Sambandet mellan emotionella kompetenser och svåra besked är ett relativit outforskat område, den tidigare forskningen har bedrivits i huvudsak inom vårdvetenskap. I denna studie studeras vilka emotionella kompetenser respondenterna anser sig behöva för att kunna lämna svåra besked och vad ett svårt besked är enligt deras uppfattning. Instrumenten som användes var en semistrukturerad intervjuguide och en enkät. Fem respondenter fick svara på frågor gällande svåra besked och fylla i en enkät som belyste emotionella kompetenser. Resultatet visar att de anser att svåra besked är ett komplext ämne och beror på situationen och hur avsändaren och mottagaren uppfattar innehållet i budskapet. De hade en samsyn på 11 av 25 emotionella kompetenser som de ansåg behövdes för att kunna lämna svåra besked. De var: emotionell medvetenhet, korrekt självbedömning, pålitlighet, noggrannhet, innovationsförmåga, engagemang, optimism, förstå andra, serviceorientering, samverkan och samarbete samt teamförmåga.

Studien syftar till att få en djupare förståelse för statstjänstemännens arbete på Kronofogden och till den övergripande samhälleliga diskursen om skuld, genom att undersöka hur praktikerna på myndigheten upplever och handlar i sin tjänsteutövning. Studiens empiri utgörs av intervjuer med tjänstemännen och deltagande observation. Uppsatsen använder sig av kvalitativ metod i sitt tillvägagångssätt, genom hermeneutiskt och fenomenologiskt förhållningssätt i dess tolkning och bearbetning. Idealtypsmetodologin tillämpas i studien vars reflektion tydliggör de sociala fenomenens sammanhang och betydelser i samhället. Studiens teoretiska kontext relateras framförallt till Habermas kolonisering av livsvärlden, med termerna system och livsvärld samt av Webers rationalisering och idealtypbegrepp. Resultatet visar på att praktikerna på Kronofogden tampas med det professionella utförandet i förhållande till vad statstjänstemannauppdraget kräver i spektrumet av; arbetssätten inom myndighetsorganisationen med dess förväntningar och mål, samspelet med kollegor, samverkan med övriga institutioner samt den konkreta handläggningen av gäldenärs ärenden. Studiens analys och reflektion tyder på; att det myndighetsspecifika uppdraget sker genom olika förbindelser till en övergripande kontext, den om samhällskontraktet och myndighetens roll i stort, med växelverkande innebörder från de andra aktörerna på olika nivåer i samhället. Men framförallt om de direkta sociala konsekvenserna för välfärdssamhället genom skuldens olika förkroppsliganden och dess konkreta konsekvenser för människan under kapitalismen.

Konkurrensen om kvalificerad arbetskraft är hög på arbetsmarknaden och det blir allt viktigare för organisationer att kunna attrahera nya potentiella medarbetare och behålla kompetenta medarbetare. Utbudet av arbetsgivare ökar och på senare år har konkurrensen ökat ytterligare då internationella arbetsgivare kommit in på marknaden. Genom att systematiskt arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke och marknadsföra vad man som arbetsgivare kan erbjuda vid en anställning ökar det chanserna att positionera sig bland konkurrenter och ses som en attraktivare arbetsgivare. Den strategi som ligger till grund för detta antagande heter Employer Branding. Employer Branding har under de senaste två decennierna fått en betydande roll för många organisationer. Strategin har främst används och forskats på av organisationer i den privata sektorn. Organisationer i den offentliga sektorn har nu i större utsträckning än tidigare börjat använda sig av strategin för att kunna attrahera och behålla kompetenta medarbetare. Denna studie har som syfte att undersöka en organisation som verkar i den offentliga sektorn för att få djupare förståelse för hur de arbetar idag, hur deras arbete uppfattas av den tillfråga målgruppen i studien och hur de vidare kan förbättra sig för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Den teoretiska referensramen, som denna studie har berör Employer Branding samt nuvarande presentation från den undersökta organisationen för att skapa en utgångspunkt och öka förståelsen för ämnet. I studien genomförs en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med potentiella medarbetare för organisationen. Resultatet av intervjuerna analyserades tillsammans med tidigare forskning och information från den teoretiska referensramen. I analysen återfinns mönster av vad som anses vara attraktivt hos arbetsgivare och vad den undersökta organisationen gör bra och vad de kan förbättra. Studien avslutas med en redogörelse av vad det finns för förbättringsmöjligheter hos den studerade organisationen för att bli en mer attraktiv arbetsgivare samt en diskussion om var kommande forskning bör fokusera.

The aim of this study is to examine how the library of the Swedish Tax Agency and the Swedish Enforcment Authority have changed during the last decade. The study is based on qualitative interviews with the librarian in the two goverment agencies’ primary library and four personel from three different office libraries. The result shows that the libraries hasn’t changed drastically in their role over the last decade but instead slowly decreased in use in relation to online databases.
Program: Bibliotekarie

Vi har i denna uppsats studerat institutet delgivning. Vi har undersökt hur det faktiskt skall utföras och vilken befogenhet som krävs för den enskilde tjänstemannen för att få utföra delgivningar av olika slag. Undersökningsobjektet har varit den svenska Kronofogdemyndigheten, där vi har iakttagit hur de använder sig av delgivning och delgivare i den dagliga verksamheten. Vi har specifikt studerat det speciella förordnande som Kronofogden har tilldelat vissa av sina delgivare för att få utföra så kallad spikning.

 

Vi har genomfört undersökningen utifrån den rättsdogmatiska metoden där lagen är den främsta källan. Övriga källor har varit bland annat relevant doktrin, interna direktiv samt beslut. Vi har även utfört ett antal intervjuer med relevanta representanter från Polisen samt Kronofogdemyndigheten.

 

Slutsatsen vi kommit fram till är att Kronofogdemyndigheten agerar på gränsen av vad som möjligen är tillåtet när de ger ut detta särskilda förordnande till sina delgivare. Vi menar dock att om Polisen skulle godkänna de ansökningar om stämningsmannaförordnande som Kronofogden hos dessa ansökt om, och som de faktiskt har möjlighet att göra, skulle båda myndigheterna tjäna på detta förfarande. Delgivarna skulle agera klart inom lagens ramar och delgivningsverksamheten hos Kronofogden skulle både bli mer kostnads- och tidseffektiv. Även Polisens organisation skulle bli mer kostnadseffektiv och mer vikt skulle kunna läggas på strikta polisiära uppgifter, såsom att lösa brott istället för att dela ut posten.

The use of predictive analysis is becoming more commonplace with each passing day, which lends increased credence to the fact that even governmental institutions should adopt it. Kronofogden is in the middle of a digitization process and is therefore in a unique position to implement predictive analysis into the core of their operations. This project aims to study if methods from predictive analysis can predict how many debts will be received for a first-time debtor, through the use of uplift modeling. The difference between uplift modeling and conventional modeling is that it aims to measure the difference in behavior after a treatment, in this case guidance from Kronofogden. Another aim of the project is to examine whether the scarce literature about uplift modeling have it right about how the conventional two-model approach fails to perform well in practical situations. The project shows similar results as Kronofogden’s internal evaluations. Three models were compared: random forests, gradient-boosted models and neural networks, the last performing the best. Positive uplift could be found for 1-5% of the debtors, meaning the current cutoff level of 15% is too high. The models have several potential sources of error, however: modeling choices, that the data might not be informative enough or that the actual expected uplift for new data is equal to zero.

Syfte: Långa perioder av överskuldsättning medför ofta en försämring av den socioekonomiska levnadsnivån hos drabbade individer, vilka därmed löper en ökad risk att drabbas av fysisk och/eller psykisk ohälsa. Syftet med denna rapport var att undersöka om det föreligger en ökad mortalitetsrisk samt dödsspecifika orsaker hos överskuldsatta individer jämfört med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Metod: Kronofogden tillhandahöll information om samtliga 2 441 gäldenärer som beviljades skuldsanering under åren 2003 och 2004. Förekomsten av manifest överskuldsättning i denna grupp är kontrollerad och säkerställd genom att Kronofogden har beviljat dessa individer skuldsanering. Datum för dödsfall från perioden 1 januari 2004 till den 31 december 2009 har hämtats från Skatteverkets folkbokföringsregister. Den observerade mortaliteten har jämförts med SCB:s mortalitetsrisker (2004-2009, fördelat på kön och ålder). 311 observerade dödsfall inträffade under den femåriga perioden jämfört med förväntade 117. Statistiska analyser verifierade stora skillnader mellan observerade och förväntade dödfall, där riskkvoten för observerade dödsfall var genomgående större än 1. En sammanställning av dödsspecifika orsaker har hämtats från Socialstyrelsens dödsfallsregister och jämförts med normalbefolkningen i motsvarande ålder och kön. Denna sammanställning visade en markant överdödlighet hos överskuldsatta vad gäller tio frekvent rapporterade dödsspecifika orsaker. Slutsats: Längre perioder av överskuldsättning kan signifikant öka mortalitetsrisken och ojämlikheter i dödsspecifika orsaker.
Objective: Long lasting socioeconomic exclusion deriving from over-indebtedness has been shown to coexist with physical and mental disorders. The aim of this study was to investigate whether there is a significant risk associated with over-indebtedness and whether there is an increased mortality risk among Swedish debtors compared to the general population.  Methods: Documentation for all 2 441 debtors that qualified for legal debt settlement in 2003 and 2004 was obtained by the SEA (Swedish Enforcement Authority). Over-indebtedness is measured by the SEA’s approval for legal debt settlement. Dates of death from January 1, 2004 to December 31, 2009 were extracted from the Swedish Tax Agency’s national population register. Mortality was compared with Statistics Sweden’s (SCB) mortality ratio (mortality by gender and age, 2004 – 2009, SCB), controlling for baseline factors such as weighted average. Results: During the 5-year follow-up, 311 observed debtors died compared to expected 117. Binominal testing revealed large disparities between observed and expected deaths, with risk quotes constantly greater than 1. Cause-specific mortality experience from the National Board of Health and Welfare is compared to the general population. Conclusion: Long periods of over-indebtedness may significantly increase overall risk of survival.

 

Efter åtskilliga rubriker i media om problematiken kring sms-lån kommer uppsatsens huvudsakliga uppgift vara att försöka besvara den centrala frågan i debatten, om varför unga vuxna sms-låntagare hamnar hos Kronofogden.

Sms-lån etablerades på den svenska marknaden i början av 2006 och karaktäriseras främst av låga lånebelopp, kort kredittid och en enkel ansökan. Idag finns det cirka 30 olika aktörer på den svenska marknaden som tillhandahåller denna typ av kredit. Sms-lån har även etablerats på den danska marknaden under mars månad, 2008.

Vårt syfte med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer och olika typer av sekundärdata belysa hur sms-låntagarens lånemönster ser ut. Vi vill även ge konkreta förslag till företag, myndigheter och låntagare om hur hanteringen av sms-lån kan förbättras. Detta för att förhindra att fler ungdomar hamnar i skuldproblem.

För att minska skuldsättningen bland de unga vuxna i Sverige, rekommenderar vi därför i vår slutsats att införa exempelvis privatekonomi som ett eget ämne i skolan, att sms-låneföretagen gör en noggrannare kreditprövning och att konsumenten måste ta ett större ansvar för sitt eget handlande.

Sammanfattning

Vårt huvudsakliga syfte med denna uppsats är att undersöka den nya företeelsen med sms-lån och ungas (18-25 år) förhållande till detta. För att belysa de problem som sms-lån utgör gjordes analysen av uppsatsen utifrån rättssäkerhet. Rättssäkerhetsbegreppet känner nog alla till men vad som egentligen ryms inom begreppet redogörs från ett antal, på våra premisser utvalda, auktoriteters synvinklar. Vi undersöker sedan vilka gemensamma nämnare som finns dem emellan. Vi har tittat på vad ett sms-lån är och med hjälp av främst kronofogdemyndighetens statistik har vi undersökt antalet obetalda sms-lån som inkommit till myndigheten och ungdomars del i dessa fordringar. I korthet redogör vi även för Finlands syn på sms-lån och hur de har hanterat problemen med detta då Finland kom i kontakt med sms-lån tidigare än Sverige och har agerat på området.

 

Vid vår undersökning av sms-lån och de regler som finns vid konsumentkrediter har vi kunnat konstatera att denna företeelse är möjlig främst på grund av tre klara undantag i lagen. Dessa kryphål gör att kreditgivarna slipper kravet på kreditprövning, skriftliga avtalsvillkor och krav på information angående räntor och vid marknadsföring. Vidare har vi tittat närmare på de två domar som finns på området samt vad som menas med begreppet god kreditgivningssed enligt konsumentkreditlagen. Det har i våra undersökningar visat sig att förutsebarheten är ett viktigt inslag i rättssäkerheten som finns till för att skydda individerna i ett samhälle mot oskäliga villkor från makthavare (i denna uppsats rör det sig om konsumenter mot kreditgivare). Skyddet som rättssäkerheten ger anges i lagar och förordningar, men då sms-lån inte regleras är de enligt vår mening inte rättssäkra. Vi tror att rättssäkerhet skulle kunna infinna sig efter ändringar i konsumentkreditlagen, enklast genom att ta bort de undantag som finns, så att alla lån regleras på samma sätt. På så vis får konsumenten förutsägbarhet vilket följs av rättssäkerhet. Samhällets utveckling går ständigt framåt och lagstiftningen borde följa med i samhällets utveckling för att kunna trygga konsumenten som är den svagare parten i ett kreditförhållande. Inom konsumentkreditområdet har det kommit fram en del nyheter, EU har kommit med ett nytt direktiv om konsumentkrediter och det pågår i skrivande stund en utredning om sms-lån hos justitiedepartementet.  

Varje år vräks hundratals barn i Sverige. Detta trots att Sverige för 25 år sedan ratificerade Barnkonventionen, att barnets bästa är implementerat i svensk lag samt att Socialstyrelsen sedan år 2002 har haft ett särskilt uppdrag att förebygga vräkningar och att helt eliminera vräkningar av barn. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur barnets bästa tas i beaktande i domar som rör barnvräkningar och i verkställigheten av dessa. 34 domar har studerats och en intervju har genomförts med informanter från kronofogden i en skånsk kommun. Resultatet visar att barnet nämns i domar som rör vräkning men endast i ett fåtal fall i domskälen. I endast en av de studerade domarna nämns barnets bästa och påverkar utgången av fallet. Vidare framkommer det att kronofogden inte tar särskild hänsyn till om ett barn riskerar att vräkas, däremot läggs stor vikt vid ett gott bemötande och god kontakt med socialtjänst i dessa fall.
Each year, hundreds of children in Sweden get evicted. This despite the fact that the Swedish government 25 years ago confirmed the Convention on the Rights of the Child, the “best interest of the child” is implemented in Swedish law, and that the Health and Human Services Department since 2002 has been given the assignment to prevent evictions and to completely eliminate evictions of children. The purpose of this study is to examine how the best interest of the child are taken into account in judicial decision concerning children who are evicted and the executions of these decisions. 34 judicial decisions have been studied and one interview with representatives of the Swedish Enforcement Authority in a city in Skåne has been carried out. The result of this paper shows that children are mentioned in judicial decisions concerning evictions, however this is stated in only a few of them. In just one of the studied judicial decisions the best interest of the child is mentioned and this has influenced the outcome of the case. Furthermore, it appears that the Senior Enforcement Officer doesn’t take in consideration whether a child is likely to be evicted or not. The center of interest is on good treatment against the child and a specific contingence with social services is seen as necessary.

Syfte: Syftet är att beskriva hur intressenterna upplever avskaffandet av revisionsplikten och ur intervjumallarna finna förklaringar till avskaffandet av lagen.   Metod: Studien är av kvalitativt slag och bygger på en deduktiv ansats. Empirisk data är huvudsakligen av primär karaktär, vilket har erhållits via e-post- samt telefonintervjuer av Bolagsverket, Skatteverket och Kronofogden. Empirisk data har sedan jämförts med insamlad teori som mynnar ut i en analys.   Resultat och slutsats: Intressenternas arbete har inte påverkats av revisionspliktens avskaffande i någon större utsträckning. Kvalitén på deklarationen anses i nuläget inte ha påverkats av revisionspliktens avskaffande och kvalitén på årsredovisningarna behöver inte ha ett samband med revisionspliktens avskaffande. Därmed tyder detta på att revisorn inte behövs som kontrollmekanism för att säkerställa och upprätthålla kvalitén i räkenskaperna hos små aktiebolag. Respondenternas svar tyder även på att frivillig revision är ett resultat av samhällets utveckling och är ett sätt för staten att minska den enskilda individens känsla av att bli kontrollerad.   Förslag tillfortsatt forskning: Då denna studie är begränsad till endast Skatteverket, Bolagsverket samt Kronofogden, skulle förslag på fortsatt forskning vara att undersöka huruvida de övriga intressenterna i SOU 2008:32 ställer sig till revisionspliktens avskaffande i nuläget.   En ytterligare studie skulle kunna systematisera och ge en övergripande översikt om hur samhällets kontrollfunktion och övervakning fungerar i det moderna samhället.   Uppsatsens bidrag: Resultaten i studien kommer vetenskapligt att ge en förståelse för vad avskaffandet av revisionsplikten innebar för de utvalda intressenterna. Studien ger även en förståelse och ett resonemang kring om revisionspliktens avskaffande är ett resultat av samhällets utveckling.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.

Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.

Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen.

Utmätning är av betydelse för att vi ska kunna ha ett fungerande kreditsamhälle. Genom att tvångsvis förmå någon att utföra en prestation kan ses som ett skydd för parter i ett avtal eller kreditinstitut.   År 2013 tvångsutmättes en fastighet för en skatteskuld på 6 721 kronor. Fallet prövades i Europadomstolen där Sverige förlorade målet. Domstolen riktade kritik mot Sverige och mot systemet som sådant. Utmätningen hade utförts i enlighet med svensk rätt, men stred mot Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Trots kritiken har den svenska lagstiftningen inte förändrats särskilt mycket.   Vid utmätning är det viktigt att det råder balans mellan borgenärens rätt att få sina fordringar betalda och gäldenärens rättigheter att inte betala inkorrekta skulder. Detta verkar i praktiken vara en mycket svår avvägning för Kronofogden som exekutiv myndighet. Vidare finns det andra brister med utmätningsförfarandet. Värdeförstöringen som sker vid utmätning är ett exempel.   Att svensk lagstiftning kan strida mot Europakonventionen är något som i så fall påverkar rättssäkerheten. Här uppstår emellertid frågan vad rättssäkerhet egentligen innebär. Trots att många rättsvetenskapsmän eller kvinnor och praktiskt verksamma jurister har beskriver ofta rättssäkerhet utifrån samma rättssäkerhetsfaktorer, men någon enhetlig definition av rättssäkerhet verkar således inte existera.
Execution is important in order for us to have a functioning credit market. By obligating someone to complete a performance can be seen as a protection for parties to an agreement or credit institution.  In 2013, a property was executed for a tax debt of 6 721 SEK. The case was tried in the European Court of Justice where Sweden lost the case. The court addressed criticism against Sweden and the system as such. The detention had been in accordance with Swedish law but violated the European Convention and Human Rights. Despite the criticism, Swedish legislation has not changed.  Regarding the execution procedure it is important that there is a balance between the creditor's right to receive his debts and the debtor's rights. In reality, this seems to be a very difficult balance for Kronofogden as an executive authority. Furthermore, there are other problems regarding the execution procedure. For example, the value destruction that occurs in execution procedure.   The fact that Swedish legislation violates the European Convention is something that can affect rule of law. Here, however, the question arises what rule of law really means. Although many lawyers have often described rule of law based on the same legal certainty, but a uniform definition of rule of law does not seem to exist.

Problem: När ett nytt arbetssätt införs inom ett företag eller myndighet är det viktigt att efter ett tag stanna upp och fundera på om det blev som det var tänkt och genom det; se vad som fungerar bra och vad som kan förbättras. Vi tyckte därför att det var intressant att undersöka hur resultatet blev i och med att ett nytt arbetssätt genomförts, i detta fall, det teambaserade arbetssättet. Vi avgränsade ämnet team genom att välja ut faktorerna: teamens stöd från företaget – målsättning och information, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö.

Syfte: Vårt syfte var att genom en fallstudie av Kronofogdemyndighetens enhet Summarisk process i Uddevalla identifiera vad som fungerar bra och mindre bra med deras teambaserade arbetssätt. Vi ville dessutom klargöra om det teambaserade arbetssättet är ett lämpligt arbetssätt för den berörda enheten.

Metod: Vår undersökning byggde främst på den kvalitativa metoden. Vi har genom besöksintervjuer med teammedlemmar, teamledare och enhetschef på enheten Summarisk process i Uddevalla tagit fram empirisk data. Dessutom har vi genomfört ett personlighetstest med teammedlemmar och teamledare. Litteraturstudien som ligger till grund för teorin bestod av böcker, vetenskapliga artiklar samt interna dokument.

Slutsats: Vår slutsats är att det teambaserade arbetssättet är lämpligt som arbetssätt för enheten Summarisk process i Uddevalla. Det finns faktorer som fungerar bra inom arbetssättet, detta är bland faktorerna: målsättningar, teamens ledare, teamens sammansättning samt teamens sociala miljö. Dock skall påpekas att även om dessa faktorer fungerar bra kan de alltid förbättras. Vi har dessutom identifierat några faktorer som fungerar mindre bra, så som: informationsvägarna och den negativa känslan av stress inom teamen. Genom insikt i vad som inte fungerar optimalt kan ändringar göras, detta för att göra arbetssättet ännu bättre.