Relevant bibliographies by topics / Kultur och IT

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers
  6. Reports

Academic literature on the topic 'Kultur och IT'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kultur och IT.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kultur och IT"

1

Kjellander Hellqvist, Eva, and Karin Hallgren. "Kultur och kommersialism." HumaNetten, no. 42 (July 2, 2019): 180–201. http://dx.doi.org/10.15626/hn.20194209.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Alasuutari, Pertti. "Kultur och Kulturellt Drickande." Alkoholpolitik 2, no. 4 (November 1985): 224–26. http://dx.doi.org/10.1177/145507258500200412.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sachnin, Aleksej. "Bolotnajarörelsen: politisk kultur, identitet och mobilisering." Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys, no. 7 (2017): 93–127. http://dx.doi.org/10.13068/2000-6217.7.3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Åberg, Åke. "Böcker på Gotland under 1600-talet." Bibliotekshistorie 2, no. 1 (June 10, 1988): 5–43. http://dx.doi.org/10.7146/bh.v2i1.35874.

Full text
Abstract:
Det finns olika sätt att fa kunskap om forna tiders bokliga kultur, om bokägande och läsning. De har alla sina brister och måste därför supplera varandra. Bouppteckningar och än mer bokauktionskataloger är sällsynta under den tid vi här sysslar med, och deras bestånd av titlar är inte representativt. De överbetonar skrifter som har ekonomiskt värde och ger prestige, som visar fromhet och lärdom, och utelämner den billiga och efemära underhållningslitteraturen, som vi vet varit vanlig och säkert i hög grad bidragit till att forma människors åsikter och värderingar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Borg, Alexandra. "Exit codex? Diskussionen om bokens framtid då och nu." Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling 2, no. 2 (March 22, 2017): 17–31. http://dx.doi.org/10.7146/ntik.v2i2.26044.

Full text
Abstract:
Uppsatsen analyserar, utifrån ett metavetenskapligt och historiserande perspektiv, hur diskussionen kring bokens framtid tett sig sedan sent artonhundratal fram till idag. Perspektivet är främst skandinaviskt, men med ett anglosaxiskt jämförelsematerial. Såväl fackmässiga, som skönlitterära bidrag granskas. Studien undersöker kritikernas bakgrund och vilka egenskaper de tillskriver boken som informationsmedium, samt vilka sidor hos bokmediet – innehåll, materialitet, kultur och användning – de utgår ifrån. På detta sätt avtäcks mentaliteter och föreställningar om människans relation till information och teknik, om hennes fritidsvanor och om bildningsideal. Genomgången visar att varje generation tycks ha ett behov av att försvara Boken, eller i varje fall diskutera den bokliga kulturens framtidsutsikter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Holm, Nils G., Ruth Illman, Joakim Alander, and Björn Dahla. "Mystik blir vetenskap." Scripta Instituti Donneriani Aboensis 30 (March 21, 2021): 1–76. http://dx.doi.org/10.30674/scripta.102185.

Full text
Abstract:
Den 29 mars 1956 i Dornach, Schweiz undertecknade Olly och Uno Donner ett donationsbrev som lade grunden för ett nytt forskningsinstitut i Åbo. De donerade sin egendom till Stiftelsen för Åbo Akademi för att grunda Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning som en knutpunkt för forskningen kring religion och kultur, en mötespunkt för forskare, studerande och samhället i stort samt en utsikts­punkt mot stora världen, ny kunskap och nya idéer. Historiken ger en grundlig beskrivning av institutets uppkomsthistoria och de viktiga personer som under årens lopp bidragit till verksamheten. Den presenterar forskare och bibliotekarier, internationella symposier och kulturseminarier, forskningssatsningar och hyllkilometer av forskningslitteratur, forskarpris och stipendier, fester och vardag. Historiken speglar också den ämnesmässiga utveckling som skett inom religionsforskningen, både nationellt och internationellt, under den här tiden. Mystik blir vetenskap: Donnerska institutet 1956–2021 har skrivits av Nils G. Holm, professor emeritus i religionsvetenskap vid Åbo Akademi och långvarig styrelsemedlem vid institutet. Historiken är rikligt illustrerad med bilder från alla årtionden vid institutet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Holm, Olof. "Materiell kultur och samisk etnicitet - Replik till Hilde Rigmor Amundsen och Kristin Os." Heimen 2, no. 02 (July 4, 2016): 227–30. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1894-3195-2016-02-08.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ludvigsson, Ann, and Carin Falkner. "Fritidshem – ett gränsland i utbildningslandskapet." Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk 5 (2019): 13. http://dx.doi.org/10.23865/ntpk.v5.1181.

Full text
Abstract:
Fritidshemmet utgör en väsentlig del av grundskolan och är positionerat som ett gränsland i det svenska utbildningslandskapet, mellan förskola, förskoleklass och grundskola. Mot bakgrund av fritidshemmets positionering som gränsland och de stora strukturella förändringar som genomförts under senare årtionden är syftet med artikeln att diskutera hur lärare i fritidshem konstruerar en gemensam förståelse av sitt uppdrag – en institutionell identitet – utifrån fritidshemmets position i utbildningslandskapet. Artikeln bygger på en studie med två fokusgruppssamtal med sammanlagt åtta lärare. För att tolka resultatet används begreppen gränsland, kultur och institutionell identitet. Lärarnas institutionella identitet beskrivs i fokusgruppssamtalen med ord som uttrycker att de är: ”lagspelare”, ”föränderliga”, ”flexibla”, ”fyrkantiga”, ”professionella” och ”logistiker”. Centralt för lärarna är att skapa trygghet och de säger sig göra det genom: att vara tydliga i ledarskapet, relationsskapa med elever och föräldrar, kontrollera vad eleverna gör och befinner sig samt organisera elevgruppen och verksamheten. Lärarna upplever att deras uppdrag är otydligt och att rektorer brister i sin kunskap om fritidshem och därmed i sitt ledarskap. Dessa omständigheter kompenseras av lärarna genom att de anstränger sig för att visa sig professionella.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Wrede, Stuart. "Stockholms stadshus och arkitekten Ragnar Östberg. drömmen och verkligheten, Stockholm, Natur & Kultur, 2011." Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 81, no. 3 (September 2012): 181–88. http://dx.doi.org/10.1080/00233609.2012.706235.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Blerman, Irene A. "Islam: Konst och Kultur. Statens Historiska Museum, Stockholm, Sweden1985." Middle East Studies Association Bulletin 21, no. 2 (December 1987): 229–30. http://dx.doi.org/10.1017/s0026318400019131.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kultur och IT"

1

Olsson, Lina, and Ida Söderström. "Barns möjligheter till kultur : Samverkan mellan förskolan och kulturen." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16388.

Full text
Abstract:
BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin självförståelse, omvärldsuppfattning och sociala sammanhållning och skapa bättre relationer vilket leder till förbättrad inlärning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vårt arbete är att närmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i två utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. Enkätundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. Utifrån enkätresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven är de tydligaste anledningarna till förutsättningar eller svårigheter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att många önskar att det kunde utnyttjas i större utsträckning. Svårigheter att utnyttja utbudet beror ofta på praktiska förutsättningar som tidsbrist, för få pedagoger och för stora barngrupper. Ävenett bristande utbud för småbarn är en anledning. Pedagogernas personliga engagemang och intresse har visat sig vara avgörande för barns möjligheter till kultur.
Program: Lärarutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fagerberg, Annica. "Kultur- och allaktivitetshus, Svalbard." Thesis, KTH, Arkitektur, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-121557.

Full text
Abstract:
Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor? Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind? Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt.
How does one create an architectural design for a social and cultural context in a place that appears to be a hostile environment for people? The purpose of my studie was to to get a better understanding of the relation between nature, culture, landscape, people, technical application and environment at the world´s nothernmost town, Longyearbyen on Svalbard, whose extreme climate and months of darkness appear a frightening settlement for people. Is there room for architecture being more then a constructive shield against predators and the elements? My goal was to create a meetingplace for spontaneous activities without obligation; a Cultural campus and a hub around-the-clock.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Suleyman, Alp, and Huang Ronnie. "Torsbergsandan : Kultur och motivation." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14276.

Full text
Abstract:
SammanfattningTitel: Torsbergsandan – Kultur och motivationNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Suleyman Alp och Ronnie HuangHandledare: Lars EkstrandDatum: April 2013Syfte: Med denna studie vill vi få en ökad förståelse för hur ledare kan motivera sinamedarbetare för att skapa en starkare organisationskultur.Metod: De tre metoder som vi har använt oss av i vår uppsats är kvalitativ metod,hermeneutisk metod samt deduktiv metod. Den kvalitativa metoden har vi valt eftersom dentill största delen inte kräver några beräkningar eller siffror utan snarare förståelse förmänniskors handlingar. Hermeneutiken lämpar sig väl i vårt arbete. Vårt ämne handlar omledarskap och kräver många tolkningar vilket är en del av hermeneutiken. Slutligen har videduktiv metod. Anledningen till att vi har valt oss av den deduktiva metoden är att uppsatsenblir mer trovärdig för läsaren då texten blir kopplad till tidigare välkända teorier.Resultat och slutsats:För att skapa motivation hos personal på Torsbergsgymnasiet behöver rektorerna framför alltvisa sina medarbetare mer uppskattning. Det kan rektorerna göra genom att göra fler besökhos medarbetarna i deras klassrum. Vi har även kommit fram till att rektorerna måste jobbahårdare med det pedagogiska arbetet. Vi menar att rektorerna måste lägga mer fokus på sinamedarbetares välmående. Det kan de bland annat göra genom att lyssna mer på vadmedarbetarna har att säga, lära sig mer om deras arbetssituation för att ge dem stöd när detbehövs samt berömma dem för att de ska känna sig uppskattade.Förslag till fortsatt forskning:För att få ett bredare perspektiv och bättre förståelse av organisationskultur och motivation ärett förslag att jämföra Torsbergsgymnasiet med en annan gymnasieskola.Uppsatsens bidrag:Denna studie ska förhoppningsvis bidra till en ökad förståelse för organisationskulturen iTorsbergsgymnasiet samt hur ledningen motiverar sina medarbetare. Under studiens gångframför vi idéer om hur ledningen på Torsbergsgymnasiet kan öka motivationen hos sinamedarbetare för att utveckla kulturen.Nyckelord: Organisationskultur, ledarskap, motivation, utveckling och mål.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Warelius, Daniel. "Konsensusdemokrati och politisk kultur." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1195.

Full text
Abstract:

I boken Patterns of Democracy (1999) påvisar Arend Lijphart att tio institutionella variabler fångar variansen mellan majoritets- och konsensusdemokrati längs två separata dimensioner. Den första dimensionen – exekutiv-partisystem – behandlar fem olika arrangemang av den exekutiva makten, parti- och valsystem samt organiserade intressen. Den andra dimensionen – enhetsstat-federalism – behandlar den institutionella kontrasten mellan enhetsstat och federa-lism. Ronald Ingleharts (1997) analyser av data från det världsomspännande forskningspro-jektet World Values Survey (WVS) visar att en stor mängd politiska, sociala och religiösa normer och uppfattningar kan sammanfattas i två kulturella dimensioner. Dessa två dimensio-ner reflekterar en tvärkulturell polarisering mellan traditionella kontra sekulära värderingar och överlevnadsvärden kontra emancipativa frihetsvärden. Syftet med denna uppsats är att försöka specificera innehållet av en konsensusdemokratisk kultur genom att undersöka om det föreligger något samband mellan dessa kulturella och institutionella dimensioner. En kvantita-tiv analys av 28 stabila demokratier fastställer att de kulturella dimensioner som extraherats ur WVS-datan inte kan specificera innehållet av en konsensusdemokratisk kultur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kaironen, Sirpa. "Språk, musik och kultur." Stockholm : Stockholm universitet, 1992. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb35600264w.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lundström, Anna. "Konst och kultur : Möjligheter och hinder att använda konst och kultur som rehabiliterande metod inom primärvården." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9599.

Full text
Abstract:
Background: There are future challenges for public health and health care in meeting the needs of a growing and ageing population. Today there are evidence of how arts can contribute to health development and of the connections between arts, health, treating and rehabilitating measures. To be able to meet the future challenges there is a need for new methods, perspectives and views about how to stay healthy, enjoy our existence and for wellbeing. Health care has an important role in rehabilitation through the broad contact with the population. The background of the essay is the pilot project Arts on Prescription that was carried out in order to try a new way of rehabilitation with arts as a factor. The concepts, the results and the discussion from the project connect the pathogenic perspective with the salutogenic perspective. Purpose: The purpose of the study is to examinate possibilities and obstacles to use arts as a part of a complementary method of rehabilitation in primary care. Method: The study is qualitative, and the empirical material is interviews with five individuals responsible for rehabilitation in primary care and a pilot interview. The method is based on a descriptive, ideation approach with a reflexive frame. Results: In the result appear a complex of possibilities and obstacles of using arts in primary care. Possibilities are formed by knowledge, understanding and scientific proof of arts intrinsic possibilities to promote health. Obstacles are formed by historical, economical, organizational and personal connections. Conclusion: The possibilities and obstacles of the study together constitute various dilemmas. The conclusion is that arts advantageously can be used in a number of ways in primary care (and other areas) to promote health, but with account taken to organizational, valuable and normative fields.
Bakgrund: Folkhälsoarbetet och hälso- och sjukvården står inför framtida utmaningar meatt kunna möta hälso- och vårdbehovet hos en både växande och åldrande befolkning. Definns idag forskning som visar att kultur kan bidra till hälsoutveckling och att det finns samband mellan kultur, hälsa och behandlande och rehabiliterande åtgärder. För att möta framtida utmaningarna krävs nya metoder, perspektiv och synsätt på hur vi ska hålla oss friska, trivas med tillvaron och uppleva välbefinnande. Primärvården har en viktig roll inorehabilitering genom sin breda kontakt med befolkningen. Bakgrund till uppsatsen är Kulpå Recept som genomfördes som pilotprojekt i ett försök att testa en annorlunda rehabilitemed kultur som påverkansfaktor.  Konceptet, resultaten och resonemangen kopplar ihop depatogena och de salutogena perspektiven. Syfte: Syftet med studien är att undersöka möjligheter och hinder att använda konst och kultur som komplementär rehabiliterande metod inom primärvården. Metod: Undersökningen är kvalitativ där det empiriska materialet utgörs av intervjuer mefem personer som är ansvariga för rehabilitering inom primärvården och en pilotintervju. Metoden utgörs av en deskriptiv, idéskapande ansats med en reflexiv ram. Resultat: I resultatet framträder ett komplex av möjligheter och hinder för att använda kooch kultur inom primärvården. Möjligheterna utgörs av kunskap, förståelse och vetenskapförankring i konst och kulturaktiviteters inneboende möjligheter att främja hälsa. Hinder utgörs av historiska, ekonomiska, organisatoriska och personliga sammanhang. Slutsats: De möjligheter och hinder studien påvisar utgör tillsammans olika dilemman. Slutsats är att konst och kultur med fördel kan användas på olika sätt inom primärvården andra områden) för att verka hälsofrämjande, men att det finns organisatoriska, värdemäsoch normativa områden som måste beaktas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Byström, Angelica, and Maria Karlsson. "Att lära genom kultur : Pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om kulturaktiviteter inom kultur på recept och kultur i vården." Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-80652.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept". En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande. Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period. Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Manell, Anna. "Sponsring av kultur- och musikskola." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-985.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Andersson, Maud, and Carolina Ericsson. "Barn och kultur på biblioteket." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18364.

Full text
Abstract:
The purpose of this master’s thesis is to investigate the culture for children in the age of 10-12 year-old at the library in a small town and to see if the library and children shared the same view of the libraries missions. We have interviewed 3 groups of 5-7 children at two times. We have also interviewed a children librarian about her opinion of her work and childrenculture. The United Nations Convention on the Rights of the Child works as our theory in this thesis. We thought that the convention could have an impact on the work of the children libraries. The issues studied are:· How does the children experience the culture offered by the library?· Which culture for children exists in the library? What do the children use?· What do the children think about the mission of the library and of thelibrary as an intermediary link to culture?· What does the library think about their mission and of the library as an intermediary link between children and culture?· How does the work of the library accord to the Convention on the Rights of the Child?The study shows that the children associate the library with the school. This is something that the librarian knew and wanted to change. We also saw that the children wanted to take part in the library work such as purchase, activities and selections. The library does work with the convention as aguideline but wanted to increase the influence of the convention partly bymaking the children participate more.
Uppsatsnivå: D
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Åberg, Jannike, and Isabell Vallgren. "Religion och kultur i förskolan." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167118.

Full text
Abstract:
Vi har valt att skriva om religion och kultur i förskolan därför att vi är intresserade av begreppens utrymme i förskolan. Under vår utbildning så uppmärksammas dessa ämnen väldigt lite, trots det så finns de formulerade i läroplanen upprepade gånger, vilket vi som förskollärare ska utgå från i vårt arbete. Syfte och frågeställningar är därför utformade efter detta och för att få en inblick i hur arbetet går till. Vi undersökte detta genom intervjuer med sju förskollärare som arbetar på förskolor med olika upptagningsområden och profil. Kulturbegreppet är ett svårdefinierat begrepp som verkar försvåra arbetet med det i förskolan. Av sju förskolor med varierande barngrupper så visar vår empiri på att synliggörandet av olika kulturer inte får något utrymme i någon av utbildningarna. Vad detta beror på ser vi till största del är osäkerhet om huruvida religion ska få belysas men också okunskap både gällande kultur och religion.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kultur och IT"

1

Arne, Blom K. Kyrka och kultur. Lund, Sweden: Studentlitteratur, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Gidstam, Björn. Öland: Kultur och natur. Stockholm: Norstedt, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Gidstam, Björn. Skåne: Kultur och landskap. Stockholm: Prisma, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Eklund, Bengt. Johan Neumans kultur och fritid: Kommunal kultur- och fritidsverksamhet för nybörjare. [Sweden]: Statens kulturråd, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Thomasson, Bengt E. Ur antikens kultur och samhällsliv. [Göteborg]: Radius, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Malmgren, Gun. Gymnasiekulturer: Lärare och elever om svenska och kultur. [Lund]: Didaktikseminariet [Lunds universitet, 1992.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Nordmark, Dag. Finrummet och lekstugan: Kultur- och underhållningsprogram i svensk radio och tv. Stockholm: Prisma, 1999.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Hedersmorden och orden: Berättelser om kultur, kritik och skillnad. Göteborg: Makadam, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Pettersson, Torsten. Dolda principer: Kultur- och litteraturteoretiska studier. Lund: Studentlitteratur, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Pettersson, Torsten. Dolda principer: Kultur- och litteraturteoretiska studier. Lund: Studentlitteratur, 2003.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kultur och IT"

1

Chatfield, Tom. "OCR." In 50 Schlüsselideen Digitale Kultur, 132–35. Heidelberg: Spektrum Akademischer Verlag, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8274-3064-9_34.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Knutsson, Johan, Ingalill Nyström, and Anneli Palmsköld. "Estetiska perspektiv med kultur- och konstvetenskapliga metoder." In Hälsinglands inredningskultur, 68–76. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.d.

Full text
Abstract:
I artikeln diskuteras hur kultur- och konstvetenskapliga metoder kan användas för att undersöka estetiska perspektiv på inredningskulturen i Hälsingland. En stor del av inredningarna och föremålen i studien har i museipraktiker och i tidigare forskning betecknats som folkkonst. I artikeln diskuteras bland annat folkkonst, estetik och konnässörskapsanalys.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Magnúsdóttir, Auður. "Förövare och offer: Kvinnor, män och våld i det medeltida Island." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 111–44. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.e.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"Inledning: Medeltidens genus." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 11–28. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.a.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Haastrup, Ulla, and John Lind. "Dronning Margrete Fredkulla: Politisk magthaver og mæcen for byzantisk kunst i danske kirker i 1100-tallets begyndelse." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 29–71. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.b.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mikkelsen Hoel, Henriette. "Dronning Eufemia og Eufemiavisene." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 73–94. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.c.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Schottenius Cullhed, Sigrid. "Sierskan Proba: Faltonia Betitia Proba och hennes dikt Cento Vergilianus." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 95–109. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.d.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Zaini Bengtsson, Johan. "De oäkta barnens rätt: Föreställningar om sexualbrott, barn och arv i svensk medeltida lagstiftning." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 145–72. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.f.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Arnórsdóttir, Agnes S. "Kanonisk ret og køn fra middelalder til tidlig moderne tid: Kristningen af ægteskabet på Island 1200-1600." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 173–86. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.g.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Bandlien, Bjørn. "I kjønnets grenseland." In Medeltidens genus: Kvinnors och mäns roller inom kultur, rätt och samhälle. Norden och Europa ca 300–1500, 187–215. Acta Universitatis Gothoburgensis, 2016. http://dx.doi.org/10.21524/kriterium.1.h.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kultur och IT"

1

Wissel, K., G. Brandes, G. Paasche, T. Lenarz, and M. Durisin. "Einfluß der Platin-Nanopartikel auf die Zellviabilität der Corti-Organ-Zelllinie der Maus (HEI-OC1) und der Spiralganglienzellen postnataler Ratten in Kultur." In 100 JAHRE DGHNO-KHC: WO KOMMEN WIR HER? WO STEHEN WIR? WO GEHEN WIR HIN? Georg Thieme Verlag KG, 2021. http://dx.doi.org/10.1055/s-0041-1728243.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Kultur och IT"

1

NMR Publikation. Sektorprogram Kultur och medier. Nordisk Ministerråd, February 2013. http://dx.doi.org/10.6027/anp2013-731.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sjölander, Jens, and Pål Brunnström. Idéburen sektorssamverkan med Malmö universitet. Malmö University, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771929.

Full text
Abstract:
Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kultur och IT' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography