Academic literature on the topic 'Krympning'

SyfteFöreliggande studie syftar till att närmare undersöka böjhållfastheten och krympningen på två olika porsliner blandade med respektive vätska av samma fabrikat, destillerat vatten eller universalvätskor.HypotesVätskan med lägst densitet kommer resultera i högre hållfasthetsvärden, minst krympning och porositet på grund av vätskans innehåll som bidrar till högre vätning av porslinet och därmed ger bättre tätpackning.Metod Två olika dentala porsliner blandades med fyra olika modelleringsvätskor, fabrikantens vätska, två universella vätskor och destillerat vatten. 10 provkroppar framställdes per respektive grupp, vilket gav totalt 80 provkroppar fördelade i 8 grupper. Alla provkroppar mättes, genomgick ett 4-punkts böjhållfasthetstest och en provkropp per grupp blev slumpmässigt vald till inspektion av porositet med ett mikroskop. Slutligen fördes det en statistisk jämförelse av böjhållfastheten och krympningen mellan grupperna, samt dokumentation av mikrostrukturen av de utvalda provkropparna.Resultat Provkropparna blandade med destillerat vatten visar signifikant högre böjhållfashetsvärden jämfört med en provgrupp blandad med universell modelleringsvätska. Provkropparna blandade med destillerat vatten visade även signifikant högre krympning, medan provkropparna med tillverkarens vätska visade minsta krympning.Slutsats I föreliggande studie visade destillerat vatten att vara mest pålitligt val vad det gäller hög böjhållfasthet. Fabrikantens vätska (GC Initial MC) fick minst signifikant krympning. Däremot finns det otillräcklig evidens som bifaller kopplingen mellan modelleringsvätskans densitet och dess påverkan på böjhållfashetsvärden samt krympning
Purpose The present study aims to investigate the flexural strength and shrinkage of two types of porcelain mixed with the manufacturer's modelling liquid as well as distilled water and universal liquids.Hypothesis The liquid with lowest density will result in higher strength values, lower shrinkage and porosity due to the liquids content that contributes to higher wetting of the powder, thus providing better sealing.Method Two different porcelain were mixed with four different liquids, the manufacturer’s liquid, two universal liquids and distilled water. Ten specimens were prepared per respective group, giving a total of 80. All specimens underwent measuring, flexural strength test and one specimen per group was selected for surface analysis with a microscope inspection. Finally, there was a statistical comparison of the flexural strength between the groups, as well as documentation with photographs of the microstructure of the selected specimens.Results The specimens mixed with distilled water show significantly higher flexural strength values compared to one specimen group mixed with universal modelling liquid. Specimen mixed with distilled water showed significant higher shrinkage, whereas the specimens with the manufacturer's liquid showed least shrinkage.Conclusion Distillated water showed to be most reliable in terms of high flexural strength. The manufacturer’s liquid (GC Initial MC) showed least significant shrinkage. On the other hand, there is insufficient evidence that proves the connection between the density in modeling liquid and its influence on flexural strength values as well as shrinkage

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5–2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion. Armeringen expanderar pga. korrosionen och spränger sönder betongen. Golvet blir inte längre estetiskt tilltalande samtidigt som livslängden förkortas avsevärt och golvytan blir ojämn vilket försvårar eventuell trucktrafik. Sprickor uppkommer främst pga. tvångskrafter som uppstår när betongen krymper. Storleken på sprickorna avgörs av betongens benägenhet att krympa, armerings-innehåll och graden av tvång. DynaMate som bygger och underhåller Scanias serviceverkstäder och industrilokaler upplever stora problem med sprickbildning hos industrigolven. Sprickorna medför stora kostnader i form av driftstopp, rivning, reparation och eventuell nyproduktion [3]. Föreliggande rapport baseras framförallt på litteraturstudier utifrån en rad rapporter, artiklar och handböcker men även normer. Intervjuer har genomförts med sakkunniga personer för att ta del av deras erfarenheter och åsikter. För att även få bättre insikt i utförandeskedet har författarna närvarat vid två olika gjutningar av industrigolv. För att minska sprickrisken i betonggolv, orsakad av betongens fria krympning, krävs en betongsammansättning som minimerar den fria krympningen, ett armeringsinnehåll som överstiger minimiarmering, fogar som tillåter rörelser i plattan och en långsam uttorkning. Det har upplevts att problem med sprickor i betonggolv beror på okunskap, olika viljor och slarv bland involverade aktörer. Därför är det även viktigt med tydliga mål och bra kommunikation mellan alla aktörer. På uppdrag av DynaMate har ett förslag till åtgärdsprogram för minskad sprick-bildning tagits fram. Detta kan ligga till grund för framtida golvprojekt och på sikt minska de stora kostnader som underhåll och reparationer medför.
Roughly estimated 1,5–2,0 million m2 of industrial concrete floors are produced in Sweden every year [1]. The results vary and the most common matter/failure among these floors is cracks [2]. Water finds its way down in the cracks and in some cases chlorides, which causes corrosion of the reinforcement. The reinforcement expands due to the corrosion and makes the concrete burst. The floor is no longer esthetically appealing. At the same time the lifetime is shortened substantially and the floor surface becomes uneven which complicates any truck traffic. Cracks arise due to restraint forces that develop because of concrete shrinkage. The width of the cracks is determined by the concretes tendency to shrink, reinforcement content and the extent of restraint forces. DynaMate builds and maintains Scania service centers and industrial facilities. They are experiencing major problems with cracking in industrial floors. The cracks bring large costs in terms of downtime, demolition, repair and any new production. The present report is based mainly on literature research from reports, articles and handbooks but also norms. Interviews were performed with qualified persons to share their experiences and opinions. To receive even more knowledge the authors attended two different castings of industrial floors. A reduction of cracking in concrete floors caused by the free shrinkage requires a concrete composition which minimizes the free shrinkage, reinforcement content in excess of minimum reinforcement, a slow drying and joints that allow movements. It was believed that the problem with cracks in concrete floors is due to ignorance, different wills and carelessness among the involved actors. Consequently it is also important to have clear objectives and good communication between all actors. On behalf of DynaMate a proposal for actions to reduce cracking was prepared. That proposal can form the basis for future flooring projects and ultimately reduce the significant costs due to maintenance and repairs.

I industrilokaler består golven i många fall av betong. Det är ett problem när dessa golv spricker på grund av krympning eller temperaturvariationer. Idag finns tekniker som på ett bra sätt förklarar orsaker till dessa sprickor och om dessa tekniker kombineras på ett korrekt sätt skulle sprickbildningen kunna förutses och undvikas. Behovet att utveckla ett pålitligt och användarvänligt system för beräkning av sprickrisken i industrigolv är därav stort. Att ta fram en metod för avgörande av sprickbildning på grund av krympning är syftet med detta arbete. Krympning är definierat som reduktionen i volym av en obelastad betongyta som befinner sig under konstant temperatur och anges som en töjning, ߝ ௌு . Det orsakas främst av den förminskning av vatten i betongen som sker under betongens härdningstid. Krympning kan ske antingen helt autogent genom att försegla betongen eller kombinerad autogen- och uttorkningskrympning då betongprovet tillåts torka fritt utåt i en eller flera riktningar. Det finns programvaror som kan beräkna temperaturförloppet i en torkande betong och även fukthalten och spänningarna. Dessa programvaror kommer att utnyttjas i detta arbete för att utveckla en metod för bedömning av sprickrisken. Utgångspunkten är laboratoriemätningar på krympning för åtta olika betongrecept samt beräkningar för ett typfalls förångningsbara vattenhalt genom hela tvärsnittet. Anpassningar till dessa görs med hjälp av minstakvadratmetoden och problemlösaren i Excel som använder sig av icke-linjär regressionsanalys GRG. Utgångspunkten för att ta fram de nödvändiga krympparametrarna: ultimat referenskrympning, den empiriska konstanten som avgör krökningen av krympningsutvecklingen samt en empirisk parameter som representerar tiden då lutningen på krympningen förändras i tid, är en funktion för att beräkna töjningen i betongprovet som uppstår på grund av krympningen. Viktigt för beräkningar av krympningen är den temperaturekvivalenta tiden som dock inte har någon inverkan på de beräkningsfall där betongen härdar inomhus i 20°C. Krympparametrarna kan införas i olika vertikala punkter i en betonggjutning i programvaran ConTeSt som sedan kan beräkna temperatur- och spänningsutvecklingen i betongen. Dessa jämförs med betongens hållfasthet och ett resultat om utnyttjandegraden uttryckt som spänning/hållfasthetskvot uppnås. Alla analyserade recept och fall i detta arbete får resultatet att de spricker på grund av krympningen. Dock är dessa resultat inte korrekta då fel mekaniska materialegenskaper var tvunget att användas. Om de testade fallen spricker eller inte är dock inte syftet med arbetet. Beräkningarna gick igenom och ett resultat åstadkoms vilket var det som behövde undersökas. Metoden fungerar men är inte användarvänlig. Det är mycket manuell inmatning och det vore av stor betydelse för framtida användning av denna metod att en förbättrad och enklare programvara med de rätta funktionerna finns tillgänglig.

I detta examensarbete redogörs för hur sprickbredder för betongkonstruktioner beräknas, enligt gällande norm. Speciellt fokus har lagts på hur tvärsnittsanalysering för böjda tvärsnitt, med avseende på betongens långtidseffekter, påverkar sprickbredder. Även hur normen styr den minsta mängd sprickfördelande armering som erfordras för betongkonstruktioner med dragspänningar redovisas. Resultatet är ett beräkningsdokument upprättat i excel, som beräknar sprickbredder för böjda och dragna tvärsnitt, som följer de krav som ställs av gällande norm.
This thesis describes how the crack widths of concrete structures is calculated, according to current standards. Special focus has been placed on how the cross-sectional analysis of bent cross- sections, with respect to the concrete's long-term effects, affects crack widths. Although the standard guide to the minimum amount reinforcement for crack control required for concrete structures with tensile stress are reported. The result is a calculation document drawn up in Excel that calculates crack widths for bent and drawn cross- section, which follows the requirements of the current standard.

Detta examensarbete behandlar STT/F-bjälklagselementens krympning och krypning. Arbetet har utförts på uppdrag av Strängbetong AB, med Örjan Pettersson som initiativtagare och handledare. STT/F-bjälklagselement är en prefabricerad förspänd betongprodukt bestående av två spända balkar med en ovanpåliggande armerad platta. De används som bjälklag i yttertakskonstruktioner och har, tack vare tunna balkliv och en sadelformad platta, låg vikt och kan uppnå spännvidder närmare 30 meter. Förspända element förändras efter gjutning på grund av krympning, krypning samt stålets relaxation. Förutsättningarna varierar med bland annat olika betongkvalitet, förspänningsnivå, temperatur och luftfuktighet. Vid dimensionering tas hänsyn till dessa parametrar för att säkerställa maximal spännvidd och upplagslängd. Syftet med detta examensarbete har varit att jämföra bjälklagselementens verkliga förändringar med de beräknade. På Strängbetongs fabrik i Kungsör har mätningar utförts under olika årstider med varierande luftfuktighet och temperatur. Rörelsen samt överhöjningen hos elementen har noterats; först i form före gjutning och därefter under lagring, för att sedan jämföras med beräkningar enligt den gemensamma europeiska beräkningsstandarden Eurocode 2. Vid krypningsberäkningar har Strängbetongs beräkningsprogram för betongelement SbEle 3.10 delvis använts. Vid jämförelse, efter avslutade mätningar och beräkningar, kan fastställas att de uppmätta värdena överensstämmer väl med de beräknade vad gäller rörelsen. 0,5 + 0,5 promille är rimliga värden att anta på autogen respektive uttorkningskrympning. Överhöjningen är jämförelsevis också väl överensstämmande, med undantag för två av bjälklagselementen med en högre spänningsnivå. Eurocode 2 kan anses vara fullt tillämpbart som beräkningsmetod för STT/F-bjälklagselement.

Denna studie tas fram i samband med ett mindre modeföretag inom damkonfektion. Företaget har haft återkommande problem med passformen av deras viskosklänning. Syftet med studien är att undersöka viskosmaterialets påverkan efter tvätt på passform så som balans, rörelsevidd, längd och plaggs mått. Viskos är ett av de finaste textilmaterialet för sömnad av klänningar på grund av sin fina glans, snyggt fall och höga absorberande egenskaper. Däremot har viskosmaterial tendensen att förlora styrkan när det är vått, vilket händer att plagget krymper efter tvätt. Studien utförs genom att jämföra tre framtagningsprocessen av en klänning för att få den bästa passformen och önskade plaggmått. För prototyperna A och B används samma mönsterkonstruktion, förutom för prototyp B tvättas viskos tyget i förhand. Medans för prototyp C tvättades med tygprov och krympningen beräknades i cm, mönsterkonstruktioner justerades med att addera resultatet av krympningen. Klänningarna syddes av samma viskostyg, provades på en person i storlek Medium och tog mått på klänningarna både före och efter tvättning. Prototyp C resultatet visades att klänningen har krympt till den bästa passformen och uppfyller önskade plaggmåtten i jämförelse med prototyperna A och B. I Studien visades att plagg som är sytt i viskosmaterial förändas både i passform och mått efter tvätt. Före tvätt av viskosmaterial innan tillskärning kommer inte att garantera att det uppsydda plagget inte krympa eller att plaggen behåller sitt mått efter tvättning. Ändringen i mönsterkonstruktion ger bättre resultat.
This study is developed in collaboration with a small company that works with women's clothing. The company has had recurring problems with the fit of their viscose dress. The purpose of the study is to analyze the effect of the viscose material shrinkage after laundering on the fit of the garment such as balance, ease, length and the garment dimension. Viscose is one of the finest textile materials for dresses sewing because of its properties such as it’s fine shine, drapes well and it have high absorbent. In contrast, viscose material tends to lose strength when wet, which affects garment fit due to viscoses shrinkage after laundering. The study is performed through comparing of three production processes of a dress to get the best fit and dimensions. For sample A and B, the same pattern construction is used, except for sample B, the viscose fabric was pre-washed in advance. While for sample C fabric samples was washed and the number of shrinkage is calculated . Pattern construction was adjusted by adding the results of shrinkage . The three sample dresses were sewn with the same viscose fabric, and the fit were tasted by one person in size Medium .The dress samples were measured both before and after laundering. The result of prototype C showed that the dress has shrunk to the best fit and meets the desired garment sizes in comparison with prototypes A and B. The study showed that garments that are sewn in viscose material change both in fit and size after washing. Washing viscose material before cutting will not ensure that the sewn garment will not shrink or that the garments will retain its dimension after washing. The change in pattern design gives better results.

I höga hus, i storleksordningen 100 m och högre, med vertikalbärande stomme av stål och betong kan differentialsättningar uppstå då de olika materialen deformeras olika. Detta ger med tiden lutande bjälklag. I det här arbetet har ett beräkningsprogram tagits fram med hjälp av Mathcad för att räkna ut de slutliga deformationerna och hur mycket man behöver kompensera för skillnaderna i deformation genom att gjuta bjälklagen med fall. Programmet är tänkt att användas av WSP i projekteringen av höga hus. Med hjälp av programmet har parametriska studier gjorts och det visade sig att genom att ändra på vissa parametrar kan differentialsättningarna utjämnas. I vissa fall kan detta medföra att gjutning med fall ej är nödvändigt.
When high buildings are built with steel and concrete collaborating, some problems may occur because the materials deform differently. The differences in the final deformations make horizontally casted floors start to lean over time. In this study a program has been developed in Mathcad to calculate the final deformations and differences. The differences can then be compensated by casting the floor with a slope. The program is supposed to be used by WSP to project high buildings. The program has been used for some parametric studies to show how different parameters can decrease the differences. If this makes the differences small enough it will not even be necessary to cast floors with a slope.

Detta arbete har utförts för att ta fram de utmaningar som kan uppstå när höga trähus ska projekteras. Höga trähus kan vara en viktig del i ett hållbart byggande ur flera aspekter. Höga hus har i detta arbete definierats till byggnader med minst åtta våningar. I samarbete med WSP Örebro har avdelningschefen på byggprojektering bistått med hjälp och tips samt givit kontaktinformation till relevanta aktörer inom ämnet och även varit drivande i att kontakta flera aktörer på egen hand. För att få fram information har litteratur studerats samt intervjuer utförts med erfarna aktörer inom byggprojektering. Flertalet aktörer var inriktade inom trähus. Under arbetets intervjumoment har det framkommit att utmaningarna för höga trähus i regel grundas av 5 områden. • Fukt • Krympning • Akustik • Vind • Brand Under resultat tas varje område upp och sammanfattas till den del som svarar på frågeställningen. Den främsta utmaningen är hur vind kan påverka höga trähus eftersom trä är ett lätt material. I slutsatsen visas att ett högt trähus bör stå i många år för att kunna visa hur pass bra det är.
This thesis have been executed to address the challenges that may emerge when tall timber buildings are to be designed. Tall timber buildings can be an important part for sustainable construction from several aspects. In this thesis, tall buildings have been defined as buildings with at least eight floors. In collaboration with WSP Örebro, the Head of Department on Construction Engineering has assisted with support and tips, and provided contact information to relevant actors in the subject, and has also been contacting several actors by own hand. In order to obtain the information, literature has been studied and interviews conducted with experienced actors in construction design. Most actors were oriented in timber buildings. During the interview, it has been found that the challenges for tall timber buildings are usually based on 5 areas. • Moisture • Shrinkage • Acoustics • Wind • Fire Under results, each area is summarized to the part that answers the question. The main challenge is how wind can affect tall timber buildings since wood is a lightweight material. In the conclusion, it is shown that a tall timber building should stand for many years in order to show what a good quality of a structure the tall timber building is.

Problemformuleringen i den här rapporten kommer ifrån ett företag som gör en av sina byxmodeller i ett flertal viskostyger med olika mekaniska egenskaper. Speciellt ett av tygerna krymper mycket under produktion vilket leder till varierande passform. Arbetet börjar med en litteraturstudie kring vad en viskosfiber är, hur dimensionsstabiliteten skiljer sig mellan väv och trikå samt vad som är viktigt att tänka på vid passform av byxor. Fyra viskostyger, två vävda och två stickade, köps in och byxor sys upp enligt företagets mönster. Dimensionsstabiliteten samt vridningen efter tvätt och torkning mäts både på byxorna och test-bitar av tygerna. Två olika tillvägagångsätt används för att komma fram till den slutgiltiga byxan med korrekt mått. Ett vävt tyg och en trikå tvättas innan det sys efter originalkonstruktion. För den andra väven och trikån ändras konstruktionen efter hur mycket tyget krympt i tidigare test. Därefter sys och tvättas alla fyra byxorna följt av en kontrollmätning och avprovning. Båda metoderna gav bättre resultat än första prototypen som tillverkades utan åtgärd men det bästa tillvägagångssättet var att ändra konstruktionen efter hur mycket tyget krymper under tvätt.

Syftet med detta arbete är att undersöka sex olika betongrecept och ingående ballasten för dess frysegenskaperna, tillsammans med deras krympning. Arbetets mål är att göra en beskrivning av hur betong och ballast, bestående av återvunnen ballast, består sig med dess frostbeständighets egenskaper och krympning i jämförelse med recept bestående av naturstensballast. Provkropparna utsätts för olika påfrestningar i laboratoriemiljö där prövningarna utgår från standarder SIS-CEN/TS 12390–9:2016, SS-EN 1367–1:2007 och SS 13 72 15. Projektet är ett samarbete som bedrivs mellan Högskolan i Borås där denna experimentella studie utförs och lokala företag som i detta examensarbete är Ulricehamn Betong och Hedared Sand och Betong. Två referens recept från företagen har använts och utifrån dessa har två nya betongblandningar tagits fram, en med ersättning av naturballast mot 50 % RCA (recycled concrete aggregates) och ett med 100 % ersättning av all ballast med RCA. Betongen benämns recept 1 M50 respektive recept 1 M100. Vattencementtalet för dessa recept har inte förändrats, meningen är att miljöpåverkan av cement inte ökar när naturgruset byts ut eftersom naturgruset är en ändlig vara. Genom ersättning av naturgrus med återvunnen betong värnar man om naturgruset som är en ändlig vara. Ballast klassificeras som frostbeständig om de antingen har en lägre vattenabsorption än 1 % eller uppnår kravet F1 enligt standarden SS 137003:2015, vilket är att ha en lägre massminsking än 1 % efter frys- töprovningen. Ballasten som användes i provningarna bestod av blandade kornfraktioner vars siktkurvan jämförs före och efter frys- töprovningen. NAC (Natural Aggregates Concrete) visar små variationer på före och efter testerna, medan RCA avviker från siktkurvorna. Enligt denna studie uppnår fraktionerna 8–16 mm av recept 1 REF och recept 1 M50 upp till kravet F1. Resultatet på frostbeständigheten av betongen visar att recepten med luftporbildande medel har betydligt högre motstånd mot frostangrepp. Enligt standarden SIS-CEN/TS 12390–9:2016 ska recepten klara kravet på upp 1,0 kg/m2 avflagning efter 56 cykler. I denna studie utsattes betongen för 28 frys- töcykler. Trendlinjen för maxavflagning efter 28 cykler är 0,5 kg/m2. Efter 28 cykler hade recept 1 en avflagning på 0,35 kg/m2 och recept 1 M100 en avflagning på 0,51 kg/m2, medan resterande recept låg över den maximala avflagningen. Krympningen av normal betong 0,5 ‰ vid RF 50 %, vilket för våra provkroppar på 200 mm är 0,1 mm. Recept 2 M50 har enligt våra undersökningar en större krympning under de första 7 dagarna än detta vilket betyder att alla andra recept klarar kraven förutom detta. Att recepten beter sig olika avseende både krympning och svällning beror på att de innehåller olika sorters ballast, som även den kan krympa och påverka betongen. RCA har högre vattenabsorption än den ursprungliga ballasten vilket resulterar i att den har en större torkningskrympning.
The purpose of this work is mainly to investigate six different concrete recipes and aggregates for its freezing properties, together with their shrinkage. The goal is to make a description of how concrete and aggregates, of recycled aggregates, consists with its antifreeze and shrinkage in comparison with the recipe of natural stone aggregates. The specimens are exposed to various strains in laboratory environment according to SIS-CEN / TS 12390–9: 2016, SS-EN 1367–1: 2007 and SS 13 72 15. The project is a collaboration between the University of Borås where this experimental study is conducted and local companies. The companies in this degree project are Ulricehamn Betong and Hedared Sand och Betong. Two reference recipes from these companies have been used and from these, two new recipes have been prepared with new concrete mixes. One with replacement of natural ballast to 50 % RCA (recycled concrete aggregates) and one with 100 % RCA. The water-cement ratio for these recipes are the same as the reference recipes. The intention is that the environmental impact of cement does not increase when the natural gravel is replaced because the natural gravel is a finite product. Aggregates is classified as frost resistant if it has a water absorption lower than 1 % or meet the requirement F1 according to the standard SS 137003:2015, which means having a lower mass reduction than 1 % after freeze-thaw test. The aggregates used in the experiments consisted of mixed fractions and their sieve curve is compared with before and after freeze-thaw test. NAC (Natural Aggregates Concrete) show slight differences before and after tests, while recipes with RCA differ from the sight curves. According to this study only recept 1 REF and recept 1 M50 of the fractions 8-16 mm meets the requirement of F1. The results on the frost resistance of the different concrete recipes show that the recipes with air pore-forming agents have significantly higher resistance against frost attack. According to the standard SIS-CEN / TS 12390–9: 2016, the recipes must meet the requirement of 1.0 kg/m2 flaking after 56 cycles. In this study, the concrete was exposed to 28 freeze-thaw cycles. After 28 cycles, recept 1 had a flaking of 0.35 kg/m2 and recept 1 M100 a flaking of 0.51 kg/m2, while the remaining recipes were above the maximum flaking. The shrinkage of normal concrete is 0,5 ‰ at RF 50 %, which for our test bodies of 200 mm is 0,1 mm. Recept 2 M50 has according to our experiments a bigger shrinkage than this after 7 days, which means that all other recipes meet the requirements except this one. The recipes behave different in terms of both shrinkage and swelling is because they contain different kinds of aggregates, these aggregates can affect the concrete. RCA has higher water absorption than original aggregates, which results in it having a greater drying shrinkage.