To see the other types of publications on this topic, follow the link: Kroniska sjukdomar.
Dissertations / Theses on the topic 'Kroniska sjukdomar'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 50 dissertations / theses for your research on the topic 'Kroniska sjukdomar.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Fors, Styf Karin, and Irene Hylander. "Socialt stöd till ungdomar med kroniska sjukdomar." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14884.
Full textAbstract:
Social support is important for adults well-being, quality of life and self-esteem. The nurse should respond to the patient's care needs, knowledge of social support for young people with chronic diseases is therefore important. The purpose was to investigate who or which ones provide social support for young people with chronic diseases and what social support contributes to. A descriptiv design where used. The literature search in the database Medline via Cinahl resulted in twelwe articles. The results showed that young people with chronic diseases received support from family, friends, healthcare professionals, through technology, school and pets. Social support led to protection, quality of life, Sense of Coherence (SOC) and independence. Protection meant someone was there for them and quality of life to be like everyone else. SOC meant to get help to deal with life of their own resources and independence to fend for themselves. Social support for young people with chronic diseases is important. The nurse should know that young people need support from different groups and what it leads to. Further research about nurse's perceptions of their role with regard to support for young people would be of interest. Key words: Social support, young people, care, chronic diseases.
2
Epli, Nathan, and Simon Zameshaev. "Patienters upplevelser av digitaliserat egenvårdsstöd vid kroniska sjukdomar : En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33862.
Full textAbstract:
BakgrundAntal människor som lever med kroniska sjukdomar stiger samtidigt som dagens hälso- och sjukvård präglas av tids- och personalbrist. En faktor som kan underlätta hantering av dessa problem kan vara digitalisering (e-hälsa).SyfteSyftet är att belysa patienters upplevelser av digitaliserat egenvårdsstöd vid diabetes, kroniska lungsjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar samt cancer.MetodDenna uppsats är en litteraturöversikt som baseras på vetenskapliga artiklar (n=19) med kvalitativ metod. Innehållsanalys av studierna utfördes med hjälp av NVivo.ResultatDet identifierades fyra huvudkategorier: (1) ”Patienters förhållningssätt till digitala hjälpmedel”; (2) ”Förutsättningar för säkerhet”; (3) ”Samspel mellan patient och sjukvård”; (4) ”Förändringar i uppfattningen”.DiskussionDigitalisering framhäver att komponenter som utbildning, sociala kontakter och monitorering bidrar till konsekvenser som kunskapsutveckling, känsla av samhörighet och upplevd trygghet.SlutsatsGenom att känna till vilka möjligheter digitalisering bär med sig skulle sjuksköterskan kunna stödja patientens egenvårdskapacitet. Dessutom skulle e-hälsa kunna involveras i sjukdomsförebyggande arbeten.Godkännande datum: 2018-03-26
3
Andersson, Elin, and Sofie Engebratt. "Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar : En kvalitativ litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19268.
Full textAbstract:
Bakgrund: Antal patienter med kroniska sjukdomar ökar. Detta orsakar lidande och förändrad livsvärld hos patienter. Att drabbas av kronisk sjukdom kan innebära ökade antal tillfällen som kräver vård. Sjuksköterskans ansvar är att ge en personcentrerad vård och lindra lidande trots komplexa vårdsituationer. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med kroniska sjukdomar. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturöversikt. Resultat: Resultatet visar att förståelse för patienten kunde uppnås genom öppenhet och lyssnande. En vårdande relation gynnar den personcentrerade vården och genom att stärka patientens självbestämmande ökade engagemanget. Stöttning för både patienter och sjuksköterskor ansågs vara viktigt, genom reflektion kunde stöttning utvecklas. Bristande följsamhet hos patienten hanterades på olika sätt av sjuksköterskorna. Tiden var en viktig faktor som kunde påverka den vårdande relationen och informationen som framkom genom samtal. Slutsats: Sjuksköterskor upplever att patienter med kroniska sjukdomar är komplexa och kräver långa vårdtillfällen och regelbunden vårdkontakt. Genom att vara öppen och lyssna ökade förståelsen för patienten vilket gynnar vårdrelationen och således den personcentrerade vården. För att göra vården mer patientsäker upplevde sjuksköterskorna tiden, koordinering, interprofessionellt arbete, stöttning och hanteringen av bristande följsamhet som viktiga faktorer.Background: The number of patients with chronic diseases is increasing and causing suffering and a changed life situation for patients. Suffering from a chronic illness can mean an increased number of occasions that require care. The nurse's responsibility is to provide person-centered care and alleviate suffering despite complex care situations. Aim: To research nurses' experiences of caring for patients with chronic diseases. Method: The study is a qualitative literature review. Results: Understanding could be achieved through openness and listening. A caring relationship benefits the person-centered care and by strengthening the patient's selfdetermination, the commitment increased. Support for both patients and nurses was considered important, through reflection support could be developed. Lack of patient compliance was handled in different ways. Time was an important factor that could affect the caring relationship and the information that could emerge through conversations. Conclusion: Nurses experience that chronically ill patients are complex, require long-care sessions and regular care contact. By being open and listening, the understanding increased, which benefits the care relationship and thus the person-centered care. To make care more patient-safe, the nurses experienced time, coordination, interprofessional work, support and management of lack of compliance as important factors.
4
Johansson, Klas. "Fördelar med en växtbaserad kost som behandling vid kroniska sjukdomar : en kvalitativ studie om patienters upplevelser." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kostvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122948.
Full textAbstract:
Bakgrund Kroniska sjukdomar utgör nu den största sjukdomsbördan i världen och 70-80% av sjukvårdskostnaderna. De flesta kroniska sjukdomar kan förebyggas med ändrade levnadsvanor men det behövs effektiva metoder. En växtbaserad kost har visat sig vara en kostnadseffektiv behandling för riskfaktorer som övervikt, högt kolesterol, högt blodtryck och nedsatt insulinkänslighet. Syfte Att utforska patienters upplevelser relaterade till växtbaserad kost som behandling vid kronisk sjukdom. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som använt sig av en växtbaserad kost som behandling vid sin kroniska sjukdom. En semistrukturerad intervjuguide användes och materialet spelades in och transkriberades. Materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat Personerna upplevde stora hälsoförbättringar genom en växtbaserad kost. Inspirationen till kosten kom från andra håll än sjukvården som inte heller kunde vara det stöd i behandlingen som informanterna önskat. Kunskapen om växtbaserad kost behöver öka inom sjukvården för kunna hjälpa patienter som är intresserade. Kostbehandling är central i en patientcentrerad vård vid kroniska sjukdomar och ger patienter egenkontroll över hälsan. Slutsats Studien har visat att en växtbaserad kost kan innebära hälsofördelar vid behandling av kronisk sjukdom. Patienterna genomförde övergången till en växtbaserad kost på egen hand utan stöd från sjukvården. En drivkraft hos patienterna var viljan att kunna påverka sin situation. Kunskapen om en växtbaserad kost kom inte från sjukvården utan från media. Ett önskemål som framkom var behovet av att sjukvården kunde bistå med råd och stöd vid en övergång till växtbaserad kost.Background Non-communicable diseases are today responsible for the greatest burden of disease in the world and 70-80% of health care costs. Most non-communicable diseases can be prevented with changes in lifestyle, but there is a need for effective methods. A plant-based diet has proven to be a cost-effective treatment of risk factors such as obesity, high cholesterol, high blood pressure and impaired insulin sensitivity. Objective To investigate patients’ experiences related to a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. Method Four interviews were performed with patients using a plant-based diet as treatment for their chronic diseases. A semi-structured interview was used and the collected data was recorded and transcribed. The data was analyzed using content analysis. Results The participants experienced great health improvements through a plant-based diet. The inspiration for the diet came from other sources than from health care providers who also failed to support the treatment in the way that participants had wished. The awareness around plant-based diet needs to increase among health care workers in order to help patients who are interested. Dietary advises are essential for patient-centered care relating to chronic diseases and can provide patients with self-empowerment concerning their health. Conclusion This study has shown that a plant-based diet can bring health benefits in the treatment of chronic disease. Patients completed the transition to a plant-based diet on their own without support from the health care system. A driving force among the patients was the desire to influence their situation. Information about a plant-based wasn’t provided by health professionals, but from the media. Patients expressed the need for advice and support from Health Care regarding their transition towards a plant-based diet.
5
Sandell, Caroline, and Tove Shacham. "Kroniskt sjuka och utvecklingen av digitaliseringen inom vården - En kvalitativ studie om hur äldre personer med kroniska sjukdomar upplever digitalisering." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75489.
Full textAbstract:
The increased influence of digitalizing in the Swedish healthcare is a change that some people find it hard to adapt to. For most youths and people from the younger generations this is not considered a problem, since they have been exposed to different aspects of digitalization throughout their lives. However, how do older people and especially older people with chronic diseases feel about the digitalization and the changes it brings? The purpose of this study is to explore how people with chronic diseases experience this progresses in the society that has contributed to the digitalization within healthcare and the increased utilization of digital platforms. Previous studies indicate that both the change in the doctor-patient relationship and the increased possibilities for patient to access health information from their homes, is an effect of the digitalization. In this study, which is conducted with a qualitative method, we come to understand that older people with chronic diseases find it difficult to adapt to the digitalization. None of the participants are opposing it, rather they experience the changes as complicated. Furthermore, the participants stress the prerequisite of the physical contact with a doctor to enable a correct medical assessment. Whether or not this means that health centers will be dismantled is still unknown. However, our study shows that there is no resistance to digitalization among the participants, provided it is executed in a correct and trustworthy manner.
6
Hylander, Irene, and (fd Johansson) Karin Lindström. "Socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar : En intervjustudie ur skolsköterskors perspektiv." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-118502.
Full textAbstract:
Syfte: Att beskriva skolsköterskors sociala stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Bakgrund: Ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar hade behov av socialt stöd för att klara av sin skolgång på ett tillfredsställande sätt. Skolsköterskor ska arbeta förebyggande och främjande och genom hälsofrämjande omvårdnad stötta elever och vårdnadshavare vid sjukdom gentemot skolans miljö och krav. Eleverna värdesatte att skolsköterskorna lyssnade på dem aktivt och ställde motfrågor. Vidare ansåg eleverna att förtroende, uppmärksamhet, respekt, äkthet, tillgänglighet och kontinuitet var betydelsefullt i kontakten med skolsköterskorna.Design: Kvalitativ design med induktiv ansats.Metod: Individuella intervjuer utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Totalt nio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och 16 underkategorier. Studien visade att skolsköterskors sociala stöd till elever med långvariga och kroniska sjukdomar utgjordes av att finnas tillhands, vara lyhörd och stötta föräldrar i kontakten med vården. Skolsköterskorna upplevde det positivt att involvera föräldrarna i elevernas skolsituation. I interaktionen med elever och föräldrar var samtal ett betydelsefullt verktyg för skolsköterskorna. Tidsbrist bidrog till att det sociala stödet påverkades negativt och tillgängligheten för eleverna försämrades.Slutsats: Skolsköterskornas arbete var mångfacetterat, ställde krav på kompetens, flexibilitet och samarbetsförmåga. De hade en betydelsefull roll när det gällde att ge socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Nyckelord: socialt stöd, skolsköterskor, elever, ungdomar, långvarig sjukdom, kronisk sjukdom, omvårdnadAim: To describe school nurses social support to adolescents with long-term and chronic illness. Background: Adolescents with long-term and chronic illness needed social support in order to cope with their schooling in a satisfactory manner. School health nurses work with health prevention and health promotion and should support students and their parents during illness towards the school environment and demands. Students appreciated that the school health nurses listened to them actively and asked counter-questions. Furthermore, the students felt that trust, attention, respect, genuineness, availability and continuity of contact with the school nurses were significant. Design: Qualitative design with inductive approach. Method: Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Nine nurses were interviewed and the interviews were analyzed using qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in six categories and 16 subcategories. The study showed that school health nurses’ social support to students with long-term and chronic illness were to be available, be responsive and to support parents in their contact with healthcare. The school health nurses experienced it positively to involve parents in students' school situation. In the interaction with students and parents the dialogue was a meaningful tool for the school health nurses. Social support was negatively affected by lack of time, and the availability for the students was deteriorated. Conclusion: School health nurses work was multifaceted, required expertise, flexibility and teamwork skills. They had a meaningful role in providing social support to adolescents with long-term and chronic illness.Keywords: social support, school health nurses, students, adolescents, long-term illness, chronic illness, nursing
7
Cubero, Josefin. "Upplevelsen av transitionen från barn- till vuxensjukvård : En litteraturöversikt om unga vuxna med kroniska sjukdomar." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-44306.
Full text
8
Karremo, Christin, and Janina Yin. "Sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar. : En systematisk litteraturöversikt." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för vårdvetenskap (VV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43679.
Full textAbstract:
Bakgrund: Sexuell hälsa är en fundamental komponent för en persons allmänna hälsa och är av betydelse för välbefinnande, detta oavsett om personen är frisk eller har en kronisk sjukdom. Personer med kronisk sjukdom som upplever sexuell ohälsa anser att samtal om sexuell hälsa är viktigt men de upplever att dessa samtal sällan tas upp av sjuksköterskor. Kvantitativa studier visar att sjuksköterskor har svårt att samtala om sexuell hälsa vid omvårdnadsmötet, men dessa studier ger inte sjuksköterskor möjlighet att uttrycka sina erfarenheter om detta ämne med egna ord. Syftet: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att kartlägga sjuksköterskors erfarenheter av att samtala om sexuell hälsa med personer med kroniska sjukdomar samt få en ökad förståelse av vilka utmaningar det finns för att detta samtal skall initieras. Metod: Den tillämpade metoden i den systematiska litteraturöversikten har utgått från de olika stegen i Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra tolkande teman: Hinder för att initiera samtalet, Främjande faktorer som underlättar samtalet, Relationen mellan sjuksköterska och patient samt Patientens anamnes. Slutsats: Sjuksköterskor erfar svårigheter att samtala om sexuell hälsa. Oavsett om det ansågs vara ens plikt att initiera detta samtal eller inte prioriterades det många gånger bort. För att synliggöra och påvisa vikten av samtal om sexuell hälsa inom omvårdnad bör det utgöra en del i sjuksköterskans olika utbildningar.Background: Sexual health is a fundamental component of a person's general health and it is important for wellbeing, regardless of whether a person is healthy or has a chronic disease. Persons with chronic disease who experience sexual illness believe that the conversation about sexual health is important, but they experience that these conversations rarely are raised by nurses. Quantitative studies show that nurses have difficulties talking about sexual health at the meeting with patients, but these studies do not allow nurses to express their experiences on this topic in their own words. Aim: The aim of this systematic review was to map nurses' experience of talking about sexual health with persons with chronic diseases and to gain an increased understanding of the challenges that exist for this conversation to be initiated. Method: The applied method in the systematic review has been based on the various steps in the Swedish agency for health technology assessment and assessment of social services (SBU). Results: The systematic review resulted in four interpretive themes: Obstacles to initiating the conversation, Promoting factors that facilitate the conversation, The relationship between nurse and patient and The patient's anamnesis. Conclusion: Nurses' experience difficulty talking about sexual health. Regardless of whether it was considered to be their duty to initiate this conversation or not, it was often de-prioritised. In order to make the conversation about sexual health in nursing visible and demonstrate its importance, it should be a part of nurse’s various educations.
9
Åsbring, Pia. "Osäkra "sjukdomar" - dilemman och möjligheter : kvinnliga "patienters" och läkares erfarenheter av kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-603-0/.
Full text
10
Lindholm, Christina. "Socio-economic consequences of longstanding illness /." Stockholm, 2002. http://diss.kib.ki.se/2002/91-7349-274-4.
Full text
11
Håkansson, Niclas. "Occupational exposure to electromagnetic fields and chronic diseases /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-719-3/.
Full text
12
Fored, Michael. "Risk factors for the development of chronic renal failure : epidemiological studies on the role of analgesic use, occupational exposures and socioeconomic background /." Stockholm, 2003. http://diss.kib.ki.se/2003/91-7349-412-7/.
Full text
13
Michaelson, Peter. "Sensorimotor characteristics in chronic neck pain : possible pathophysiological mechanisms and implications for rehabilitation." Doctoral thesis, Umeå : Univ, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-368.
Full text
14
Jonazon, Christin, and Kerstin Persson. "Metoder för patientutbildning vid kronisk sjukdom." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26513.
Full textAbstract:
Kronisk sjukdom berör många människor och livsstilsförändringar i samband med sjukdomsbilder är viktiga ur både individ- och samhällsperspektiv. Litteraturstudie användes som metod för genomförandet av studien. Syftet med studien var att undersöka vilka metoder för patientutbildning som fanns beskrivna för hur sjuksköterskor skulle kunna öka motivationen till livsstilsförändringar hos patienter med kronisk sjukdom samt hur dessa metoder upplevdes av patienter och sjuksköterskor. Sökning efter relevanta artiklar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Begränsning gjordes till vuxna patienter med de kroniska sjukdomarna: KOL, ischemisk hjärtsjukdom och diabetes typ 2. Resultatet visade att det genomgående för sjuksköterskor handlade om att stärka och stödja patienterna till att själva kunna genomföra förändringar i sin egenvård. Patienterna tyckte att grupputbildning innebar fördelar då de inte kände sig ensamma om sin sjukdom. Sjuksköterskorna ansåg att det empowermentbaserade förhållningssättet stärkte patienterna, men också att det ställde större krav på dem själva. Slutsatsen blev att mer forskning behövs, framför allt inom KOL och hjärtkärlsjukdom.Chronic diseases affects many people and lifestyle changes in clinical pictures are important from both an individual and a societal perspective. Literature review was used as a method for implementing the study. The purpose of this study was to examine which methods for patient education that were described as to how nurses could increase the motivation to make lifestyle changes in patients with chronic diseases and how these methods were experienced by patients and nurses. Search for relevant articles was made in PubMed and Cinahl databases. Restrictions were made to adult patients with chronic diseases: COPD, coronary heart disease and diabetes mellitus type 2. The result showed that it consistently for nurses was to strengthen and support patients to be able to implement changes in their self-care. Patients found that group education was advantageous because they then did not feel alone in their illness. The nurses felt that the empowerment-based approach had strengthened the patients, but also that it put more demands on themselves. The conclusion was that more research is needed, particularly in COPD and cardiovascular disease.
15
Persson, Maja. "Probiotikas påverkan på parodontala sjukdomar : en allmän litteraturstudie." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14020.
Full textAbstract:
Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar. Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie. Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015. Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex. Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion. Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat. Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation. Det krävs mer forskning.
16
Bun, Gunilla, and Camilla Olsson. "Att leva med kronisk sjukdom. en litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19658.
Full textAbstract:
Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande.Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap.I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor.Program: Fristående kurs
17
Nilsson, Åsa, and Jennie Westergaard. "Personers upplevelser av ensamhet vid kronisk sjukdom." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-60145.
Full textAbstract:
Att leva med kronisk sjukdom påverkar hela individen, vilket kan föra med sig ensamhet. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av ensamhet vid kronisk sjukdom. Litteraturstudien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv baserat på 19 vetenskapliga artiklar som analyserats med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gemenskapen saboteras på grund av sjukdom, att känna rädsla över att stå helt ensam kvar, att känna längtan efter stödjande vänner, att inte klara av eller vara tvingad till att avstå från aktiviteter och att inte bli tagen på allvar och medvetet dra sig undan. I resultatet framkom det att det fanns en tydlig rädsla över att bli avvisad och diskriminerad av familj och vänner. Det visade sig också att fysiska begränsningar kunde leda till att deltagare både tvingades avstå från sociala relationer samt aktiviteter som tidigare klarats av. Att både vara sjuk och ensam upplevdes som en dubbel börda och det fanns uttalad längtan efter någon att prata med. Oförståelse och misstroende från närstående och sjukvårdspersonal skapade en ökad känsla av ensamhet som blev svår att hantera. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskap om hur ensamhet påverkar människan, detta för att kunna förebygga och motverka att ensamhet uppkommer. För människor som lever med kronisk sjukdom och upplever ensamhet kan en omvårdnadsintervention vara att hjälpa till att skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.
18
Ahlberg, Mira, and Carolin Dahlin. "Att leva med HIV som kronisk sjukdom." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1423.
Full textAbstract:
Bakgrund Humant immunbristvirus, HIV, är ett retrovirus, vilket innebär att viruset lagras i kroppens arvsmassa som leder till att personen med HIV aldrig blir av med viruset. HIV påverkar immunsystemet genom att förstöra eller skada celler nödvändiga för immunförsvaret. Då immunförsvaret har blivit så förstört att kroppen inte kan bekämpa andra sjukdomar eller tumörsjukdomar har HIV utvecklats till Acquired Immunodeficiency Syndrome, AIDS. På grund av inträdandet av antiretrovirala läkemedel år 1996 har HIV gått från att vara en sjukdom som förkortade livet till en kronisk sjukdom. Detta har medfört nya utmaningar för personer med HIV. Sjukdomen har en mångfacetterad påverkan på individen. Sjukdomen går framför allt ut över den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Social, psykisk och fysisk hälsa är centrala delar för hur en individ hanterar att leva med kronisk sjukdom. Känsla av Sammanhang, KASAM, är en viktig beståndsdel för att hantera stressorer, som HIV, i livet. Ett lägre KASAM är ofta förknippat med negativ påverkan på hälsa. Omvårdnad av personer med HIV har förändrats från omvårdnad av sjukdom med ett snabbt förlopp till omvårdnad av kronisk sjukdom. Syfte Syftet var att undersöka hur vuxna personer med HIV upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och hur de hanterar att leva med HIV som kronisk sjukdom med avseende på fysisk, psykisk och social hälsa. Metod Metod som valdes var en litteraturbaserad studie. För att hitta kunskaps brister i ämnet samlades, granskades, sorterades och sammanställdes den aktuella forskingen. Krav som ställdes på artiklarna är att de var av hög kvalité, etiskt granskade och innehöll en tydlig och klar frågeställning. Artikelsökningar gjordes via PubMed och Cinahl med relevansta Medical Subject Headings, Mesh-termer. Health-related quality of life fanns inte som MeSH-term men användes ändå i sökningar. Även manuella sökningar gjordes. 16 artiklar granskades i resultatet. Urvalskriterier för artiklarna var; publicerade efter år 2000, skrivna på svenska eller engelska samt att urvalsgruppen i studierna var vuxna. De inkluderade artiklarna presenterades i en matris där de klassificerades och värderades. Resultat I resultatet har det framkommit att KASAM, socialt stöd, graden av fysiska biverkningar av Highly Active Antiretroviral Therapy, HAART, sjukdomssymtom samt närvaro av depression påverkade hälsorelaterad livskvalitet hos personer med HIV. Strategier som användes för att hantera situationen var rationalisering, finna mening med livet, socialt stöd, terapi, styrning av negativa tankar, dela med sig av sin diagnos och hjälpa andra. Slutsats Socialt stöd, utbildning, information och etablerade copingstrategier kan påverka hälsorelaterad livskvalitet positivt och minska stigmat för personer med HIV. Omvårdnad för personer med HIV bör förbättras och utvecklas, med hjälp av utökad kunskap om sjukdomens påverkan på hälsans alla dimensioner.
19
Jahr, Manuela. "EN INRE KAMP : Patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-19062.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kronisk sorg är en icke- patologisk, känslomässig sorg-reaktion relaterad till förluster som uppfyller den sörjandes liv. Att leva med en kronisk sjukdom innebär många förluster som kan göra det svårt att hantera situationen, särskild om sjukdomens progressivitet innebär nya förluster för patienten. Brist på kunskap om kronisk sorg kan medföra att patienter får behandling mot depression men ingen hjälp till att hantera sorgen. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av kronisk sorg till följd av kronisk sjukdom. Metoden: En systematisk litteraturstudie på vetenskapligt kvalitativt material gjordes med den enligt Evans beskrivna analysmetod på kvalitativ data. Resultat: Fyra teman framkom: emotionella förluster, kroppen sviker, förlorad framtid och lindrad sorg. Förluster inskränker patienternas frihet att kunna utföra önskade aktiviteter men också planer och drömmar de haft inför framtiden. Genom egna strategier och emotionellt stöd kunde patienter lindra sin sorg och därmed lindra lidandet. Slutsats: Kronisk sorg tar sig uttryck på varierande sätt. Emotionella upp och nedgångarna upplevs av patienter i relation till deras sjukdom. Motgångar men också påminnelser om att vara olik från friska människor, utlöser sorgen på nytt. Sjuksköterskor behöver vara observanta på patienters mentala välbefinnande och visa empati.Background: Chronic sorrow is a non-pathological, emotional grief response related to losses that meet de mourners’ life. Living with a chronically illness involves many losses which can make it difficult to manage the situation, especially if the disease progression leads to new losses for the patient. Lack of knowledge about chronic sorrow can lead to a wrong treatment; these patients can be treated for depression but gets no necessary help to deal with their sorrow. Aim: The aim is to describe the experiences of chronic sorrow in patients with chronic illness. Method: A systematic literature-study based on qualitative science material has been done. Evans analyses-method of qualitative data was chosen. Results: Four teams developed: emotional losses, the body fails, a lost future and alleviate sorrow. The patient’s freedom is limited because of the losses, therefore whished activities, plans and dreams for the future have been removed. Internal strategies and emotional support could alleviate patients sorrow and therefore alleviate their suffering. Conclusion: Chronic sorrow was expressed in a verity of ways. The emotional ups and downs were related to the patients illnesses. Adversities but also reminders of being different from healthy humans awake their sorrow over and over again. Nurses needs to be aware of the patients’ mental condition and show empathy to these patients.
20
Harkness, Anna-Karin, Nina Matic, and Emelie Norgren. "Individens upplevelser av att leva med kronisk sjukdom." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-436.
Full textAbstract:
Kronisk sjukdom betraktas som det största
växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.
Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar
stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar
känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.
Syftet var att belysa individers upplevelser av att
leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som
en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar
granskades. I resultatet framkom flera faktorer som
påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,
dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt
relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter
individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och
emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.
Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en
tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god
omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors
upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien
kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap
vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.
21
Stegelwiik, Tomas, and Frida Stefansdotter. "Följsamhet till läkemedelsbehandling hos personer med kronisk sjukdom." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15583.
Full textAbstract:
Background: There are many individuals living with chronic illness and therefore follow one or more prescribed drug therapies. It is shown that over 50 percent of these are not adherent to their prescriptions and that low adherence is a growing problem across the world. Earlier research indicates that low adherence leads to decreased health and reduced quality of life. Aim: The aim was to find factors affecting adherence among individuals with chronic illness. Method: A literature study based on empirical qualitative research. The articles were analysed in accordance with Friberg's five step model. Results: Four categories emerged from the analysis of the articles; personal factors, social factors, health care factors and therapy related factors. Individuals' adherences depend on different internal and external factors. Individuals' own ability to follow routines were the most appearing factor for high adherence. Lack of trust in health professionals was the most appearing factor because of low adherence. Other appearing and affecting factors were social support, trust in healthcare and severe side effects. Conclusion: Adherence is a common and complex issue. There are many facilitators and barriers affecting adherence. Increased awareness of different factors can help health professionals to promote high adherence among individuals with chronic illness.Många personer i världen lever med en eller flera kroniska sjukdomar och behandlas därför med läkemedel. Definitionen av adherence innebär i vilken utsträckning en person är följsam till sin läkemedelsbehandling. Tidigare forskning påvisar att endast 50 procent är följsamma till förskrivna ordinationer. Låg följsamhet är ett växande problem inom Sverige, men även globalt. I resultatet påvisades att en persons motivation, kunskap och förmåga att kunna ta eget ansvar över sin behandling var viktiga faktorer för långvarig och hög följsamhet. Ett socialt stöd från familj och närstående var betydande för hög följsamhet. Religiösa traditioner och stigmatisering i samhället visade sig ofta ha en negativ påverkan på följsamhet. Vårdrelaterade faktorer som påverkade följsamhet var exempelvis information, kommunikation, förtroende för vårdpersonal och behandling samt vårdtillgänglighet. Läkemedelsrelaterade biverkningar var ett bekymmer för upprätthållandet av följsamhet. I analysen som gjordes enligt Fribergs femstegsmodell framkom att faktorer som påverkar följsamhet inte skiljer sig märkbart över världen. Ökad kunskap hos personer och vårdpersonal om hur följsamhet till läkemedelsbehandling påverkas av olika faktorer kan främja följsamhet. Hög följsamhet bidrar till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet hos personer med kronisk sjukdom. Det leder även till färre sjukdomsrelaterade komplikationer och färre vårdtillfällen på sjukhus. I resultatdiskussionen framkom att 'förmåga till följsamhet' och 'tillit till vård och behandling' visade sig vara betydelsefulla faktorer som påverkade följsamhet.
22
Hansson, Linn, and Parastu Heshmati. "Individers upplevelser av att leva med kronisk sjukdom." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-18426.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kronisk sjukdom är den ledande dödsorsaken bland individer världen över varav hjärt-kärlsjukdom, cancer, diabetes och kroniska lungsjukdomar är de dominerande. Att leva med kronisk sjukdom erfordrar en livslång behandling av förändrade levnadsvanor. Hälsa och välbefinnande utesluter inte sjukdom, för kroniskt drabbade innebär det att förhålla sig till sin livssituation. Subjektiva och objektiva emotioner är en stor del bland individers vardag och orsakar ett lidande. Hos hälso- och sjukvården föreligger det ett ansvar att främja hälsa, lindra lidande och förebygga sjukdom bland individer med kronisk sjukdom. Syfte: Att belysa individers upplevelser av att leva med kronisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet består av tio kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: Resultatet identifierar två huvudteman; behov av ett stödjande nätverk och kronisk sjukdom i vardagen samt sju underteman; vikten av ett betryggande och socialt stöd, en förtroendefull vårdrelation, kunskap och information vid sjukdomshantering, att finna balans vid upprätthållandet av levnadsvanor, när sjukdomen är under progression, avsaknad av en meningsfull vardag och existentiell rädsla. Konklusion: Individer med kronisk sjukdom upplever ett dagligt och påtagligt livslidande. Individer bör ses ur ett helhetsperspektiv där hälso- och sjukvården skall utgå från en personcentrerad- och individanpassad vård.
23
Omar, Mohamed Zamzam, and Muya Wanja Shellomith. "Att leva med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) : en litteraturstudie." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8899.
Full text
24
Wahlsten, Daniel. "Betydelsen av socialt stöd för anpassning till kronisk reumatisk sjukdom." Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-411.
Full textAbstract:
Vilka psykologiska processer som gör att vissa individer klarar sig bättre än andra i påfrestande situationer har väckt allt större intresse hos forskarna. Syftet med den här studien var att undersöka vilken betydelse socialt stöd har för anpassningen till kronisk reumatisk sjukdom. Studien utfördes i form av tolv halvstrukturerade intervjuer. Analys av materialet som helhet antydde att intervjupersonerna ansåg att socialt stöd från omgivningen hade hjälpt dem att anpassa sig till sjukdomen. Vården, i form av bland annat läkare, framstod som ett särskilt viktigt socialt stöd. Även stödet från andra individer med liknande sjukdom lyftes fram som betydelsefull. Den största anpassningen till sjukdomen verkar ske de första åren, men tycks också därefter pågå fortlöpande.
25
Axelson, Helene, and Liselott Mattson. "Att bemästra och leva med kronisk sjukdom såsom Multipel skleros." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1168.
Full text
26
Ahlqvist, Anette, and Maria Lindkvist. "Att vara förälder till barn med kronisk sjukdom - en litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-67153.
Full textAbstract:
Att som förälder få uppleva att barnet drabbas av en kronisk sjukdom är en omvälvande händelse för många föräldrar. När ett barn blir sjuk är det oftast en hel familj som drabbas och i vården finns det en utmaning i att möta hela familjen som är i behov av stöd och vård. Syfte var att beskriva upplevelser av att vara förälder till barn med kronisk sjukdom. I denna litteraturstudie utgick vi från Graneheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Resultat visar att diagnosen och sjukdomen upplevdes svår att hantera. Känslor som sorg, förtvivlan och skuld beskrevs komma i samband med sjukdomen. Känslan av att behöva stöd från hälso- och sjukvården upplevdes viktig av föräldrarna. Familjen upplevde svårigheter att hantera det vardagliga livet och få det att fungera. Mycket oro över det sjuka barnets framtid upplevdes. Fortsatt forskning som handlar om hur hälso- och sjukvården ska kunna ta hand om föräldrar till kroniskt sjukt barn bör utföras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få tillgång till verktyg som hjälper dem att bemöta föräldrar till kroniskt sjuka barn. Nyckelord: Föräldrar, kroniskt sjuka barn, familjer, lidande, omvårdnad, upplevelser
27
Igelström, Ulrica, and Kalebsson Emma Englund. "Att leva med en kronisk sjukdom-hjärtsvikt : Ur ett patientperspektiv." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42879.
Full textAbstract:
Background: Heart failure is a chronic disease, when a person is diseased, this also affects family, friends and the network around the person. Heart failure varies greatly related to day shape. Difficulties for families to understand the disease and its course of action are described. Experience with relatives highlights basic factors that can help to manage when a loved one is suffering from heart failure. Furthermore, related persons, patients and health care personnel are described, which together form a care team. Aim: To describe the patient experiences of living with heart failure. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The result describes two themes and four sub-themes that treat patients' experiences of needs such as support and knowledge about the disease. Furthermore, consequences of the disease are described, such as limited autonomy and concern for changes in the future. It emerged that symptoms affect patients in everyday life and that knowledge is an important factor in being able to conduct self-care in the disease. Inadequate self-care increases the risk of symptoms which impair the disease and reduce the quality of life. Conclusion: People with heart failure experience suffering both mentally and physically. Relatives support and commitment play an important role in patients' vitality, this promotes self-care and daily routines can be carried out. Nursing staff play a major role in the disease process when the need for support and knowledge about the disease is desired. Key Words: Needs, Heart failure, Experiences, Systematic literature study, QualitativeBakgrund: Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom, då en person drabbas påverkar detta även familj, vänner och nätverket runt omkring den insjuknade. Hjärtsvikt varierar kraftigt relaterat till dagsformen. Svårigheter för familjer att förstå sjukdomen och dess förlopp beskrivs. Erfarenheter hos anhöriga belyser grundläggande faktorer vilka kan vara behjälpliga för att hantera situationer när en närstående drabbas av hjärtsvikt. Vidare beskrivs närstående, patient och vårdpersonal vilka figurerar tillsammans som ett vårdteam. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet beskriver två teman och fyra subteman vilka behandlar patienters upplevelser av behov såsom stöd och kunskap kring sjukdomen. Vidare beskrivs konsekvenser av sjukdomen såsom begränsad autonomi och oro för förändringar i framtiden. Det framkom att symtom påverkar patienter i vardagen samt att kunskap utgör en viktig faktor för att kunna bedriva egenvård i sjukdomen. Undermålig egenvård ökar risker för symtom vilka försämrar sjukdomen och minskar livskvalitén. Slutsats: Personer med hjärtsvikt upplever lidande både psykiskt och fysiskt. Närståendes stöd och engagemang har en betydelsefull roll för patienters livskraft, detta främjar egenvård och dagliga rutiner går att utföra. Vårdpersonal spelar en stor roll i sjukdomsprocessen då behovet av stöd och kunskap kring sjukdomen önskas. Nyckelord: Behov, Hjärtsvikt, Kvalitativ, Systematisk litteraturstudie, Upplevelse
28
Kristenson, Charlotta, and Paola Schram. "Oro hos föräldrar till barn med kronisk sjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38777.
Full textAbstract:
Bakgrund: När ett barn drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen. Hur sjukdomen påverkar barnet och dess familj beror på symtomen men även på vilket stöd familjen får. Sjuksköterskan har en viktig roll i den familjecentrerade vården genom att fatta beslut samt ge information, uppmuntran och stöd till föräldrar så att de görs delaktiga i barnets omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar oro hos föräldrar till barn med kronisk sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie med syfte att sammanställa vad tidigare forskning i ämnet visat. Resultat: Tre tema framkom Upplevelse av att sakna kontroll över sjukdomens prognos och behandling, Upplevelse av att sakna kunskap och stöd samt Rädsla för att barnet skulle uppleva utanförskap. Föräldrarna kände oro när de upplevde att de saknade kontroll över barnets sjukdom och behandling samt när de saknade kunskap och upplevde bristande stöd. Konklusion: Föräldrars upplevelse av bristande stöd och kunskap bidrar till känslor av ensamhet, osäkerhet samt rädslavilket i sin tur leder till oro. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att hjälpa föräldrar att minska sin upplevda oro eftersom både barnets symtombild och föräldrars oro är individuell och dessutom har föräldrar olika förutsättningar att hantera sin oro.Background: When a child suffers from chronic illness, the whole family is affected.How the disease affects the child and its family depends on the symptoms but also on the support the family receives. The nurse has an important role in family-centered care by making decisions and providing information, encouragement and support toparents so that they are involved in the child's care. Purpose: The purpose of the study was to elucidate factors that affect the concern of parents of children with chronic illness. Method: The study was conducted as a general literature study with the purpose of compiling what previous research on the subject has shown. Result:Three topics emerged Experience of lacking control over the disease's prognosis and treatment, Experience of lacking knowledge and support, and Fear that the child would experience exclusion. The parents felt anxiety when they felt that they lacked control over the child's illness and treatment and when they lacked knowledge and experienced lack of support. Conclusion: Parents' experience of lack of support and knowledge contributes to feelings of loneliness, uncertainty and fear, which in turn leads to concern. It is a great challenge for the nurse to help parents reduce their perceived anxiety because both the child's symptoms and parents' concerns are individual and furthermore parents have different conditions to deal with their concerns.
29
Årestedt, Liselott. "Den ombokade resan : att leva som familj med kronisk sjukdom." Doctoral thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61333.
Full textAbstract:
Aim: The overall aim was to generate deepened knowledge and understanding about families’ experiences of living as a family with chronic illness. The four studies aimed to: illuminate the meaning of living as a family in the midst of chronic illness (I), illuminate illness beliefs in those families (II), illuminate the meaning of place for family well-being (III) and describe the experiences of encounters with health care in families living with chronic illness (IV). Methods: All studies had qualitative designs and a Family Systems Nursing perspective. Data was collected through family interviews with families where an adult family member had lived with chronic illness for more than two years. The used analyses were phenomenological hermeneutic (I,III), hermeneutic (II) and content analysis (IV). Results: Living as a family with chronic illness was a continuously ongoing process where families co-created a context for living with illness and alternative ways for everyday life (I). Core and secondary beliefs within and across families about illness, family, and health care were revealed and showed for how families responded to and managed situations due to illness (II). Further, the meaning of place for family well-being was described as “a shared respite”, i.e. a place for relief, reflection and re-creation. It seemed to be important for families to be in secure places to enhance well-being (III). Living with chronic illness also includes frequent encounters with health care professionals and having an accompanying member constituted a great power. It helped families to get opportunities to collaborate, and receiving confirmation in the encounters (IV). Conclusions: Living as a family with chronic illness is a continuously ongoing process where family members constitute support for each other. Families have a common desire to handle challenges and changes due to illness and to co-create new patterns for everyday living. Therefore, if nurses adopt a Family Nursing Perspective and involve families in health care, families’ strengths and resources can be facilitated. Then, family well-being can be strengthened.
30
Rismalm, Pernilla, and Nathalié Sigelind. "Familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom : En litteraturstudie." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79012.
Full textAbstract:
Bakgrund: När en familjemedlem drabbas av kronisk sjukdom påverkas hela familjen, det kan leda till en förlust av normala familjefunktioner. Kroniska sjukdomar har under det senaste årtiondet ökat kraftigt. Den familjecentrerade omvårdnaden syftar till att se familjen som en helhet där hälsostödjande familjesamtal kan användas som en omvårdnadshandling av sjuksköterskan för att främja familjers hälsa. Syfte: Att beskriva familjers upplevelser av hälsostödjande familjesamtal vid kronisk sjukdom. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga artiklar där analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet i denna litterastudie beskrivs i fyra huvudkategorier; Att samtalen skapade rum för berättelse och bekräftelse, Att samtalen samlade familjen till meningsfulla dialoger, Att sjuksköterskan skapade förtroende och Att samtalen bidrog till styrka för sig själv och inom familjen. Slutsats: Resultatet i denna litteraturstudie visar att hälsostödjande familjesamtal kan vara värdefulla och bidra till att främja hälsa hos familjer när en familjemedlem drabbats av kronisk sjukdom, vilket kan bidra till nya perspektiv och en ökad förståelse inom familjen.
31
Evertsson, Josefine, and Moa Öqvist. "Kroniskt sjuka ungdomar : Övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11987.
Full textAbstract:
Kroniskt sjuka ungdomar överlever i större utsträckning barndomen vilket har lett till att övergången mellan barnsjukvård till vuxensjukvård har blivit vanligare. Övergången är i nuläget bristfällig och kontrasterna mellan vårdklinikerna är stora vilket skapar en känsla av otrygghet hos ungdomarna. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med kroniska sjukdomar upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård. För att beskriva dessa upplevelser görs en litteraturstudie. Sju artiklar analyserades och fem teman urskildes. Ungdomarna beskrev att relationen till föräldrar och vårdpersonal ändrades drastiskt samtidigt som de mötte stora skillnader i vårdmiljön. Alla ungdomar upplevde informationen som bristande vilket ledde till otillräcklig förberedelse. Majoriteten av ungdomarna hade önskat att övergången skulle ske med hänsyn till deras mognad och inte enbart deras ålder. Övergången var en stor händelse i ungdomarnas liv och upplevdes av vissa som övermäktig då de tvingas att ta större ansvar och bli mer självständiga. Författarna lyfte fram ungdomarnas synpunkter på vad som skulle kunna förbättras för att underlätta övergången. Det är viktigt att vårdpersonal uppmärksammar ungdomarnas känslor och upplevelser för att kunna ha ett gott bemötande och en god omvårdnad i samband med övergången.
32
Sundberg, Kajsa, and Elisabeth Åberg. "Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25836.
Full textAbstract:
Sundberg, K & Åberg, E. Identitet och hälsa hos kroniskt sjuka patienter. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmöhögskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2006.En kronisk sjukdom är något som på många sätt påverkar livet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa om och i så fall hur identiteten förändras hos kroniskt sjuka patienter. Syftet var även att belysa identitetens betydelse för upplevelsen av hälsa hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar som var systematiskt granskade enligt Carlsson och Eimans (2003) bedömningsmall för kvalitativ metod. Den teoretiska referensramen för studien var Aron Antonovskys KASAM begrepp. Resultatet presenterades utifrån två centrala begrepp; identitet och hälsa. Begreppet identitet presenterades i två huvudkategorier; livsstilsförändringar samt jaguppfattningen med subkategorierna aktivitet och passivitet, andra aktiviteter, nya identiteter, en annan identitet och i överensstämmelse med sin identitet. Begreppet hälsa förklarades utifrån två huvudkategorier, den sociala relationen och sjukdomsinsikt med subkategorierna upplevelsen av att känna sig behövd, relationen till andra, hopp, accepterande och insikt och förståelse över tid. Kroniskt sjuka patienter upplever en förändring av identiteten och en påverkan på sin hälsa. För att må bra och uppleva hälsa måste individen lära känna sin sjukdom, sitt jag och sin identitet. Det är därmed av stor vikt att finna ett accepterande av sjukdomen för att förstå sin nya eller förändrade identitet och därigenom uppnå hälsa. För att möjliggöra en god omvårdnad för dessa patienter är det viktigt för sjuksköterskan att använda ett holistiskt synsätt för att patienterna ska få ett bra stöd i förändringen av identiteten vid en kronisk sjukdom. Nyckelord: acceptans, förändring, hantera, hälsa, identitet, kronisk sjukdom, sammanhang och upplevd erfarenhet.Sundberg, K & Åberg, E. Identity and health of chronically ill patients. A literature review. Degree project in nursing 10 credit points. Malmö University: Health and Society, Department for Nursing, 2006.A chronic illness is something that in many ways affects life. The aim of this literature review was to illuminate if and if so, how the identity of chronically ill patients may change. The aim was also to illustrate the identity’s importance for the experience of health in chronically ill patients. The result was based on nine scientific articles that were systematic reviewed according to Carlsson and Eimans (2003) assessment from for qualitative methods. The theoretical reference frame for the study was Aron Antonovskys concept Sense of Coherence. The result was presented from two central concepts; identity and health. The conception identity was explained as two main categories; change of lifestyle and understanding of the self with subcategories; activity and passivity, other activities, new identities, another identity and to be in agreement with oneself. The concept of health was presented in two main categories; social relation and understanding the illness with the subcategories experience of feeling needed, the relation to others, hope, acceptance, awareness and understanding over time. Chronically ill patients experience a change of the identity and effect on health. To feel good and experience health the individual need to understand the illness, the self and the identity. It was of importance to reach an acceptance of the illness, to understand your new or changed identity and in that way achieve health. To enable good care and good support during changes of the identity for these patients it is of importance to the nurse to use a holistic approach. Key words: acceptance, change, chronic illness, context, health, identity, lived experience and manage.
33
Acklund, Nathalie. "Att drabbas av kronisk sjukdom : En studie om livsomställningen efter hjärtinfarkt." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93139.
Full textAbstract:
This study aims to highlight the crisis and adjustment process in individuals who suffered myocardial infarction. The research questions focus on the informants’ experiences of the crisis and life adjustment process, and illuminate the coping strategies that the informants describe important. By using a narrative method and applyingthe crisis theory and coping theory as theoretical guidelines, this study endeavors to illuminate individuals' experiences of the disease from their own perspective. The empirical material consists of four life stories gatheredthrough semi-structured interviews. The result indicates general patterns that characterize the course of the diseaseat the same time as individual aspectsof the crisis process are shown, where individual coping strategies have proven necessary through the different phases. The individual aspect on how one cope with crisis seems to depend on personality and life situation. Major life adjustments have proven necessary in the course of the disease. Changes and priorities seem to be revalued through the different phases, along with a greater appreciation for life. Importance of social support is being emphasized; however the most important element appears to be their own, personalefforts and transformation.
34
Arnoldsson, Annika, and Mikaela Hallingsjö. "Följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån den äldre patientens perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10054.
Full textAbstract:
Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.
35
Boreklev, Hanna, and Riju Karki. "Patienters erfarenheter av att få vård via ehälsa vid kronisk sjukdom." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26898.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kroniska sjukdomar ökar med ålder. Personer med kroniska sjukdomar skrivs ut snabbare från sjukhus vilket menar att flera får vård hemma. Ehälsa kan vara ett sätt att ge stöd till personer med kroniska sjukdomar i hemmet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa patienters erfarenheter att få vård via ehälsa vid kronisk sjukdom.Metod: En litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes i två databaser, Pubmed och Cinahl.Resultat: Sex teman uppstod, av vilka fyra gav fördelar med ehälsa: ökad trygghet, delaktighet och kontroll, ökad förståelse för sin sjukdom, ehälsa som stöd i sin sjukdom. De övriga två uttalade nackdelarna med ehälsa: värdet av fysisk kontakt och utmaningar i användning.Konklusion: Resultatet i litteraturstudien visar på att majoriteten patienter med kronisk sjukdom använder ehälsa som hjälpmedel. Majoriteten av patienterna blev mer delaktiga i sin vård vilket bidrog med en bättre förståelse för sin sjukdom. Vid en ökad medvetenhet förbättrades även egenvården hos patienterna. Flertalet av patienterna fann många fördelar med ehälsa dock uttryckte en del att de värderade den fysiska kontakten med vårdpersonalen. Resultatet visade att patienterna upplevde ehälsa som ett positivt komplement till traditionell vård.Background: Chronic illnesses increase with growing ages. People having chronic illnesses get discharge from hospital more quickly, which means that they get little care at home. Ehealth can be a way to support people with chronic diseases at home.Aim: The aim of present literature study is to illustrate patients´ experiences of getting health care through ehealth with chronic illness.Method: This study is a literature review based on fifteen scientific studies with qualitative method. Data was collected from two databases: Pubmed and Cinahl.Results: Six themes emerged, four of which expressed advantages with ehealth: increased security, patient participation and control, increased understanding of their illness, ehealth as a support in their illness. The remaining two expressed disadvantages with ehealth: the value of physical contact and challenges in use.Conclusion: Literature review shows that many patients having chronic disease use the eheath as a support. Most patients had positive experiences after using ehealth. Understanding about their disease condition and patient participation has increased due to ehealth. In addition, this played a big role in self-management. Some patients valued the old traditional care method of having physical contact with their health professionals. Our result showed that ehealth is a good complement to traditional care.
36
Edman, Sofia, and Nathalie Rohdin. "Rädsla hos människor med HIV : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35932.
Full textAbstract:
Introduktion: HIV är en kronisk sjukdom vilken i Sverige uppskattas att 6 400 människor lever med. Psykosociala symtom som rädsla och oro har visat sig vanliga hos människor med HIV. Behandlingen för HIV är kostsam och har många biverkningar vilket leder till att den drabbade har ett livslångt behov av omvårdnad. Comfort theory assesment (CTA) är ett holistiskt förhållningssätt som hjälper sjuksköterskan att identifiera de omvårdnadsinterventioner som patienter är i behov av. Syfte: Litteraturstudiens syfte var var att belysa rädsla och dess ursprung hos människor som lever med en HIVinfektion. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av Polit och Becks (2012) niostegmetod. Databaserna PubMed och Cinahl har använts liksom frisökningar för att finna de 11 artiklar som utgör resultatet av litteraturstudien. Artiklarna har genomgått en urvalsprocess och granskats. Resultat: Två huvudkategorier har identifierats och redovisats: ‘rädsla kopplad till det privata och personliga’ och ‘rädsla kopplad till samhället’ vilka redovisas med tillhörande underkategorier. Slutsats: Människor som lever med HIVinfektion upplever rädsla av olika ursprung. Rädsla upplevs i det egna hemmet såväl som i samhället. En medvetenhet hos sjuksköterskan om rädsla hos människor med HIVinfektion ger större möjlighet att ge individuell omvårdnad. För att hjälpa sjuksköterskan identifiera rädsla och ge god omvårdnad kan CTA som förhållningssätt användas.
37
Bergknut, Mirjam, and Jacobsen Petra. "KBT vid samtidig somatisk sjukdom : KBT-terapeuters erfarenheter av att i psykiatrin möta patienter som lever med allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122663.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka erfarenheter hos psykoterapeuter inom psykiatrin av att bedriva KBT med patienter som samtidigt lever med kronisk och/eller allvarlig somatisk sjukdom. Detta utifrån frågeställningar om hur KBT-terapeuter beskriver hur samtidig allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom påverkar det terapeutiska arbetet och hur terapeuterna förhåller sig till denna påverkan i relation till att genomföra terapin? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex psykoterapeuter som alla hade KBT-inriktning och arbetade inom psykiatrin. En tematisk analys gjordes sedan av intervjuerna och där framkom huvudteman som följsamhet, helhetssyn och organisatorisk påverkan. Följsamhet till patienternas behov av anpassning gällde allt från längden på sessionerna till möjligheten att pausa terapin under vissa perioder. Att ha en helhetssyn kunde innebära att psykoterapeuten klev utanför sitt expertområde för att samarbeta med den somatiska vården kring en patient, eller att patienten kunde ta rollen som expert kring den somatiska sjukdomen. Det kom även fram att yttre förutsättningar som den organisatoriska tillhörigheten påverkade hur terapeuten kan förhålla sig till patienter med samtidig psykisk och somatisk ohälsa. De informanter som tidigare arbetat inom somatisk vård beskrev att de använde denna erfarenhet som stöd medan de informanter som inte hade samma erfarenhet beskrev att detta var något de kunde sakna i dessa ärenden. Då många människor lever med allvarlig och/eller kronisk somatisk sjukdom samtidigt som de har behov av psykoterapi, är detta en aspekt av vården som är viktig att ha vetskap om. Vi kan konstatera att det finns en kunskapslucka att fylla om hur man i psykoterapi kan hantera och arbeta med samtidig psykiatrisk och somatisk problematik som vi är övertygade om skulle komma psykoterapeuter generellt till nytta, inte enbart de som arbetar inom psykiatrisk vård.
38
Brinter, Nellie, and Mimmi Lovén. "Leva, inte bara överleva : Människors upplevelser av att leva med kronisk sjukdom." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38759.
Full text
39
Delander, Eva, and Malin Petersson. "Upplevelser av kommunikation i öppenvården för den äldre personen med kronisk sjukdom." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25532.
Full textAbstract:
Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande. Ökad tillit upplevs när kommunikationen har god kvalitet. Delaktighet i omvårdnaden skapar möjlighet att följa de råd som ges och förutsättningar att leva med och hantera sin kroniska sjukdom och åldrandet bättre. Utbildning för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i öppenvård samt forskning inom kommunikation är betydelsefullt i framtiden. Detta kan skapa förutsättningar till en förtroendeingivande och trygg tillvaro för den äldre personen med kronisk sjukdom.Many older people with chronic illness are cared for in their own homes and often need input from outpatient care. The aim was to highlight the experiences of communication for the older person with chronic illness in the meeting with outpatient care. The study was conducted as a literature review of 10 scientific papers. The importance of having time for conversation and that health professional listens actively emerged. The older persons with chronic disease want to feel compassion by getting attention and friendly treatment. Reliance occurs when communication has good quality. Participation in the care creates the opportunity to follow the advice given and the ability to live with and manage their chronic disease and the aging process better. Education for nursing students and nurses working in out patient care and research in communication is important in the future. This can create conditions for a credible and safe environment for the older person with chronic illness.
40
Ingemarsson, Alicia, and Maria Mohlén. "När en kronisk sjukdom begränsar livet : Att leva med Irritable Bowel Syndrome." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-38645.
Full textAbstract:
Irritable Bowel Syndrome är en vanlig kronisk mag-tarmsjukdom som medför konsekvenser i det vardagliga livet för den som lever med sjukdomen. Än idag är orsaken till sjukdomen okänd, likväl finns inga tydliga riktlinjer för hur den ska behandlas. Syfte: Att belysa upplevelsen av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsenheter framkom tre huvudkategorier; Ett begränsat liv, Emotionell påverkan och Behov av förståelse och stöd med tillhörande sex underkategorier; Social isolering, Brist på energi, Rädsla och oro, Frustration, Att inte bli tagen på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal och Att förstå och acceptera sin sjukdom. Slutsats: Att leva med Irritable Bowel Syndrome medförde begränsningar i det vardagliga livet. Det handlade både om professionella och privata områden. Att leva med den kroniska sjukdomen påverkade de drabbade individerna emotionellt eftersom de uttryckte att de inte kunde leva ett ”normalt” liv på grund av de oförutsägbara och genanta symtomen. I möten med hälso- och sjukvårdspersonal var det viktigt att ett personcentrerat förhållningssätt användes. Resultatet visade att individer med IBS uttryckte frustration över att inte få information och kunskap om deras sjukdom samt brist på evidensbaserad behandling. Därför behöver forskning bedrivas inom området.Irritable Bowel Syndrome is a common chronic gastroinestinal disease that has consequenses in the everyday life for persons living with the condition. Still the cause of the disease is unknown, yet there is no clear guidelines how to treat it. Aim: To highlight the experience of living with Irritable Bowel Syndrome. Method: The study was conducted as a systematic literature study with inductive approach. Result: The result was based on nine qualitative scientific articles. Based on meaningful extracts three main categories were formed; A limited life, Emotional impact and The need for understanding and support. Six related subcategories were formed; Social isolation, Lack of energy, Fear and worry, Frustration, Not to be taken seriously by healthcare professionals and To understand and accept the disease. Conclusion: Living with Irritable Bowel Syndrome caused limitations in everyday life. It limited both the professional life and the private life. To live with a chronic disease affected the individuals emotionally because they expressed that they could not live a ”normal” life because of the unpredicable and embarrassing symptoms. In the meeting with healthcare it was important that a person-centered approach was used. The results showed that individuals living with IBS expressed frustration about not getting information and knowledge about their disease and treatment options. Because of this research needs to be conducted about the chronic condition and potential treatments.
41
Jansson, Robin, and Pär Johansson. "Patienters upplevelser av att leva med den kroniska sjukdomen Amyotrofisk lateralskleros : En litteraturstudie baserad på självbiografiska böcker." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-35929.
Full text
42
Bågenholm, Helena, Pernilla Dennhed, and AnnSofie Viberg. "Hoppets mysterium - Faktorer som inverkar på patientens upplevelse av hopp vid kronisk sjukdom." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1455.
Full textAbstract:
Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande i
olika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten. Litteraturstudien grundades på 16 vetenskapliga artiklar ur ett patientperspektiv. Resultatet visade att socialt stöd från omgivningen, accepterande av sjukdomen, realistiska mål men även andlighet och inre harmoni ökade upplevelsen av hopp. Stigmatisering och avsaknad av diagnos var ett stort hot mot patientens upplevelse av hopp. Som sjuksköterska är det
viktigt att hjälpa patienten att genomlida lidandet och lägga energin på leva i nuet. Sjuksköterskan bör hjälpa patienten att se
möjligheterna och inte begränsningarna i framtiden. Blir patienten medveten och aktiv i sin sjukdomssituation leder det till ett oberoende av andra och ökar upplevelsen av hopp. Det är av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om fenomenet hopp för att kunna hjälpa patienten uppleva hopp och känna
livskvalitet.
43
Wåhlin, Monica, and Lotta Granberg. "Betydelsefulla faktorer i överföringsprocessen från barn– till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom." Thesis, Linköpings universitet, Omvårdnad, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-80653.
Full textAbstract:
Bakgrund: Allt fler barn och ungdomar överlever idag en kronisk sjukdom och behöver överföras till vuxensjukvård. Idag är inte denna transition/överföringsprocess tillfredsställande utan en förbättring behöver ske. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som är betydelsefulla i samband med överföringsprocessen från barn- till vuxensjukvård hos unga med kronisk sjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes. Efter urval och granskning genomfördes analys och tolkning. Studien omfattade 23 artiklar som besvarade studiens syfte. Resultat: Efter analys av artiklarna kunde fyra faktorer urskiljas. Information och förberedelse, samarbete mellan barn- och vuxensjukvård, psykosociala faktorer samt vårdgivarnas kompetens och egenskaper. Konklusion: Överföringsprocessen måste förberedas bättre. Den ska starta tidigt, individualiseras och involvera både patienten och föräldrar. Fokus ska ligga på att stärka ungdomarnas oberoende och att förändra föräldrarollen. Vårdgivarnas främsta uppgift är att bygga broar genom en förbättrad kommunikation och ett ökat samarbete mellan barn- och vuxensjukvård. Vårdgivarna måste känna sig trygga i sin kunskap om patienten när det gäller tidigare sjukhistoria och kunskap om sjukdomen samt bli bättre på ungdomsmedicinska frågor för att bemöta ungdomarna på ett bra sätt.
44
Hansen, Linda, and Louise Lindh. "Leva med en kronisk sjukdom : En litteraturöversikt om inflammatorisk tarmsjukdom och hälsorelaterad livskvalitet." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4358.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) inkluderar ulcerös kolit och Crohns sjukdom. De är kroniska och uppkommer i skov då tarmslemhinnan blir inflammerad och sårig vilket ger en komplex symtombild med akuta diarréer, rektalblödning och buksmärtor. Behandlingen går ut på att minska symtom och förebygga uppkomst av skov. Då dessa sjukdomar påverkar det dagliga livet så påverkas också den individuella hälsorelaterade livskvaliteten, vilket mäter den fysiska, psykiska och sociala aspekten av ett hälsoproblem. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av hälsorelaterad livskvalitet hos personer med inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tolv vetenskapliga artiklar har utgjort grunden till resultatet och skapat en översikt på befintlig forskning. De har lästs, sammanfattats och analyserats där likheter och skillnader har hittats och teman bildats. Resultat: Resultatets fyra huvudteman är Fysisk funktion, Psykisk funktion, Social funktion och Att återställa sin livskvalitet. Det framkom i resultatet att de fysiska symtomen och sjukdomsaktiviteten är det som i huvudsak styr såväl det psykiska välmåendet som de sociala restriktionerna. Detta visade sig även ha en negativ inverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. Men med tiden blev dock sjukdomen en normal del av livet och en bättre livskvalitet upplevdes. Diskussion: Metodens tillvägagångssätt samt fördelar och nackdelar diskuteras och analyseras. Vid diskussion av resultatet tas främst kunskap, utbildning och tidsperspektivet upp samt återkopplas till Orems egenvårdsteori.Background: Inflammatory bowel disease (IBD) encompasses ulcerative colitis and Crohn's disease. They are chronic and occur in relapses when the mucosal becomes inflamed and ulcerated, causing complex symptoms such as acute diarrhoea, rectal bleeding and abdominal pain. The treatment aims to reduce symptoms and prevent the occurrence of relapses. As these diseases affect the daily life it also affects the individual health-related quality of life, which measures the physical, psychological and social aspects of a health problem. Aim: The purpose was to describe the experience of health-related quality of life in people with inflammatory bowel disease. Method: A literature review has been done where twelve original articles have formed the basis of the results, this creates an overview of existing research. They have been read, summarized and analysed where the similarities and differences were found and themes were formed. Results: The four main themes of the result is Physical function, Psychological function, Social function and Rebuilding their quality of life. It emerged in the results that physical symptoms and disease activity are those which essentially controls the psychological well-being as well as social constraints. This was shown in studies to have a negative impact on the health-related quality of life. But overtime the disease became a normal part of one's life and gave a better quality of life experience. Discussions: The method approach, benefits and weaknesses will be discussed and analysed. When discussing the results of the current study mainly knowledge, education, and time perspective will be addressed and analysed with Orem’s self-care theory.
45
Jonsson, Malin, and Anna Vedin. "Hantering av sjukdom och egenvård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom : - En litteraturöversikt." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för omvårdnad, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-33870.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Stöd till egenvård kan vara ett sätt att öka personers välmående, sjukdomskunskap och förmåga att hantera sin sjukdom.Syfte: Att belysa hantering av sjukdom och egenvård hos personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom.Metod: En litteraturöversikt med 21 vetenskapliga artiklar analyserades med en induktiv textanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; att ta kontroll och anpassa sig till en förändrad livssituation, att acceptera och ta ansvar, att förneka, känna skuld och ilska, att förebygga förändring och minska progression av sjukdom samt att ta stöd av närstående och hälso- och sjukvård.Diskussion: Sammanfattningsvis handlade hantering av sjukdom om att minska sjukdomens inverkan på livet. Hjälp från närstående och vårdpersonal visades vara ett bra stöd. Kan vården stödja och erbjuda dessa personer utbildning om sjukdomen men också egenvårdsåtgärder innebär det att personerna mer självständigt och med tilltro till sig själva bättre kan hantera sin sjukdom.Slutsats: Hantering och egenvård vid KOL handlade främst om att minska symtom, förlänga liv och göra livet hanterbart trots sjukdom. Litteraturöversikten kan anses användbar för att öka sjukvårdspersonals förståelse för hur personer med KOL hanterar sjukdomen och de egenvårdsåtgärder som anses viktiga.Godkännande datum: 2018-03-28
46
Barth, Lewi, and Jeff Svensson. "Faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter med kronisk obstruktiv sjukdom : en litteraturstudie." Thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47549.
Full textAbstract:
Introduktion: KOL är en av de huvudsakliga orsakerna till dödsfall runtom i världen. Tobaksrökning och andra luftföroreningar är de dominerande orsakerna och många yrkesgrupper har en förhöjd risk att drabbas av sjukdomen. Patienter med KOL lider av symtom som dyspné, kronisk hosta och ökad slemproduktion, vilket har en stor påverkan på det dagliga livet. Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av livskvalitet hos patienter med KOL. Metod: Litteraturstudie som baserades på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Databassökningen utfördes i CINAHL samt PubMed. Efter att ha genomgått kvalitetsgranskningar återstod totalt 15 artiklar som svarade på syftet och efter databearbetningen kunde två huvudkategorier urskiljas med tillhörande underkategorier. Resultat: Två huvudkategorier av faktorer kunde utläsas i resultatet med tillhörande mindre underkategorier. Dessa var ”Fysiologiska faktorer” och ”Psykologiska faktorer”. Fysisk aktivitet visade sig vara en betydande faktor för att öka den upplevda livskvaliteten samtidigt som besvär med ångest och depression minskade den upplevda livskvaliteten. Slutsats: Litteraturstudien visade på en mängd olika faktorer som kan ha en inverkan på den upplevda livskvaliteten. Sjuksköterskor bör därför ha kunskap om dessa för att på ett effektivt sätt kunna hjälpa och vägleda sina patienter till att möjliggöra en förhöjd upplevelse av livskvalitet.
47
Fredriksson, Kevin, and Bernice Hansson. "PATIENTENS COPINGSTRATEGIER VID KRONISK OBSTRUKTIV LUNGSJUKDOM." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26135.
Full textAbstract:
Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet.Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.
48
Fröberg, Tove. "Att vara ung vuxen med reumatism : Psykologiska aspekter av reumatisk sjukdom." Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-126481.
Full textAbstract:
Kunskapen gällande hur det upplevs att vara ung vuxen och samtidigt ha en reumatisk sjukdom är begränsad. Syftet med denna kvalitativa studie var att utifrån individens eget perspektiv försöka fånga in och beskriva olika psykologiska aspekter av att vara ung vuxen och samtidigt ha reumatism, i en svensk kontext. Studien utfördes på sju reumatiker i åldern 18-40 och datainsamligen bestod av semistrukturerade intervjuer. Analysen följde ett induktivt tematiskt mönster. I studien identifierades bland annat initiala svårigheter att acceptera sin sjukdom, oförståelse och okunskap från omgivningen, upplevelser av att bli misstrodd, ifrågasatt och inte tagen på allvar, depressiva känslor, sömnlöshet, panikångest, självmordstankar, skuldkänslor, ovilja att ta plats med sin sjukdom, energibrist som begränsar livet, oro inför framtiden, ökad förmåga att uppskatta små saker och en bättre förståelse för andra som är sjuka. Detta resultat indikerar att en reumatisk sjukdom inte bara kan få fysiska utan också ett flertal psykologiska konsekvenser.
49
Frykberg, Jonna, and Anna Forsling. "Tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist bland patienter med kronisk parodontit- en kvantitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap med inriktning mot munhälsa, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-4756.
Full textAbstract:
Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.
50
Johansson, Mathilda, and Josefin Burström. "Vilken metod inom den traditionella kinesiska medicinen (tcm) kan hjälpa mot stressrelaterade sjukdomar?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för vård och natur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8314.
Full textAbstract:
Bakgrund: Folkhälsoproblemet stress har bara ökat under senare år och flertalet sjukdomar uppkommer ur stress. Det finns olika stresshanteringsmetoder, men den kinesiska medicinen som stresshantering är inte så vanligt än. Hur kan den kinesiska medicinen påverka stressen hos individen? Syfte: Vilken metod inom den traditionella kinesiska medicinen(TCM) kan hjälpa mot stressrelaterade sjukdomar? Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio utvalda artiklar som analyserades och sammanställdes till en rapport. Resultat: Akupunktur, akupressur, qigong har visat sig vara bra redskap till stresshantering. Bara positiv resultat har uppmäts och då det är ofarligt för alla att utöva, så de flesta personer kan medverka. Vidare forskning måste dock göras, för att undersöka om det är motionen som visar de positiva resultaten eller om det är de olika metoderna i sig. Slutsats: Kinesisk medicin kan rekommenderas att använda till att förebygga folkhälsoproblemet stress och för att förhindra stressrelaterade sjukdomar.Background: The public health problem stress has only increased in recent years and several diseases are arisen from stress. There are various stress management techniques but the Chinese medicine is in the stress field not widely used yet. How can Chinese medicine affect stress in individuals? Purpose: What method within the Traditional Chinese medicine (TCM) can help against stress related diseases? Methods: A literature review was conducted with ten selected articles that was analysed and compiled into a report. Results: Acupuncture, acupressure, qigong and tai chi have proved to be good tools for stress management. Only positive results have been measured and it is safe for everyone to practice, so the most people can do it. Further research must be done to investigate if there is the exercise that shows the positive results or whether it is the different Chinese methods. Conclusion: Chinese medicine can be recommended to use in preventing the public health problem stress and to prevent stress related illnesses.