Log in

Relevant bibliographies by topics / Kroniska sjukdomar

Contents

Journal articles
Dissertations / Theses
Books

Academic literature on the topic 'Kroniska sjukdomar'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 31 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kroniska sjukdomar.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kroniska sjukdomar"

1

Pagels, A. A. "Egenvard -- kapacitet i vardagen vid kronisk sjukdom." Nordic Journal of Nursing Research 24, no. 3 (September 1, 2004): 10–14. http://dx.doi.org/10.1177/010740830402400303.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Pagels, Agneta, Marie Wång, Annelie Magnusson, Annika Eriksson, and Stefan Melander. "Patientdagbok vid kronisk sjukdom — utvärdering av ett verktyg i vård och egenvård." Nordic Journal of Nursing Research 28, no. 3 (September 2008): 49–52. http://dx.doi.org/10.1177/010740830802800312.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Närvänen, Anna-Liisa, and Pia Åsbring. "Kroniskt trötthetssyndrom, ﬁbromyalgi och risken att bli stigmatiserad." Socialvetenskaplig tidskrift 11, no. 1 (March 28, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2004.11.1.2647.

Full text

Abstract:

25 kvinnor med kroniskt trötthetssyndrom respektive ﬁbromyalgi har intervjuats i syfte att undersöka om de upplever att sjukdomarna kan vara stigmatiserande för dem. Stigma beskrevs i synnerhet förekomma före det att diagnosen fastställts och vara relaterad till den osäkerhet som sjukdomarna är förknippade med.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Bergström, Jan. "Tobaksrökning och kronisk destruktiv parodontal sjukdom." Den norske tannlegeforenings Tidende 115, no. 5 (April 7, 2005). http://dx.doi.org/10.56373/2005-5-4.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Jeppsson Grassman, Eva. "Tid, tillhörighet och anpassning Kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv." Socialvetenskaplig tidskrift 8, no. 4 (March 7, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2001.8.4.2770.

Full text

Abstract:

Under de senaste decennierna har livsloppsforskningen expanderat. Som regel fokuseras »det typiska livsloppet«. Vad det innebär att leva med funktionshinder under lång tid och vilken betydelse det har för att forma individens liv – det är frågor som hittills knappast studerats. I den här artikeln diskuteras några frågor med anknytning till kronisk sjukdom och funktionshinder ur ett livsloppsperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Jukkala, Tanya, Sara Ferlander, Osman Aytar, Emma Engdahl, Antoaneta Hristova, Maria Hopstadius, Andrew Blasko, and Vessela Misheva. "Att leva med en världsomfattande pandemi." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22256.

Full text

Abstract:

Covid-19 började som en hälsokris och växte snabbt till en omfattande samhällskris – i det privata och offentliga livet, nationellt och internationellt, lokalt och globalt. Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om människors oro under covid-19-pandemins första fas i Sverige. Oro studeras utifrån sociodemografiska faktorer, socialt kapital samt människors bedömningar av nationella åtgärder och potentiella hot. Studiens teoretiska ramverk utgår från begrepp och teorier om oro och socialt kapital. Data samlades in i Sverige under april–maj 2020 med hjälp av en webbaserad enkät om människors erfarenheter av covid-19-pandemin. Genom multipel regressionsanalys och multipel korrespondensanalys fann vi att graden av oro är nära kopplad till bedömningen av nationella åtgärder som felaktiga, samt till uppfattningen att själva viruset covid-19 är det största hotet (i jämförelse med ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin). Dessa faktorer var även relaterade till högre ålder, kronisk sjukdom samt lågt socialt kapital. Artikeln pekar på ett behov av mer sociologisk forskning – både kvantitativ och kvalitativ – om pandemins olika konsekvenser i vardagslivet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Kroniska sjukdomar"

1

Fors, Styf Karin, and Irene Hylander. "Socialt stöd till ungdomar med kroniska sjukdomar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14884.

Full text

Abstract:

Social support is important for adults well-being, quality of life and self-esteem. The nurse should respond to the patient's care needs, knowledge of social support for young people with chronic diseases is therefore important. The purpose was to investigate who or which ones provide social support for young people with chronic diseases and what social support contributes to. A descriptiv design where used. The literature search in the database Medline via Cinahl resulted in twelwe articles. The results showed that young people with chronic diseases received support from family, friends, healthcare professionals, through technology, school and pets. Social support led to protection, quality of life, Sense of Coherence (SOC) and independence. Protection meant someone was there for them and quality of life to be like everyone else. SOC meant to get help to deal with life of their own resources and independence to fend for themselves. Social support for young people with chronic diseases is important. The nurse should know that young people need support from different groups and what it leads to. Further research about nurse's perceptions of their role with regard to support for young people would be of interest. Key words: Social support, young people, care, chronic diseases.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Epli, Nathan, and Simon Zameshaev. "Patienters upplevelser av digitaliserat egenvårdsstöd vid kroniska sjukdomar : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33862.

Full text

Abstract:

BakgrundAntal människor som lever med kroniska sjukdomar stiger samtidigt som dagens hälso- och sjukvård präglas av tids- och personalbrist. En faktor som kan underlätta hantering av dessa problem kan vara digitalisering (e-hälsa).SyfteSyftet är att belysa patienters upplevelser av digitaliserat egenvårdsstöd vid diabetes, kroniska lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.MetodDenna uppsats är en litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar (n=19) med kvalitativ metod. Innehållsanalys av studierna utfördes med hjälp av NVivo.ResultatDet identifierades fyra huvudkategorier: (1) ”Patienters förhållningssätt till digitala hjälpmedel”; (2) ”Förutsättningar för säkerhet”; (3) ”Samspel mellan patient och sjukvård”; (4) ”Förändringar i uppfattningen”.DiskussionDigitalisering framhäver att komponenter som utbildning, sociala kontakter och monitorering bidrar till konsekvenser som kunskapsutveckling, känsla av samhörighet och upplevd trygghet.SlutsatsGenom att känna till vilka möjligheter digitalisering bär med sig skulle sjuksköterskan kunna stödja patientens egenvårdskapacitet. Dessutom skulle e-hälsa kunna involveras i sjukdomsförebyggande arbeten.

Godkännande datum: 2018-03-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Andersson, Elin, and Sofie Engebratt. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19268.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer.
Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Johansson, Klas. "Fördelar med en växtbaserad kost som behandling vid kroniska sjukdomar : en kvalitativ studie om patienters upplevelser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122948.

Full text

Abstract:

Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet. Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan. Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost.
Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis. Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Sandell, Caroline, and Tove Shacham. "Kroniskt sjuka och utvecklingen av digitaliseringen inom vården - En kvalitativ studie om hur äldre personer med kroniska sjukdomar upplever digitalisering." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75489.

Full text

Abstract:

The increased influence of digitalizing in the Swedish healthcare is a change that some people find it hard to adapt to. For most youths and people from the younger generations this is not considered a problem, since they have been exposed to different aspects of digitalization throughout their lives. However, how do older people and especially older people with chronic diseases feel about the digitalization and the changes it brings? The purpose of this study is to explore how people with chronic diseases experience this progresses in the society that has contributed to the digitalization within healthcare and the increased utilization of digital platforms. Previous studies indicate that both the change in the doctor-patient relationship and the increased possibilities for patient to access health information from their homes, is an effect of the digitalization. In this study, which is conducted with a qualitative method, we come to understand that older people with chronic diseases find it difficult to adapt to the digitalization. None of the participants are opposing it, rather they experience the changes as complicated. Furthermore, the participants stress the prerequisite of the physical contact with a doctor to enable a correct medical assessment. Whether or not this means that health centers will be dismantled is still unknown. However, our study shows that there is no resistance to digitalization among the participants, provided it is executed in a correct and trustworthy manner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hylander, Irene, and (fd Johansson) Karin Lindström. "Socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar : En intervjustudie ur skolsköterskors perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118502.

Full text

Abstract:

Syfte: Att beskriva skolsköterskors sociala stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Bakgrund: Ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar hade behov av socialt stöd för att klara av sin skolgång på ett tillfredsställande sätt. Skolsköterskor ska arbeta förebyggande och främjande och genom hälsofrämjande omvårdnad stötta elever och vårdnadshavare vid sjukdom gentemot skolans miljö och krav. Eleverna värdesatte att skolsköterskorna lyssnade på dem aktivt och ställde motfrågor. Vidare ansåg eleverna att förtroende, uppmärksamhet, respekt, äkthet, tillgänglighet och kontinuitet var betydelsefullt i kontakten med skolsköterskorna.Design: Kvalitativ design med induktiv ansats.Metod: Individuella intervjuer utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Totalt nio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och 16 underkategorier. Studien visade att skolsköterskors sociala stöd till elever med långvariga och kroniska sjukdomar utgjordes av att finnas tillhands, vara lyhörd och stötta föräldrar i kontakten med vården. Skolsköterskorna upplevde det positivt att involvera föräldrarna i elevernas skolsituation. I interaktionen med elever och föräldrar var samtal ett betydelsefullt verktyg för skolsköterskorna. Tidsbrist bidrog till att det sociala stödet påverkades negativt och tillgängligheten för eleverna försämrades.Slutsats: Skolsköterskornas arbete var mångfacetterat, ställde krav på kompetens, flexibilitet och samarbetsförmåga. De hade en betydelsefull roll när det gällde att ge socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Nyckelord: socialt stöd, skolsköterskor, elever, ungdomar, långvarig sjukdom, kronisk sjukdom, omvårdnad
Aim: To describe school nurses social support to adolescents with long-term and chronic illness. Background: Adolescents with long-term and chronic illness needed social support in order to cope with their schooling in a satisfactory manner. School health nurses work with health prevention and health promotion and should support students and their parents during illness towards the school environment and demands. Students appreciated that the school health nurses listened to them actively and asked counter-questions. Furthermore, the students felt that trust, attention, respect, genuineness, availability and continuity of contact with the school nurses were significant. Design: Qualitative design with inductive approach. Method: Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Nine nurses were interviewed and the interviews were analyzed using qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in six categories and 16 subcategories. The study showed that school health nurses’ social support to students with long-term and chronic illness were to be available, be responsive and to support parents in their contact with healthcare. The school health nurses experienced it positively to involve parents in students' school situation. In the interaction with students and parents the dialogue was a meaningful tool for the school health nurses. Social support was negatively affected by lack of time, and the availability for the students was deteriorated. Conclusion: School health nurses work was multifaceted, required expertise, flexibility and teamwork skills. They had a meaningful role in providing social support to adolescents with long-term and chronic illness.Keywords: social support, school health nurses, students, adolescents, long-term illness, chronic illness, nursing

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Cubero, Josefin. "Upplevelsen av transitionen från barn- till vuxensjukvård : En litteraturöversikt om unga vuxna med kroniska sjukdomar." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44306.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Karremo, Christin, and Janina Yin. "Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar. : En systematisk litteraturöversikt." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43679.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sexuell hälsa är en fundamental komponent för en persons allmänna hälsa och är av betydelse för välbefinnande, detta oavsett om personen är frisk eller har en kronisk sjukdom. Personer med kronisk sjukdom som upplever sexuell ohälsa anser att samtal om sexuell hälsa är viktigt men de upplever att dessa samtal sällan tas upp av sjuksköterskor. Kvantitativa studier visar att sjuksköterskor har svårt att samtala om sexuell hälsa vid omvårdnadsmötet, men dessa studier ger inte sjuksköterskor möjlighet att uttrycka sina erfarenheter om detta ämne med egna ord. Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar samt få en ökad förståelse av vilka utmaningar det finns för att detta samtal skall initieras. Metod: Den tillämpade metoden i den systematiska litteraturöversikten har utgått från de olika stegen i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra tolkande teman: Hinder för att initiera samtalet, Främjande faktorer som underlättar samtalet, Relationen mellan sjuksköterska och patient samt Patientens anamnes. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårigheter att samtala om sexuell hälsa. Oavsett om det ansågs vara ens plikt att initiera detta samtal eller inte prioriterades det många gånger bort. För att synliggöra och påvisa vikten av samtal om sexuell hälsa inom omvårdnad bör det utgöra en del i sjuksköterskans olika utbildningar.
Background: Sexual health is a fundamental component of a person's general health and it is important for wellbeing, regardless of whether a person is healthy or has a chronic disease. Persons with chronic disease who experience sexual illness believe that the conversation about sexual health is important, but they experience that these conversations rarely are raised by nurses. Quantitative studies show that nurses have difficulties talking about sexual health at the meeting with patients, but these studies do not allow nurses to express their experiences on this topic in their own words. Aim: The aim of this systematic review was to map nurses' experience of talking about sexual health with persons with chronic diseases and to gain an increased understanding of the challenges that exist for this conversation to be initiated. Method: The applied method in the systematic review has been based on the various steps in the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services (SBU). Results: The systematic review resulted in four interpretive themes: Obstacles to initiating the conversation, Promoting factors that facilitate the conversation, The relationship between nurse and patient and The patient's anamnesis. Conclusion: Nurses' experience difficulty talking about sexual health. Regardless of whether it was considered to be their duty to initiate this conversation or not, it was often de-prioritised. In order to make the conversation about sexual health in nursing visible and demonstrate its importance, it should be a part of nurse’s various educations.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Åsbring, Pia. "Osäkra "sjukdomar" - dilemman och möjligheter : kvinnliga "patienters" och läkares erfarenheter av kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-603-0/.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lindholm, Christina. "Socio-economic consequences of longstanding illness /." Stockholm, 2002. http://diss.kib.ki.se/2002/91-7349-274-4.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

More sources

Books on the topic "Kroniska sjukdomar"

1

Öhrn, Ingbritt. Livet, identiteten och kronisk sjukdom: En socialpsykologisk studie av unga vuxna diabetiker. Göteborg: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 2000.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Chronic Illness and Disability: Principles for Nursing Care. Elsevier Australia, 2008.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Chronic Illness and Disability: Principles for Nursing Practice. Elsevier - Health Sciences Division, 2013.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Chronic Illness and Disability: Principles for Nursing Practice. Elsevier Australia, 2013.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Gallego, Nelson Hernan Gonzalez. Liva Med Epok: KRONISK OBSTRUKTIV PULMON�R Sjukdom. Independently Published, 2019.

Find full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!