samtliga lärare tycktes medvetna om betydelsen av kritiskt tänkande och att de i sin undervisning uppmuntrade eleverna att utveckla denna förmåga. De uppfattade också att elever ansåg demokrati vara något abstrakt och att de inte var samhällsengagerade. Slutsatsen blev att elever bör få förståelse för det kritiska tänkandets betydelse. Lärare bör även skapa ett klassrumsklimat, där eleven i dialog med andra tillåts pröva sina idéer och därigenom utveckla sitt kritiska tänkande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Svensson, Kristina. "Kritiskt tänkande i ett ämnesdidaktiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34634.

Full text
Abstract:
Kritiskt tänkande i pedagogisk verksamhet är både förankrat i det organisatoriska värdegrundsarbetet men också ett ämnesrelaterat syfte som elever förväntas utveckla som ett resultat av deras kunskapsutveckling. Lärarens arbetsplanering är en grundbult i all didaktik och får stor betydelse för hur kritiskt tänkande organiseras i pedagogiskt arbete och för hur väl läraren lyckas främja elevers utveckling av kritiskt tänkande. I psykologiundervisningen tolkas kritiskt tänkande som en kvalitetsmarkör och åberopas som en viktig faktor som stimulerar elever till eget ansvar för den egna kunskapsutvecklingen. Under min VFU-praktik har jag fått insikt i olika sätt att implementera kritiskt tänkande i undervisningen i syfte att sörja för elevers kunskapsutveckling och bedöma kvaliteten i deras prestationer. Syftet med undersökningen är att analysera innebörden i kritiskt tänkande med fokus på vilka aspekter på kritiskt tänkande som identifieras i pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. I detta sammanhang kartläggs och analyseras möjliga vägar att främja elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande. Studiens andra syfte är att undersöka hur pedagogiskt material från verksamhetsförlagd utbildning korresponderar med tidigare forskning på området i syfte att nå fördjupad förståelse av hur kritiskt tänkande främjas och bör främjas inom undervisningen i psykologi. Blooms reviderade taxonomi av kognitiva lärandemål används som en teoretisk modell av kopplingen mellan pedagogiskt tillvägagångssätt att organisera elevers lärande och elevers faktiska utvecklande av kritiskt tänkande. Blooms lärandetaxonomi tillämpas som ett raster på pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. Inledningsvis genomfördes en förberedande och icke-systematiserad litteratursökning utifrån redan känd litteratur, utifrån artiklar från handledare och egen sökning. Därefter genomfördes en systematiserad litteratursökning inom ett antal relevanta databaser baserade på en sökstrategi med grund i söktermer och avgränsningar. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar kopplingen mellan kognitiva processer för lärande och kunskapsutveckling. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar synen på utbildning som en holistisk verksamhet omfattande en affektiv, en kognitiv samt en psykomotorisk komponent. Därtill visar resultatet på tre olika didaktiska närmanden till kritiskt tänkande: Kritiskt tänkande definieras inte alls utan hålls för något allmänt gott och eftersträvansvärt, kritiskt tänkande handlar i hög grad om en färdighet vilken rymmer hantering av en metod/teknik vars resultat ger ett instrumentellt kritiskt tänkande eller förhållningssätt till ett visst objekt, kritiskt tänkande handlar om en internaliserad och mer eller mindre generell kognitiv förmåga. Bilden av kritiskt tänkande som allmän kognitiv förmåga befästs i undersökningen men resultatet gör samtidigt gällande att vissa forskare tolkar kritiskt tänkande som både en allmän och ämnesspecifik förmåga.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Donnelly, Ulrika. "Reklam och kritiskt tänkande i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33061.

Full text
Abstract:
I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med.
My research paper investigates the possibilities to use advertisement analysis to reach the goals of critical thinking stipulated in the Curricula för Swedish High schools, as well as providing students with an opportunity to develop skills to read media from a critical perspective. My fist step is to provide a theoretical framework, through investigating the meaning of and research on media literacy and defining critical thinking in a theoretical context. The next step is to define pedagogical tools that can be used when critically reading advertisements, and here i present elements of semiotic and linguistic analysis. Finally I analyze an advertisement to show how the methods can be used in a pedagogical context. The object of my paper is to explain why it is of vital importance to gain knowledge on how to critically examine media texts, and what pedagogical tools are available to teachers regarding critical thinking and reading skills.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hjort, Simon. "Kritiskt tänkande i klassrummet : En studie av didaktiska val och manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskaps- och filosofiundervisning." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112594.

Full text
Abstract:
Developing students’ ability to think critically is an important goal of Swedish upper secondary school education. The aim of this thesis is to describe and analyse critical thinking at the classroom level from a didactic perspective. Using participant observation and interviews, two groups of students and their two course teachers are being studied during two months. The groups study philosophy and social studies respectively. The thesis explores in what way critical thinking is manifested in the classroom and how the teachers view critical thinking in relation to their teaching. Didactic decisions and challenges are identified and discussed. The findings show that critical thinking is manifested in the classroom dialogue. Focus, relevance and precision are distinctive qualities of critical discussions. The teachers use different strategies to scaffold critical thinking, such as developing what the students say, questioning assumptions and supporting with distinctions. Some of the challenges facing the teachers are finding ways of assisting students to be independent in their thinking, disputing what they say without being perceived as biased and creating the right atmosphere in the group allowing for critical thinking to take place. It’s concluded that critical thinking at the classroom level is a highly complex phenomenon that involves more than just thinking skills which is the dominant view among researchers in the field.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Mickels, Nord Ulrika. "Hästhantering på högskola– reflektion och kritiskt tänkande." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3900.

Full text
Abstract:

Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hästhantering. Studien avgränsas till kurser på Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, där hästen hanteras från marken. Det är en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rätta reflektioner" kan påverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Jönsson, Paula, and Kajsa Kindberg. "Visuell litteracitet Kritiskt tänkande kring stereotypa reklambilder." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27548.

Full text
Abstract:
Studien är en undersökning i hur kan arbetet med bildanalys kan genomföras, och varför det är viktigt att integrera i undervisningen. Den riktar sig mot elever i åk 7–9, men undersökningar som inte enbart riktar sig mot högstadiet har använts. Resultaten är ändå användbara i studien då de går att applicera i olika åldrar.Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Är det viktigt för elever att utbildas i visuell litteracitet för att kunna förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder som de möts av?Då ämnet bildanalys i sig är väldigt brett har studien avgränsats till att utgå ifrån hur kvinnor framställs i media, för att besvara frågeställningen.Första delen av texten behandlar olika metoder för visuell litteracitet och är mer övergripande än andra delen. Detta ger grunden till att kunna tolka och analysera bilder. Andra delen av texten behandlar hur kvinnor framställs i media och reklam. Den behandlar även blickarna mellan bildens olika objekt, samt blicken från betraktaren. Del tre tar upp exempel på uppgifter och hur lärare kan arbeta med detta i undervisning. Studiens resultat är framtaget genom en noggrann sökning och urval av artiklar samt annan litteratur. Nyckelord: bilder, blickar, genus, framställning av bilder, kroppar, kvinnor, objekt, visuell litteracitet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Engström, Elin. "Bildämnet som plattform för kritiskt tänkande : En studie av strategier för kritiskt tänkande och normkritiska förhållningssätt hos pedagoger i bildämnet." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5749.

Full text
Abstract:
This study researches questions concerning arts education and critical thinking. The study poses two questions. What strategies for critical thinking are revealed in conversation with five art educators? And how can art education be a suitable platform for critical thinking?  The Swedish school authorities have set out strong general guidelines concerning the need for schools to develop students skills in critical thinking. This subject is traditionally focused on the social sciences yet this study wants to go into how critical thinking may be integrated and used in art education. The data from the study is presented in six themes; “self reflection”, “conscious planning”, “making the many perspectives visible”, “giving space for individual expression”, “trust, safety and relationships”, and “norms”. These themes are then critically appraised in the light of “norm criticism”, a contemporary social theory that works with questioning the societal norms around subjects such as gender, race, sexuality. The study shows many important strategies for critical thinking in the concerned group of educators. The educators assert the need for appropriate planning, creating a safe and encouraging space for students to express their thoughts and feelings in their art work and in critical analyses of pictures and discussions concerning societal norms. Although the study has its limitations – it’s based on data from a small group, who were partly selected out of their interest in the subject of critical thinking – it suggests that there are many good reasons to work more deeply with critical thinking in art education. Art education also has the advantage of creativity and the work with picture analyses. Using their own individual expression students may learn a more intimate understanding of what critical thinking really means, not only as a mere thought process, but a bodily, practical understanding. Further studies would be good and could e.g. include an ethnological study of the current condition of critical thinking in Swedish art education of today. The study includes a figuration which is inspired by theme ”trust, safety and relationships” and is called  ”Trygga rum”, “The Safe Space”. “The Safe Space” a three part sculpture made out of a combination of metal and textile in the shape of cocoons (and sound installation), representing the qualities of safety as a crucial part of the processes of developing critical thinking.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kritiskt tänkande"

1

Jonsson, Ulf. Kritiska tänkanden i religionsvetenskapen. Nora: Nya Doxa, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Is that a fact? Peterborough, Ont: Broadview Press, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

1947-, Jonassen David H., ed. Modeling with technology: Mindtools for conceptual change. 3rd ed. Upper Saddle River, N.J: Pearson Merrill Prentice Hall, 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

author, Church Mark 1970, and Morrison Karin 1951 author, eds. Making Thinking Visible: How to Promote Engagement, Understanding, and Independence for All Learners. San Francisco, CA: Jossey-Bass, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Engaging ideas: The professor's guide to integrating writing, critical thinking, and active learning in the classroom. 2nd ed. San Francisco: Jossey-Bass, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Budd, John. Framing library instruction. Chicago: Association of College and Research Libraries, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Framing library instruction. Chicago: Association of College and Research Libraries, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Budd, John. Framing library instruction. Chicago: Association of College and Research Libraries, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Budd, John. Framing library instruction. Chicago: Association of College and Research Libraries, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

author, Sharp Pam joint, and Woolliams Mary joint author, eds. A beginner's guide to critical thinking and writing in health and social care. Maidenhead: Open University Press, 2011.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kritiskt tänkande"

1

Sheiban, Hossein. "Kritiskt tänkande på andra villkor. Poeten Hāfez i medeltidens Persien." In Kunskapens tider. Historiska perspektiv på kunskapssamhället, 128–56. Stockholm University Press, 2016. http://dx.doi.org/10.16993/bai.i.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography