Academic literature on the topic 'Kulturella barriärer'

Den här litteraturstudien undersöker vad aktuell svenskdidaktisk forskning säger om skönlitteraturens roll i det mångkulturella klassrummet. Uppsatsen har ett fokus på elevernas läsförståelse, och de faktorer som påverkar andraspråkselevers möjlighet att ta till sig texten som valts ut. Den undersöker även elevens möjlighet till identitets- formering i mötet med några utvalda skönlitterära verk. Dessutom tittar uppsatsen närmare på identifikationsläsning och meningsskapande. Slutligen sammanställer uppsatsen olika litteraturdidaktiska forskares förslag på texturval och konkreta arbetssätt. Källorna visar att andraspråkstalares läsförståelse beror på interkulturell förståelse och kunskap. De har också givit ett stort uppslag kring hur man som lärare kan stötta dessa elever, och även gynna ett öppet och identitetsutvecklande diskussionsklimat i klassrummet. Litteraturstudien understryker dessutom att elever som hamnar efter i läsförståelsen av skönlitteratur också går miste om möjligheten till identitetsutveckling. Uppsatsen undersöker vad olika litterära verk som fokuserar på andra kulturer än den svenska gör för andraspråkstalaren, och vad som riskerar att hända när en bok ligger för långt ifrån eleverna kulturellt. Uppsatsen lutar sig mot den postkoloniala teorin, och sammanfattar vilka fallgropar och risker en lärare kan förvänta sig utifrån valet av skönlitteratur utifrån diskrimineringsgrunderna etnicitet och kulturell tillhörighet. Studien tar också upp vad som riskerar att hända då andraspråkstalare mottager en text som för dem upplevs kränkande, generaliserande eller uteslutande. Flera av källorna understryker behovet av att läsa skönlitteratur kritiskt, och att tillsammans med eleverna problematisera stereotypiseringar, för att både hjälpa dem med identitetsutvecklingen och att undvika kränkningar. Slutligen tar uppsatsen upp behovet av att som lärare syna sin egen roll i klassrummet och de privilegier som då följer med lärarrollen. Läraren tjänar också på att identifiera klassens maktordningar och hur privilegierna som eleverna har gentemot varandra ser ut. Sammantaget kan samtliga åtgärder hjälpa svenskläraren att öka sin med- vetenhet om vad som är lämplig litteratur, och hur man bäst behandlar den i sin undervisning.

Kultur är något som i vardagen styr hur människor värderar, tänker, tror och tycker. Det påverkar också hur vi tar oss an ett visst problem och handskas med det. Funktionsvariation är något som existerar i hela värden men ändå är det så olikt hur vi människor väljer att bemöta det. När vår värld globaliseras allt mer bidrar detta till att fler och fler kulturer tvingas samexistera trots dessa spridda värderingar som kan förekomma. En internationell synvinkel var eftertraktat i uppsatsen och därför gjordes en komparativ litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar från fyra olika länder undersöktes. Syftet med studien var att undersöka hur dessa fyra länder arbetar kultursensitivt. Teorin som valdes för att granska materialet var den postkoloniala teorin eftersom teorin belyser de maktstrukturer som existerar kulturellt efter postkolonialismen och hur detta påverkar människor än idag. Det resultat som gavs från artiklarna delas in i motiv till, utförande av och resultat från kulturkompetens. Det som samtliga artiklar trycker på är hur organisationerna måste rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt kunna ge ut information på de språk som målgruppen talar. Resultatet belyser att även att socialarbetarna behöver reflektera kring både deras egen kultur och läsa in sig i hur andra kulturer normalt sätt ser på funktionsvariation. I diskussionen belyses de maktrelationer som det sociala arbetet bygger på och att det är viktigt för en person tillhörande en majoritetskultur att kritiskt kunna reflektera över sina egna värderingar i relation till en klient från en minoritetskultur. Behovet av att rekrytera personal från olika kulturella bakgrunder samt även kritik till kulturell kompetens lyfts upp. Slutsatsen genomsyras av om huruvida det är den kulturella kompetensen som endast är viktigast i arbetet med människor från olika kulturella bakgrunder eller om det riskerar att bidra till generalisering och stigmatisering av minoritetsgrupper. Istället betonas vikten av att det postkoloniala synsättet värderas högre då detta förser socialarbetaren med ett maktperspektiv som blir av vikt i arbetet med denna utsatta grupp.
Culture is something that in everyday life control people’s opinions, how they value, think and believe. It also affects how we deal with a problem and work with it. Different ability is something that exists in the whole world ​​but still it differs how people choose to respond to it. As our world becomes increasingly globalized, this contributes to more and more cultures being forced to coexist despite these scattered values ​​that may occur. An international perspective of cultural competence was the main interest, therefore a comparative literature study was made in which nine scientific articles from four different countries were examined. The purpose of the study was to investigate how these four countries work culturally sensitive. The theory chosen for examining the material was the postcolonial theory since the theory highlights the power structures that exist culturally after postcolonialism and how this still affects people today. The result given from the articles is divided into motives for, performance of and results from cultural competence. What all articles imprint is how the organizations must recruit staff from different cultural backgrounds and be able to publish information in the languages ​​that the target group speaks. The social workers also need to reflect on both their own culture and study how other cultures normally look at people with different abilities. The discussion sheds light on the power relations that social work is based on and that it’s important for a person belonging to a majority culture to critically reflect on their own values ​​in relation to a client from a minority culture. The need to recruit staff from various cultural backgrounds as well as criticism of cultural competence is highlighted. The conclusion is permeated by whether it’s the cultural competence that is the most important aspect in the work with people from different cultural backgrounds, or if it risks contributing to generalization and stigmatization of minority groups. Instead, it’s emphasized that the post-colonial approach is more valuable as this provides social workers with a power perspective that becomes important in the work with this vulnerable group.

Bakgrund: I Sverige ökar immigrationen för varje år; därmed söker sig fler individer som härstammar från andra länder och kulturer till den svenska sjukvården. Sverige har lagstiftat att hälso- och sjukvårdspersonal skall ge varje individ likvärdig sjukvård.Kommunikation utgör en viktig del i kontakten mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal. Språk- och kulturella barriärer kan leda till bristande sjukvård för patienten. Detta medför att sjukvårdspersonal kan uppleva att de gör ett sämre jobb vilket kan leda till frustration. Syfte: Syftet med studien var att belysa och utforska dietisters upplevelser av språk- och kulturella barriärer vid mötet med patienter med annat modersmål än svenska. Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsmetod intervjuades sex kliniska dietister. Vid intervjuerna användes en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Därefter analyserades datat med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att kunna ge patienterna en god sjukvård krävdes kreativa tillvägagångssätt för att överbrygga språk- och kulturella barriärer. Informanterna beskrev användning av tolk som ett av de viktigaste hjälpmedlen för att öka den språkliga kommunikationen i mötet med patienten. Det fanns dock aspekter som tydde på att en tolk som inte genomförde sitt arbete professionellt var ett problem som kundepåverka mötet negativt då kontakten med patienten påverkades. Informanterna ansåg att kommunikationssvårigheter kunde leda till bristande behandling vilket i sin tur kunde leda till en känsla av misslyckande och frustration hos informanten. Slutsats: Språk- och kulturella barriärer kan vara ett hinder för att kunna ge patienten den vård dietisten önskar. Trots kreativa lösningar samt användning av tolk finns en risk att kvalitén på sjukvården inte når upp till den nivå lagstiftningen kräver. I samband med en ökad immigration bör rutiner och utbildning kring språk- och kulturella barriärer ses över.
Background: Each year the immigration increases in Sweden, as an effect of that, more individuals from other countries and cultures seek help from the healthcare system. The Swedish law states that healthcare providers have an obligation to give each individual equal care. Because communication is a big part of the meeting between the caregiver and the patient, the language and cultural barriers could lead to a lack of care. This also means that healthcare providers may experience a sense of frustration. Objective: The aim of the study was to elucidate and explore clinical dietitians’ experiences of language and cultural barriers during the meeting with patients with a first language other than Swedish. Method: Based on a qualitative research method six clinical dietitians were interviewed. During the interviews a semi-structured interview guide was used. The interviews were recorded and transcribed verbatim. The data was analyzed withqualitative content analysis. Results: In order to give patients good care the dietitians had to use creative approaches to overcome language and cultural barriers. The interpreter was seen as one of the most important instrument during the meeting with the patient, but an interpreter who did not carry out their work in a good way could affect the meeting negatively. The informants felt that communication difficulties could lead to unsuccessful treatmentwhen the message did not reach the patients. This led to a sense of failure and frustration among the informants. Conclusions: Language and cultural barriers can be an obstacle in order to give the patient the care the dietitian wishes. Despite creative solutions and the use of an interpreter there is a risk that the quality of care does not reach the demands according to the Swedish legislation. In conjunction with increased immigration, procedures and education on language and cultural barriers should be reviewed.

Background Many patients especially from minority backgrounds are typically faced with cultural barriers during health care encounters and this hinders the delivery of culturally competent healthcare. This study seeks to understand how cultural barriers faced by patients are crucial in attaining the delivery of culturally competent healthcare. Aims   The aim of this study is to examine cultural barriers in the delivery of healthcare services from the  patient’s perspective. Method The method is a literature review based on qualitative primary research. Ten articles were selected from the CINAHL, PUBMED and Google scholar databases. All articles selected were published between 2010 and 2020. The quality of the articles used were assessed using a review template for qualitative studies. Data was analysed using the literature review matrix method.  Results The results suggest that four main cultural barriers from the perspectives of patients impacted healthcare delivery. These cultural barriers included the following; communication problems arising during verbal and nonverbal interactions, mistrust and discrimination arising as a result of previous contact with the health care system, socio-economic status and finally low propensity to seek healthcare.  Conclusion   To conclude it is evident that patients face a plethora of cultural barriers during their interactions with health care services and their experiences can be shaped by a number of variables and factors. These cultural challenges hinder accessibility to proper health care services might lead to inequality in the provision of health care services.
Bakgrund Många patienter, särskilt de med minoritetsbakgrund, står vanligtvis inför kulturella barriärer när de blir bemötta av hälso-och sjukvårdspersonal. Detta hindrar utformandet av kulturellt kompetent vård. Studien syftar till att förstå hur kulturella barriärer som patienter står inför är avgörande för att uppnå kulturellt kompetent omvårdnad. Mål Syftet med denna studie är att undersöka kulturella barriärer vid leverans av vårdtjänster ur patientens perspektiv. Metod Metoden är en litteraturstudie baserad på kvalitativ primär forskning.Tio artiklar valdes från databaserna CINAHL, PUBMED och Google. Alla utvalda artiklar är publicerade mellan 2010 och 2020. Kvaliteten på de artiklar som valdes är granskade med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa studier. Data analyserades med hjälp av litteraturgranskning enligt en matrismetod. Resultat Analysen och resultaten från studien tyder på att fyra huvudsakliga kulturella barrier ur patientens perspektiv hade avgörande inverkan på bemötandet inom vården. Dessa kulturella barriärer inkluderade följande; kommunikationsproblem som uppstår under verbala och icke-verbala interaktionen, misstro och diskriminering till följd av tidigare kontakt med hälso- och sjukvården, socioekonomisk status och slutligen låg benägenhet att söka vård som är vanligt för människor med samma kulturella bakgrund. Slutsats Avslutningsvis är det uppenbart att patienter möter kulturella barriärer under sin interaktion med vården och deras erfarenheter kan formas av ett antal variabler och faktorer. Dessa kulturella utmaningar hindrar adekvat tillgång till hälso sjukvård och kan leda till ojämlikhet i tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster.