Academic literature on the topic 'KROPPSAKTIVISM'

From 2015 to 2018 many Swedish news media were publishing articles about the same topic; body activism. The purpose of this study is to examine how Swedish news media linguistically uses the term body activism, how they define the term and if discursive themes and patterns can be identified when it comes to how the news media report about body activism. The study relies on a theoretical framework with ideas about media logic, news values and framing; theories about social movements and the media; theories about beauty standards, norms and the consumer society; and also studies about body activism, fat activism and body positivity. The method used is a connected content analysis of a material consisting of 676 texts published in Swedish news media. The connected content analysis was achieved by the use of Textometrica which is a tool for examining frequency and correlation of words used in texts. To further analyse the results a discourse analysis has been used. The study shows that body activism in Swedish news media gets framed and defined as something that is about opposition and wanting change, something that is about size and weight, something that often gets told through individual stories and experiences, something that takes place on social media, and as an activism that is performed by women for the sake of women. Furthermore, the results of the study show interesting thematic patterns not only in how body activism gets defined but also in how the news media report about body activism. When it comes to the question of how the texts about body activism get told there is a pattern in that a few female activists become main profiles in the texts, which raises questions about representation and power structures. About the framing of the message of the activism, there is a discussion of beauty and looks, self-acceptance and liberation of ideals and norms of beauty. About the framing of the response to the activism there is a discussion about meeting symbolic violence and the risk of facing hate as a body activist. When it comes to the framing of the tool for spreading the activism, I discuss consumerism on social media and the interesting divergence between wanting to oppose how consumerism works to reproduce ideals and norms of beauty with activism on platforms closely linked to commercials and consumerism.

In the media landscape year 2015 there is a overrepresentation of specific kinds of bodies. The discontent over this has resulted in a counteraction in the shape of a body activism movement. People have gathered on social networks sites where pictures of non-conforming bodies are being shared in the form of photographic self-portraits. In the past year massmedia has become aware of the trend, which has lead to debates and interviews on the subject on Swedish tv, radio and in newspapers. Through nine semistructured interviews this study aims to get an understanding of what role members of the Swedish body activism movement think that social media plays for the movement. The interview subjects argue that social network sites constitute a platform where everybody has the opportunity to express their opinions and where members of the movement can support each other and find courage to do more both on social network sites and in their everyday life. Several of the interview subjects talk about how the body activism movement has helped them develop a more positive relationship to their own bodies. They argue that they get strength through identification with material from other users. Several of the interview subjects say that it can be difficult to find representation in massmedia for people with bodies that do not conform to the body norms. The result of this study also suggests that the Swedish body activism movement consists primarily of subgroups focusing on different types of nonconforming bodies.
I dagens medialandskap finns en överrepresentation av en viss typ av kroppar. Missnöjet över detta har lett till en motaktion i form av en kroppsaktivismrörelse. Människor har främst samlats på olika sociala nätverkssidor, där bilder på kroppar som faller utanför normer delas i form av fotografiska självporträtt, så kallade selfies. Under de senaste året har även massmedia blivit medvetna om denna trend, vilket har lett till att både debatter och intervjuer kring ämnet har fått tagit plats i gammeldags media. Med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer och utifrån Goffmans teori om självpresentation, teorier kring kollektiv identitet samt tidigare forskning på selfies ämnar denna studie att skapa en förstående för hur personer som är aktiva i den svenska kroppsaktivismrörelsen själva ser på sociala mediers roll i rörelsen. Personerna som intervjuas menar att sociala medier utgör en plattform där alla har möjlighet att komma till tals och där det finns möjligt att få stöd från andra personer och därigenom själv våga mer, både på sociala medier och i deras vardagliga liv. En stor del av materialet som postas inom rörelsen utgörs av selfies där personen som lägger upp bilden med hjälp av sin egen kropp på olika sätt utmanar normerna. Skapandet av en kollektiv identitet sker inom kroppsaktivismrörelsen både i slutna sammanhang på sociala medier så som stängda facebookgrupper och på öppnare platser, så som instagramflöden. Ett flertal av de som intervjuas pratar även om hur kroppsaktivismrörelsen har gjort att de har fått en mer positiv relation till sin egna kropp. Genom att kunna identifi- era sig med det andra personer publicerar menar de att de blir stärkta. Flera av intervjupersonerna menar att det för en person som har en normbrytande kropp ofta är svårt att hitta representation i massmedia. Denna studie pekar även på att rörelsen idag främst består av subgrupper med fokus på olika typer av kroppar.

Det finns många olika sociala rörelser i Sverige som rör allt från miljö till feminism men inom dessa rörelser går det ibland att urskilja en identitetspolitik. Detta innebär att alla inte får vara med i rörelserna på grund av olika omständigheter. Kroppsaktivism är en social rörelse som vissa gånger tenderar att ha framställts som en rörelse där en identitetspolitik finns inneboende. Många studier har gjorts om kroppsaktivism men färre har undersökt vad som händer inom rörelsen. Därför ska den här uppsatsen handla om vilka som får vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen och vilka som inte får det. Studiens syfte är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet utifrån två frågeställningar: hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism och hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen. Genom observationer och en kritisk diskursanalys av två offentliga kroppsaktivisters Instagram-konton och bloggar, kan denna studie visa att det finns en inneboende konflikt gällande huruvida smala kroppsaktivister ska vara en del av rörelsen eller inte. Det visar också att det skapas en representation inom rörelsen och för att behålla denna representation så framkommer även olika maktförhållanden från kroppsaktivisterna gentemot deras följare.

The main purpose of the study was to answer how body-positive movement on Instagram is portrayed by female influences. The aim was also to understand how young women relate to body ideals and how they challenge the normative female body. To answer these questions, the study has been inspired by a narrative analysis method. My intention for this essay was to draw attention to the women's story about their experiences. To understand and be able to carry out an analysis of the empiric, previous research was used about social media and Instagram, the term influences, body ideal on social media, what impact social media can have on women's self-image, what body positivity means and fat phobia in society. The starting point for the literature search has been to map the research field and to strengthen my research question. To analyze the extracted empire, different theories were chosen. The theories I considered most suitable were feminist theory, the dramaturgical perspective, the mirror self and the social comparison theory. The result was divided into 7 themes which were: imagery of body positivity, feminism and body activism, influencers´ responsibilities to their followers, society's view of fat people, Instagram vs. reality, the concept of taking care of oneself as well as sisterhood and role models. The result shows that the female influences, with their body activism, wants to challenge the normative assumptions about how a woman should look and be. They want to create a platform to help in the normalization process of women with a larger body shape, as well as highlight the complications you as a woman with a non-normative body can encounter in society. The influencers hope that with their body activism they can strengthen the self-esteem of fat women.
Studien hade som huvudsyfte att besvara hur kroppspositiva rörelsen på Instagram framställs av kvinnliga influenser. Syftet var även att förstå hur unga kvinnor förhåller sig till kroppsideal och hur de utmanar den normativa kvinnokroppen. För att besvara studiens frågeställningar har studien inspirerats av en narrativ analysmetod. Min avsikt för arbetet var att rikta uppmärksamheten på kvinnornas berättelse om deras upplevelser och erfarenheter. För att förstå och kunna föra en analys kring empirin användes tidigare forskning av sociala media och Instagram, termen influenser, kroppsideal på sociala medier, vilken påverkan sociala medier kan ha på kvinnors självbild, vad kroppspositivitet innebär samt fettfobi i samhället. Utgångspunkten för litteratursökningen har varit att kartlägga forskningsfältet samt att styrka min forskningsfråga. För att analysera den utvunna empirin valdes olika teorier. De teorier jag ansåg vara bäst lämpade var feministisk teori, det dramaturgiska perspektivet, spegeljaget samt social jämförelseteorin. Resultatet delades upp i 7 teman som var: bildframställning av kroppspositivitet, feminism och kroppsaktivism, samhällets syn på tjocka människor, influensers ansvar gentemot sina följare, Instagram vs. reality, begreppet ta hand om sig själv samt systerskap och förebilder. I resultatet framkommer att de kvinnliga influenserna vill med sin kroppsaktivism utmana de normativa antagandena om hur en kvinna ska se ut och vara. De vill skapa en plattform för att hjälpa till i normaliseringsprocessen av kvinnor med större kroppsform, samt belysa vilka komplikationer man som kvinna med en icke normativ kropp kan stöta på i samhället. Influenserna hoppas att med sin kroppsaktivism kunna styrka tjocka kvinnors självkänsla.

I det moderna västerländska samhället skildras och uppmuntras sedan länge ett allt mer ouppnåeligt skönhetsideal, där det smala kroppsidealet står i fokus och avbildas som det önskvärda och överlägsna. I motsats porträtteras den tjocka kroppen som underlägsen och avvikande. Detta resulterar i att den smala kroppen premieras på bekostnad av den tjocka, vilket är bekymmersamt då det medför att tjocka människor stigmatiseras och diskrimineras i samhället. I den här studien undersöks, utifrån ett språkvetenskapligt perspektiv, hur normaliserade föreställningar av tjocka människor realiseras språkligt på tre av Sveriges största internetforum. Metodologiskt görs detta genom en kritisk diskursanalys av 225 kommentarer insamlade från; Flashback forum, Familjelivs forum samt Passagen Debatt. Då denna studie har en emancipatorisk ansats utgår jag från teorier som grundar sig i bland annat socialkonstruktivism och tredje vågens feminism. Resultatet har bland annat visat att skribenterna på forumen kategoriserar tjocka människor som en enhetlig socialt avvikande grupp, vilka de tillskriver diverse negativa egenskaper. Vidare har resultatet åskådliggjort att det skrivs betydligt mer om tjocka kvinnor på forumen överlag samt att dessa kommentarer generellt sett är mer diskriminerande än de som påträffats gällande tjocka män.
The purpose of this study is that, from a linguistic perspective, analyze how normalized performances by thick people is realized linguistically in three of Sweden's largest internet forums. Methodologically, this is done through a critical discourse analysis of 225 comments collected from Flashback forum, Familjelivs forum and Passagen Debatt. As this study has an emancipatory approach, I adopted theories based in social constructivism and feministic intersectionality. The results show that the writers on the forums categorize thick people as a unified socially deviant group, which they attribute to various negative qualities. Furthermore, the results illustrated that there is much more written about fat women in the forums in general and that these comments are generally more fat-shaming than those encountered regarding thick men.

Denna uppsats undersöker hur diskurser om kropp och skönhet tar sig uttryck i SVT:s tvprogram Kroppshets, samt genom vilka språkliga och visuella element kritiken mot rådande kroppsideal förmedlas i programmet. Intresset har bakgrund i fenomenet kroppsaktivism som har vuxit fram på nätet som motreaktion till kroppshets och kroppsångest. Det saknas kunskap kring hur fenomenet tar sig uttryck i television, och i synnerhet svensk television. Med utgångspunkt i feministisk medieteori och Erving Goffmans teorier om sjalvpresentation görs därför en multimodal kritisk diskursanalys på seriens första avsnitt. Resultatet visar att kroppsdiskursen till störst del tar sig uttryck genom uttrycklig ångest, ilska och negativ kroppsuppfattning. Diskurser om kroppen som instrument dominerar också det språkliga innehållet. Hela avsnittet genomsyras av en dualitet: å ena sidan synliggör den kroppar utanför normerna, å andra finns beaktandet av kvinnokroppen fortfarande kvar.

The purpose of this survey is to study how one can use comics as a medium for body activism and how it can be related to feminism. The material of choice is the book “Det kändes lungt när mina känslor dog” by Bim Eriksson, which is an illustrated autobiography. The intention is to analyse and interpret the comics “Talking Body” in a gender and body activistic perspective, by using semiotics and image analysis.  The main chapter includes a presentation of the artist Bim Eriksson. The chapter also includes a description, analysis and interpretation of the sequential story “Talking Body”. By using the concepts of body activism, body positivism and feminism I study the comics and analysed the signs which point to the meaning within the content of the comic. The study tries to understand if there is a connection between body activism and feminism within the comics of Bim Eriksson. The comic “Talking Body” as a whole, as well as the choice of specific pictures and the main character. The study concludes how the Bim Erikssons comic “Talking Body” can be interpreted as both body activist and feministic, due to its choice of artistic representation and content.

I uppsatsen undersöks synen på kropp och ideal som svenska gymnasieungdomar har. I vårt samhälle och på sociala medier publiceras bilder på kroppar, bilderna sprids och skapar ett ideal för hur kroppen ska se ut. Detta kan leda till negativ uppfattning om den egna kroppen. Syftet med undersökningen är att synliggöra och problematisera kroppsideal och normer som finns i samhället och istället skapa en  känsla av tillhörighet, samt att starta en diskussion med gymnasieungdomar. Det är viktigt att tillsammans med gymnasieungdomar prata om kroppsideal och normer för att tillsammans kunna omförhandla ideal och normer. Fyra samtalsgrupper med gymnasieungdomar på två olika skolor i Sverige samt sju personer som hjälpt till som modeller fungerar som källor i projektet och frågeställning om kroppsideal. Frågeställningen lyder; Hur kan normer kring kropp och kroppsideal synliggöras genom samtal med gymnasieelever och konstfacksstudenter? Hur kan dessa samtal ligga till grund för ett konstnärligt arbete? Studiens resultat visar att kroppsliga bilder påverkar gymnasieungdomars syn på kroppsideal. Bland ungdomarna fanns det en kunskap om kroppsidealet. Kunskap om att det inte är hälsosamt samt att normativa idealbilder är sammankopplade med individers självförtroende. Ungdomarna beskrev att ungdomar med ett dåligt självförtroende påverkades mer än vad de som hade ett bra självförtroende.  Mitt gestaltningsarbete består av avgjutna torsos i silikon som gjorts efter samtal med gymnasieungdomar och modeller. Min gestaltning inkluderades åtta stycken silikonkroppar. Personerna som gjutits av är i åldrarna 20-45, men vi alla är vackra oavsett ålder, figur eller könsidentitet. Jag vill med mitt verk påverka vår syn på kroppsideal och skapa en känsla av tillhörighet. Att våga vara stolt över sin egen kropp.

This study is about how body activists use the social media platform Instagram to convey activistic messages and also how these activist’s messages relate to gender stereotypes in the patriarchal society. The aim of this study is to investigate how semiotic resources are used to convey activistic messages through text and images respectively. The study is based on thirteen posts from four different Instagram accounts run by self-appointed body activists; @sarasongbird, @fitnessfeministen, @lindamariie and @stinawollter. The study adopts with a qualitative text analytic approach with a semiotic framework. The theoretical approaches of this study are gender, third wave feminism and gender stereotypes. The results of the analysis showed that there were some consistent similarities in how activists conveyed their messages, but also some differences. The results are presented through six themes; normalization of the body, sexualisation of the body, community informative, stereotypes and norm breaking. The analysis also shows that the activists both challenge and sustain gender stereotypical attributes.