Relevant bibliographies by topics / Kulturell identitet

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Conference papers

Academic literature on the topic 'Kulturell identitet'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 11 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kulturell identitet.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kulturell identitet"

1

Palej, Agnieszka. "Polnische Einwanderer in der österreichischen Literatur: Einige Bemerkungen über die österreichisch-polnischen literarischen Verwandtschaften im 21. Jahrhundert." Studia Germanica Posnaniensia, no. 40 (June 15, 2019): 75–86. http://dx.doi.org/10.14746/sgp.2019.40.07.

Full text
Abstract:
Österreich blickt auf eine lange Literaturgeschichte mit inter/transkultureller Prägung zurück. Viele der österreichischen Autoren sind Grenzgänger zwischen den Kulturen, ihre interkulturelle Bindung verleiht ihnen eine „brückenschlagende“ Funktion: Die literarischen Texte von Autoren mit Migrationshintergrund bilden heute einen festen Bestandteil der österreichischen Gegenwartsliteratur und sie geben der österreichischen Literatur literarisch und ästhetisch interessante Impulse. Viele von ihnen wollen sich unter neuen kulturellen Bedingungen, in einer anderen Umwelt durchsetzen, sich im Kulturkreis der neuen Heimat positionieren oder vielleicht sogar ihre kulturelle Identität neu entwerfen. In ihren Texten kann man neben Thematisierungen eines Zustands der kultureller Verpflanzung und Neuverortung auch der Auseinandersetzung mit Fragen der nationalen und kulturellen Identität finden. In dem Beitrag wird der Frage nachgegangen, mit welchen Identitätsentwürfen der Leser in den Texten von einem inzwischen im deutschsprachigen Literaturbetrieb etablierten Autor mit Migrationshintergrund konfrontiert wird: Gegenstand der Analyse bilden ausgewählte Texte von Radek Knapp, einem literarischen „Brückenbauer“ des polnisch-österreichischen Kulturraums. Die ausgewählten literarischen Texte Knapps werden daraufhin befragt, wie (und ob) die dargestellten Figuren ihre Identität herstellen oder bewahren sowie wie Radek Knapp auf das „Österreichische“ ein bzw. mit dem „Österreichischen“ umgeht.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Schönhärl, Korinna. "„Wie tief der kern dieses Volkes dem antiken wesen verwandt ist“ „Cultural Brokers“ und ihre Strategien zur Vermittlung des Unbekannten." Historische Zeitschrift 310, no. 2 (April 1, 2020): 285–305. http://dx.doi.org/10.1515/hzhz-2020-0009.

Full text
Abstract:
ZusammenfassungDer vorliegende Aufsatz fragt nach Strategien kultureller Vermittler, den bei der Erstbegegnung mit einer fremden Kultur eintretenden Schock zu verarbeiten und die kulturellen Differenzen neu zu semantisieren und sinnhaft zu deuten. Er greift drei geografisch und chronologisch weit auseinanderliegende Fallbeispiele von kulturellen Vermittlern auf, die vor dem Hintergrund ihres umfassenden antiken Bildungswissens versuchten, die Fremde als „lebende Antike“ zu interpretieren: Missionare in Neuspanien im 16. und 17. Jahrhundert, einen Griechenlandreisenden der 1830er und einen Japanreisenden der 1930er Jahre. Der analysierte Vermittlungsprozess wird als „doppelte Allelopoiese“ beschrieben: die brokers stilisierten einerseits die Antike als zwar weit zurückliegenden, aber essentiellen Teil ihrer eigenen kulturellen Identität; sie parallelisierten andererseits die fremde Lebenswelt, mit der sie konfrontiert wurden, mit eben dieser Antike; in einem (nur analytisch zu isolierenden) dritten Schritt konnten sie so Parallelen zwischen der Fremde und dem Eigenen hervorheben und wechselseitige kulturelle Aneignungen (Transformationen) einleiten und rechtfertigen. Der Artikel schlägt eine weitere Ausarbeitung der „doppelten Allelopoiese“ als analytisches Instrument für die Erforschung der cultural brokers vor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Visočnik, Nataša. "Percepcije telesnosti in prostora v okviru procesov identifikacij na Japonskem." Asian Studies, no. 2 (December 1, 2010): 129–46. http://dx.doi.org/10.4312/as.2010.14.2.129-146.

Full text
Abstract:
Pričujoč prispevek je nekoliko spremenjen izsek iz doktorske disertacije z naslovom Hiša kot prostor identitete; oblikovanje bivalne kulture in percepcije telesnosti na Japonskem: primer mesto Kanazawa. Obravnava oblikovanje identitet kot proces identifikacije, ki je prostorsko situiran proces, in se osredotoča na eno izmed metafor prostora, in sicer na telo in na njegovo gibanje in percepcijo. Telesenje je namreč proces v katerem skozi gibanje nastaja prostor v okviru socializacije in učenje telesa. Pri ustvarjanju prostora se izoblikujejo določeni občutki, ki so pomembni za posameznikovo identiteto. Eden izmed prostorov, ki ustvarjajo močne občutke pripadnosti nekemu kraju, je tudi bivalno okolje.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kardum, Tomislav. "Ideološki pogledi Milana Šufflaya." Journal of contemporary history 52, no. 3 (November 19, 2020): 899–932. http://dx.doi.org/10.22586/csp.v52i3.10804.

Full text
Abstract:
Rad nastoji uklopiti ideološke poglede Milana Šufflaya u širi europski kontekst antimodernističkih i antiprosvjetiteljskih tendencija. S time je povezan i Šufflayev pogled na hrvatsku naciju i hrvatski nacionalni identitet. U radu se razmatraju i Šufflayeva geopolitička promišljanja. Šufflay je kritičar modernoga svijeta i njegovih manifestacija, zastupnik je organskoga nacionalizma, a hrvatski nacionalni identitet konstruira nasuprot jugoslavenskom, ističući važnost povijesnoga pamćenja, kulture, geografije i rase pri oblikovanju nacije, a marginalizirajući značenje jezika. Isticat će katoličku vjersku pripadnost Hrvata i pripadnost zapadnoj civilizaciji kao temeljne značajke hrvatskoga nacionalnog identiteta.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Kuzmanović, Zorica. "Problem kulturnog identiteta u savremenoj arheološkoj praksi." Issues in Ethnology and Anthropology 6, no. 3 (September 5, 2011): 595–606. http://dx.doi.org/10.21301/eap.v6i3.3.

Full text
Abstract:
Višedecenijsko preispitivanje koncepta kulture u arheologiji usmereno je na pokušaj da se prevaziđe tradicionalni, kulturnoistorijski koncept po kome se kultura razume kao relativno stabilan i homogen sistem vrednosti karakterističan za određenu grupu, odnosno zajednicu ljudi. Praksa kulturnog klasifikovanja artefakata, bazirana na pretpostavci da ljudi koje povezuje izrada i upotreba stilski ujednačene materijalne kulture čine grupu sa osećanjem zajedničkog identiteta, kritikuje se kao odraz etnocentrične projekcije savremene ideje o kulturnom identitetu. Uprkos brojnim kritikama ovakvog koncepta, koje se pod uticajem različitih teorijskih pravaca razvijaju počev od šezdesetih godina na ovamo, čini se da implicitna pretpostavka o zajedničkom kulturnom identitetu grupe ljudi koju povezuje zajednička materijalna kultura i dalje opstaje. Štaviše, pokušaj da se, kao odgovor na pomenute kritike, ponudi jedna multikulturna interpretacija prošlosti preti da iznova rehabilituje koncept kulture koji arheologija pokušava da napusti decenijama unazad.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Fox, Elizabeth. "Kulturel afhængighed: tre dimensioner." MedieKultur: Journal of media and communication research 10 (September 1, 1994): 7. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v10i0.991.

Full text
Abstract:
Begrebet kulturel afhængighed har altid spillet en stor rolle i den latin- amerikanske mediedebat og -politik. Elisabeth Fox diskuterer begre- bet både fra den praktiske side, mediepolitikken, og fra den teoretiske, udvikling af nye begreber om sammenhængen mellem kultur og øko- nomi. Hun viser, hvordan mediepolitikken på det latinamerikanske kontinent har udviklet sig gennem de sidste 30 år: De socialistiske regeringers forsøg i 60´erne og 70´erne på at beskytte den nationale kulturelle identitet gennem statsstyring af medierne. Militærregimernes brug af TV til propagandaformål. 80´ernes ekspansion i den privateje- de latinamerikanske medieindustri med stor eksport af telenovelaer og endelig 90´ernes privatiseringsbølge. Til slut i artiklen beskrives nogle af de nye teorier og begreber om kulturel afhængighed, der er udviklet i Latinamerika de sidste år. Artiklen er en redigeret udgave af et paper præsenteret på IAMCRs konference i Guarujá, Brasilien, august 1992 og udgivet i tidsskriftet Chasqui i 1993 i en redigeret udgave.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Palej, Agnieszka. "Zu Hause in der deutschen Sprache: Zweisprachigkeit und Sprachmischungen in den Texten von Radek Knapp." Studia Germanica Posnaniensia, no. 40 (June 15, 2019): 139–48. http://dx.doi.org/10.14746/sgp.2019.40.12.

Full text
Abstract:
Die Schriftsteller mit dem sog. Migrationshintergrund gehören zu denjenigen Menschen, die als Migranten einen einschneidenden Kultur- und auch Sprachwechsel hinter sich haben und deren Lebenslauf durch diesen Wechsel zwischen Sprachen und Lebensformen geprägt ist. Die neue Sprache ermöglicht den Zugang zu einer neuen, anderen Kultur, somit auch den Zugang zu einer neuen kulturellen Identität sowie – last but not least – zu einem neuen Lesepublikum, was im Falle des literarischen Schaffens doch von entscheidender Bedeutung sein kann, weil die Schriftsteller sich absichtlich für einen neuen Adressatenkreis entscheiden. Obwohl man meist in der Sprache den wichtigsten Identitätsmarker sieht und anerkennt, begründet das Deutsche als literarisches Ausdrucks- und Publikationsmedium im Falle der transkulturellen Schriftsteller keine homogenen nationalen Identitäten, sondern erfüllt die Funktion eines Transitraumes, einer-zone, eines transkulturellen Raumes der gegenseitigen Durchdringung und Verflechtung des Kulturellen sowie der Transformation nationaler Zugehörigkeiten und der kulturellen Identität. In den Texten der Migrantenautoren spiegelt sich die Bedeutung des Umgangs mit zwei Sprachen wider, weil die Zweisprachigkeit von Migranten – oft im Zusammenhang mit dem Thema der kulturellen Identität – in der Migrantenliteratur eine Rolle spielt. Die Schriftsteller versuchen, ihre eigene Zweisprachigkeit in die Texte einzubringen, in denen häufig beide Kulturen und Sprachen koexistieren. Im Referat werden ausgewählte Texte von dem polnisch-österreichischen Schriftsteller Radek Knapp einer Analyse unterzogen. Der Beitrag geht der Frage nach, wo und wie sich die Zweisprachigkeit und Sprachmischungen in den einzelnen Texten Knapps manifestieren.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Peric, Miodrag. "FOLKLOR-MUZIKA I IGRE VLAHA SEVEROISTOČNE SRBIJE." Politička revija 66, no. 4/2020 (January 5, 2021): 385–95. http://dx.doi.org/10.22182/pr.6642020.17.

Full text
Abstract:
Autor u članku zastupa stav da je muzički folklor Vlaha bitan deo nacionalnog identiteta i tradicije Vlaha u Srbiji. Zbog specifičnih oblika vlaške muzičke tradicije, vedrih, temperamentnih, razuzdanih vlaških igara, Vlasi severoistočne Srbije su poznati po veoma originalnom folkloru raznovrsnih izražajnih oblika. Vlaški muzički folklor je deo tradicionalne kulture Vlaha severoistočne Srbije u koji su utkani i mnogi sadržaji koji se odnose na kolektivni vlaški etnički identitet. Folklor-muzika i igre Vlaha severoistočne Srbije je jedinstven u Evropi.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

VLAŠKI, STANKO. "OSLOBAĐANJE KULTURE U FIHTEOVOJ FILOZOFIJI." ARHE 11, no. 22 (November 26, 2015): 71. http://dx.doi.org/10.19090/arhe.2014.22.71-87.

Full text
Abstract:
U Fihteovim jenskim <em>Predavanjima o određenju naučnika </em>kultura je pojmljena kao sredstvo čovekovog identiteta. Kompleksnost takvog određenja ogleda se najpre u tome što Fihte kulturu razume istovremeno kao oslobađajući proces čovekovog sticanja sposobnosti da pod vlast uma dovede sve što um već nije podvlastio i kao stečeni stepen te sposobnosti koji je činjeničko stanje čovekovog povesnog trenutka. Čovekov identitet, kao njegovu potpunu saglasnost sa sobom, Fihte misli kao moralno delanje. Kultura koja se podređuje moralnoj slobodi jedina je koja je slobodna od svih empirijskih ciljeva i zbog toga se opire sopstvenom svođenju na sklop naučnih, umetničkih, religijskih, jezičkih i istorijskih činjenica. Autor Fihteovo poimanje kulture tematizuje u širem kontekstu filozofovog ranog <em>učenja o znanosti</em>, dok uvodno i zaključno razmatranje pokušavaju da ukažu na elemente poznijeg Fihteovog razumevanja kulture koji predstavljaju ograničenja preduzetog procesa oslobađanja ljudske kulture.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Novina, Marina. "Obrazovanje i evangelizacija." Nova prisutnost XVII, no. 1 (March 24, 2019): 111–24. http://dx.doi.org/10.31192/np.17.1.7.

Full text
Abstract:
Cilj je ovoga rada istaknuti ulogu i značenje obrazovanja kao jednog od oblika evangelizacije. Štoviše, detaljnijim uvidom u proces obrazovanja, odnos obrazovanja i kulture, te mjesta obrazovanja u društveno-političkom kontekstu ovo istraživanje dovodi do zaključka da su obrazovanje i evangelizacija dva moćna i neodvojiva procesa oblikovanja identiteta osobe jer svaka informacija ujedno je i formacija. Stoga možemo govoriti o nužnosti zauzetog sudjelovanja Crkve u odgojno-obrazovnim procesima i njegovu kreiranju. Briga za istinu i upoznavanje čovjeka s istinom o njegovu podrijetlu, dostojanstvu, pravima i odgovornostima, Crkvu čini odgovornom za informaciju koja ima moć transformacije, tj. oblikovanja čovjekova identiteta i lica. Briga za istinu implicira brigu za informaciju, srž je procesa evangelizacije i brige za čovjeka, njegov identitet i lice i put Crkve koji ona nikada ne smije napustiti.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kulturell identitet"

1

Früchtenicht, Magnus. "Glöm inte min kulturEn studie av kulturell identitet." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4610.

Full text
Abstract:

Denna uppsats är en studie av barn och ungdomars syn på sin identitet i förhållande till sin kultur. Uppsatsen grundar sig på en tentativ analys av vilka möjligheter ungdomarna har och hur de tas tillvara på både i samhället och skolan. Jag har valt att begränsa mig till hip hop kulturen eftersom jag har ett inifrån och utifrån perspektiv i det att jag själv är insatt i den. I min strävan att besvara dessa frågor har jag via Grundad teori använt mig av observationer samt intervjuer för att nå fram till mina svar. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av Bourdieu och Ziehe och deras diskussioner och tankar kring kulturell friställning respektive socialt och kulturellt kapital samt vilken roll habitus spelar i det sociala kapitalet. Med dessa byggstenar som grund har jag undersökt ovanstående frågor och kommit fram till att ungdomarna känner sig frustrerade och förbisedda. Samhället och pedagogerna i skolan lyssnar inte på dem så dem söker sig dit där de får respons, hip hop kulturen. Här bygger dem sedan hela sin identitet, med allt från klädstil, politik, till religion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Johansson, Ewa. "Vilket kulturarv utvecklar den kulturella identiteten? : En studie om hur historieämnet kan bidra till kulturell identitet." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6569.

Full text
Abstract:
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur undervisningen i historieämnet kan bidra till en interkulturell identitetsutveckling. Min målsättning var att utifrån lärarnas upplägg och metoder kunna dra slutsatser om hur lärare arbetar med den kulturella identiteten i historieämnet. För att får svar på detta har jag dels fördjupat mig i teorin om kulturell identitet och interkulturell kompetens samt intervjuat tre lärare verksamma i olika kommuner i Sverige och med olika stor erfarenhet av elever med annan kulturell bakgrund. Metoden jag använde mig av var kvalitativ intervju där jag intervjuade lärare enskilt och ställde övergripande frågor och dels följdfrågor. Svaren har jag analyserat och resultatet av undersökningen visade att lärarna inte har någon medveten strategi i undervisning utifrån elever med annan kulturell bakgrund i klassen. Lärarna använder sig av flera metoder så som läroboken, att belysa olika kulturer men framförallt lägger ansvaret på lärarna som undervisar i ett annat modersmål. I min undersökning framkom inte någon skillnad i undervisningssätt utifrån många eller få elever med annan kulturell bakgrund och den kulturella identiteten tas för givet. Min undersökning visar att de två senaste århundradena av historien inte hinns med och just de två århundradena anser lärarna viktiga för den kulturella identiteten.
The purpose of this paper was to examine how teaching of history can contribute to an intercultural identity development. My goal was, that on the basis of teachers' concepts and methods, to draw conclusions about how the teacher works with the cultural identity in the subject of history. To answer this, I first look into the theory of cultural identity and the intercultural competence. I also interviewed three teachers working in different municipalities in Sweden with different experiences of students with different cultural backgrounds. The method I have used is a qualitative interview where I interviewed the teachers individually. I asked them both global issues questions and follow-up questions.The answers I have analyzed, resulted in that teachers do not have a conscious strategy of teaching students with different cultural backgrounds in the class. Teachers use different methods such as textbooks, to highlight the different cultures but above all they places the responsibility on the teachers who teach in another mother tongue. In my study it did not revealed any difference in teaching methods from many or few students with different cultural backgrounds and the culture identity is taken for granted. My study shows that teachers belives that the last two centuries of history is most important for the cultural identity but they do not teach in the last two centuries.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Eriksson, Rikard. "Psykoteknik : kulturell fabricering av personlig identitet /." Stockholm : Carlsson, 1999. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp99/arts200s.htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lundström, Matthias. "Anglosaxarna och Brittanien : Kulturell Identitet hos ett Migrerande Folk." Thesis, Linnaeus University, School of Cultural Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5958.

Full text
Abstract:

Many questions are still left unanswered regarding the period c. 450-700 AD, when hordes of Anglo-Saxon migrants landed on the British Isles and by doing so made the starting point in the foundation of England. Who were these Germanic tribes? The theories of how the migration proceeded are today many. The two major theories today concerns whether it was a question of a mass migration or a gradual migration proceeded by smaller groups of military elite. Another interesting point, well worth discussing, is the concept of cultural identity, and especially of these Anglo-Saxon migrants. How do you strengthen your identity as a newcomer in foreign country? Is this reflected in the material culture, in the way you build your houses or how you choose to bury your dead? The purpose of this essay is to shed more light on the migrants that were to become the English.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nord, Elisabet. "Det är det som är jag : röster från sex muslimska ungdomar om kulturskillnader och identitetssökande." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1310.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Jaganjac, Nermina, and Maria Simbotin. "Kulturell mångfald och lärande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28244.

Full text
Abstract:
Syftet med följande arbete är att undersöka hur lärare på en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mångfald, för att förstå hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och därmed kan påverka lärandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mångfald. Litteraturen behandlar även den kulturella mångfalden i relation till lärandet samt pedagogiska riktningar som kan tillämpas på de mångkulturella skolorna. Med hjälp av fokuserade intervjuer undersöktes lärarens förståelse för begreppet kulturell mångfald, på vilket sätt läraren kan arbeta för att öka förståelsen för begreppet hos eleverna och hur det i så fall kan påverka lärandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vår studie på att lärare i första hand förknippar begreppet kulturell mångfald till förekomst av olika etniciteter. Samtidigt nämns social bakgrund och religion som delar av den kulturella mångfalden. Vilka arbetssätt läraren väljer för att, bland eleverna, öka förståelse för den kulturella mångfalden, beror på lärarens uppfattning av begreppet. Resultaten visar att elevernas olikheter skall synas i skolan lika mycket som likheter dem emellan. Det framkom dock inte tydligt att alla lärare uppmuntrar barn att ifrågasätta och lära sig av olikheterna och på det viset lära sig att uppskatta och respektera dem. Ett sådant förhållningssätt skulle bidra till lärorika möten mellan olika individer. Slutligen fann vi att lärarna skapar en positiv självkänsla hos eleverna genom att visa intresse för dem och deras livserfarenheter. Detta genererar förutsättningar för att lärande skall äga rum.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Barrafrem, Daniel. "Identitet under konstruktion : En studie om hur några gymnasieelever med syriansk kulturell bakgrund upplever sin identitet." Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-871.

Full text
Abstract:

The key purpose of this research has been to study and understand how young people with Syriac ethnicity experience their identity, when living in two different cultures. The Syriac minority is something of a special case when it concerns establishing the identity of an individual, since syriac´s do not have an official country.

To be able to do this research an interview has been done with four young students with syriac ethnicity. The four of them is attending their final year at “gymnasiet” in Sweden which is equivalent to USA’s senior year in high school.

The multicultural school is today a fact and many immigrants attending the Swedish schools today feels misplaced when they meet the Swedish culture through fellow students and society. A clash between cultures occurs and most of the students, with non-Swedish ethnicity, live some kind of dual life. One side of this twin identity represents the ethnic identity which dominates at home and around relatives. The other side is displayed in circumstances outside of their home, which is at school and in the Swedish society in general.

This research shows the general opinion, among syriac high school students, concerning the individual identity and in which way they handle their own identity development when living within two different cultures.

One of my main questions to investigate is to find out if young students, with syriac ethnicity, develops a weak root in their ethnic identity by living outside of the syriac community.

One of my conclusions is that a student with syriac ethnicity, whom is educated in an intercultural school is rather encouraged in seeking his/her roots. Since the multicultural environment awakens a curiosity in students to seek their own ethnic identity.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Vlacic, Alemka. "Borta bra men hemma bäst? : En kvalitativ studie om dubbel kulturell identitet." Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-6993.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Olsson, Linnea, and Madelene Tano. "Sju förskollärares uppfattning om kulturellt arbete i förskolan : Att arbeta med läroplansmålet ”att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer” som utgångspunkt." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21408.

Full text
Abstract:
I Sverige är 7% av alla barn utlandsfödda, alternativt har föräldrar som är födda utomlands. Med bakgrund av detta har denna studie genomförts, som handlar om hur förskollärare anser sig arbeta utifrån läroplansmålet “förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer [...]” (Skolverket 2018, s. 15). Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare arbetar kulturellt i förskolan med utgångspunkt i det nämnda läroplansmålet. Vi vill också ta reda på hur förskollärare tolkar begreppen kultur, mångkultur och kulturell identitet samt hur de arbetar med att stärka barns kulturella identitet. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats i form av intervjuer, gjorda med sju förskollärare i fyra olika kommuner i Skåne. Resultatet visar på en variation som vidare har ställts mot tidigare studier. Störst fokus på tidigare studier är Lunneblad, som 2006 genomförde en stor studie inom ämnet men även andra varierande studier ligger till grund. I analysen av det insamlade materialet är det interkulturella förhållningssättet utgångspunkten. Det innebär att det finns en medvetenhet om kulturella skillnader, både utifrån den egna kulturella bakgrunden men också andra personers bakgrund. Vår studie visar bland annat att det saknas kunskaper om kultur bland förskollärare. Förskollärarna berättar att de arbetar med kultur och att stärka barns kulturella identitet på flera olika sätt. Det som är gemensamt för alla avdelningarna är att det arbetar med högtider och traditioner, framför allt de svenska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

hussain, zina. "Motivation, kulturell identitetoch psykisk hälsa : En kvalitativ intervjustudie om relationen mellanmotivation, kulturell identitet och psykisk hälsahos migranter i en ny kultur." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-37634.

Full text
Abstract:
SammanfattningKulturell skillnad mellan en migrant och sin nya miljö kan drabba migrantensidentitet och leda till kulturella diagnoser. Det påverkar migrantens förmåga attutmana sina svårigheter och utveckla sig i det nya miljö. En bra motivation tillförändring hos en migrant kan hjälpa denne att utveckla sig i den nya landet ochåterhämta sig från psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka relationenmellan motivation, kulturell identitet och psykisk hälsa hos tre migranter.Dessutom undersöktes hinder och möjligheter för att hjälpa migranter att bibehållaeller väcka motivation samt återhämta sig från psykisk ohälsa. studiengenomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre migranter samttvå personal som arbetar i verksamhet med migranter. Studien utgår från tvåhuvudteorier som var Self-determination theory av Edward L. Deci och RichardRyan (2000) och den andra är Berrys ackulturationsteori (Berry & Kim, 1988).Jag använde mig också av tre ytterligare teoretiska perspektiv som var Eriksonspsykosociala utvecklingsteori, Empowerment och Goffmans stigmateori. I studienframkommer att när migranterna är motiverade framhäver de sin kulturellaidentitet, integrerar sig snabbt i ett nytt samhälle, utvecklar sig och återhämtar sigfrån psykisk ohälsa. Studiens resultat kom också fram till att handledarna somdeltog i studien menar att deras insatser kan motivera migranter att integrera sigoch förbättra sin psykiska hälsa när migranters individuella behov och socialasammanhang beaktas. Det kan öka migranters egenmakt och utveckla deraskulturella identitet, som kan påverka migranters psykiska hälsa positivt.
AbstractCultural differences between a migrant and its new environment could affect themigrant’s identity and lead to cultural diagnoses. It affects the migrants’ ability tochallenge their difficulties and develop in the new environment. A goodmotivation to change for a migrant can help him to develop in the new countryand recover from mental illness. The purpose of the study was to examine therelationship between the three migrants’ motivation, cultural identity, and mentalillness. Additionally, obstacles and possibilities are examined to help migrantsmaintain or arouse motivation and also recover from mental illness. The studywas implemented with the help of semi-structured interviews with three migrantsand two staff who work with migrants on daily activities. The study is based ontwo main theories, which were Self-determination theory by Edward L. Deci andRichard (2000) and the other one was Berry’s acculturation theory (Berry & Kim,1988). I also used three further theoretic perspectives, which were Erikson’spsychosocial development theory, empowerment, and Gofman’s stigma theory.The study shows that when the migrants are motivated they emphasize theircultural identity, integrate easily in an environment, develop and recover frommental illness. The study’s result also indicated that the supervisors whoparticipated in the study believe that their contributions can motivate migrants tointegrate and improve their mental illness when the migrant’s individual needsand social context are considered. It can increase the migrant’s autonomy andevolve their cultural identity, which can affect the migrant’s mental illnesspositively.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kulturell identitet"

1

Bjørkås, Svein. Individ, identitet og kulturell erfaring. Bergen: Program for kulturstudier, Norges forskningsråd, 2002.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Jonsson, Stefan. Andra platser: En essä om kulturell identitet. Stockholm: Norstedt, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Huvīyat?!: Siyāsī, farhangī va ʻirfānī = Identitet?! : politisk, kulturell och gnostik. Istukhulm: Ārash, 2010.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Masui, Anette. Att odla papaya på Österlen: Nitton författare om dubbel kulturell identitet. [Sweden]: Rabén Prisma, 1997.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Breidenbach, Joana. Tanz der Kulturen: Kulturelle Identität in einer globalisierten Welt. München: Kunstmann, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Besch, Christian. Die Entwicklungsaufgabe kulturelle Identität. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-27644-7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sen, Amartya Kumar. Identity and violence: The illusion of destiny. New York: W. W. Norton & Co., 2006.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Sen, Amartya Kumar. Identity and violence: The illusion of destiny. New York, NY: W. W. Norton & Co., 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Sternecker, Petra. Kulturelle Identität und interkulturelles Lernen. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-14374-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Stuart, Hall. Rassismus und kulturelle Identität. Hamburg: Argument-Verlag, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kulturell identitet"

1

Ebert, Helmut, and Sven Pastoors. "Kulturelle Identität." In Praxishandbuch berufliche Schlüsselkompetenzen, 211–18. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-54925-4_23.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Fuchs, Marek, Thomas Schwietring, and Johannes Weiß. "Kulturelle Identität." In Aussiedler in Deutschland, 203–32. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-92272-4_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Atabay, Ilhami. "Die kulturelle Identität." In Münchner Studien zur Kultur- und Sozialpsychologie, 20–21. Herbolzheim: Centaurus Verlag & Media, 2012. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-86226-963-1_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Alpa, Avv Guido, and Mads Andenas. "Die kulturelle Identität." In Grundlagen des Europäischen Privatrechts, 5–25. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2009. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-540-79586-5_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Besch, Christian. "Entwicklung kultureller Identität." In Die Entwicklungsaufgabe kulturelle Identität, 19–44. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-27644-7_2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Mende, Janne. "Kulturelle Identität und Politik." In Transkulturelle Politische Theorie, 43–62. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-05010-8_3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kummer, Werner. "Sprache und kulturelle Identität." In Ethnizität, 265–75. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83695-3_13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Besch, Christian. "Bildung und kulturelle Identität." In Die Entwicklungsaufgabe kulturelle Identität, 253–310. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-27644-7_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Mai, Manfred. "Filme und kulturelle Identität." In Handbuch Filmsoziologie, 1–16. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-10947-9_78-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Meyer, Thomas. "Bürgerschaft und kulturelle Identität." In Internationale Gerechtigkeit und institutionelle Verantwortung, edited by Julian Nida-Rümelin, Detlef Daniels, and Nicole Wloka, 393–406. Berlin, Boston: De Gruyter, 2019. http://dx.doi.org/10.1515/9783110615876-024.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Conference papers on the topic "Kulturell identitet"

1

Mandić, Asja. "Muzeografija i historiografija bosanskohercegovačke umjetnosti u postsocijalističkom stanju krize." In Međunaordna naučno-kulturološka konferencija “Istoriografija o BiH (2001–2017 )”. Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina, 2020. http://dx.doi.org/10.5644/pi2020.186.25.

Full text
Abstract:
U ovom radu autorica govori o odnosu muzeografije i historiografije u kontekstu kuriranja i pisanja historije umjetnosti u okviru programskog djelovanja Umjetničke galerije Bosne i Hercegovine, osnovane s ciljem ne samo da prikuplja i izlaže umjetnička djela, već i da kreira i prenosi njihove vrijednosti i utiče na razvoj bosanskohercegovačke umjetnosti. Uspostavljena kao najautoritativnija muzejska institucija u oblasti likovne umjetnosti, učestvovala je u izgradnji bosanskohercegovačke historije, od politika prikupljanja, izlaganja, do odnosa s drugim institucijama kulture i historijsko-umjetničkog znanja, odnosno regulirala je javnu sferu umjetnosti u odnosu na politiku vladajuće ideologije. Kroz izlagačke prakse, koje su zapravo diskurzivne prakse, što konstruiraju historijsko-umjetnički narativ, pogotovo u kontekstu retrospektivnih izložbi bosanskohercegovačke umjetnosti, popraćenih katalozima, galerija je aktivno učestvovala ne samo u izlaganju, već i pisanju, odnosno kreiranju historije umjetnosti. U poslijeratnom, postdejtonskom, tranzicijskom stanju destabiliziranog, etnički podijeljenog društva, kada gubi status institucije od državnog interesa i ostaje bez bilo kakvog pravnog statusa, što je implicitno vezano za načine finansiranja i definiranja njenih nadležnosti i zadataka, Umjetnička galerija Bosne i Hercegovine više nije u stanju dati značajniji doprinos historiografiji bosanskohercegovačke umjetnosti, već radije i sama postaje kao fragment socijalističkih ruševina ili artefakt, predmet za izučavanje društveno-političkih, ekonomskih, odnosno tranzicijskih procesa koji nastoje uništiti ideju bosanskohercegovačkog identiteta i kulture, i samim tim i muzejskih institucija koje ih izgrađuju.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kulturell identitet' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography