Dissertations / Theses on the topic 'Kulturhistoria'

SAMMANFATTNING

Författare: Sandra Nordal

Titel: Kulturhistoria – ett tvärvetenskapligt ämne med många ingångar.

En studie om olika lärares uppfattning om kursen Kultur- och idéhistoria.

Title in English: Cultural history – an interdisciplinary subject with many approaches.

An essay on teachers´ opinions about the course ”Kultur- och idéhistoria”.

C-uppsats i musikpedagogik, Musikhögskolan vid Örebro universitet, 2006.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och skapa förståelse för hur lärare med olika utbildning, som undervisar i kursen Kultur- och idéhistoria, uppfattar kursen, hur de tolkar kursplanen för densamma och hur de tror att detta speglar sig i praktiken.

Med hjälp av en mindre enkätundersökning fick jag inledningsvis fram intressanta fakta om 23 lärares utbildning och syn på kursen Kultur- och idéhistoria. Detta har legat till grund för en del av mitt resultat, samtidigt som enkätsvaren har utgjort urvalsunderlag för tre intervjuer. Genom intervjuerna har jag fått mer djupgående förståelse för hur dessa tre tänker omkring ämnet.

Av enkätundersökningen framgick att en lärarexamen med historia, i kombination med ytterligare ett eller två huvudämnen, är den klart vanligaste utbildningen bland de 23 lärare som besvarat enkäten. En vanlig kombination är historia och svenska. Det varierar i ganska hög grad huruvida lärarna har läst till fristående kurser med anknytning till ämnet kultur¬historia. De intervjuade lärarna anser att deras intressen och kunskaper präglar undervisningen i hög grad. Även enkätsvaren tyder på detta. Efter ett långt yrkesliv anser de dock att de har förvärvat många betydelsefulla kunskaper på annat håll än i den formella utbildningen.

Den här uppsatsen handlar om trolldomsprocesserna på 1670-talet. Fokus ligger på barvittnenas vittnesmål om deras färder till Blåkulla och vistelsen där.

Avsikten är att utifrån dessa berättelser skapa en bild inte bara utav barnens situation utan också familjens. Jag använder mig av fenomenologiska metoder. Hypotesen är att konflikter också kan uppstå och finna grogrund i nära förhållanden om rätt förutsättningar finnes.

I min undersökning använder jag material, i form av, protokoll, från domstolar i Dalarna, Ångermanland, Västerbotten och Gästrikland. Undersökningen är därmed begränsad till det svenska riket.

Vittnesmålen var ofta stereotypa och likartade till sin karaktär även om det finns viss diskontinuitet. Berättelserna om Blåkulla visar på en kluven, otrygg, värld där folklig tro blandas med kyrklig. Det kluvna förhållandet visar på svårigheter för barnen. Deras berättelser blev emellertid ett led i en orsakskedja som fick förödande konsekvenser för många samhällsinvånare. Detta inte bara genom det fysiska våld som följde med häxprocesserna utan förmodligen också p g a att det var traumatiska barnupplevelser där en oförstående omgivning inte kunde styra det i rätt riktning.

Energy efficiency is today more important than ever, mainly due to the high energy prices and the approaching climate changes. Heating of buildings is an essential area within energy efficiency. Many buildings are old and were built at a time when the energy prices were low and the term “energy efficiency” was unheard of. By applying today’s broad range of energy saving actions on these old, and thereby often, heating ineffective buildings, this area has a large potential in reducing energy consumption and costs.

Churches and chapels are generally old buildings with, in many cases, ineffective heating systems and therefore consume much more energy than needed. Significant part of the means of the parish goes to the heating of such a church/chapel, resources that could be used for other purposes instead. Another aspect is that if the heating is not performed properly, it could lead to major damages to the building and its fixtures.

The churches of Laholm and Skummeslöv and the chapels of Skogaby and St. Gertrud are all buildings with heating systems that should be looked into. The buildings belong to Laholm Church Communion and they are a part of Gothenburg Diocese. These churches and the chapels are observed to consume a unnecessary large amount of energy at heating, primary because of that the majority of the heating systems are built up by different types of direct electricity, oil filled electric radiators and immersion heaters acting on a waterborne heating system.

Det finns olika system för att hantera och delge information till fastighetsägare och förvaltare. Dessa system är idag oftast pappersbaserade, oftast en pärm med information. Med den digitala tekniken kan man idag göra dessa handlingar mer attraktiva och lättillgängliga.

Denna rapport, som är resultatet av mitt examensarbete, belyser vad ett vårdprogram är, hur det upprättas och vad det bör innehålla. Dessutom påvisas i rapporten hur man kan använda moderna IT-verktyg för att förenkla framställningen och redovisningen av vårdprogram.

Den metod som använts i arbetet är inläsning av material och samtal med en arkitekt. Dessutom har jag utfört ett antal intervjuer med personer som arbetar med vårdprogram.

Dessa intervjuer visar att de som förvaltar byggnader utan större kulturhistoriskt värde ofta använder IT-teknik i sitt arbete, medan de som förvaltar byggnader med dokumenterat kulturhistoriskt värde knappt använder IT över huvud taget. Flera av de jag intervjuat har svårt att se några fördelar alls med det traditionella systemet.

En förutsättning för att införa den nya tekniken är att personalen får utbildning och att investeringar görs i program och hårdvara. Viktigt att tänka på är även att risken att förlora information kan vara större, t.ex. genom en diskkrasch, än med det traditionella systemet. Därför är det viktigt att man noga tänker igenom hur införandet ska genomföras.

Detta examensarbete syftar till att utreda inneklimat- och energisituationen i Lekaryd kyrka. För att göra detta har klimatmätning genomförts, samt simuleringar med datorsimuleringsprogrammet IDA – Klimat och energi. Kyrkan har höga energikostnader och för att få kännedom om energiförlusternas storlek och fördelning, har en kartläggning av kyrkans energiflöden genomförts i syfte att fastställa dess energibalans. Målet är att resultaten från klimatmätningen och datorsimuleringarna ska kunna användas som underlag vid utarbetande av åtgärdsförslag för en lönsammare och ur bevarandesynpunkt skonsammare drift av Lekaryd kyrka. Kyrkan värms intermittent vilket är skonsammare för kyrkan då långvariga variationer i den relativa fuktigheten undviks. Analysen av inneklimatet i kyrkan visar att den relativa fuktigheten ligger inom ett intervall där risk för uttorkningsskador och mögeltillväxt inte bör vara överhängande. De datorsimuleringar som har genomförts, innefattar simulering av kyrkans inomhusklimat och kyrkans energibalans. Vid datorsimulering av en tung stenkyrka är det viktigt att programmet tar hänsyn till väggarnas värmetekniska egenskaper för att ett bra resultat ska erhållas. Byggnadens värmelagrande förmåga tar programmet hänsyn till, men komplikationer uppstår när noggranna värden i relativa fuktigheten önskas. Resultatet från energisimuleringen pekar på att kyrkan dras med stora energiförluster i form av transmission genom byggnadsskalet, samtidigt som det visat sig att det passiva värmetillskottet från sol och intern transmission har en betydande inverkan på kyrkans aktiva uppvärmning.

Presentationen skedde i form av en kortversion av operan L'italiana in Algeri. I rollerna: Isabella - Lovisa Huledal, Taddeo - Oscar Quiding, Mustafà - Mårten Wåhlström, Lindoro - Jakob WallAckompanjeras av: Piano - Oskar Tjäder, Violin - Michelle Barth-Croon, Viola - Joel Andersson, Cello - Emil Wegberg

I dagens samhälle är det mycket som inte är tillgängligt och användbart för alla. Målet är att det ska vara jämlikt att leva och ta del av omgivningen. Detta innebär att även personer med en funktionsnedsättning ska kunna ta sig in i en byggnad, helst genom huvudentrén. Förr i tiden tänkte man inte på tillgänglighet på samma sätt och byggnaderna blev därför inte tillgängliga för alla. Men idag finns det bestämmelser som måste följas och även kulturhistoriskt värdefulla byggnader måste tillgänglighetsanpassas. När dessa samtidigt ska bevaras uppstår det lätt konflikter. Det kan leda till att alla krav på tillgänglighet inte kan uppfyllas utan att byggnaden förvanskas.

Syftet med rapporten är att ta reda på om det går att komma fram till några generella slutsatser över hur tillgängligheten kan lösas effektivare vid entréer till kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta görs genom att titta på tidigare genomförda projekt och på så sätt undersöka om det finns några likheter vad gäller omständigheter på platsen och den slutliga lösningen. En stor del av arbetet går även ut på att inventera fyra byggnader i Gävle och se vad det finns för vanliga brister vad gäller tillgänglighet och användbarhet vid kulturhistoriska byggnader. Slutligen görs intervjuer med kunniga personer inom tillgänglighetsområdet och som själva är beroende av extra bra tillgänglighet.

Slutsatsen av arbetet är att det är svårt att säga något generellt om hur tillgängligheten kan förbättras. En orsak till detta är varsamhetskravet och förvanskningsförbudet som borde klargöras tydligare. Fler bra exempel på lösningar måste även spridas. De vanliga brister som finns i befintlig bebyggelse är oftast de mindre detaljerna. I återkommande fall är det brist på kontrastmarkeringar, belysning och ledstänger. Detta är något förvånande eftersom det är tämligen billiga åtgärder och som dessutom oftast kan utföras utan att förvanska byggnaden. Slutligen har en lathund sammanställts, med de mest grundläggande kraven som gäller vid utformningen av en tillgänglig och användbar entré. Det är meningen att modellen kan användas som grund för projektörer så att inga detaljer glöms bort och ett effektivare arbete kan utföras för att nå en jämnare nivå på tillgängligheten.

In the society today there are many areas in our surroundings that are not accessible and applicable to everyone, even though the goal is that they should be. This includes people with some sort of functional disability. This means that also people with a functional disability should be able to enter a building through the main entrance. In the earlier days when buildings were constructed, people didn’t think about the accessibility for handicapped persons, which resulted in that many buildings became inaccessible to them. Today there’s rules that states that all buildings shall be adapted so that they become accessible to functional disabled people, this also includes older buildings whit a culture-historical value. At the same time, these culture-historical buildings should be preserved. These two requirements can sometimes cause a conflict. That can result with that all requirements on access cannot be met, without distorting the building.

The aim of this report is to conclude if some general guidelines can be established about how to solve conflict between preservation and accessibility. This is accomplished by observations of earlier solutions of the problem, and to find out if there are any similarities in the surrounding and selections of solution. A big part of the work also lies in the investigation of four buildings in Gävle, to find if there are some lacks of the accessibility. Finally interviews are performed with people who are the field of expertise, and who themselves are in the need of good accessibility.

The conclusion of the work is that it’s hard to say something generally about how to make the accessibility better. A reason is that the careful requirement and distortion prohibition needs to be clarified clearer. More good examples also have to be disseminated. What buildings generally miss is smaller details. In repeated cases, it’s shortage of contrast markings, lightning and handrails. This is surprising because it’s rather cheap measures and that moreover can be carried out without corrupting the buildings. Finally a guideline has been produced, containing the most fundamental requirements that are current when creating an accessible and applicable entrance. This model can help people that work whit accessibility, to faster come up with an acceptable solution. It also makes it less likely that some details are overlooked and the accessibility will be better.

In 1999 the Swedish Parliament decided about 15 environmental goals aimed to be achieved in time for the next generation. For example physical social planning must be based on programs and strategies how cultural-historical values has been attended, so called programs of cultural heritage. By law the Swedish municipalities are responsible for reaching these goals by creating program of cultural heritage. But only a few of the municipalities have these programs, meaning that many municipalities need to create programs of cultural heritage in the next five years.

The aim of this report is to present a model of analysis on programs of cultural heritage in municipalities for preservation and development of cultural environments. By testing the model on the municipalities of Osby and Tomelilla methods on how to create a new program of cultural heritage or how to complete existing documents are formulated.

One of the conclusions is that one document, program of cultural heritage, functions as landscape analysis, model of cultural valuation and strategy of developing cultural values. One condition is that the program of cultural heritage is established in social planning in the municipality.

Two case-studies, the Osby and Tomelilla programs of cultural heritage with text-analysis and interviews, constitutes the study. The municipalities do not use these programs in full extension, often based on ignorance. When the program isn’t established with politicians or employees it can’t be established with citizens. The study shows great differences between the program in Tomelilla which can be applied to the physical social planning, and the program in Osby which can’t. The conclusion is that the program needs to be adjusted for the cause if the program can’t be applied in the hysical social planning in the municipality.

The common meaning in the municipalities is that cultural heritage is a positive factor, which makes it possible to reach the environmental goals, regional development, tourism et cetera. One important part in a program of cultural heritage is to erase the boundaries between nature, recreation and culture by finding the starting point in the specific environment, not based on the administrative responsibility.