Dissertations / Theses: 'Kritiskt tänkande'

1

Lindgren, Vidberg Sarah Viveca. "Kritiskt tänkande." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4855.

Full text

Abstract:

Läroplanen för grundskolan och förskoleklassen menar att det är viktigt att eleverna förhåller sig kritisk till fakta och lär sig inse att olika val medför konsekvenser. Gunilla Svingby anser att kritiskt tänkande bör genomsyra all undervisning i skolan vilket författarna i detta arbete håller med om. Kritiskt tänkande bör inte isoleras till enbart källkritik utan skall ses som en viktig del i undervisningen för att tillägna sig viktig kunskap för framtiden.

Trots att författarna sökt med ljus och lykta har dessa funnit näst intill ingen forskning alls som belyser lärares arbetssätt och hur man kan arbeta för att vidareutveckla detta hos elever.

Det kan tyckas som att ämnet är högaktuellt i samhället och det kan tyckas att det är av stor vikt att uppmärksamma detta i ett examensarbete.

Historien ger en bild av hur ett kritiskt tänkande har fört människans utveckling framåt och det kan tyckas vara en viktig del för att tillägna sig kunskap. Ett historiskt svep från antika Greklands filosofer till Descartes och Frankfurtskolan målar upp en bild av hur ett kritiskt tänkande har vidareutvecklats och påverkat samhället under århundrades lopp.

Ennis Robert H menar att det kritiska tänkandet kan ses som ett verktyg som kan plockas fram då det behövs. Paul Richard hävdar att det finns två olika sorters kritiskt tänkande. Pihlgren Ann pekar ut det sokratiska samtalet och en väg för läraren att gå då denne önskar vidareutveckla det kritiska tänkandet hos sina adepter.

Undersökningen bygger på pedagogiska samtal och kan liknas vid deliberativa samtal. Studiens syfte är vidare att ta reda på hur fyra lärare verksamma vid två olika skolor ser på kritiskt tänkande. Författarna granskar även lärarnas prov och skriftliga anvisningar.

Resultatet visar att lärare i huvudsak och i enlighet med läroplanen anser att kritiskt förhållningssätt är en viktig del av undervisningen.

Ämnesord: Kritisk tänkande, kunskap, historiska synsätt, demokrati, värdegrund och framtiden

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Arlebring, Anna, and Caroline Briggman. "Kritiskt tänkande i NO-undervisningen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30518.

Full text

Abstract:

Kritiskt tänkande genomsyrar styrdokumenten i den svenska skolan, men vet lärarna vad kritiskt tänkande egentligen innebär? Syftet med studien är att utforska vilka olika uppfattningar lärare har kring begreppet kritiskt tänkande samt variationer på dessa uppfattningar utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Syftet är även att synliggöra hur lärare inkluderar kritiskt tänkande i sin undervisning. Vår datainsamling består av kvalitativa intervjuer. Sju intervjupersoner valdes ut utifrån ett riktat urval. De intervjuades utsagor är sammanställda utifrån en fenomenografisk analys där tre hierarkiska beskrivningskategorier framkommit för de uppfattningar som finns hos lärare kring begreppet kritiskt tänkande. Dessa kategorier är analys, syntes och värdering. För att synliggöra hur lärare inkluderar kritiskt tänkande i undervisningen i naturvetenskap har fyra parallella kategorier framkommit. Dessa är kritiskt tänkande genom experiment, kritiskt tänkande genom att kritiskt granska källor, spontant arbete med kritiskt tänkande samt kritiskt tänkande ämnesöverskridande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Wajsman, David. "Kritiskt tänkande : Ett försök till klargörande." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1169.

Full text

Abstract:

Det övergripande syftet med denna c-uppsats är att skapa klarhet i begreppet kritiskt tänkande, vilket görs genom att studera olika kritiska traditioners syn på begreppet samt dess förekomst i lärostadgor från 1900-talets början och framåt med avseende på gymnasieskolan.

De första tecknen på ett kritiskt förhållningssätt kan vi se redan under antiken, men det var först under 1700-talet som Immanuel Kant utvecklade innebörden av begreppet, vilket senare kom att influera Karl Popper, vars filosofiska idéer inspirerade de informella logikerna, som har uttalat sig om just kritiskt tänkande i relation till pedagogiken och skolvärlden.

Under 1940-talet kan vi se de första formuleringarna som innehåller begreppet kritiskt tänkande i de svenska lärostadgorna för gymnasieskolan och sedan dess har begreppet getts ett större utrymme allt eftersom nya läroplaner har utvecklats. De första formuleringarna kan härröra från den amerikanska aktivitetspedagogiken, medan nuvarande läroplan gör en viss koppling mellan kritiskt tänkande och det klassiska bildningsbegreppet, så som det formulerades inom den tyska bildningsfilosofin i slutet av 1700-talet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bergin, Eric. "PERSPEKTIV PÅ KRITISKT TÄNKANDE I SKOLUNDERVISNINGEN." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19236.

Full text

Abstract:

Forskning hävdar att det i ett allt mer informationsrikt samhälle ställs högre krav på kritiskt tänkande. Denna förmåga är därför viktig att utveckla hos oss som samhällsmedborgare. Av den anledningen är det i skolan nödvändigt att så tidigt som möjligt påbörja utvecklingen av detta förhållningssätt hos eleverna. Det finns dock en motsättning mellan att som demokratifostrande institution upprätthålla en norm, samtidigt som skolans uppgift är att utbilda eleverna till kritiskt tänkande och därmed uppmuntra dem till att ifrågasätta densamma. Syftet med den här studien var därför att ta reda på hur gymnasielärare arbetar med att utmana eleverna till ett kritiskt förhållningssätt. Under vårterminen 2013 genomförde jag fyra lärarintervjuer som berörde elevers syn på demokrati, samt lärarnas syn på kritiskt tänkande. Resultatet visade att samtliga lärare tycktes medvetna om betydelsen av kritiskt tänkande och att de i sin undervisning uppmuntrade eleverna att utveckla denna förmåga. De uppfattade också att elever ansåg demokrati vara något abstrakt och att de inte var samhällsengagerade. Slutsatsen blev att elever bör få förståelse för det kritiska tänkandets betydelse. Lärare bör även skapa ett klassrumsklimat, där eleven i dialog med andra tillåts pröva sina idéer och därigenom utveckla sitt kritiska tänkande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Svensson, Kristina. "Kritiskt tänkande i ett ämnesdidaktiskt perspektiv." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34634.

Full text

Abstract:

Kritiskt tänkande i pedagogisk verksamhet är både förankrat i det organisatoriska värdegrundsarbetet men också ett ämnesrelaterat syfte som elever förväntas utveckla som ett resultat av deras kunskapsutveckling. Lärarens arbetsplanering är en grundbult i all didaktik och får stor betydelse för hur kritiskt tänkande organiseras i pedagogiskt arbete och för hur väl läraren lyckas främja elevers utveckling av kritiskt tänkande. I psykologiundervisningen tolkas kritiskt tänkande som en kvalitetsmarkör och åberopas som en viktig faktor som stimulerar elever till eget ansvar för den egna kunskapsutvecklingen. Under min VFU-praktik har jag fått insikt i olika sätt att implementera kritiskt tänkande i undervisningen i syfte att sörja för elevers kunskapsutveckling och bedöma kvaliteten i deras prestationer. Syftet med undersökningen är att analysera innebörden i kritiskt tänkande med fokus på vilka aspekter på kritiskt tänkande som identifieras i pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. I detta sammanhang kartläggs och analyseras möjliga vägar att främja elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande. Studiens andra syfte är att undersöka hur pedagogiskt material från verksamhetsförlagd utbildning korresponderar med tidigare forskning på området i syfte att nå fördjupad förståelse av hur kritiskt tänkande främjas och bör främjas inom undervisningen i psykologi. Blooms reviderade taxonomi av kognitiva lärandemål används som en teoretisk modell av kopplingen mellan pedagogiskt tillvägagångssätt att organisera elevers lärande och elevers faktiska utvecklande av kritiskt tänkande. Blooms lärandetaxonomi tillämpas som ett raster på pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. Inledningsvis genomfördes en förberedande och icke-systematiserad litteratursökning utifrån redan känd litteratur, utifrån artiklar från handledare och egen sökning. Därefter genomfördes en systematiserad litteratursökning inom ett antal relevanta databaser baserade på en sökstrategi med grund i söktermer och avgränsningar. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar kopplingen mellan kognitiva processer för lärande och kunskapsutveckling. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar synen på utbildning som en holistisk verksamhet omfattande en affektiv, en kognitiv samt en psykomotorisk komponent. Därtill visar resultatet på tre olika didaktiska närmanden till kritiskt tänkande: Kritiskt tänkande definieras inte alls utan hålls för något allmänt gott och eftersträvansvärt, kritiskt tänkande handlar i hög grad om en färdighet vilken rymmer hantering av en metod/teknik vars resultat ger ett instrumentellt kritiskt tänkande eller förhållningssätt till ett visst objekt, kritiskt tänkande handlar om en internaliserad och mer eller mindre generell kognitiv förmåga. Bilden av kritiskt tänkande som allmän kognitiv förmåga befästs i undersökningen men resultatet gör samtidigt gällande att vissa forskare tolkar kritiskt tänkande som både en allmän och ämnesspecifik förmåga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Donnelly, Ulrika. "Reklam och kritiskt tänkande i gymnasieskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33061.

Full text

Abstract:

I mitt arbete vill jag visa på hur man med hjälp av reklamanalys kan uppnå läroplanens för kritiskt tänkande i gymnasieskolan, samt ge eleverna en möjlighet att utveckla en förmåga att kritiska granska media. Detta sker först genom en teoretisk ram och här utreder jag begreppet media literacy och genom att finna en definition på vad kritiskt tänkande är. Sedan lyfter jag fram två pedagogiska verktyg som kan användas i arbetet med att analysera reklam, semiotisk bildanalys och textanalys. Slutligen gör jag en analys av en reklamannons och gör pedagogiska och didaktiska kopplingar till analysen. Jag visar genom mitt arbete varför det är viktigt att odla kunskaper och förmåga att kritiskt granska medietexter, och vilka pedagogiska verktyg man som lärare kan rusta sig med.
My research paper investigates the possibilities to use advertisement analysis to reach the goals of critical thinking stipulated in the Curricula för Swedish High schools, as well as providing students with an opportunity to develop skills to read media from a critical perspective. My fist step is to provide a theoretical framework, through investigating the meaning of and research on media literacy and defining critical thinking in a theoretical context. The next step is to define pedagogical tools that can be used when critically reading advertisements, and here i present elements of semiotic and linguistic analysis. Finally I analyze an advertisement to show how the methods can be used in a pedagogical context. The object of my paper is to explain why it is of vital importance to gain knowledge on how to critically examine media texts, and what pedagogical tools are available to teachers regarding critical thinking and reading skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Hjort, Simon. "Kritiskt tänkande i klassrummet : En studie av didaktiska val och manifesterat kritiskt tänkande i samhällskunskaps- och filosofiundervisning." Licentiate thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-112594.

Full text

Abstract:

Developing students’ ability to think critically is an important goal of Swedish upper secondary school education. The aim of this thesis is to describe and analyse critical thinking at the classroom level from a didactic perspective. Using participant observation and interviews, two groups of students and their two course teachers are being studied during two months. The groups study philosophy and social studies respectively. The thesis explores in what way critical thinking is manifested in the classroom and how the teachers view critical thinking in relation to their teaching. Didactic decisions and challenges are identified and discussed. The findings show that critical thinking is manifested in the classroom dialogue. Focus, relevance and precision are distinctive qualities of critical discussions. The teachers use different strategies to scaffold critical thinking, such as developing what the students say, questioning assumptions and supporting with distinctions. Some of the challenges facing the teachers are finding ways of assisting students to be independent in their thinking, disputing what they say without being perceived as biased and creating the right atmosphere in the group allowing for critical thinking to take place. It’s concluded that critical thinking at the classroom level is a highly complex phenomenon that involves more than just thinking skills which is the dominant view among researchers in the field.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Mickels, Nord Ulrika. "Hästhantering på högskola– reflektion och kritiskt tänkande." Thesis, Kristianstad University College, Department of Behavioural Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3900.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte är att bidra med förståelse av reflektionsutrymme i samband med högskoleundervisning i hästhantering. Studien avgränsas till kurser på Hippologprogrammet, vid Sveriges lantbruksuniversitet, där hästen hanteras från marken. Det är en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer med kursledare. Studien visar att ett ramverk för "rätta reflektioner" kan påverka kursledare att ge möjlighet till reflektion inom en modern diskurs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Jönsson, Paula, and Kajsa Kindberg. "Visuell litteracitet Kritiskt tänkande kring stereotypa reklambilder." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27548.

Full text

Abstract:

Studien är en undersökning i hur kan arbetet med bildanalys kan genomföras, och varför det är viktigt att integrera i undervisningen. Den riktar sig mot elever i åk 7–9, men undersökningar som inte enbart riktar sig mot högstadiet har använts. Resultaten är ändå användbara i studien då de går att applicera i olika åldrar.Frågeställningen som ligger till grund för studien är: Är det viktigt för elever att utbildas i visuell litteracitet för att kunna förhålla sig kritiskt till de stereotypa reklambilder som de möts av?Då ämnet bildanalys i sig är väldigt brett har studien avgränsats till att utgå ifrån hur kvinnor framställs i media, för att besvara frågeställningen.Första delen av texten behandlar olika metoder för visuell litteracitet och är mer övergripande än andra delen. Detta ger grunden till att kunna tolka och analysera bilder. Andra delen av texten behandlar hur kvinnor framställs i media och reklam. Den behandlar även blickarna mellan bildens olika objekt, samt blicken från betraktaren. Del tre tar upp exempel på uppgifter och hur lärare kan arbeta med detta i undervisning. Studiens resultat är framtaget genom en noggrann sökning och urval av artiklar samt annan litteratur. Nyckelord: bilder, blickar, genus, framställning av bilder, kroppar, kvinnor, objekt, visuell litteracitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Engström, Elin. "Bildämnet som plattform för kritiskt tänkande : En studie av strategier för kritiskt tänkande och normkritiska förhållningssätt hos pedagoger i bildämnet." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5749.

Full text

Abstract:

This study researches questions concerning arts education and critical thinking. The study poses two questions. What strategies for critical thinking are revealed in conversation with five art educators? And how can art education be a suitable platform for critical thinking? The Swedish school authorities have set out strong general guidelines concerning the need for schools to develop students skills in critical thinking. This subject is traditionally focused on the social sciences yet this study wants to go into how critical thinking may be integrated and used in art education. The data from the study is presented in six themes; “self reflection”, “conscious planning”, “making the many perspectives visible”, “giving space for individual expression”, “trust, safety and relationships”, and “norms”. These themes are then critically appraised in the light of “norm criticism”, a contemporary social theory that works with questioning the societal norms around subjects such as gender, race, sexuality. The study shows many important strategies for critical thinking in the concerned group of educators. The educators assert the need for appropriate planning, creating a safe and encouraging space for students to express their thoughts and feelings in their art work and in critical analyses of pictures and discussions concerning societal norms. Although the study has its limitations – it’s based on data from a small group, who were partly selected out of their interest in the subject of critical thinking – it suggests that there are many good reasons to work more deeply with critical thinking in art education. Art education also has the advantage of creativity and the work with picture analyses. Using their own individual expression students may learn a more intimate understanding of what critical thinking really means, not only as a mere thought process, but a bodily, practical understanding. Further studies would be good and could e.g. include an ethnological study of the current condition of critical thinking in Swedish art education of today. The study includes a figuration which is inspired by theme ”trust, safety and relationships” and is called ”Trygga rum”, “The Safe Space”. “The Safe Space” a three part sculpture made out of a combination of metal and textile in the shape of cocoons (and sound installation), representing the qualities of safety as a crucial part of the processes of developing critical thinking.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Eklund, Linda, and Hannes Hemme. "Kritiskt tänkande i gymnasieskolans samhällskunskap: Definition och metod." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34553.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är tudelat. För det första såg vi ett behov av att ta reda på hur begreppet kritiskt tänkande definieras av verksamma gymnasielärare i samhälls-kunskap, i forskningen med fokus på undervisning i samhällskunskap, samt av Skolverket. För det andra avsåg vi söka svar på vilka metoder som är effektiva att använda för utvecklandet av förmågan kritiskt tänkande baserat på verksamma lärares beprövade erfarenhet. Följande frågeställningar formulerades: (i) Hur definierar verksamma gymnasielärare, Skolverket respektive forskning begreppet kritiskt tänkande? (ii) Hur arbetar verksamma gymnasielärare med kritiskt tänkande; samt vad anser gymnasielärare vara de mest effektiva metoderna baserat på erfarenhet? En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har genomförts. Verksamma samhälls-kunskapslärare med varierad längd av yrkesverksamma år och från två olika kommuner har deltagit i studien. Studiens resultat visar att definitionen av kritiskt tänkande skiljer sig mellan olika forskare, samt olika lärare emellan. Gemensamt för de olika definitionerna är att begreppets omfattning är varierande. Enligt ramfaktorteorin påverkar tolkningen av styrdokumenten hur undervisningen byggs upp och följaktligen vilket resultat eleverna uppnår. Därmed är det problematiskt att det inte finns någon tydlig definition med hänvisning till Skollagens krav om en likvärdig skola. Resultatet visar att källkritik omfattas av samtliga i studien som en del av kritiskt tänkande, samtidigt som vissa intervjupersoner primärt fokuserar på analys- och problematiseringsförmåga samt förmågan att se en samhällsfråga från olika perspektiv med hjälp av teorier och modeller. Dock kan prioriteringen och fokus skilja sig baserat på hur styrd läraren känner sig av de tolkade styrdokumentens olika delar. Ramar tillika förutsättningar som påverkar processen och resultatet av utvecklandet av kritiskt tänkande inkluderar undervisningstid, elevers förkunskaper, programmets- och styrdokumentens uppbyggnad samt styrdokumentens begrepp

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Larsson, Kristoffer. "Kritiskt tänkande i samhällskunskap : En studie som ur ett fenomenografiskt perspektiv belyser manifesterat kritiskt tänkande bland elever i grundskolans år 9." Licentiate thesis, Karlstads universitet, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6866.

Full text

Abstract:

In this study a phenomenographic theoretical perspective is taken as departure for research on manifested critical thinking in civics among Swedish ninth-grade compulsory school students. According to the phenomenographic perspective students’ manifestations of critical thinking are linked to the way of experiencing the phenomena inducing a manifestation of critical thinking. Thus differences between students’ manifestations of critical thinking are linked to differences in the way of experiencing the phenomena inducing a manifestation of critical thinking. The empirical investigation in this study revolves around how 19 ninth-grade students experience four different tasks designed to induce manifestations of critical thinking. In broad terms the main aim of the study is to describe the students’ different ways of experiencing each specific task and furthermore, to link each specific way of experiencing a specific task to a specific type of manifested critical thinking in relation to that task. A more overarching aim is to offer and test the phenomenographic theoretical perspective as a way of conducting research on manifested critical thinking. The empirical results show how the way of experiencing a specific task plays a decisive roll for the type of manifested critical thinking, made possible in relation to the specific task. A more complex way of experiencing the task can be linked to a more complex manifestation of critical thinking in relation to the task. A less complex way of experiencing the task can be linked to a less complex manifestation of critical thinking in relation to the task. The study also suggests how these empirical results can be used in a pedagogical situation in order to enhance students manifested critical thinking in civics. Concerning the more overarching aim the study strongly points to a further use of the phenomenographic perspective when conducting research on students manifested critical thinking.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Tynell, Shirit. "Kritikens kris: En diskursanalys av begreppet kritiskt tänkande inom förskollärarutbildningen." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36181.

Full text

Abstract:

The following study is a discourse analysis of the concept of critical thinking within pre-school teacher education. It considers the following questions: how does the concept of critical thinking appear in policy documents, central to the pre-school teacher education, and which possible conceptions of critical thinking are conveyed by students and teachers active within the education. Additionally, the study seeks to discuss, as well as suggest a possible relation, between the findings of those two questions. In reviewing the material (consisting of five semi-structured interviews with students and teachers, and of a selection of policy documents central to the education), I argue the existence of a sort of project within the education, which presents critical thinking as a higher value. At the same time, I argue that the concept is not defined or concretized. This project, however, as I suggest while drawing upon Foucault’s ideas of discourse and government, involves a rather high degree of control. The project attempts to get the students to adjust their behaviour, by gaining the desired skill of critical thinking, making them believe that it is essential for their own as well as for the future of society’s sake; thus using both hope and fear, as the desire for participation and belonging, as strategies of government. At the same time, drawing upon Foucault’s concepts of genealogy and critique, I indicate a large dispersion in terms of the possible conceptions of critical thinking, as demonstrated in the material from the interviews. I conclude that the encounter between this dispersion of conceptions of critical thinking, and the concept’s considerable importance as regarded by the project, while left undefined, may cause confusion amongst students and teachers, not leaving them any alternative way of thinking or acting, and may therefore imply potential implications for contemporary Swedish higher education.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Björkman, Fredrik, and Andreas Wiklund. "”Det är ju utvecklande och jätteviktigt” - Kritiskt tänkande i svenskundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31911.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklärares föreställningar omutbildningens roll för elevers kritiska tänkande och dess utvecklande. Vårt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lärare verksamma inom grundskolans tidigare år och tre lärare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lärarna att det kritiska tänkandet är ett ifrågasättande och en reflektion som fungerar såväl inom skolan och svenskämnet som utanför. Det utvecklas enligt lärarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tänkandet är enligt lärarna att våga ifrågasätta den information som man ställs inför. Det kritiska tänkandet fungerar även som ett verktyg för att tolka de budskap som andra människor sänder ut. Slutsatsen är att utvecklandet av kritiskt tänkande är svårt att ge enkla svar kring. Något som dock står klart är att det är hos eleverna svaren står att finna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Brimsjö, Claes, and Per Johansson. "Kritiskt arbete inom svenskämnet : En studie i hur fem lärare arbetar med källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17827.

Full text

Abstract:

Vi undersöker hur lärare tolkar och arbetar med tre begrepp i svenska läroplanen: källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska. Dessa tre begrepp har vi valt att samla under begreppet kritiskt förhållningssätt. Syftet med uppsatsen är att få en uppfattning om hur fem lärare i ämnet svenska arbetar med kritiskt förhållningssätt och vi utgår från två forskningsfrågor: Hur tolkar lärarna begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska utifrån läroplanen och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Hur arbetar lärarna med att utveckla begreppen källkritiskt förhållningssätt, kritiskt tänkande och att kritiskt granska med eleverna och vilka eventuella likheter eller skillnader kan vi se? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem mellanstadielärare. Vårt resultat visar att de fem lärarna arbetar med kritiskt förhållningssätt och att det skiljer sig i hur de arbetar. Undersökningen visar att lärarna föredrar diskussioner i sitt kritiska arbete och att de inte utnyttjar svenskämnet specifikt för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt hos eleverna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Dahlberg, Jens. "Krav, möjligheter och gränser i fostrandet av den kritiskt tänkande medborgaren." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29548.

Full text

Abstract:

Denna studie undersöker lärarnas uppfattningar och upplevelse av krav, möjligheter och gränser i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor. Uppsatsen är metodologiskt strukturerad enligt John Goodlads läroplanering: formell läroplan, verkställd läroplan och upplevd läroplan. Resultatet analyseras med Pierre Bourdieus begrepp: habitus, kapital och fält för att förstå beskrivna krav, möjligheter och gränser i den sociala interaktionen. Resultatet visar att sociokulturell disposition är central faktor i bildandet av kritiskt tänkande medborgare. Den sociokulturella dispositionen i studien, kulturell medelklass, är kopplad till de kärnvärden som läroplanen förmedlar. På grund av detta upplevs inga större konfliktytor i fostrandet av kritiskt tänkande medborgare i undervisning om kontroversiella frågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Persell, Åström Jennifer Alice. "Hur filosofilärare i Sverige upplever filosofiundervisningens påverkan på utvecklingen av kritiskt tänkande : Vad kritiskt tänkande är, och hur det kan läras ut med de rätta didaktiska valen?" Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-36169.

Full text

Abstract:

I detta examensarbete har semi-strukturerade intervjuer genomförts för att undersöka hur filosofilärare på gymnasieskolor uppfattar begreppet kritiskt tänkande, hur de beskriver att de arbetar med filosofiundervisning, samt hur de upplever att deras undervisning påverkar utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Bakgrunden till forskningen består av vad gymnasieläroplanen och filosofiämnesplanen säger om kritiskt tänkande, samt hur tidigare forskning förklarar begreppet kritiskt tänkande. Den tidigare forskningen beskriver filosofiundervisning som särskilt lämplig för utveckling av kritiskt tänkande hos eleverna, och visar filosofiundervisningens positiva påverkan på utveckling av kritiskt tänkande. Resultatet visar att de intervjuade lärarna beskriver kritiskt tänkande som förmågan att vara välgrundad i sina ställningstaganden, att ifrågasätta och reflektera över ställningstaganden och att visa öppenhet inför nya idéer. Lärarna upplevde att klassrumdiskussioner, diskussioner i mindre grupper och grupparbeten spelade en viktig roll i de didaktiska val som gjordes för att främja utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna. Dessa lärare upplevde att filosofiundervisningen hade en positiv påverkan på utvecklingen av kritiskt tänkande hos eleverna, men att ämnesplanen var missgynnande för vissa elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Hillers, Antje Katrin. "Sambandet mellan kritiskt tänkande och tro : Bland elever på två olika gymnasieprogram." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-78225.

Full text

Abstract:

Undersökningen handlar om hur elever utvecklar sina kunskaper och ett kritiskt förhållningssätt under ett undervisningsmoment. Det undersöks också hur medvetna eleverna är om kritiskt tänkande och vad de säger sig tro på. Syftet med detta arbete är att utifrån två kurser i sociologi på gymnasiet visa och problematisera ett samband mellan vad elever säger sig tro på och deras kunskap om kritiskt tänkande. Det genomfördes två enkäter och en slutexamination som är det grundläggande material för att komma fram till bästa möjliga slutsatser. Dessa slutsatser är att faktakunskap är grunden till ett kritiskt förhållningssätt och att det kan spela roll vad man tror på för att tillägna sig faktakunskap och utveckla kritiskt tänkande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Sosnecki, Michelle. "Världen i sikte : Kritiskt tänkande och skapande av samtal om marginaliserade grupper." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5705.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle fungerar media som en enorm informationsspridare. Därför är det utav stor vikt att ställa sig frågan om alla grupper kommer till tals i media och därmed få lika stort handlingsutrymme? Alltför ofta använder man sig som betraktare av tv som en källa utan att för den sakens skull tänka kritiskt kring det man har sett. Som betraktare blir vi matade med vinklade perspektiv i vår vardag utan vidare reflektion. Syftet med den här studien var skapandet av ett ämnesintegrerat lektionsupplägg i ämnena bild och So. Den centrala tanken med upplägget var att det skulle öppna upp för samtal med eleverna om grupper som inte får lika mycket exponering i media som andra grupper. Denna implicita maktordning bidrar till en marginalisering och en polarisering där människans värde är beroende av rådande normer samt där individer ställs mot varandra. Under höstterminen 2016 genomförde jag en etnografisk undersökning som baserades på ett lektionsupplägg med förankring i Lgr 11, som behandlade kön, etnicitet, funktionalitet, genus och klass. Undersökningen tog avstamp ur de teoretiska perspektiven socialkonstruktionism, normkritik, postkolonialism, visuell retorik. Insamlandet av data gjordes med hjälp av etnografiska klassrumsstudier samt a/r/tography vilket senare analyserades med hjälp av metoden diskursanalys. Resultatet av denna undersökning visade att eleverna fann det meningsfullt att jobba med normkritik samt att de ansåg att lärare borde väva in detta mer i sin undervisning istället för att introducera detta ämne under temadagar. Detta arbete består av både en skriftlig del och en gestaltande del. I den gestaltande delen så ställs de insamlade elevernas verk ut i en installation som påvisar elevernas perspektiv av de nyheter som de har fått ta del av i sin undervisning. Dessa illustationer innehåller tankar, funderingar och erfarenheter kring normer och värderingar i dagens samhälle.
In todays’ society media functions as a major source of information. Due to this fact it is important to ask ourselves the question if all groups of society have the same amount of space in media. Too often media and news are used as a validation of source without the question if it is biased information. The purpose of this examination were the creation of a lesson based on subject integration between art and society knowledge. The central thought with the lesson was to create conversations with the pupils about groups that do not have the same coverage in the news as other groups that fit into the norm. This implicit power structure contributes to a marginalisation and a polarisation where the human worth is based on norms that creates a rift among individuals. During the autumn term of 2016 I preformed an ethnographic survey that was based on a lesson anchoring the Swedish curriculum called LGR 11, in both the subject art and in the subject society knowledge which treated both sex, gender, ethnicity, class and functionality. The survey sprang from the theoretical perspectives such as social constructionism, norm criticism, post colonialism and visual rhetoric's. I collected the data through ethnographic classroom studies and through A/r/tography which was later analysed through the method of discourse analysis. The result of this examination showed that the pupils found this topic meaningful to work with norm criticism in their education. According to the pupils' opinion, teachers must be more capable of weaving this kind of matters into their teaching without necessarily creating special theme days that addresses norms. My work consists of a written part and a creative, formative part where the pupils' illustrations are hung in an installation that pictures their view and experience of the news about norms in todays’ society.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Lanza, Francesca. "Att utveckla kritisk och kreativt tänkande i kemi. En studie omkring införandet av ett arbetssätt som syftar till att utveckla kritiskt och kreativt tänkande i kemi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31659.

Full text

Abstract:

Detta arbete har undersökt hur en lektion, som gynnar kritiskt och kreativt tänkande, kan gestaltas i linje med en tänkandebaserad undervisning, som utvecklats och tillämpats av Swartz och McGuinness. Modulen, som utvaldes för tillämpning, bestod av en orsaksförklaring till förminskning av svavelsyra i en kemisk anläggning. Lektionen krävde kunskaper om kemiska jämvikten, ett ämnesinnehåll som elever ofta upplever som svårt och abstrakt. Med hjälp av en enkät och två intervjuer visades att elever och lärare gav en positiv respons till lektionen och att de var intresserade av att arbeta vidare med den typen av uppgift och av tänkandebaserad undervisning. Eleverna förklarade att metoden har fördelen av att vara starkt knuten till en kemisk kontext och att därmed kunna bidra till en roligare och mer konkret lektion. Lärarna påpekade att uppgiften, som bearbetades under lektionen, lyfte en abstrakt uträkning av kemiska jämvikten till en nivå som uppfattades mer logisk. Vidare bekräftade de att denna och liknande uppgifter, utvecklade i linje med Swartz och McGuinnes metod, har som fördel att tillåta bedömningen av analys- och problemlösningsförmågan på ett djupare och mer systematiskt sätt än den som man brukar kunna göra i ramen av en traditionell undervisning. Således kan vidare forskning inom detta område samt implementering av metoden i svenska skolan ses som intressant och önskvärt.
A great deal of effort has been devoted in recent philosophical literature to define and enlight the concept of critical thinking. The topic is of great interest in a modern digitalised society where the individuals are submerged by an increasingly rapid flow of information which needs to be evaluated in order to produce meaningful knowledge. The proper functioning of a liberal democracy requires citizens who can think critically about social issues to inform their judgments about proper governance and to overcome biases and prejudices. Critical thinking also plays a key role in the process of generating and systematically testing hypothesis in science. The Swedish Highschool Curricula 2011 includes the development of critical thinking skills among its goals for science instruction. Both United States ‘next generation’ science standards and the forthcoming PISA (Program for International Students Assessment) tests will focus on using scientific knowledge with the higher order cognitive processes of evaluation, critique and synthesis. The importance of the topic in the field of educational studies has prompted the development of several programmes in critical thinking applied to science and mathematical education both at the primary and secondary level. To our knowledge no wide scope testing of teaching of critical thinking in highschool science has been reported in Sweden and no official courses in critical thinking applied to science are given as part of the highschool curriculum. For this reason a pilot study was initiated with the aim of investigating the kind of knowledge that is available for developing infusion lessons in chemistry and how a thinking based approach in chemistry would impact on Swedish teachers and pupils. The study was based on the implementation of a lesson on skillful casual explanation applied to the troubleshooting of a chemical plant. The structure and organisers for the lesson were provided by the programme Thinking-Based Learning by Swartz and McGuinness. The impact on teachers and pupils was evaluated by means of two interviews and a survey. The results of the study showed that both pupils and teachers appreciated the lesson for different reasons. The main drawbacks of the method were also enlightened. This study will hopefully open the path to more widescope research on the application of infusion methods in Swedish highschools.Nyckelord: kritisk och kreativ tänkande, kemi, kemisk jämvikt, tänkandebaserad undervisning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Öster, Peter. "Sambandet mellan att beröras av andras känslor och att vara kritisk disponerad." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-9956.

Full text

Abstract:

Begreppet kritisk tänkande har breddats genom att fler aspekter börjar accepteras. Den emotionella aspekten sägs ingå i den nya synen. Med denna teoretiska bakgrund var syftet att undersöka om det fanns ett positivt samband mellan kritisk disposition, det vill säga att ha en reflekterande inställning över sin omgivning, och emotionell empati på 55 gymnasieelever. Studiens deltagare var lämpliga därför att läroplanen innefattade dessa begrepp samt att skolan är en fas i livet som alla ska genomföra. Resultaten bekräftade inte sambandet men uppvisade att kvinnorna hade högre värden än männen i emotionell empati medan det inte var någon skillnad i kritisk disposition mellan könen. Dock bör det göras fler undersökningar därför att begreppen har gemensamt perspektivtagande aspekter samt att läroplanen lägger stor vikt att undervisa eleverna att vara kritiska i grupp som benämns som demokratisk värdegrund, där medkänsla till andras åsikter bör tänkas över, som är en av aspekterna på emotionell empati.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Johansson, Annika. ""Jag brukar jämföra källor med varandra." : En studie i gymnasieelevers kritiska tänkande." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-2999.

Full text

Abstract:

The main purpose of this bachelor thesis is to examine the existence of criteria and to what extent high school students use these criteria when they are collecting information for a school assignment. I also compare students attending different high school programmes with each other and compare students on different levels of education. I have done a quantitative study with 284 students in which the students have filled out questionnaires. The result shows that the most common way to evaluate information is to compare sources with each other. Students also look at how the information is written, and they want the information to be detailed and easily available. More seldom used criteria include consideration of the authority of the writer, determination of how up to date the information is, and gauging the perspective of the information. The result also shows that students attending a high school programme that prepares them for higher education are better at evaluating information than students attending a high school programme of vocational preparation. Students at a higher level of education are also better at evaluating information than students at a lower level of education.
Huvudsyftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka kriterier och i vilken omfattning gymnasieelever använder sig av dessa kriterier när de samlar in information inför en skoluppgift. Jag jämför också studenter på olika program med varandra och studenter i olika årskurser. Jag har gjort en kvantitativ studie med 284 elever där eleverna fick fylla i en enkät. Resultatet visar att det vanligaste sättet att värdera information är att jämföra källor med varandra. Elever undersöker också hur informationen är skriven, och de vill att informationen ska vara djupgående och lättillänglig. Det är mer ovanligt att undersöka auktoriteten hos författaren, bestämma hur aktuell informationen är eller bedöma vilket perspektiv informationen har. Resultatet visar också att gymnasieelever som går på studieförberedande program är bättre på att värdera information än elever på yrkesförberedande program. Elever i högre årskurser är också bättre på att värdera information än elever i lägre årskurser.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Persson, Patrick. "Skolelevers val av informationskälla och lärares förmedling av ett kritiskt tänkande - en empirisk studie." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4577.

Full text

Abstract:

Abstract

Föreliggande uppsats har det övergripande syftet att undersöka vilka källor gymnasieelever använder sig av och i vilken utsträckning lärare förmedlar ett kritiskt tänkande. Bakgrunden till arbetet har sin utgångspunkt från skolans styrdokument där det står att lärare ska förmedla ett kritisk tänkande samt lära elever att värdera information.

Det mediesamhälle eleverna lever i och användandet av internet som informationskälla gör ämnet aktuellt. För att nå studiens syfte har två frågor ställts. Fråga ett: Förmedlar lärare ett kritiskt tänkande, hur i så fall? Fråga två: Vilka informationskällor använder gymnasieelever och förhåller sig elever kritiskt när de möter olika källor? För att kunna se studien ur olika perspektiv har både lärare och elever fått bidra med sina erfarenheter och syn på frågorna.

Studiens metod är kvalitativ och har genomförts på två skolor belägna inom Blekinge kommun. Tre gymnasielärare och två högstadielärare samt fem gymnasieelever har deltagit i denna studie. Detta har möjliggjorts via semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att lärare anser att elever väljer internet som primärkälla då de ska söka information. Samtliga lärare ansåg sig förmedla ett kritiskt tänkande. Elevrespondenternas svar visar att olika källor används och kompletteras med varandra. Tre av fem elever menar att internet används som primärkälla. Övriga två elever gav andra källor som exempel. Elevsvaren visar att inte alla lärare förmedlar ett kritiskt tänkande.

Ämnesord: kritiskt tänkande, källkritiskt förhållningssätt, läroplaner, internet

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Behdjou, Sandra. "”Jag vill att eleverna ska ifrågasätta egentligen allt” : Samhällskunskapslärares förståelse av begreppet kritiskt tänkande." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24183.

Full text

Abstract:

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Danielsson, Josefin. "Det är ju friheten att välja som vi ska kämpa för : - Hur lärare kan främja kritiskt tänkande genom bildundervisning." Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6753.

Full text

Abstract:

Denna studie handlar om hur lärare kan arbeta för att främja ett kritiskt förhållningssättbland eleverna genom bildundervisning. Ett kritiskt förhållningssätt innebär inte endast enförmåga att kritiskt granska och bedöma information, utan handlar även om problemlösning,självinsikt och att våga formulera sina egna åsikter, och det handlar om förmågan att kunna se sakerur någon annans perspektiv.Med utgångspunkt i att hitta en ingång till bildundervisning som handlar omkommunikation, tolkning och analys, snarare än praktiska hantverkskunskaper, så utforskas detkritiska tänkandet. Vad det egentligen innebär, varför det är nödvändigt att lära ut, de storamöjligheterna att koppla det till bildämnet. Omständigheter som först verkar som hinder för attarbeta med kritiskt tänkande blir till ingångar att reflektera över vad som prioriteras iundervisningen. Studien består av uppsatsen och en gestaltning, som visades underlärarprogrammets examensutställning på Konstfack under januari 2019.Gestaltningen är ett utforskande av det begränsade perspektivet. Det är inte alltid lätt atttänka kritiskt kring en situation och försöka se den ur någon annans perspektiv. Genom att fysisktbegränsa betraktarens perspektiv med beskurna bilder och en objekt gömt i en låda ville jag tvingafram en medvetenhet om hur inskränkta ens perspektiv på omvärlden kan vara.Uppsatsen är baserad på en fokusgruppintervju med bildlärare och studenter. Syftet är attbidra till att hitta nya sätt att uppmärksamma och jobba med kritiskt tänkande i bilden, genom attbesvara följande tre frågeställningar:- Hur definierar fokusgruppen, bestående av två bildlärare och en bildlärarstudent, kritiskttänkande?- Vilka möjligheter respektive svårigheter ser fokusgruppen med att utveckla ett kritisktförhållningssätt bland elever - genom bildundervisningen samt undervisning som helhet?- Hur kan man utveckla arbetet med kritiskt tänkande i bildundervisningen?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Hansen, Olsson Sanna. "Lärandemål för informationskompetens, en studie av förhållningssätt till informationskompetens och kritiskt tänkande inom högskolebibliotekens undervisningsverksamhet." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16365.

Full text

Abstract:

In this Master thesis interest is directed towards approaches toinformation literacy (IL) and critical thinking in the educationalactivities of university libraries. The aspiration of universitylibrarians to promote the critical abilities of students isproblematized. At the center of attention is the project“Lärandemål för informationskompetens” [Learning outcomes forinformation literacy], which in 2006 was carried out incollaboration between the Swedish university libraries, in responseto the educational reforms connected to the Bologna Process.Through the discourse analytical framework of NormanFairclough, documents related to the project “Lärandemål förinformationskompetens” are studied in order to identifydominating approaches to IL. The purpose is to investigate anddiscuss the possible implications of the dominating perspectives,with regard to the development of critical thinking amongstudents.The study results in the identification of two main discourses, thestandardization discourse and the discourse on employability. Bothof these discourses are seen to be connected to two overarchingdiscourses also identified in the study, the market discourse andthe discourse on information overflow.In conclusion, it was found that the objectivist and positivistepistemology underlying the dominating perspectives, in severalrespects is counterproductive to the aspiration to promote criticalthinking among students. A social constructionist approach issuggested as an alternative.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Håkansson, Ola. "Ett sätt att tänka om demokrati : Spänningsförhållandet mellan demokratisk socialisation och kritiskt tänkande i läroböcker." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72917.

Full text

Abstract:

Undervisningen i gymnasieskolan har ett mål att förmedla kunskaper och värden som samhället vilar på, samtidigt ska eleverna utrustas med ett kritiskt tänkande för att kunna granska påståenden och förhållanden. Detta kan ses som ett dubbelt uppdrag i skolan och denna uppsats syftar till att belysa hur läroböcker i samhällskunskap, som riktar sig mot yrkesförberedande respektive studieförberedande elever, hanterar det dubbla uppdraget i framställningen av demokrati och medborgarskap. Fyra läroböcker har använts i undersökningen och analyserats med hjälp av diskursanalys och Chantal Mouffes teori om demokrati. Analysen visar att läroböckernas föreställning av demokrati karaktäriseras av representativ demokrati med medborgerliga rättigheter som yttrandefrihet, likhet inför lagen och allmän rösträtt. Alternativa sätt att konstruera ett demokratiskt samhälle exkluderas och olika tolkningar och perspektiv kring demokratiska principer saknas i läroböckerna. Kritisk tänkande riktas mot det som hotar det rådande demokratiska samhället, exempelvis direktdemokrati, politiska åsikter som inte respekterar yttrandefrihet och rättssäkerhet samt trakasserier och personliga påhopp mot politiker. Därmed undviker läroböckerna till stor del ett kritiskt tänkande mot den föreställda demokratin och det rådande demokratiska samhället, i synnerhet i läroböckerna som riktar sig mot yrkesförberedande elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Samuelsson, Elin, and Christos Dobros. "Är det verkligen sant? Att hitta, sortera och värdera information i skolans undervisning : En litteraturstudie om hur skolan arbetar med källkritik, informationskompetens och kritiskt tänkande." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153251.

Full text

Abstract:

Det här är en systematisk litteraturstudie i syfte att utforska hur begreppen och förmågorna källkritik, informationskompetens och kritiskt tänkande tas upp och arbetas med i dagens skola. Vi har här utgått från tre frågeställningar som är: Hur arbetar lärare och elever med att utveckla sin informationskompetens i grundskolan? Vilka undervisningsstrategier används i dagens skola om källkritik och kritiskt tänkande? Varför bör skolan och lärare undervisa i källkritik och kritiskt tänkande? Vi har i denna studie använt oss av databassökning och manuell sökning för att få fram ett sådant bra utbud av litteratur som möjligt. Resultatet av forskningen visade att dessa begrepp är svåra att arbeta med då de är ytterst komplexa. Lärare bör ha dessa begrepp i åtanke under all typ av undervisning som sker i skolan då det har blivit allt viktigare att vara källkritiskt och ha ett kritiskt tänkande i dagens samhälle. Det framgick även i studien att lärare och bibliotekarier anser att det är svårt att veta vems ansvar det är att lära ut om dessa begrepp/förmågor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lundin, Karin. "Vetenskapligt förhållningssätt, kritiskt tänkande och analysförmåga i dagligt vårdarbete : En intervjustudie med distriktssköterskor med magisterexamen verksamma i primärvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-20668.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sedan år 2007 leder distriktssköterskeutbildningen till en magisterexamen som en följd av Sveriges undertecknande av Bolognadeklarationen. Distriktssköterskan ska därmed kunna tillämpa och värdera teorier, vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet samt tillämpa ett evidensbaserat arbetssätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av sitt kritiska tänkande och sin analysförmåga i förhållande till vetenskaplig kunskap och ett evidensbaserat arbetssätt samt vilka förutsättningar och vilken efterfrågan som fanns till detta i det dagliga arbetet i primärvården. Metod: Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats och genomfördes via semistrukturerade intervjuer med åtta distriktsköterskor verksamma inom primärvården. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fem kategorier med ett tema som sträckte sig över tre av de fem kategorierna. Temat En avsaknad av drivkraft och strukturella förutsättningar för användandet av sina akademiska kunskaper i det dagliga vårdarbetet bildades ur kategorierna Magisterexamen gör ingen skillnad för distriktsköterskors arbetssätt eller profession samt Brist på tid hindrar användande av tillägnad vetenskaplig kunskap och vetenskapligt förhållningssätt. De kategorier som inte gick under temat benämndes Distriktsköterskors upplevda förväntningar och farhågor inför den vetenskapliga metoddelen av utbildningen och Stolthet över ökad förmåga att granska och söka kunskap. Slutsats: Distriktsköterskor i primärvården upplever att deras fördjupade kunskaper inom vetenskaplig metod höjer statusen på distriktsköterskeyrket men kommer inte till nytta i det kliniska arbetet inom primärvården. De upplever att arbetsgivaren varken efterfrågar eller ger dem förutsättningar för att tillämpa dessa kunskaper. Lärosäten och arbetsplatser bör tydliggöra hur distriktsköterskorna inom primärvården ska kunna använda sin kompetens fullt ut.
Background: Since the year 2007, the education for district nurses leads to a master's degree as a result of Sweden's signing of the Bologna Declaration. After finishing the studies the district nurse should be able to apply theories, scientific knowledge and proven experience in working with patients and apply evidence-based practice. Objective: The aim of this study was to describe district nurses' perception of their critical thinking and analytical skills in relation to scientific knowledge and evidence-based practice and what conditions and demands there were for this in their daily work in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with eight district nurses working in primary care. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in five categories with an overall theme that stretched across three of the five categories. The theme A lack of motivation and structural conditions regarding the use of their academic knowledge in their daily work was formed from the categories were A masters’ degree makes no difference to district nurses' work or profession and Lack of time prevents the use of scientific knowledge and a scientific approach. The categories which was not covered by the theme was named District nurses’ perceived expectations and fears about the scientific method part of the training and Pride over increased ability to review and to seek knowledge. Conclusion: The district nurses in primary care experience that their advanced knowledge in scientific method raise the status of their profession but is of no use in clinical practice in primary care. They feel that the employer does not ask for or give them opportunities to apply these skills. Universities and workplaces should make clear how the district nurses in primary care should be able to fully use their skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Thorslund, Ann, and Malin Hörnfeldt. "Låttexter i undervisningen : En intervjustudie om att använda låttexter som diskussionsunderlag för att utveckla lågstadieelevers kritiska tänkande." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-424942.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Törnegren, Gull. "Utmaningen från andra berättelser : En studie om moraliskt omdöme, utvidgat tänkande och kritiskt reflekterande berättelser i dialogbaserad feministisk etik." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Etik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-206500.

Full text

Abstract:

The present study has a threefold aim: First, the theoretical aim is to give a contribution to refinement of the theory of dialogue based feminist ethics, concerning the understanding of judgment and narration within such an ethics. The study also has an empirical aim, defined as to clarify what kind of knowledge, relevant to the moral judgment of an engaged outsider actor, can be received from dialogical interpretation and analysis of a limited selection of critically reflecting life stories. Third, a methodological aim is defined as to develop an approach to interpretation and analysis of reflecting life stories, which renders the storyteller visible as a reflecting moral subject, and makes the story accessible as a source of knowledge for the moral judgment of an engaged outsider actor. The thesis combines philosophical reflection and argumentation, with a narrative-hermeneutic method for interpretation of life stories, relating the two to each other in a hermeneutic process. The theoretical reflection draws on Seyla Benhabibs theory of communicative ethics. A dialogue based model for moral justification and a likewise dialogue based model for political legitimacy are at the heart of this universalistic theory, although in combination with a conception of a narratively and hermeneutically constituted context sensitive moral judgment, based on Hannah Arendt’s concept “enlarged thought”. In the reflection, this model is related to other feminist theorizing within the tradition of dialogue based feminist ethics, as found in the works of Iris M. Young, Georgia Warnke and Shari Stone-Mediatore. The empirical study draws on three critically reflecting life stories from Israeli-Palestinian women activists for a just peace. The methodology for interpretation and analysis that is worked out combines dialogical interpretation as presented in Arthur W. Frank’s socio-narratology with a method for structural analysis derived from Shari Stone-Mediatores theory of storytelling as an expression of political resistance struggle. The results show that some stories drawing on marginalized experiences have a potential to stimulate further public debate through their capacity to enable a stereoscopic seeing, elucidating a tension between ideologically structured discourse and non-linguistic experience; implying that narrative-hermeneutic competence should be considered crucial for public debate.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Joakimsdotter, Back Ida, and Beatrice Holmgren. "Lärande för hållbar utveckling : Barns möjlighet till inflytande i sitt eget lärande, barnsmöjlighet till kritiskt tänkande och förskollärarensdemokratiska förhållningssätt." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-100017.

Full text

Abstract:

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema. I lärande för hållbar utveckling ses lärandet som ett av de mest betydelsefulla områden som förskolor och skolor har att arbeta med. Resultatet från undersökningen visar att förskollärarna lägger stor vikt vid de ekonomiska och miljömässiga dimensionerna ibegreppet lärande för hållbar utveckling, medan den sociala dimensionen kommer mer i skymundan. Samtidigt visar verksamheterna upp många möjligheter för barn att ha inflytandei sitt eget lärande, möjligheter att tänka kritiskt och förskollärarna visar på ett demokratiskt förhållningssätt i barngruppen. Den slutsats som dras är att de sociala aspekterna av lärande för hållbar utveckling finns i verksamheterna men är inte medvetande gjorda hos förskollärarna själva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Svensson, Peter. "Vetenskap upp i dagen : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssätt i text." Thesis, Kristianstad University College, Kristianstad University College, Kristianstad University College, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4980.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering. Resultatet visar över lag att eleverna har god slutledningsförmåga, men att deras kritiska tänkande och deras sätt att hantera referenser är bristande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Fahlström, Pauline. "Skapar det nationella provet i svenska 3 kritiskt tänkande samhällsmedborgare? : En kvalitativ innehållsanalys utifrån Janks terminologi om kritisk litteracitet av det nationella provet i svenska 3." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447330.

Full text

Abstract:

Skolverkets styrdokument för svenska 3 visar på behov av och strävan efter ett kritiskt förhållningssätt till text. Nationella prov har en samlande, mätande och utjämnande funktion. Delprov A från vårterminen 2015 i det nationella provet för svenska 3 undersöks genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån forskaren Hilary Janks terminologi om kritisk litteracitet. Analysen görs med syfte att utifrån begreppen dominans, tillgång, mångfald och design undersöka vilka bakomliggande strukturer som finns i provet, och vilka förutsättningar som ges till eleverna att inta ett kritiskt förhållningssätt. Resultatet visar att provet innehåller en bred mångfald av representation och perspektiv, men att texthäftet präglas av en västerländsk och manlig dominans. Resultatet visar också att eleverna inte ges tillgång till det språk som behövs för genomförande av provet, samt brister i förutsättningarna för att inta att ett kritiskt förhållningssätt till text.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Bross, Cecilia. ""Nu får du tänka själv!" : En vetenskaplig essä om det kritiska tänkandet på förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32531.

Full text

Abstract:

Sammanfattning ”Nu får du tänka själv! En vetenskaplig essä om det kritiska tänkandet på förskolan.” Denna uppsats handlar om kritiskt tänkande på förskolan och tar sin utgångspunkt i två dilemman. Det första beskriver ett reflektionsmöte där jag och mina kollegor diskuterar ett utåtagerande, men kritiskt tänkande, barn. Det andra skildrar ett boksamtal där jag inte lyckas väcka några kritiska tankar hos två av barnen i gruppen. Mitt syfte med uppsatsen är att utifrån dessa dilemman undersöka mina egna föreställningar om kritiskt tänkande. Jag frågar mig vad jag menar med begreppet och belyser hur det påverkar mig som pedagog. Övriga frågeställningar handlar om vad utbildning syftar till och jag tittar närmare på läroplanens formuleringar. Jag diskuterar om kritiskt tänkande går att lära sig och undersöker även begreppet frihet och språkets betydelse. Uppsatsens metod är essäskrivandet där jag utifrån mina berättelser reflekterar och fördjupar reflektionerna genom att koppla dem till litteratur inom pedagogik och filosofi och till förskolans läroplan. Min uppsats tar en historisk utgångspunkt i Immanuel Kants verk om pedagogik och upplysning. För att diskutera utbildning använder jag Gert Biestas pedagogiska teorier och framför allt hans uppdelning av utbildning i kvalifikation, socialisation och subjektifiering. Min essä bekräftar reflektionens betydelse och förespråkar en aktiv diskussion kring begrepp och deras innebörder.
Abstract “Think for yourself! An essay on Critical Thinking in Preschool” This essay focuses on critical thinking in a preschool context and begins with two self-experienced stories. The first one describes a reflection meeting between me and my colleagues where we discuss an unruly, but critical thinking, child. The other one portrays a book conversation where I fail to evoke critical thoughts in two of the children. Based on these two stories, my purpose is to investigate my own conceptions of critical thinking. I ask myself what I comprise in these conceptions and I illustrate how it affects me in my work as a preschool teacher. Furthermore, I examine the purpose of education and take a closer look at the preschool curriculum to see what sort of critical thinking it includes. I debate whether it is possible to teach critical thinking and also discuss the notion of freedom and the significance of language. The method of this work is essay writing which means that I – through my stories – reflect and deepen those reflections by relating them to theoretical literature in pedagogy and philosophy as well as the curriculum. My main literature has a historical perspective in the works of Immanuel Kant concerning education and enlightenment. I also use a theoretical framework from Gert Biesta, and especially his notions of the three functions of education: qualification, socialization and subjectification. My essay confirms the importance of reflection and advocates an active discussion concerning various conceptions and their significance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jönsson, Tinez, and Martina Kjellman. "Samhällskunskapslärares erfarenheter om relationen mellan demokrati-och kunskapsuppdragen." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30541.

Full text

Abstract:

The purpose of this study has been to investigate how social science teachers experience the relationship between the following missions: 1.) give pupils the opportunity to develop abilities for critical thinking, and 2.) reproduce democratic societal values permeated in the curriculum. The study has focused on two research questions; what teachers express to be their interpretation of the relationship between these missions, and in what way the missions are implemented in their subject-specific didactic work. In order to answer these questions the study was conducted through interviews with social science teachers and the empirical data collected from these interviews was then analysed through a discussion of Biesta's theory regarding the three societal functions of education in combination with Sandahl's definition of two tiers of knowledge within the teachings of social science.The conclusions reached by this study are the following: The relationship between the aforementioned missions is complex and the expressed nature of it differentiates between teachers depending on their fundamental interpretation of the missions. Therefore, whether this relationship is found to be in dichotomy or dynamic by social science teachers cannot be given a general answer. Furthermore, the conclusions that can be drawn regarding how social science teachers implement these missions in their didactic work is that the approaches are many and that these approaches are impacted the conditions given in certain contexts and can be different from class to class. A common ground among the interviewees is that the classroom should be an arena where the students can discuss.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Merkel, Möller Anna. "Populärfilm i historieundervisningen." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28412.

Full text

Abstract:

Tanken med studien var att försöka få en uppfattning om och problematisera kring hur elever tänker om och upplever historisk populärfilm. Vidare var syftet att utröna huruvida populärfilm i klassrummet är till gagn för historieundervisningen och om den kan bidra till elevers kritiska tänkande. Jag fann att historisk populärfilm hör hemma i historieundervisningen förutsatt att den följs upp med en klassdiskussion som syftar till att gemensamt lyfta fram kritiskt tänkande och aktiv bedömning av filmens innehåll. En annan slutsats jag drar av undersökningen är att lättsam, historisk populärfilm, gärna med komiska inslag, är att föredra vid filmvisning för yngre mellanstadieelever då denna typ av film underlättar processen av kritiskt tänkande och bedömning. Min tredje och sista slutsats är att filmvisning skapar en plattform för klassdiskussioner där alla med utgångspunkt från en gemensam referensram kan lyfta fram individuella erfarenheter, kunskaper eller felskaper vilket bäddar för ett ökat kunskapande i gruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Altayy, Fares, and Fredrik Schmied. "Stimulering av kritiskt tänkande och kollaboration i en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration : En fallstudie med studenter från programmet Teknisktbasår (KTH)." Thesis, KTH, Lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-255287.

Full text

Abstract:

Detta arbete syftar till att utveckla ett förslag på ett utbildningsmaterial i form av en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration. Målgruppen är i förstahand studenter som läser andra terminen i det ingenjörsförberedande programmet Tekniskt basår (KTH), men även studenter på motsvarande kunskapsnivå (tillexempel elever i gymnasiets naturvetenskapliga program). Laborationen konstruerades för att skapa förutsättningar för studenterna att:1) Visa på kritiskt tänkande,2) visa på kollaboration,3) öka ämnesförståelsen. Det föreslagna utbildningsmaterialet omfattar området beräkningsfysik, där en ickelinjärdifferentialekvation härled från en matematisk pendel ska lösas med hjälp avnumeriska metoder. Laborationens uppgifter formulerades med kritiskt tänkande som utgångspunkt och utfördes med parprogrammering som samarbetsform för kollaboration. I detta arbete undersöktes punkter 1) och 2) i en utbildningssituation med elever från andra terminen på Tekniskt basår. Fyra elevgruppers konversationer spelades in och en innehållsanalys utfördes på transkriberingen av ljudinspelningen. En mönsterjämförelsemetod användes för att stärka slutsatserna. Utifrån resultaten av undersökningsprojektet konstaterade vi att den teoretiska propositionen om att laborationskonstruktionen har medverkat till elevernas kollaboration och appliceringav kritiskt tänkande, har stärkts.
This work aims to develop a proposal for educational material in the form of a programming-oriented Physics and Mathematics lab. The target group is mainly students from the second semester in the Technical Preparatory Year program (KTH), but also students of equivalent knowledge level (for example, students in the upper secondary school- natural science program). The lab was designed to create opportunity for students to:1) apply critical thinking, 2) demonstrate collaboration, 3) increase subject understanding. The proposed educational material comprises computational physics, where a non linear differential equation derived from a mathematical pendulum is solved using numerical methods. The exercises in the lab were formulated with critical thinking in mind and pair programming was used as the context for collaboration. In this paper 1) and 2) were investigated in an educational setting with students from the second semester of the Technical Preporatory Year (KTH). The conversations of four student groups were recorded and a content analysis was performed on the transcriptions of the audio recordings. A pattern matching method was used to strengthen the conclusions. Based on the results of the research project, we found that the theoretical proposition that the construction of the laboratory work has contributed to the collaboration and application of critical thinking by the students,has been strengthened.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Gustafsson, Johanna. "Bakom orden - mellan raderna : Om skolans och lärarens roll för utveckling av elevers kritiska tänkande och kunskap i källkritik." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31868.

Full text

Abstract:

Kritiskt tänkande och förmåga till källkritik är angeläget en fungerade demokrati och därmed en uppgift för skolan. Källkritik beskrivs i litteraturen som en metod om vilken det finns mycket skrivet. Kritiskt tänkande är däremot svårare att definiera, trots att det tycks finnas en samsyn om dess betydelse, inte minst idag när vi möts av stora mängder information via många olika kanaler. Syftet med denna studie är att belysa hur lärare ser på skolans och sin egen betydelse för att elever ska utveckla ett kritiskt tänkande och kunskaper i källkritik. Sex lärare har intervjuats. Lärarna undervisar i samtliga ämnen med undantag slöjd, i årskurserna 4-5, varav en specialpedagog. Studien visar att samtliga lärare anser att kunskaper inom källkritik och förmåga till kritiskt tänkande är viktigt främst relaterat till ökad informationsmängd, Internet och sociala medier. För lärarna är källkritik både lätt definiera och exemplifiera. Källkritik uppfattas som underordnat kritiskt tänkande som i sin tur är svårdefinierat för lärarna. Lärarna anser dock att eleverna inte ska behöva vara källkritiska gentemot skolan och lärarna. Eleverna ska känna sig trygga med att skolan och lärarna förmedlar det som är sant.

Godkännande datum: 2017-06-07

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Altayy, Fares, and Fredrik Schmied. "Stimulering av kritiskt tänkande och kollaboration i en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration: en fallstudie med elever från programmet Tekniskt basår (KTH)." Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-263940.

Full text

Abstract:

Detta arbete syftar till att utveckla ett förslag på ett utbildningsmaterial i form av en programmeringsorienterad fysik- och matematiklaboration. Målgruppen är i första hand studenter som läser andra terminen i det ingenjörsförberedande programmet Tekniskt basår (KTH), men även studenter på motsvarande kunskapsnivå (till exempel elever i gymnasiets naturvetenskapliga program). Laborationen konstruerades för att skapa förutsättningar för studenterna att: 1) Visa på kritiskt tänkande, 2) visa på kollaboration, 3) öka ämnesförståelsen. Det föreslagna utbildningsmaterialet omfattar området beräkningsfysik, där en ickelinjär differentialekvation härled från en matematisk pendel ska lösas med hjälp av numeriska metoder. Laborationens uppgifter formulerades med kritiskt tänkande som utgångspunkt och utfördes med parprogrammering som samarbetsform för kollaboration. I detta arbete undersöktes punkter 1) och 2) i en utbildningssituation med elever från andra terminen på Tekniskt basår. Fyra elevgruppers konversationer spelades in och en innehållsanalys utfördes på transkriberingen av ljudinspelningen. En mönsterjämförelsemetod användes för att stärka slutsatserna. Utifrån resultaten av undersökningsprojektet konstaterade vi att den teoretiska propositionen om att laborationskonstruktionen har medverkat till elevernas kollaboration och applicering av kritiskt tänkande, har stärkts.
This work aims to develop a proposal for educational material in the form of a programming-oriented Physics and Mathematics lab. The target group is mainly students from the second semester in the Technical Preparatory Year program (KTH), but also students of equivalent knowledge level (for example, students in the upper secondary school- natural science program). The lab was designed to create opportunity for students to: 1) apply critical thinking, 2) demonstrate collaboration, 3) increase subject understanding. The proposed educational material comprises computational physics, where a nonlinear differential equation derived from a mathematical pendulum is solved using numerical methods. The exercises in the lab were formulated with critical thinking in mind and pair programming was used as the context for collaboration. In this paper 1) and 2) were investigated in an educational setting with students from the second semester of the Technical Preporatory Year (KTH). The conversations of four student groups were recorded and a content analysis was performed on the transcriptions of the audio recordings. A pattern matching method was used to strengthen the conclusions. Based on the results of the research project, we found that the theoretical proposition that the construction of the laboratory work has contributed to the collaboration and application of critical thinking by the students, has been strengthened.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Nordlund, Birgitta. "Rida i harmoni : en studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7817.

Full text

Abstract:

Nordlund B (2010) Rida i harmoni. En studie om hur ryttare lyckas praktisera sin teori. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i Gävle. Uppsatsens syfte är att undersöka hur ryttaren tänker när den letar harmoni i sin ridning. Genom en kvalitativ studie fick informanterna förklara sina teoretiska kunskaper om vad harmoni är och hur det upplevs. Sedan fick de beskriva hur de tänker när de letar efter harmoni i ridningen. Med detta som grund försökte jag sedan att tolka de faktorer som såg ut att påverka dem när de letade efter harmonin i ridningen. Jag hoppades också att studien skulle ge vägledning om hur ridundervisningen kan utvecklas så att lärandet i ridning underlättas. Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ studie med sex ryttare som går på gymnasiet och där har ridning på schemat. Studien påvisade att ryttarna förstod teorin och de som hade den praktiska kunskapsnivån kunde hitta harmoni i ridningen om de fick handledning. Utan handledning hade de svårare att hitta dit. Min bild av informanterna är att de har svårt att se sin ridning i ett större sammanhang. Det jobbar här och nu och försöker lösa eventuella problem med ett relativt kortsiktligt tänkande. Ryttarna förstod dock vad de gjorde och varför. Detta utan att värdera hur rätt eller fel de utförde det som de trodde att de gjorde.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Joanna, Snälls. "Källkritik, hur gör man : om lärares syn på källkritik i undervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16395.

Full text

Abstract:

The aim of this Master’s thesis is to examine and understand how teachers of younger children view the concept of critical evaluation of information and how their interpretations of the concept relate to their teaching. The need for the development of children’s ability to critically evaluate has been emphasized through research as well as the need for collaboration between teachers and librarians in order to help pupil’s process information into knowledgeThe study has a socio-cultural perspective and the material was collected through observations and qualitative interviews with teachers. The results of the study indicate that many teachers experience uncertainty when it comes to the area of critical evaluation and that they do not teach the subject to any substantial extent. Although there is a new curriculum which clearly raises the question, the issue of critical evaluation is paid comparatively little attention by the teachers. There are, however, teachers who express an interest in the subject. Generally, the teachers think of the critical evaluation of a source as a way to decide what to believe, but other aspects can be distinguished. Some speak about critical evaluation as attitude towards information. A potential way of incorporating critical evaluation into teaching is, according to the teachers, to have a continuing dialogue around the subject with the children.It is likely that teachers need further education within the area of critical evaluation in order for a method development to take place.
Program: Bibliotekarie

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Barrsäter, Patrik, and Alice Roxendal. "En berättande skolas möjligheter." Thesis, Malmö universitet, Institutionen för kultur, språk och medier (KSM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-45646.

Full text

Abstract:

Denna kunskapsöversikt har som syfte att belysa vilka effekter berättande arbetsmetoder kanha på elever i grundskolan. Utifrån frågeställningen “Vad säger forskning om hur berättande arbetsmetoder i skolan kan verka språkligt, kunskapsmässigt och socialt utvecklande för yngreelever?” har vi letat efter forskningsresultat i vetenskapliga tidskrifter och andra källor genom systematiska sökningar. En tematisk analys med utgångspunkt i grounded theory har gjorts påresultaten av en mängd litteratursökningar, där tio texter, åtta artiklar och två avhandlingar, som berör berättande har valts ut. Den tematiska analysen visade intressanta resultat inom yngre elevers utveckling av vokabulär, literacy, sociala kompetenser, kritiskt tänkande samt deras intresse och engagemang för undervisningen. Resultatet visar bland annat att berättande ger ett sammanhang vid inlärning av ord, att elever kan lära sig att relatera till andra genom attanvända berättande samt att berättande och berättelser kan användas för att få igång kritiskt tänkande genom förståelse och diskussioner efter en berättarstund. Utifrån vår resultatgenomgång och diskussion kan vi dra slutsatsen att berättande arbetsmetoder har positiv inverkan inom flera områden, som literacy och social utveckling, samt har stora möjligheter att vara ett bra verktyg i lärarens arsenal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Edestrand, Mikael, and Sandra Lindberg. "Bildning och fostran av den kritiska medborgaren i ett digitalt landskap." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33267.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en ökad förståelse för de utmaningar som ställs på våra grundskoleelever i en föränderlig och digitaliserad värld. Vi vill studera vilken roll det kritiska tänkandet spelar i ett samhälle där informationsflödet är stort och där gemene person får lov att vara delaktig i informationsskapandet. Med ett fokus på samhällskunskapens källkritiksundervisning vill vi undersöka utbildningens roll i att utveckla och att rusta våra unga samhällsmedborgare för en digitaliserad framtid och samtid. De frågeställningar som vi utgått ifrån i vårt arbete är “Vad säger forskningen om samhällskunskapens källkritiksundervisning i grundskolans digitaliserade klassrum?” och ”Vilken funktion anser forskarna att det kritiska tänkandet har i ett digitalt samhälle?”. Vår metod består av en genomförd analys av aktuell forskning kring området. Genom att söka i olika databaser såsom Libsearch och ERIC har vi funnit nio vetenskapliga artiklar (granskade genom peer-review), en licentiatavhandling, två doktorsavhandlingar samt olika policytexter som utgör grunden för vår analys och vårt resultat. Kunskapsöversikten ger en bred bild av de kompetenser som behövs för en digitaliserad framtid och samtid, med tyngdpunkt på det kritiska tänkandet. Slutsatser vi kunnat göra utifrån den aktuella forskningen är att synen på läsning behöver förändras och att multimodala texter därmed bör få en större plats i undervisningen, samt att elever behöver stöd i att granska dessa texter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Johansson, Annika, and Åse Magnusson. "”Vissa kan man lita på mer än andra” . En studie i gymnasieelevers källkritiska bedömningar." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18433.

Full text

Abstract:

The main purpose of this master thesis is to examine how high school students think when they independently are evaluating information for a school assignment. We examine what types of sources they use, and what their reasons are. Besides that we also examine what sorts of criteria they use when evaluating if a source is usable, and if there are any other factors that can have an influence for their choice of material. We have done a qualitative study with 23 students, where the students wrote down their answers in a questionnaire containing wide open questions. We have created our own tool for analysing the material by extracting the most general things in our chapter of earlier research, concerning the three questions which our study is based on. The result shows that the students trust literature and primary sources. Our students also make extensive use of the Internet, but they are sceptical of its trustworthiness. They trust sources of authority, and they make independent evaluations concerning the credibility by comparing sources with each other. The students use a great number of criteria when they are evaluating sources, which indicate that they examine their sources very thoroughly. We can also see a number of factors that can have an effect on the students when they are judging a source’s relevance. The result also shows that our students are really good at evaluating sources, and that training in critical thinking improves the students’ source critical consciousness.
Uppsatsnivå: D

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Klang, Natalie, and Emelie Svensson. ""Mm... alla kan göra sånna bilder!" : En studie om yngre barns konstituerande av källkritik i mötet med digitala bilder." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39039.

Full text

Abstract:

I takt med den ökade digitaliseringen har digitala verktyg lyfts in i den svenska förskolansläroplan utifrån en ny revidering (Skolverket, 2018), vilket innebär att utvecklandet av digitalkompetens samt källkritisk förmåga blir innehåll för måluppfyllelse i förskolans verksamhet.Med hänsyn till det enorma informationsflöde som barn möter varje dag blir det väsentligt attförstå hur barn skapar mening och kunskap av multimodala texter. Studiens syfte är därför attundersöka hur källkritik konstitueras av barn i digitala aktiviteter. De frågor som studien ämnarsvara på är: “Vilka kunskaper om källkritik uttrycker barn när de samtalar om digitala bilder?”,“Vilka tecken på källkritik representeras i barns handlingar när de möter digitala bilder?” samt“Vilka kunskaper om källkritik konstitueras i aktiviteter med digitala bilder?”. Studien ärkvalitativ och utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv med multimodal designinriktningsom teoretisk utgångspunkt. Utifrån detta skapades aktiviteter där barn skulle studera ett antaldigitalt manipulerade bilder med utgångspunkt i källkritiska kriterier. Resultatet visade på attdialogen har stor betydelse för meningsskapande i barns utvecklande av källkritik. I dettasammanhang är barnen aktiva aktörer i meningsskapandet av de bilder som de studerar, där allaolika aktörer bidrar till att konstituera erfarenheter och kunskaper om källkritik. Utvecklandetav källkritik är väsentligt för barns livslånga lärande och är något som bör integreras redan itidig ålder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Eriksson, Amanda. "Den kritiska Messengergenerationen : En studie om politiska diskussioner i sociala medier samt skolans roll i att forma kritiskt tänkande individer." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-44205.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to explore how social media can be used as a forum to discuss politics and also how young people use critical reflection to evaluate the information available on social media. To achieve the purpose, a qualitative research is used. The empirical data is collected through semi-structured interviews with six high school students who voted in the Swedish parliamentary elections in/of 2014. The empirical data were then analyzed based on previous research on social media, and the school's mission to foster individuals who think critically. The analysis is also based on the theory of deliberative democracy model. The study shows that social media can be used as a platform for political discussions but it is in a large extent characterized by mudslinging between the sides for and against the various political elements. The survey also shows that the interviewed students do not understand the implications of source criticism. Instead they use critical thinking to determine what is a good or a bad source. The study shows that the deliberative democracy model cannot be applied to social media in its present form, but should be seen as an ideal image of how a deliberative democracy should work.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Hembo, Robin, and Emil Eskilsson. "Värdeladdade områden i historieundervisningen." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39809.

Full text

Abstract:

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur historielärare planerar, genomför och bedömer sitt arbete med värdeladdade områden för att uppmuntra eleverna till ifrågasättande utan att elevernas uttalanden strider mot värdegrunden. Vi använder tre stycken frågeställningar: "Hur planerar, genomför och bedömer historielärare arbetet med värdeladdade områden?", "Tillåts elever förhålla sig ifrågasättande till Förintelsen?" och "Hur motiverar lärarna sina metodiska och didaktiska val gällande arbetet med värdeladdade områden?". Vi sökte informanter till kvalitativa intervjuer genom personlig rekrytering, vilket innebär att vi själva kontaktade lärare som uppfyller vissa kriterier. Därefter intervjuades dessa, varpå ljudinspelningen transkriberades. De transkriberade intervjuerna delades in i olika kategorier och analyserades utifrån vårt teoretiska ramverk. Ramverket kretsar kring två olika delar. Utifrån Fredrik Alvén undersöker vi undervisningens bekräftande eller ifrågasättande karaktär, medan John Goodlad bidrar till analysen genom teorier om olika läroplaner. Resultatet visar att alla deltagande lärare alltid vill uppmuntra eleverna till ifrågasättande. Däremot har de någorlunda skiljande uppfattningar om var ifrågasättandet slutar och var värdegrundsbrott börjar. Dessutom visar det sig att elevernas bakgrund är viktig att beakta vid värdeladdade områden. Det är till stor del denna bakgrund som avgör hur känsligt ett område är och lärare måste kunna anpassa sig själva och sin undervisning efter detta. Detta betyder att Förintelsen, som elever i Sverige nuförtiden inte har en så stark koppling till, inte längre är lika värdeladdad som visst annat historiskt innehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Kasimir, Ellen, and Kërçovare Veliu. "Kan man se det på ett annat sätt? : Hur lärare förhåller sig till nyanserat tänkande." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-42431.

Full text

Abstract:

Den här studien undersöker hur gymnasielärare tolkar och arbetar mot värdeordet nyanserat som finns i kunskapskraven för samhällskunskap. En kvalitativ metod har använts i studien som utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Teorier från Johan Sandahl, Maria Rönnlund et al. och Suzanne Parmenius Swärd används för att analysera empirin. Resultatet av studien är att de intervjuade lärarna tolkar nyanserat tänkande framförallt som en tankeförmåga. Det skaver mot tidigare forskning som belyser att nyanserat tänkande, utöver en tankeförmåga, är en språklig förmåga. Resultatet tillsammans med tidigare forskning visar att nyanserat tänkande, att ta olika perspektiv, är en demokratisk förmåga. Studien visar också att lärare arbetar på olika sätt för att elever ska vara nyanserade men att undervisningen huvudsakligen består av en social process i form av samtal och diskussion. Studien har också belyst att det är skillnad mellan prestation och förståelse. Att uppnå kunskapskraven för nyanserade resonemang och diskussioner är inte en garant för att kunna göra samma sak i ett annat sammanhang. Vidare har studien visat att det existerar ett forskningsgap kring nyanserat tänkande och att det behövs mer kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Kjellin, Mattias. "Internet som läromedel : Begreppsdefinition, läroplansanalys och intervjuundersökning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-161613.

Full text

Abstract:

Denna studie inriktar sig på läromedelsanvändandet inom samhällskunskapsämnet i den svenska grundskolan. Särskilt granskar den användandet av Internet som läromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser när det gäller den pedagogiska vardagen på skolorna. För att få en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som läromedel analyseras den nya läroplanen Lgr11 i relation till tidigare gällande läroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillämpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhällskunskapslärare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lärare flexibilitet i urvalet av läromedel. Denna flexibilitet tillämpar lärarna också till fullo och använder såväl traditionella läroböcker som modern IT-teknik och Internet som läromedel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Kritiskt tänkande'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles