Relevant bibliographies by topics / Kulturindustrie

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Kulturindustrie'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 30 July 2024

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Kulturindustrie.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Kulturindustrie"

1

Luger, Kurt. "Nachdenken über Kulturindustrie." MedienJournal 10, no. 3 (May 7, 2017): 105–9. http://dx.doi.org/10.24989/medienjournal.v10i3.959.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Papst, M. "Kulturkritik und Kulturindustrie." KUR - Kunst und Recht 15, no. 1 (2013): 9. http://dx.doi.org/10.15542/kur/2013/1/4.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Brunner, Markus, and Andreas Jahn-Sudmann. "Kritik der Kulturindustrie." Zeitschrift für kritische Theorie (ZkT) 15, no. 28/29 (January 1, 2009): 150–63. http://dx.doi.org/10.28937/9783866748446_10.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Prokop, Dieter. "Dialektik der Kulturindustrie." Zeitschrift für kritische Theorie (ZkT) 8, no. 14 (January 1, 2002): 122–42. http://dx.doi.org/10.28937/9783866748736_9.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Stederoth, Dirk. "Kulturindustrie und Musik." Zeitschrift für kritische Theorie (ZkT) 18, no. 34/35 (December 1, 2012): 70–82. http://dx.doi.org/10.28937/9783866746732_5.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Gebesmair, Andreas. "YOUTUBE: CONTENT, CREATOR, KULTURINDUSTRIE." POP 11, no. 1 (May 1, 2022): 122–28. http://dx.doi.org/10.14361/pop-2022-110119.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Gruschka, Andreas. "Schule, Didaktik und Kulturindustrie." Vierteljahrsschrift für Wissenschaftliche Pädagogik 83, no. 2 (December 18, 2007): 253–78. http://dx.doi.org/10.30965/25890581-083-02-90000009.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Steinert, Heinz. "Kulturindustrie in der Architektur." Zeitschrift für kritische Theorie (ZkT) 6, no. 10 (January 1, 2000): 75–89. http://dx.doi.org/10.28937/9783866748699_8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Blüml, Marc. "Hegemoniale Ablehnung der kritischen Kunstsoziologie Adornos. Kritische Diskursanalyse der Nutzung des Kulturindustrie-Konzepts im deutschsprachigen soziologischen Diskurs." Soziologiemagazin 16, no. 1 (November 15, 2023): 16–38. http://dx.doi.org/10.3224/soz.v16i1.03.

Full text
Abstract:
Der vorliegende Beitrag gibt die Ergebnisse einer Kritischen Diskursanalyse nach Jäger wieder, welche anhand deutschsprachiger soziologischer Journal- Artikel im Zeitraum zwischen 2000 und 2021 die Stellung des Kulturindustrie-Konzepts im Diskurs analysiert, welches zentral für Adornos Kunstsoziologie ist. Mit der foucaultschen Diskurstheorie und Gramscis Hegemonietheorie wird dabei differenziert zwischen hegemonialen, herrschenden Diskurspositionen der Journals mit dem höchsten Impact-Faktor sowie subalternen, herrschaftskritischen Diskurspositionen in Journals mit explizit subversivem Anspruch. Die Ergebnisse validieren die häufig getätigte, aber empirisch meist nicht belegte These, dass Adornos Kulturindustrie-Konzept im hegemonialen Diskurs meistens abgelehnt oder musealisiert wird. Im subversiven Diskurs hingegen wurde produktiv an das Konzept angeschlossen, indem es anhand der neuen technologischen und gesellschaftlichen Bedingungen, insbesondere des Internets und des Neoliberalismus, aktualisiert wurde.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Adler, David. "Kulturindustrie and the Green New Deal." IPPR Progressive Review 26, no. 2 (August 8, 2019): 188–95. http://dx.doi.org/10.1111/newe.12157.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Kulturindustrie"

1

Raupach, Tim. "Die autopoietische Kulturindustrie moderne Massenmedien zwischen Selbsterzeugung und Warenlogik." Weimar Stein, 2006. http://d-nb.info/988989549/04.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Eidenberger, Judith, Sandra Haider, Astrid Oberhumer, and Jutta Rozinski. "Creative Industries in der Gemeinde Gaspoltshofen. Eine Regionalstudie." Forschungsbereich Wirtschaft und Kultur, WU Vienna University of Economics and Business, 2006. http://epub.wu.ac.at/924/1/document.pdf.

Full text
Abstract:
The main ambition of this qualitative research study was to gain more knowledge about creative industries in the rural area. As research area we chose the rural village Gaspoltshofen in Upper Austria. To reach our target, a two-step strategy was adopted. The first step consisted in an elicitation of the creative workers and their activities. Secondly, eleven creative workers and key personalities were interviewed. Although the study was focusing on one village, we were able to generate general theses about creative industries, which claim universal validity for villages of similar size: Creative workers operate in structures like those described as the future of working environment: Traditional lifelong employment is replaced by working in a variety of fields, which brings along a need for permanent further education. Creative workers mainly are self-employed. They work in the same place they live, and consequently are more flexible concerning working hours. In these new, flexible structures networks are of high significance. Creative workers are existentially dependent on networking. Not only that they often get their jobs through it, they also socialise new customers and colleagues relations. In addition they enjoy financial protection through a social-familiar safety-net in times of crisis. Through the new way of working the geographical independency increases which allows free choice of residence. As a consequence creative industries also exist in the rural area. Nevertheless they are still dependent on urban structures, especially concerning formal institutions of further education like universities or colleges. To establish creative industries in a small village, it is essential that they are located in an adequate distance from a city. If the distance is too small, the establishment of creative structures will be taken over by the city, whereby the neighbouring villages won't see a necessity to initiate anything on their own. Already existing creative industries infrastructure positively effects the establishment and extension of further creative businesses. Due to the small size of villages single persons have a big influence on the establishment of initiatives, both concerning their coming off and the formation of opinion about it. Especially for the continuance of a creative industries organisation a long-lasting commitment and takeover of responsibility of single persons is important. Concerning new initiatives there is often a polarisation of the population due to the sympathy or antipathy regarding the initiators. All creative workers identify themselves with - or are at least concerned about - the village. An important issue here is "to show the village a thing or two", which illustrates the creative workers' strong relation to their residence. (author's abstract)
Series: Schriftenreihe / Forschungsbereich Wirtschaft und Kultur
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Paetzel, Ulrich. "Kunst und Kulturindustrie bei Adorno und Habermas : Perspektiven kritischer Theorie /." Wiesbaden : Deutscher Universitäts-Verl, 2001. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb388182623.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Juhnke, Matthias. "Im Warenkorb nichts Neues? : zur Beobachtung und Bewertung digitaler Wiederholungstaten am Beispiel des Audiosampling ; systemische Interferenzen und medientheoretische Perspektiven zwischen Kunst und Künstlichkeit /." Berlin ; Münster : Lit, 2007. http://deposit.d-nb.de/cgi-bin/dokserv?id=2919196&prov=M&dok_var=1&dok_ext=htm.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Jarlengrip, Karl. "Sharing is caring? : Fildelning, en kamp mot kulturindustin." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-16054.

Full text
Abstract:

Internet har som ny informationsteknik fört med sig nya möjligheter för informationsspridning. Dessa möjligheter har anammats av människor världen över och information sprids i högre omfattning än någonsin. Uppsatsen tar upp en typ av informationsspridning, fildelning. Målet har varit att undersöka frågor som varför och på vilka grunder organisationerna Piratbyrån, Piratpartiet, Antipiratbyrån och IFPI agerar efter. Diskursteori är det verktyg som användes för att analysera materialet till uppsatsen som är insamlat på ovanstående organisationers hemsidor. Uppsatsens teori baseras i stor del på sociala rörelser och appliceras på organisationerna Piratbyrån och Piratpartiet. Organisationerna ses som en del av en motståndsrörelse mot kulturindustrin som i uppsatsen representeras av Antipiratbyrån och IFPI. De två sidorna agerar i två olika diskurser där synen på intellektuell egendom är nästintill motsatta. Piratpartiet och Piratbyrån arbetar främst med att skaffa folkligt stöd för sina åsikter medan Antipiratbyrån och IFPI söker sig till högre instanser för att uppnå sina mål. Kampen mellan sidorna är långt ifrån över, den civila olydnaden ökar samtidigt som energin som läggs på bevarandet av upphovsrätten bara växer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Rask, Emilie. "Att tjäna en maskin : En studie av kulturindustrin via Pirandellos roman Kameran går." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17039.

Full text
Abstract:
Syftet med uppsatsen är övergripande att undersöka hur den tekniska mekaniseringen av samhället kommit att påverka synen på konstens och kulturens värde, vilket rört sig från det ursprungliga rituella värdet till dagens ekonomiska bytesvärde. Den undersöker även hur detta kom att påverka synen på människan som subjekt, då det inte enbart är det tekniska som innebär en mekanisering utan även samhällssystemet i sig. För att utröna på vilket sätt detta kunde komma till uttryck redan i början av 1900-talet, då mekaniseringen ännu var tämligen ny, utgår analysen från romanen Kameran går (1915) av Luigi Pirandello vari han låter filmvärlden representera hela den framväxande kulturindustrin. Genom att analysera Kameran går mot bakgrund av den därefter framväxande industrialiseringen och de politiska faktorer som rådde, samt mot teorierna kring kulturindustrin och mekaniseringen framställda av Walter Benjamin och Theodor W. Adorno, har en slående likhet gått att skönja som tyder på att dessa idéer om bland annat naturbehärskning, objektifiering, värdeförlust och kulturindustrin är tydliga redan i mekaniseringens början. De maskiner som skapas för att vara till hjälp tar istället över produktionen och både människan och konsten objektifieras. Eftersom Kameran går är skriven av en dramatiker som står mellan den allvarliga konstens scen, teatern, och den roande kulturindustrin i form av den framväxande filmindustrin ger analysen även en mer subjektiv upplevelse av denna utveckling och därmed en intressant vinkel på konstens betydelse i samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Johansson, Oscar, and Nils Fagergren. "Spelet om spelarna : En kvantitativ undersökning om kulturindustrins likriktning av spelinnehåll och konsumtionen av spel över tid." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-34113.

Full text
Abstract:
Denna kvantitativa studie syftar till att undersöka om bästsäljande spel tenderar att bli alltmer likriktade i fråga om genre, åldersmärkning, innehållsbeskrivningar och försäljning. Vi för en teoretisk diskussion kring studiens resultat som kopplas ihop med Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin och passiviseringen av individen. De teoretiska utgångspunkterna är kritisk politisk ekonomi och Adorno och Horkheimers teorier om kulturindustrin, enformighet och passivisering. Data inhämtas från listor över bästsäljande spel i USA och Europa mellan åren 2006 och 2013. Vi har kvantitativt analyserat listorna utifrån variabler såsom åldersmärkning, innehållsbeskrivningar, genre och försäljning. Resultatet visar att det har skett en likriktning av spelinnehåll och konsumtionen av spel: förr konsumerade människor fler spel från många olika genrer än idag. Det är främst spel inom genrerna action, shooter och sports som dominerar på listorna över bästsäljande spel idag och det har skett en ökning i frekvens av samtliga grova innehållsbeskrivningar såsom blood and gore, intense violence och strong language.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Helander, Oskar. "En studie i skräp : Eller, spelar det någon roll vad man läser i litteraturundervisningen?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39946.

Full text
Abstract:
Denna uppsats är en studie av olika teorier om vad som utgör ett skönlitterärt verk och vad läsningen av det skönlitterära verket har för inverkan på människan och samhället. I uppsatsen tolkas, sammanställs och jämförs teorierna i syfte att se om det finns skäl att ta hänsyn till vilken skönlitteratur som ska användas i litteraturundervisningen för att uppnå läroplanens mål. Resultatet av studien visar att de olika teorierna är överens om att det finns skönlitterära verk som kan ha en utvecklande inverkan på både människan och samhället. Studien visar även att all skönlitteratur inte lämpar sig för att kunna uppfylla de mål som läroplanen menar att skönlitteraturen ska bidra till att uppfylla. De skönlitterära verk som lämpar sig för att uppfylla läroplanens mål stämmer överens med den skönlitteratur som de olika teorierna anser ha en utvecklande inverkan på människan och samhället.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Rogvall, Filippa. "I kläm mellan kultur, politik och marknad : En undersökning av kulturtidskrifternas roll och status." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100071.

Full text
Abstract:
Uppsatsen syftar till att undersöka kulturtidskrifternas roll och status i det svenska samhället idag, bland annat genom intervjuer med verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. Som problembakgrund presenteras den paradoxala situation som kulturtidskrifterna ställs emot: de anses som viktiga för yttrandefrihet, demokrati och mångfald men blir ändå försummade och underprioriterade inom politik och forskning. Utifrån detta formuleras tre frågeställningar: Hur ser redaktörerna på den politik som drivs kring kulturtidskriften? Vad anser redaktörerna att kulturtidskriften har för roll och status i samhället? Hur kan kulturtidskriftens roll och status tolkas utifrån de intervjuade redaktörernas svar, den rådande kulturpolitiska diskussionen, kulturteorier och tidigare forskning? Dessa frågor analyseras utifrån intervjusvaren, tidigare forskning, Horkheimer och Adornos teoretisering av kulturindustrin, Habermas teorier om det offentliga rummet samt Bourdieus fältteori och teori om ekonomiskt och kulturellt kapital. Uppsatsens metodologiska utgångspunkt är i kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio verksamma redaktörer på olika kulturtidskrifter. I slutsatserna bekräftas den inledande problemformuleringen – kulturtidskrifterna är viktiga men försummade. Statens kulturråd har stor makt över kulturtidskrifterna eftersom de styr över ett årligt tidskriftsbidrag. Få kulturtidskrifter klarar sig enbart på prenumerant- och annonsintäkter, vilket gör det statliga stödet livsviktigt för många. Kulturtidskrifterna har flera viktiga roller i samhället. Framförallt har de som roll att fördjupa och vidareutveckla det offentliga samtalet och bidra till så att obundna, oetablerade och alternativa röster kan komma till tals som inte är påverkade av kommersiella intressen. I förlängningen kan man säga att det leder till en ökad mångfald, yttrandefrihet och demokrati. Kulturtidskrifternas har generellt sett låg status bland allmänheten, vilket leder till att den får låg status i andra sammanhang också, bland annat inom kulturpolitiken. Den låga statusen verkar hänga ihop med uppfattningen om att kulturtidskrifterna är finkulturella och exkluderande snarare än lättillgängliga och kommersiella.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Lorenz, Hans Christopher. "Zeit-Kritik als Form der Templation durch Medien des 21. Jahrhunderts." Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, Kultur-, Sozial- und Bildungswissenschaftliche Fakultät, 2015. http://dx.doi.org/10.18452/17149.

Full text
Abstract:
Wie können Theodor W. Adornos medienkritische Thesen – als wohl prominentester Beitrag gilt das in Zusammenarbeit mit Max Horkheimer entstandene Kapitel „Kulturindustrie. Aufklärung als Massenbetrug (1944)“ – in ihrer Gesamtheit mit heute auf Basis algorithmischer Transformationen prozessierenden zeitkritischen Medien in Bezug gesetzt werden? Wo lässt sich der Begriff der „Manipulation“ erweitern, oder neu verorten, wenn Mediensysteme als „nicht-menschliche Akteure“ (Bruno Latour) im mikrotemporalen Bereich prozessieren, entscheiden und im technikepistemologisch orientierten medienwissenschaftlichen Diskurs eine Akzentverschiebung und gar Aktualisierung des Begriffs „Medien-Kritik“ beziehungsweise „Zeit-Kritik“ anregen? Und mit welchen Abhandlungen hat womöglich Adorno selbst bereits ein Denken eröffnet hinzu der Erörterung von Funktions- und Zeitwe(i)sen von Medien als Basis von Manipulation menschlicher Wahrnehmung auf subliminaler Ebene?
How can the aggregate of Theodor W. Adornos media-critical hypotheses be relativised to todays time-critical media which effect processes on the basis of algorithmic transformations – the most prominent contribution arguably being constituted by the chapter “The Culture Industry. Enlightenment as Mass Deception” (1944), formulated in collaboration with Max Horkheimer? Within which sphere can the concept of “manipulation” be expanded, or re-contextualised, if media systems – essentially “non-human actors” (Bruno Latour) – effect processes and decisions in the micro-temporal sphere and, thus, trigger a shift in emphasis and a re-definition of the concept of “critique of media” or “critique of time” even within technologically and epistemologically orientated scholarly media discourse? And which are the treatises by means of which Adorno may have himself already opened up a school of thought, supplementing the debate on the methods (and systems) of media functioning and media-specific temporal considerations as the basis for the manipulation of human perception at a subliminal level?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Books on the topic "Kulturindustrie"

1

Steinert, Heinz. Kulturindustrie. Münster: Westfälisches Dampfboot, 1998.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Roger, Behrens. Kulturindustrie. Bielefeld: Transcript, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Raupach, Tim. Die autopoietische Kulturindustrie. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-13705-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Kausch, Michael. Kulturindustrie und Populärkultur: Krit. Theorie d.Massenmedien. Frankfurt: Fischer, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Paetzel, Ulrich. Kunst und Kulturindustrie bei Adorno und Habermas. Wiesbaden: Deutscher Universitätsverlag, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81272-8.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Kausch, Michael. Kulturindustrie und Populärkultur: Kritische Theorie der Massenmedien. Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Kausch, Michael. Kulturindustrie und Populärkultur: Kritische Theorie der Massenmedien. Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch, 1988.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Greiner, Helen. Die Inszenierung von Rassismus in der Kulturindustrie. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-40646-2.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Grisold, Andrea. Kulturindustrie Fernsehen: Zum Wechselverhältnis von Ökonomie und Massenmedien. Wien: Löcker, 2004.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Hermansen, Klaus. Zum Einfluss der Kulturindustrie auf das Bewusstsein Jugendlicher. Pfaffenweiler: Centaurus-Verlagsgesellschaft, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Book chapters on the topic "Kulturindustrie"

1

Niederauer, Martin, and Gerhard Schweppenhäuser. "„Kulturindustrie“." In „Kulturindustrie“: Theoretische und empirische Annäherungen an einen populären Begriff, 1–28. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-15759-3_1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Lindner, Burkhardt, Bernd Feuchtner, Peter Christian Hall, Hans-Dieter König, and Alex Demirovic. "„Kulturindustrie“." In 25. Deutscher Soziologentag 1990. Die Modernisierung moderner Gesellschaften, 888–902. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1991. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83506-2_45.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schweppenhäuser, Gerhard. "Kulturindustrie." In Handbuch Kritische Theorie, 1079–104. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12695-7_57.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Schweppenhäuser, Gerhard. "Kulturindustrie." In Handbuch Kritische Theorie, 1–27. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12707-7_57-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Göttlich, Udo. "Kulturindustrie." In Handbuch Populäre Kultur, 45–48. Stuttgart: J.B. Metzler, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05001-4_6.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Napierala, Mark, and Tilman Reitz. "Warenästhetik/Kulturindustrie." In Ästhetische Grundbegriffe, 461–81. Stuttgart: J.B. Metzler, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00024-8_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Napierala, Mark, and Tilman Reitz. "Warenästhetik/Kulturindustrie." In Ästhetische Grundbegriffe, 461–81. Stuttgart: J.B. Metzler, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00550-2_17.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Benkel, Thorsten. "Kulturindustrie der Pornografie." In Handbuch Kritische Theorie, 1317–30. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12695-7_73.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Zuckermann, Moshe. "Erinnerungskultur und Kulturindustrie." In Handbuch Kritische Theorie, 1199–211. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12695-7_77.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Benkel, Thorsten. "Kulturindustrie der Pornografie." In Handbuch Kritische Theorie, 1–14. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12707-7_73-1.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Kulturindustrie' for particular source types:
Journal articles Books
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography