Relevant bibliographies by topics / Kulturhistoria

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters
  5. Reports

Academic literature on the topic 'Kulturhistoria'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 August 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kulturhistoria.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kulturhistoria"

1

Svanberg, Jan. "Kung fotboll." Budkavlen 82 (June 13, 2023): 150–51. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130658.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hellerstedt, Andreas. "Jakob Christensson (red.), Signums svenska kulturhistoria. Frihetstiden, Lund: Signum, 2006. (569 s.)." Sjuttonhundratal 3 (February 18, 2014): 172. http://dx.doi.org/10.7557/4.2888.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Neuman, Nicklas. "I ett bolster av fett: En kulturhistoria om övervikt, manlighet och klass." NORMA 9, no. 1 (January 2, 2014): 76–79. http://dx.doi.org/10.1080/18902138.2014.892291.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Lykke, Lisbeth Aagaard, and Maya Frimand Sommer. "Med pædagogen på tidsrejse." RADAR - Historiedidaktisk tidsskrift 4, no. 1 (December 31, 2017): 68–76. http://dx.doi.org/10.7146/rhdt.v4i1.107552.

Full text
Abstract:
Hvad skal der til for at gøre børn nysgerrige på lokalhistorien og give dem mod på at høre historier fra fortiden? Hvordan skabes god kulturformidling for børn i alderen 3-6 år? Hvordan kan pædagogiske dagtilbud og museer sammen skabe en ramme, som optimerer børns møde med kulturhistorie? Det kan du læse mere om her. Artiklen giver et bud på metoder til inddragelse af kulturhistorie i det pædagogiske arbejde, hvor metoderne er afprøvet i et samarbejde mellem pædagoger og museumsformidlere. Pædagogernes ekspertise om børnegrupper og børns udvikling sammen med museumsformidlernes viden om kulturhistorie forenes i et kulturhistorisk tilbud målrettet børn i alderen 3-6 år.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Laine, Merit. "Jakob Christensson (red.) Signums svenska kulturhistoria. Gustavianska tiden, Stockholm: Bokförlaget Signum, 2007. (515 s.)." Sjuttonhundratal 5 (February 16, 2014): 134. http://dx.doi.org/10.7557/4.2869.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Dahl, Hans Frederik. "Kan Batman dateres? Om massekommunikasjonen som kulturhistorie." MedieKultur: Journal of media and communication research 6, no. 13 (June 28, 1990): 15. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v6i13.870.

Full text
Abstract:
Hans Frederik Dahls artikel er et bud på om massekommunikationen kan tænkes ind i kulturhistorien.Første halvdel af artiklen fremhæver de prob- lemer, det rejser, når massekommunikation med dens karakteristika i form af serialitet, triviatitet og internationalitet skal reflekteres i forhold til en kulturhistorisk tradition, som normalt tænker i begreber som tidsånd, kunstnerisk originalitet og nationalt særpræg. Sidste halvdel focuserer på tre centrale aspekter ved massekommunikationen, som også er af- gørende for dens kulturhistorie: dens nære forbindelse til musikken, dens internationale karakter og dens konstante tilbagevenden til tidligere pro- dukter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hollsten, Laura. "Naturens största mästerstycken eller straffande tyranner?" AURAICA. Scripta a Societate Porthan edita 14, no. 1 (December 20, 2023): 20–38. http://dx.doi.org/10.33520/aur.142172.

Full text
Abstract:
Inom historieforskningen har förhållandet mellan människor och insekter sällan behandlats, även om insekterna haft stor betydelse i människors sociala och kulturella liv. Insekter har varit närvarande i människors liv på olika sätt och påverkat historien genom sitt medaktörskap, till exempel i spridandet av sjukdomar såsom malaria och gula febern. Insekter har spelat en roll inom medicinhistorien, men också inom den idé- och lärdomshistoria som studerar naturalhistoria och entomologins historia, samt inom kulturhistoria där man bland annat utforskat insekters betydelse som symboliska bärare av olika egenskaper. Föreliggande artikel studerar kunskap om insekter och spindeldjur i Europa och Sverige under tidigmodern tid. Målet är att studera hur kunskap om insekter cirkulerade i det tidigmoderna Sverige och Europa samt hurdan denna kunskap var, eftersom såväl nya rön som gamla traditioner kommunicerades i vetenskapliga och populära verk. Fokus ligger på hur nyttotänkande, fysikoteologi och antropocentrism påverkat synen på insekter och spindeldjur som antingen nyttiga eller skadliga för människan. I beskrivningarna syns å ena sidan en äldre människocentrerad naturalhistoria, å andra sidan ett mera systematiskt naturvetenskapligt tänkande. Därmed ingick såväl auktoritetsbaserat allmäneuropeiskt tankegods som lokal kunskap i den tidigmoderna kunskapen om insekter. Även om sätten att kategorisera insekter förändrades under tidigmodern tid finns det en kontinuitet i betoningen av nytta och skada, en kontinuitet som ännu syns idag.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Isager Ahl, Louise. "Aloe Vera." Kulturstudier 13, no. 2 (November 14, 2022): 146–60. http://dx.doi.org/10.7146/ks.v13i2.134664.

Full text
Abstract:
Aloe vera kendes af mange fra blomsterhandlerens potteplanter, apotekets håndkøbsprodukter eller supermarkedets sæbe- og cremesortiment. Planten er allestedsnærværende og kan beskrives som en nutidig kommerciel superstjerne. Aloe vera tilhører planteslægten Aloe, og er blot én ud af over 600 forskellige arter i denne slægt. Omkring 25% af aloerne har været brugt eller bruges i traditionel medicin i de områder, hvor de er naturligt forekommende. Slægten Aloe omtales i de tidligste medicinske skrifter, og aloerne er blevet brugt, delt, studeret og transporteret af både lægfolk og lærde folk igennem årtusinder. Det er tankevækkende, at én planteart er kommet til at dominere et kommercielt marked i en sådan grad, som Aloe vera gør i dag. De mange Aloe vera produkter på hylderne er dog et fint eksempel på et naturvidenskabeligt indhold pakket ind i en kulturhistorisk fortælling, der ligesom plantens egen historie repræsenterer en tæt sammenvævning af natur- og kulturhistorie.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Lie, Anne. "Søvnens kulturhistorie." Tidsskrift for Den norske legeforening 129, no. 19 (2009): 2031. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.09.1025.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Skovgaard-Hansen, Kim Michael, and Lene Schøsler. "Ordforrådets kulturhistorie." Sprogforum. Tidsskrift for sprog- og kulturpædagogik 15, no. 47 (December 1, 2009): 10–16. http://dx.doi.org/10.7146/spr.v15i47.113185.

Full text
Abstract:
Et sprogs aktuelle ordforråd er normalt et resultat af en proces der har strakt sig over årtusinder og i de fleste tilfælde er nøje knyttet til sprogområdets generelle politiske, kulturelle og materielle historie. (...)
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kulturhistoria"

1

Åblom, Elina. "Krigsfångenskapens kulturhistoria : Svenska krigsfångar i Sibirien under 1700-talet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184749.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Ivarsson, Lilieblad Björn. "Moulin Rouge på svenska : Varietéunderhållningens kulturhistoria i Stockholm 1875‐1920." Doctoral thesis, Linköpings universitet, Tema Kultur och samhälle, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-17693.

Full text
Abstract:
Syfte med den här avhandlingen är att empiriskt kartlägga framväxten och utvecklingen av varietéunderhållningen i Stockholm 1870-1920, för att kunna förstå både förhållandet till dess transnationella förebilder, ekonomiska dynamik, kulturella dragningskraft, samt förklara hur genren kom att uppfattas i den offentliga debatten. Med teorier hämtade från Antonio Gramsci och Pierre Bourdieu diskuteras varietéerna som ett uttryck för det sena 1800-talets samhällsförändringar och marknadskapitalistiska dynamik, som bl.a. synliggjordes i nya urbana livsstilar och mönster. Resultatet av dessa undersökningar visar hur den tyska, brittiska, amerikanska och franska varietéunderhållningen influerade den svenska motsvarigheten. Samtidigt var faktorer som de nationella och lokala ekonomiska, politiska och sociala förhållandena avgörande i skapandet av de specifika uttrycksformer varietéunderhållning fick i Stockholm. Avhandlingen visar också hur varietésalongernas sociala praktiker, genom en medveten disciplineringssträvan från såväl entreprenörer som politiker, kom att genomgå en förändringsprocess där den sociala samvaron minskade till förmån för en allt starkare fokus på föreställningarnas innehåll. Genom sina samhällsutmanande drag kom varietéunderhållningen även att fungera som plattform varifrån viktiga värden och normer förhandlades och medierades. Detta bidrog till att underhållningsformen blev en måltavla för sedlighets- och nykterhetsrörelsen. Moulin Rouge på svenska är, genom att sätta fokus på hur entreprenörer, artister, skribenter, musikkompositörer och kritiker tänkte och agerade i den framväxande offentliga urbaniteten, ett viktigt bidrag i förståelsen av hur den tidiga svenska massproducerade populärkulturen tog form i slutet av 1800-talet.
The purpose of this dissertation is to chart and analyze the growth and development of variety entertainment in Stockholm 1870-1920 in order to reach an understanding of its transnational models, economic dynamics, and cultural attraction, as well as to explain how this genre was understood in the public debate. With the help of theories derived from Antonio Gramsci and Pierre Bourdieu variety entertainment is discussed as an expression of the social changes and the dynamics of market capitalism that became visible in new urban life styles and patterns at the end of the 19th century. The results of this investigation show how German, British, American and French variety entertainment influenced their Swedish counterparts. At the same time factors such as national and local economics and existing political and social conditions were determinants in the creation of the specific forms of expression that variety entertainment assumed in Stockholm. The dissertation also shows how social practice in the variety halls went through a process of change due to a conscious attempt on the part of both the entrepreneurs and politicians to discipline behaviour. In this process social interaction declined and a sharper focus came to be placed on the content of the performances. Because many of its characteristics challenged social values, variety entertainment came to function as a platform for the mediation of important norms and values. This was a contributing factor in making this form of entertainment a target for the temperance and morality movements. By focussing on how the entrepreneurs, actors, writers, composers and critics thought and acted in the growing public urbanity, Moulin Rouge in Swedish makes an important contribution to understanding how early mass produced Swedish culture took shape in the end of the 19th century.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Karlsson, Linn, and Emma Selling. "Värdet av kulturhistoria : En cost-benefit analys av Olofsfors bruk." Thesis, Umeå universitet, Nationalekonomi, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-109885.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Jörgen. "Saknas den historiska dimensionen? : Om matematikens kulturhistoria ur ett didaktiskt perspektiv." Thesis, KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-214055.

Full text
Abstract:
Arbetet handlar om matematikens kulturhistoria ur ett didaktiskt perspektiv i gymnasieskolans undervisning. Syftet är dels att undersöka hur lärare och elever ser på matematikens historia och dess inkluderande i matematikundervisningen, dels om det finns en diskrepans mellan olika läroboksförfattare hur man tolkar Skolverkets intention om att ge eleverna möjlighet att relatera matematiken till ett historiskt sammanhang. Baserat på några didaktikforskares olika synvinklar behandlas också frågor kring varför vi bör inkludera matematikens historia, vilka alternativa metoder som kan användas samt vilka eventuella hinder som kan finnas för detta. Dessutom ställs matematikhistorisk undervisning i relation till både teoretiska lärandeperspektiv och jämställdhet mellan män och kvinnor. Metoderna som använts i arbetet utgörs, dels av en kvalitativ enkätundersökning baserad på frågeformulär ställda till några lärare och elever, dels av en litteraturjämförelse mellan fyra av de vanligaste förekommande läroboksserierna i matematik på den svenska läromedelsmarknaden. Litteraturstudien baseras på både en kvantitativ och en hermeneutisk ansats där såväl mängden av historiskt innehåll liksom texternas innebörd studeras och uttolkas baserat på det sätt på vilket de framställts. Resultatet av studien visar att undervisning i matematikens historia prioriteras relativt olika bland lärarna och den ges i huvudsak låg prioritet då den ställs mot matematikundervisningens andra delar som aritmetik, algebra, geometri med flera. Vidare visar sig intresset vara begränsat hos merparten av eleverna. Ett något större intresse noteras däremot hos lärarna, som dock i relativt hög andel själva saknar utbildning i matematikens historia. Studien visar också att det finns betydande skillnader i hur läromedelsförfattarna ser på elevernas behov av matematikhistoriskt innehåll, inte minst mellan matematikkursernas a-, b- och c-spår. Även sättet på vilket det matematikhistoriska innehållet presenteras skiljer sig avsevärt mellan de studerade läroboksserierna.
This work is about the history of mathematics from a didactic perspective in the upper secondary school ’s education. The purpose is partly to investigate how teachers and students look at the history of mathematics’ incorporation in mathematics teaching and partly if there is a discrepancy between different school book writers how to interpret the Swedish National Agency for Education's intention to give students the opportunity to relate mathematics in a historical context. Based on the different viewpoints of some didactics researchers, issues about why we should include the history of mathematics, which alternative methods that can be used, and any possible barriers to doing so, are discussed. In addition, teaching the history of mathematics is viewed in relation to both theoretical learning perspectives and gender equality. The methods used in the work consist, partly of a qualitative survey based on questionnaires addressed to some teachers and students, and partly from a literature comparison between four of the most commonly used school book series in mathematics on the Swedish literature market. The literature study is based on both a quantitative and a hermeneutic approach where both the amount of historical content and the meaning of the texts are studied and interpreted based on the way in which they were presented. The result of the study shows that teaching history of mathematics is prioritized relatively different among the teachers, and it is given essentially low priority when it competes against subjects like arithmetics, algebra, geometry, and others. Furthermore, the interest is shown to be limited by most of the students. On the other hand, a somewhat greater interest is noted among the teachers, although in relatively high proportion they themselves lack education in the history of mathematics. The study also shows that there are significant differences in how the school book writers look at the students' need for mathematics-historical content, not least between the a-, b- and c-tracks of the mathematics courses. Even the way in which the mathematics-historical content is presented differs substantially between the studied textbook series.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Longo, Olivia. "Klassiska toner i unga öron - Klassisk musik i ämnet Kulturhistoria på estetiska programmet." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35110.

Full text
Abstract:
I denna rapport argumenterar jag för ett ökat engagemang för klassisk musik inom ämnet kulturhistoria, på gymnasiets estetiska program.Den klassiska musiken för med sig många goda effekter på ungdomar: den stimulerar deras kreativitet, förhöjer koncentrationsförmågan, berikar känslolivet och hjälper eleverna att slappna av. Jag presenterar i rapporten resultatet av undersökningar på ungdomar i åldern 15-19 och deras konsumtion av klassisk musik. Statistiken visar mycket låga siffror. Vidare kartlägger jag utbud av klassisk musik i Malmö kommun och slutligen redogör jag för de svar jag fått när jag intervjuat lärare i musikhistoria och deras uppfattning om ungdomars attityder gentemot klassisk musik, deras undervisningsmetoder och ambitioner i ämnet. Intervjuerna har lett fram till en rad pedagogiska metoder som kan tjäna både till att förbättra min undervisning och inspirera andra lärare. Malmö kommun erbjuder en bred repertoar av konserter med klassisk musik, opera och pedagogisk verksamhet knuten till föreställningarna. Gymnasieungdomar är tyvärr en målgrupp som sällan besöker dessa arrangemang på skoltid. Trots det generösa utbudet är detta inte självklart ett komplement till skolans undervisning i musikhistoria. Det finns ett gap mellan den klassiska offentliga musiken och skolans värld. I mitt resonemang kommer jag fram till att en grundläggande förutsättning för att väcka intresse för klassisk musik hos gymnasieungdomar är att undervisningen i klassisk musik sätts i ett större sammanhang. En annan viktig punkt är elevernas självbild. De är mycket beroende av identifikationsobjekt i sin tillvaro. Trots de kopplingar man kan göra mellan den klassiska musiken och populärkulturen, kan man konstatera att problemet med den är att den – både i skolan och i samhället – lever isolerad, frikopplad från ett naturligt sammanhang och uppfattas därför som ”finkultur”. I Sverige har den klassiska musiken aldrig blivit allmängods. Kunskap om klassisk musik är viktig då musiken utgör en del av vårt europeiska kulturarv. Jag vill väcka en debatt om undervisningen av klassisk musik i ämnet Kulturhistoria och hoppas att ämnet generellt sett får en starkare ställning i skolan.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Nordal, Sandra. "Kulturhistoria - ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar : En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria." Thesis, Örebro University, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-542.

Full text
Abstract:

SAMMANFATTNING

Författare: Sandra Nordal

Titel: Kulturhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar.

En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria.

Title in English: Cultural history – an interdisciplinary subject with many approaches.

An essay on teachers´ opinions about the course ”Kultur- och idéhistoria”.

C-uppsats i musikpedagogik, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa förståelse för hur lärare med olika utbildning, som undervisar i kursen Kultur- och idéhistoria, uppfattar kursen, hur de tolkar kursplanen för densamma och hur de tror att detta speglar sig i praktiken.

Med hjälp av en mindre enkätundersökning fick jag inledningsvis fram intressanta fakta om 23 lärares utbildning och syn på kursen Kultur- och idéhistoria. Detta har legat till grund för en del av mitt resultat, samtidigt som enkätsvaren har utgjort urvalsunderlag för tre intervjuer. Genom intervjuerna har jag fått mer djupgående förståelse för hur dessa tre tänker omkring ämnet.

Av enkätundersökningen framgick att en lärarexamen med historia, i kombination med ytterligare ett eller två huvudämnen, är den klart vanligaste utbildningen bland de 23 lärare som besvarat enkäten. En vanlig kombination är historia och svenska. Det varierar i ganska hög grad huruvida lärarna har läst till fristående kurser med anknytning till ämnet kultur¬historia. De intervjuade lärarna anser att deras intressen och kunskaper präglar undervisningen i hög grad. Även enkätsvaren tyder på detta. Efter ett långt yrkesliv anser de dock att de har förvärvat många betydelsefulla kunskaper på annat håll än i den formella utbildningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Lindblad, Sanna, and Kristina Lindström. "Pedagogers syn på samarbetet mellan skolan och museet." Thesis, Mittuniversitetet, Lärarutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-16321.

Full text
Abstract:
Denna fallstudie sätter fokus på hur pedagoger i skolans värld och kulturens värld upplever samarbetet dem emellan. Den empiriska undersökningen består av intervjuer genomförda med pedagoger från de båda grupperna. Vad gäller skolan har vi riktat in oss på pedagoger som arbetar med de äldsta barnen i förskolan, och upp till mellanstadiet. Museipedagogerna arbetar i verksamheter med inriktning mot lokalhistoria och konst. Vid intervjuerna framkom att samarbetet ser väldigt olika ut och att det ofta är upp till pedagogerna själva i vilken grad de samarbetar och drar nytta av varandra. Museipedagogiken har gått från att till största delen handla om förmedlande av kunskap till att alltmer fokusera individernas deltagande. Ett deltagande där upplevelsen och det aktiva handlandet sätts i fokus. Ett sådant arbetssätt är just vad många lärare eftersträvar idag, och därför är det konstigt att samarbetet institutionerna emellan inte är större. Vårt resultat pekar mot att hindren till viss del handlar om en skillnad i pedagogik, och syn på kunskap, men mera om bristande kunskap om varandra, brister i förberedelse och uppföljning, samt organisatoriska och ekonomiska hinder. Kan ett samarbete komma till stånd så gagnar det såväl elever och skola som kulturinstitutionerna, det var alla överens om.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Andersson, Sebastian. "Nycklar till frihet : Hur idrott, jazzmusik och dans påverkade ett afro-amerikanskt identitetsskapande och rasrelationer i USA under åren 1925-1939." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40603.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Fridén, Dennis. "Fotboll i Textilstaden : En studie kring IF Elfsborgs väg genom ett tufft men framgångsrikt 1930-tal." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81907.

Full text
Abstract:
The purpose of this essay has been to study IF Elfsborgs way through the economic hardships of the 1930s, a decade known as the clubs most successful. Basically, the focus has been to emphasize the decisions made by the club during this period in contrast to its surroundings and swedish society as a whole. How has the club been affected by changes in society and to what extent has the club had an impact on the working class in its home town of Borås? With this study I want to demonstrate the role of football in 1930s swedish society, and also emphasize the importance of the network of relationships between the club and the city's entrepreneurs.The source material for this study consists mainly of archival protocols such as; annual protocols, section protocols, economic accounts and activity reports. I have also used newspaper clippings, membership lists and pictures, all available at the association archive, located at the city archive in Borås. Besides the source material my main literary support during this process has been Torbjörn Anderssons Kung Fotboll (2002), along with a few others such as Rolf Pålbrants Arbetarrörelsen och idrotten 1919－1939 (1977) and Rune Jungens Vävarstad i uppror: arbetarrörelsen i Borås 1880－1920 (1978).The main result of this study has been that societal circumstances particular to Borås at the time, along with the club’s connections with the city’s business owners were crucial to maintaining a good relationship with the working class which in turn played a major role in the club’s success in the 1930s.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Stiberg, Maria. "Välkommen till förorden : musikpedagogiska traditioner, intentioner och konventioner speglade i fyra historiska manualer." Thesis, Kungl. Musikhögskolan, Institutionen för musik, pedagogik och samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kmh:diva-27.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie var att ge en djupare inblick i pedagogiska tanketraditioner och med ett musikpedagogiskt kunskapsintresse undersöka vilka intentioner och konventioner som låg till grund för kommunikation av musikaliska kunskaper i historiska manualer. Förord ur fyra manualer från två olika århundraden studerades; en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1500-talet och en instrumentskola och en musikteoretisk manual från 1700-talet. Manualerna var Silvestro Ganassis Opera intitulata Fontegara från 1535, Thomas Morleys A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke från 1597, Johann Joseph Fux Gradus ad Parnassum från 1725 samt Johann Joachim Quantz Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen från 1752. Med en kombinerad metod analyserades förorden i tre nivåer för att se hur musikaliska kunskaper kommunicerades dels på ett individuellt plan, dels på ett mer socialt orienterat plan. Studiens teoretiska ansats utgjordes av ett övergripande kulturpsykologiskt perspektiv, vilket gav möjlighet att vetenskapligt belysa relationen mellan individer och traditioner och därmed också förbinda studien med dagens musikpedagogiska praktik. Av de intentioner som sågs speglade i förorden var de bildande intentionerna de mest uppenbara. Resultaten visade också att manualer från såväl 1500- som 1700-tal speglar ett holistiskt synsätt som förenar teoretiska och praktiska kunskaper i musik i dess egenskap av bildande konstart.
The aim with this study was to look deeper into educational thoughts of tradition and with a music educational interest of knowledge investigate the intentions and conventions behind the communication of musical knowledge in historical manuals. Prefaces from four manuals from two different centuries were studied; an instrumental manual and a music theory manual from the 16th century, and an instrumental manual and a music theory manual from the 18th century. The manuals were Silvestro Ganassi’s Opera intitulata Fontegara dated 1535, Thomas Morley’s A Plaine and Easie Introduction to Practicall Musicke dated 1597, Johann Joseph Fux’ Gradus ad Parnassum dated 1725 and Johann Joachim Quantz’ Versuch einer Anweisung die Flöte traversiere zu spielen dated 1752. The prefaces were analyzed in three levels with a combined method, to investigate how musical knowledge was communicated both on an individual level and on a more socially orientated level. The theoretical approach in this study was cultural psychology, which made possible to scientifically shed light upon the relation between individual and traditions and thereby connect this study to the music educational practice of today. The intentions that were found most clearly mirrored in the prefaces were those concerning the process of musical formation. The results also showed that historical manuals from the 16th and 18th century represent a holistic wiew on music that cannot separate theoretical from practical knowledge as it is a unit in music as a bransch of art connected to the process of formation.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Kulturhistoria"

1

Jülich, Solveig. Mediernas kulturhistoria. Stockholm: Statens ljud och bildarkiv, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Linnér, Sture. Bysantinsk kulturhistoria. [Stockholm]: Norstedts, 1995.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Jakob, Christensson, ed. Signums svenska kulturhistoria. Lund: Signum, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hammar, Britta. Underkläder: En kulturhistoria. Stocklholm: Atlantis, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Bergström, Erik J. Härjedalen: Natur och kulturhistoria. 3rd ed. [Östersund]: Jämtlands läns museum, 1993.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Sommerseth, Ingrid. Den samiske kulturhistoria i Mauken-Blåtind. Varangerbotn: Sametinget, 2001.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Arkio-Laine, Leena. Blomma kruka!: Krukväxternas kulturhistoria i Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 1991.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Bernström, John. Bernströms bestiarium: En djurens nordiska kulturhistoria. Stockholm: Atlantis, 2008.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

1942-, Österberg Eva, and Cronberg Marie Lindstedt 1957-, eds. Kvinnor och våld: En mångtydig kulturhistoria. Lund: Nordic Academic Press, 2005.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Jonsson, Christer. Om smyckekonsten: Kulturhistoria, symbolik och myter. Stockholm: Carlssons, 2022.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kulturhistoria"

1

Vatne, Ingrid. "Når kunsten fortæller kulturhistorie." In Tings tale 02, 59–75. Aarhus University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmwv3.7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Arnórsdóttir, Agnes S. "Sengens kulturhistorie i middelalderen." In Religion som forklaring?, 249–68. Aarhus University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.2307/j.ctv34wmvdw.17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

"”PENSIONATSSTANDENS AMAZONEKORPS”." In Pensionatets kulturhistorie, 91–110. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.7.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

"GÆSTGIVERIETS GRUNDLOV." In Pensionatets kulturhistorie, 39–60. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

"PENSIONATER FOR ENHVER SMAG." In Pensionatets kulturhistorie, 61–90. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

"FREMTIDENS PENSIONAT." In Pensionatets kulturhistorie, 227–34. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.14.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

"EFTERSKRIFT." In Pensionatets kulturhistorie, 263. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

"LITTERATURLISTE." In Pensionatets kulturhistorie, 235–46. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.15.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

"KOLLEKTIVE BOFORMER." In Pensionatets kulturhistorie, 211–26. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.13.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

"SILKEBORG 1944." In Pensionatets kulturhistorie, 9–12. Aarhus University Press, 2015. http://dx.doi.org/10.2307/jj.608324.3.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Reports on the topic "Kulturhistoria"

1

Brandt Djupdræt, Martin, and Louise Ejgod Hansen. Hvem er museumsbrugerne? Og hvilke forskelle er der på hyppige, mindre hyppige og sjældne museumsbrugeres brug og holdning til museer? Aarhus University, July 2024. http://dx.doi.org/10.7146/aul.528.

Full text
Abstract:
Museer er en meget brugt fritidsaktivitet, og der har i de sidste 20 år været et øget fokus på at udvikle museernes tilbud. I samme periode har antallet af besøgende på danske museer også været jævnt stigende. Men vi ved stadig ikke helt, hvorfor nogen går mere på museum end andre. Denne rapport handler om brugen af museer, og om der i brugen er forskelle i forhold til, om man er en flittig gæst, eller om det er lang tid siden, turen er gået til et museum. Bag projektet står Den Gamle By i samarbejde med Moesgaard Museum, ARoS, KØN – Museum for kønnenes kulturhistorie og Naturhistorisk Museum i Aarhus samt Copenhagen Business School og Center for Kulturevaluering på Aarhus Universitet. Projektet blev finansieret af de deltagende museer og gennem støtte fra Slots- og Kulturstyrelsen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kulturhistoria' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography